Företagsklimatets utveckling tendenser, klättrare och toppkommuner. Olle Nylund April 2009

Transkript

1 Företagsklimatets utveckling tendenser, klättrare och toppkommuner Olle Nylund April 2009

2 Företagsklimatet blir långsamt något bättre 1 Företagsklimatet blir långsamt något bättre Det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner blir långsamt allt bättre. Genomsnittsbetygen har förbättrats på alla punkter men ligger fortfarande under betyget Bra ( på en 6-gradig skala). Frågorna angående olika gruppers attityder till företagande låg i den senaste enkätundersökningen mellan,0 och,90. Skolans attityder anses vara bäst medan företagarna är minst nöjda med de kommunala tjänstemännens attityder. Det är alltså några fler företag som ger betyget Godtagbart eller lägre än de som anser att tjänstemännens attityder är Bra eller bättre. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i Sveriges kommuner har stigit sedan undersökningens början för snart tio år sedan. Genomsnittsbetyget har stigit från 7 år till,0. Den fråga där företagen uppfattar att den största positiva förbättringen har ägt rum är frågan om teleoch IT-nätet. Genomsnittsbetyget för den frågan har stigit från 8 till 5. De enkätfrågor som företagarna ger lägst betyg på är frågan om tillgången på arbetskraft med relevant kompetens och frågan om kommunens upphandlingar. Båda dessa frågor fick under hösten år 2008 ett genomsnittsbetyg under,00, alltså under nivån Godtagbart. Även flertalet av de statistiska faktorerna som ligger till grund för s ranking av det lokala företagsklimatet har förbättrats under perioden En allt större andel av kommunernas verksamheter läggs ut på entreprenad och både företagandet och nyföretagandet i de svenska kommunerna har haft en positiv utveckling. Det har lett till att marknadsförsörjningen i kommunerna blivit högre. Många av de kommuner som får höga betyg av företagen på en enkätfråga ligger också i topp på flera andra frågor. Habo, Mönsterås, Kristinehamn och Vellinge är de kommuner som kan stoltsera med att ha flest topp -placeringar för enskilda enkätfrågor. Bland de kommuner som har klättrat mest för varje enskild fråga de senaste fyra åren är spridningen större. De kommuner som återkommer flest gånger bland klättrarna är Trosa och Osby, men många andra kommuner har också uppvisat tydliga förbättringar.

3 1 s ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner 2 1 s ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner rankar sedan 1999 det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Den senaste enkäten, som skickades ut under hösten 2008, var den åttonde i ordningen och den som ligger till grund för 2009 års ranking. Vartannat år får även kommunpolitiker na i landets kommuner möjlighet att ge sin syn på hur det lokala företagsklimatet ser ut. Frågorna handlar om hur allmänhetens, kommunpolitikernas, tjänstemännens, medias och skolans attityder till företagande ser ut i kommunen. Enkäten tar även upp frågor om kommunens service, upphandling, infrastruktur, kommunikationer samt frågor om dialogen med och informationen från kommunen. Svaren på frågorna översätts till poäng enligt nedan: Dåligt = 1 poäng Inte helt godtagbart = 2 poäng Godtagbart = poäng Bra = poäng Mycket bra = 5 poäng Utmärkt = 6 poäng I materialet som ligger till grund för s ranking ingår, förutom enkätsvaren, även statistiska faktorer. Dessa är Marknadsförsörjning, Kommunalskatt, Entreprenader, Andel i arbete, Företagande och Nyföretagande. För varje faktor rankas sedan de svenska kommunerna. Rankingen av det lokala företagsklimatet bygger på tolv enkätfrågor och sex statistikfaktorer som viktas på olika sätt. Den enkätfråga som viktas tyngst är det sammanfattande omdömet om företags klimatet i kommunen. De statistiska faktorerna utgör en tredjedel av rankingen, enkätsvaren en tredjedel och frågan om det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen utgör en tredjedel. Statistik 1/ Enkätsvar 1/ Enkätsvar 1/ Löneinkomster från privat sektor Attityder till företagande och företag Företagens sammanfattande omdöme om företagsklimtatet i kommunen Kommunalskattenivå Entreprenader Andel i arbete Företagande Nyföretagande Kommunal service Kommunens tillämpning av lagar och regler Kommunens konkurrens mot privata näringslivet Infrastruktur Tillgång på medarbetare med relevant kompetens

4 2 Utveckling av enkätsvaren 2 Utveckling av enkätsvaren Betygen som anges är genomsnittsbetygen från samtliga besvarade enkäter under det aktuella året. De flesta frågorna har funnits med i s samtliga enkätomgångar sedan starten För dessa redovisas betygen för samtliga år. Ett fåtal frågor har lagts till under senare år och för dessa redovisas betygen för de år som frågan har funnits med. All fakta är hämtad från Svenskt Näringslivs webbsida Kommunfakta. 1 Sammanfattande omdöme om företagsklimatet Företagarna anser att företagsklimatet i landets kommuner har förbättrats sedan Genomsnittsbetyget var 7 år Den största ökningen skedde mellan åren 200 och 2005 då betyget förbättrades från 7 till. Betyget i den senaste undersökningen var,0. Den positiva trenden mellan åren 1999 och 2006 har sedan dess avtagit. Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen,9,8,6,, Attityder till företagande Politikers attityder Kommunpolitikers attityder till företagande har förbättrats sedan år Det året gav företagarna politikers attityder ett genomsnittsbetyg på 0. Vid den senaste enkätundersökningen under hösten 2008 var motsvarande betyg 9. Den största enskilda positiva utvecklingen av politikers attityder till företagande ägde rum mellan åren 2005 och Därefter har betyget försämrats något. 1

5 2 Utveckling av enkätsvaren Tjänstemäns attityder De kommunala tjänstemännens attityder till företagande följer ungefär samma mönster som kommunpolitikers. Totalt sett uppfattas politikers attityder till företagande som något bättre än tjänstemännens. År 1999 var genomsnittsbetyget på frågan 7. Under 2008 var betyget,1. Den största förändringen av tjänstemännens attityder ägde rum mellan år 2005 och 2006, då betyget förbättrades från,28 till,1. Sedan dess ligger betyget nästintill stilla. Allmänhetens attityder Allmänheten uppfattas av företagarna som något positivare idag än vid undersökningens början. År 1999 var genomsnittsbetyget på frågan,6 och vid undersökningen 2008 var betyget 7. Den största enskilda förändringen skedde under valåret Därefter har inte utvecklingen fortsatt uppåt på samma sätt som tidigare. Medias attityder Medias attityder till företagande anses ha förbättrats sedan år Det året låg genomsnittsbetyget på. Vid den senaste undersökningen, under hösten 2008, blev genomsnittsbetyget,6, vilket är ett något lägre betyg än året innan. Skolans attityder Företagen är mest nöjda med skolans attityder. Vid mätningarnas början var genomsnittsbetyget,65 och sedan dess har uppgången varit relativt stabil. Genomsnittsbetyget i enkätundersökningen hösten 2008 var,81. Attityder till företagande,9,8,6,,2 Tjänstemännens attityder Allmänhetens attityder Kommunalpolitikernas attityder Medias attityder Skolans attityder Kommunal service till företagen För tio år sedan ansåg inte företagen att den service de fick från landets kommuner var på en godtagbar nivå. Betyget var då 2,87. Sedan dess har genomsnittsbetyget på frågan haft en uppåtgående trend. Betyget från den senaste mätningen blev,20, alltså över nivån Godtagbart.

6 2 Utveckling av enkätsvaren 5 Kommunens service till företagen,,2 2,9 2,8 2,7 2, Konkurrens från kommunala verksamheter Företagen anser att konkurrensen från kommunala verksamheter har minskat sedan Formuleringen i frågan ändrades från och med Den tidigare formuleringen var Osund konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen och den senare formuleringen är Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen. Första året ansåg företagen att det förekom alltför mycket osund konkurrens från kommunala verksamheter. Genomsnittsbetyget var 2,88, vilket är under Godtagbart. Det sista året formuleringen osund konkurrens förekom hade betyget förbättrats till,8. År 2006, alltså första året med den nya formuleringen, var företagens betyg 5 och vid den senaste undersökningen var betyget 2. Konkurrens från kommunala verksamheter,9 2,9 2,

7 2 Utveckling av enkätsvaren 6 Infrastruktur Vägnät, tåg- och flygförbindelser Företagens åsikter om vägnät, tåg- och flygförbindelser följer inte ett lika tydligt mönster som svaren för flertalet av de andra enkätfrågorna. Snittbetyget i landet är också lägre än för många andra frågor i undersökning. År 1999 var genomsnittsbetyget på frågan,0. Betyget i den senaste enkätundersökningen var 8. Tele- och IT-nät Frågan gällande tele- och IT-nät är den fråga vars genomsnittsbetyg har förbättrats mest sedan företagen började tillfrågas. Första gången frågan fanns med var år Genomsnittsbetyget var då 8. Sedan dess har betyget förbättrats för varje år och vid den senaste undersökningen var betyget 5. Infrastruktur,9 Vägnät, tåg- och flygförbindelser Tele- och IT-nät 2,9 2, Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens är, genom åren, den fråga som företagen satt lägst betyg på. År 1999 var genomsnittsbetyget på frågan 5. Vid den senaste enkätundersökningen var betyget 2,90, men fortfarande under,00, vilket motsvarar Godtagbart.

8 2 Utveckling av enkätsvaren 7 Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens,9 2,9 2, Kommunens upphandlingar Kommunens upphandlingar är en av de frågor som i enkätundersökningen 2008 fick lägst betyg. Företagens snittbetyg för kommunernas upphandlingar är 2,9, vilket ligger under Godtagbart. Betyget har förbättrats för varje år frågan har funnits med i enkäten. Kommunens upphandlingar,9 2,9 2,

9 2.1 Reflektioner kring utvecklingen av enkätsvaren Reflektioner kring utvecklingen av enkätsvaren Alla frågeområden har haft en positiv betygsutveckling sedan 1999 men genomsnittsbetyget på alla frågor ligger fortfarande under nivån Bra. På frågorna om kommunpolitikernas attityder och de kommunala tjänstemännens attityder kan en klar förbättring ses mellan år 2005 och år En stor del av förklaringen kan säkert ligga i höga förväntningar på att större fokus skulle läggas på företagarfrågor efter Alliansens framgångar i valet. Efter år 2006 har dock inte betygen förbättrats ytterligare utan legat still eller fallit tillbaka något. Det tyder på att de högt ställda förväntningarna inte har infriats fullt ut. De två områden där betygen har förbättrats mest sedan år 1999 är konkurrens från kommunala verksamheter samt tele- och IT-nät. Formuleringen av frågan om konkurrens från kommunala verksamheter ändrades efter år Det gör att jämförelser över tiden bör undvikas men man kan ändå se att utvecklingen varit positiv både före och efter formuleringsändringen. Den ökade konkurrensutsättningen av kommunala verksamheter i många av Sveriges kommuner har troligen varit en viktig del i det höjda genomsnittsbetyget. Att betyget för tele- och IT-nät har förbättrats är inte förvånande då bredbandsnätet har byggts ut i mängder av svenska kommuner. En av de frågor som företagen ger lägst betyg är frågan om kommunens upphandlingar. Visserligen har betyget förbättrats sedan frågan infördes 2006 men fortfarande ligger betyget under,00, vilket motsvarar Godtagbart. Bara 125 kommuner av Sveriges 290 ger sin kommun över,00 på denna fråga. Runt om i landet finns många idéer på hur upphandlingsförfarandet kan förbättras. Under s kommundagar hösten 2008 deltog ledande politiker och tjänstemän från ett hundratal svenska kommuner. Deltagarna fick svara på frågan om hur kommunens upphandlingar kan förbättras. Det vanligaste svaret var att förfrågningsunderlaget kan förbättras. Utbildning av personal, upphandlingar via internet och att man måste se till att upphandlingen uppmärksammas av de lokala företagen genom exempelvis annonser i tidningar framhölls också. Därutöver diskuterades att kommunen måste ställa pris mot kvalitet, ha enklare blanketter, ställa relevanta krav på utförarna samt dela upp upphandlingarna i mindre enheter för att underlätta för små företag att lämna anbud. Det råder ingen brist på idéer och förhoppningsvis kan många av dessa realiseras under 2009.

10 Utvecklingen av de statistiska faktorerna 9 Utvecklingen av de statistiska faktorerna Även de statistiska faktorerna är hämtade från s webbsida Kommunfakta. 2 Nyföretagande Det startas fler nya företag idag än för tio år sedan. Under år 1999 startades 6,88 nya företag per invånare. År 2008 var motsvarande siffra 9,29. Under de senaste tio åren var 2005 det år då flest nya företag startades. Nyföretagande 12% 10% 8% 6% % 2% 0% Företagande Företagandet i Sverige har haft en positiv trend de senaste åren. År 1999 fanns det 27,58 privata arbetsplatser per invånare. Utvecklingen har därefter har varit positiv och under år 2008 fanns 1,50 privata arbetsplatser per invånare. Företagande (minst en anställd) 2% 1% 0% 29% 28% 27% 26% 25%

11 Utvecklingen av de statistiska faktorerna 10 Andel i arbete Vad gäller arbetslösheten släpar statistiken efter något och därför redovisas Andel i arbete endast fram till och med år Under år 1999 hade,09 procent av den svenska befolkningen arbete. Under år 2007 var motsvarande siffra 7,9 procent. Andel i arbete 8% 7% 6% 5% % % 2% Entreprenader Landets kommuner lägger ut alltmer av sin verksamhet på entreprenad. Entreprenader visar andelen av kommunens totala verksamhet som drivs av privata företag. Bolagiserad kommunal verksamhet ingår inte i måttet. Sedan 1999 har andelen entreprenader i Sveriges kommuner stigit från 6,2 procent till 10,96 procent. Entreprenader 12% 10% 8% 6% % 2% 0% Andel i arbete beskriver personer som har avlönat arbete minst en timme per vecka.

12 Utvecklingen av de statistiska faktorerna 11 Kommunalskatt Skattenivån i landets kommuner har hållits på en ganska jämn nivå de senaste sex åren. Den genomsnittliga kommunalskatten var år ,52 procent. En stor höjning av kommunalskatter i landet kan ses mellan åren 2002 och 200 då den genomsnittliga kommunalskatten steg från 0,52 till 1,17 procent. Kommunalskatt 1,6% 1,% 1,2% 1% 0,8% 0,6% 0,% 0,2% 0% 29,8% Marknadsförsörjning En allt större del av hushållens inkomster kommer från privata verksamheter. När började mäta det lokala företagsklimatet kom knappt 50 procent av hushållens inkomster från privata verksamheter hade marknadsförsörjningen stigit till 5,17 procent. Marknadsförsörjning 55% 5% 5% 52% 51% 50% 9% 8% 7%

13 .1 Reflektioner kring utvecklingen av de statistiska faktorerna 12.1 Reflektioner kring utvecklingen av de statistiska faktorerna Flera av de ingående statistiska faktorerna har utvecklats positivt sedan Andel i arbete är en faktor som är mycket konjunkturberoende. Men flera av de andra faktorerna visar att företagsamheten ökar i landet. Marknadsförsörjningen i landets kommuner är flera procentenheter högre idag än för tio år sedan. Nyföretagande och företagandet har också ökat under den undersökta perioden. Säkerligen finns här ett samband med att allt fler kommuner inser de positiva effekterna av att konkurrensutsätta en större del av sin verksamhet. Det bidrar till effektiviseringar i verksamheterna samtidigt som det ger företagen en stark grund att stå på vid vidareutveckling av företagen. Ökningen av andelen entreprenader har varit stabil sedan år 1999.

14 Klättrare och toppkommuner 1 Klättrare och toppkommuner I detta kapitel redovisas de kommuner som sedan 2005 har klättrat mest i rankingen för respektive fråga i enkäten. Vi redovisar även de kommuner som i enkätundersökningen 2008 fick högst betyg på de enskilda frågorna. All fakta är hämtad från s databas Kommunfakta ( Sammanfattande omdöme företagsklimatet De kommuner som har klättrat mest vad gäller det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen är Trosa, Osby och Lessebo. Trosas betyg har sedan hösten 2005 förbättrats från 5 till,2, Osbys betyg har förbättrats från 2 till,0 och Lessebos betyg har utvecklats från 2,68 till,62. De kommuner där företagen 2008 satte högst betyg på frågan om företagsklimatet i kommunen är Habo (,57), Mönsterås (,9) och Vellinge (,7). Genomsnittsbetyget på frågan var,0. Sammanfattade omdöme om företagsklimatet i kommunen Högst betyg Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen,5,,1 5,00,50,57,9,7,9 Trosa Osby Lessebo,00 0,0,00 2,9 2, ,00 Habo Mönsterås Vellinge Snitt Sverige Attityder till företagande Kommunpolitikernas attityder De kommuner som sedan 2005 har klättrat mest gällande kommunpolitikernas attityder till företagande är Trosa, Osby och Landskrona. Trosas betyg har under perioden förbättrats från,01 till,6. Osbys betyg har under perioden förbättrats från,0 till,19 och Landskronas betyg har förbättrats från 2,97 till,05. De kommuner som år 2008 fick högst betyg av företagen var Habo (,82), Kristinehamn (,81) och Mönsterås (,70). Genomsnittsbetyget i Sverige var 9. Kommunalpolitikernas attityder till företagande Högst betyg Kommunalpolitikernas attityder 5 5,00,82,81,78,5,50 Trosa Osby Landskrona,00 0 9, ,00 Habo Kristinehamn Mönsterås Snitt Sverige

15 Klättrare och toppkommuner 1 Tjänstemännens attityder De kommuner som har klättrat mest gällande de kommunala tjänstemännens attityder till företagande är Osby, Lessebo och Trosa. Från 2005 till 2008 har Osbys betyg förbättrats från 5 till,08. Lesse bos betyg har höjts från 2,86 till 8 och Trosas betyg har under samma period förbättrats från,22 till,5. Med betyget,5 återfinns Trosa även bland de tre kommunerna med högst betyg år Övriga två kommuner är Habo (,7) och Mönsterås (,55). Genomsnittsbetyget i Sverige var,1. Kommunala tjänstemännens attityder till företagande Högst betyg Tjänstemännens attityder 5 5,00,5,50,55,7,5 Osby Lessebo Trosa,00 0,1, ,00 Mönsterås Habo Trosa Snitt Sverige Allmänhetens attityder De kommuner som sedan 2005 har klättrat mest gällande allmänhetens attityder till företagande är Hallstahammar, Askersund och Ljungby. Ljungbys betyg var 8 år 2005 och hösten 2008 hade betyget förbättrats till,97. För Askersund var betyget,9 år 2005 och 2008 var betyget,90. Hallstahammars betyg förbättrades under samma period från,2 till,89. De tre kommuner som hösten år 2008 fick högst betyg av företagen i kommunen var Vellinge (,70), Gnosjö (,57) och Trosa (,51). Dessa betyg kan jämföras med Sverigesnittet på 7. Allmänhetens attityder till företagande Högst betyg Allmänhetens attityder,1,9 5,0,5,78,57,51,8,6 Hallstahammar Askersund Ljungby,0 7,,0, ,0 Vellinge Gnosjö Trosa Snitt Sverige

16 Klättrare och toppkommuner 15 Medias attityder De kommuner som sedan år 2005 har klättrar mest gällande medias attityder till företagande är Älvdalen, Landskrona och Osby. Älvdalens betyg har utvecklats från 2 till 5, Landskronas betyg har förbättrats från 5 till 6 och Osbys betyg har förbättrats från 0 till,99. De kommuner som 2008 fick högst betyg av företagen var Kristinehamn (,51), Vårgårda (,0) och Ale (,). Medias attityder till företagande Högst betyg Medias attityder,2 5,00,50,51,0,,8,6 Älvdalen Landskrona Osby,00 0,6,,00, ,00 Kristinehamn Vårgårda Ale Snitt Sverige Skolans attityder Oskarshamn, Upplands Väsby och Hultsfred är de kommuner som sedan 2005 har klättrat mest gällande skolans attityder till företagande. Oskarshamns betyg har förbättrats från, till,97, Upplands Väsbys betyg har förbättrats från 7 till,0 och Hultsfreds betyg har förbättrats från 7 till,98. De kommuner som hösten 2008 fick högst betyg för skolans attityder till företagande var Vellinge (,50), Orsa (,0) och Habo (,0). Genomsnittsbetyget i Sverige på frågan var,81. Skolans attityder till företagande Högst betyg Skolans attityder,1,9 5,00,50,50,0,0,8,6 Oskarshamn Upplands Väsby Hultsfred,00 0,81,,00, ,00 Vellinge Orsa Habo Snitt Sverige

17 Klättrare och toppkommuner 16 Kommunens service De kommuner som sedan 2005 har klättrat mest gällande kommunens service till företagen är Trosa, Osby och Bengtsfors. Trosas betyg har under perioden 2005 till 2008 utvecklats från 2,87 till,08, Osbys betyg har förbättrats från 2,95 till,8 och Bengtsfors betyg har förbättrats från 2,72 till 8. De kommuner som under hösten år 2008 fick högst betyg var Habo (,), Mönsterås (,9) och Kristinehamn (,29). Genomsnittsbetyget i Sverige var,20. Kommunens service till företagen Högst betyg Kommunens service till företagen,5 5,00,50,,9,29 Trosa Osby Bengtsfors,00 0,20, ,00 Habo Mönsterås Kristinehamn Snitt Sverige Konkurrens från kommunala verksamheter De kommuner som har klättrat mest gällande konkurrensen från kommunala verksamheter är Trosa, Arboga och Öckerö. Sedan hösten år 2005 har Trosas betyg förbättrats från 1 till,27. Arbogas betyg har förbättrats från 2,86 till,81 och Öckerös betyg har under perioden utvecklats från,27 till,17. De kommuner som under 2008 fick högst betyg av företagen gällande konkurrens från kommunala verksamheter var Vellinge (,8), Gnosjö (,68) och Mönsterås (,67). Genomsnittbetyget i Sverige var 2.,5 Konkurrens från kommunala verksamheter Högst betyg Konkurrens från kommunala verksamheter,,1,9 5,00,50,8,68,67 Trosa Arboga Öckerö,00 0 2,00 2,9 2, ,00 Vellinge Gnosjö Mönsterås Snitt Sverige

18 Klättrare och toppkommuner 17 Infrastruktur Vägnät, tåg- och flygförbindelser De kommuner som enligt företagare har utvecklats bäst inom vägnät, tåg- och flygförbindelser är Älvkarleby, Perstorp och Finspång. Älvkarleby har sedan hösten år 2005 förbättrat sitt betyg från 2,92 till,99. Perstorps betyg har höjts från 2,98 till,92 och Finspångs betyg har förbättrats från 2, till,06. De kommuner där företagen under hösten 2008 gav högst betyg på denna fråga var Sundbyberg (,7), Landskrona (,60) och Höör (,8). Genomsnittsbetyget i Sverige var 8. Vägnät, tåg- och flygförbindelser Högst betyg Vägnät, tåg- och flygförbindelser,5 5,00,50,7,60,8 Älvkarleby Perstorp Finspång,00 0 8, ,00 Sundbyberg Landskrona Höör Snitt Sverige Tele- och IT-nät Olofström, Upplands Väsby och Vårgårda är de tre kommuner som har klättrat mest gällande frågan om tele- och IT-nät. Olofströms betyg har sedan hösten år 2005 höjts från 5 till,1. Upplands Väsbys betyg har under samma period stigit från,01 till,2 och Vårgårdas betyg har förbättrats från 9 till,95. De kommuner som under hösten 2008 fick bäst betyg av sina företag på frågan om tele- och IT-nät var Landskrona (,59), Söderhamn (,5) och Sollentuna (,50). Genomsnittsbetyget på frågan var 5. Tele- och IT-nät Högst betyg Tele- och IT-nät,5, 5,00,59,5,50,1,50,9 Olofström Upplands Väsby Vårgårda,00 0 5,00 2,9 2, ,00 Landskrona Söderhamn Sollentuna Snitt Sverige

19 Klättrare och toppkommuner 18 Kommunens upphandlingar De kommuner som har förbättrat sitt betyg mest på frågan om kommunens upphandlingar är Trosa, Solna och Herrljunga. Trosas betyg har mellan år 2006 och 2008 förbättrats från 2,75 till 6. Solnas betyg har under samma period förbättrats från 2,7 till,68 och Herrljungas från 8 till 9. De kommuner som under hösten år 2008 fick högst betyg var Kristinehamn (,1), Habo (,07) och Mönsterås (,99). Genomsnittsbetyget på frågan var 2,9. Kommunens upphandlingar Högst betyg Kommunens upphandlingar,8 5,6,,2 2,8 2,6 Trosa Solna Herrljunga,5,1,07,99 2,9 2, 2, Kristinehamn Habo Mönsterås Snitt Sverige

20 .1 Reflektioner om bästa klättrare och toppkommuner 19.1 Reflektioner om bästa klättrare och toppkommuner Betygen för toppkommunerna visar att företagen i de högst rankade kommunerna är relativt nöjda. Genomsnittsbetygen i toppkommunerna ligger över,00 i nästan samtliga fall, alltså över betyget Bra. I flera fall ligger de tre toppkommunerna även över,50 och börjar alltså närma sig nivån Mycket bra. Flera av de kommuner som har fått högst betyg för en enkätfråga hamnar i topp även för andra frågor. Det är tydligt att flera av faktorerna har betydelse för varandra. Engagerade politiker som tar företagarfrågor på stort allvar verkar även smitta av sig på de kommunala tjänstemännen. Detta blir tydligt om man tittar på vilka kommuner som ligger i topp för respektive område. Mönsterås och Habo återfinns i toppen både gällande tjänstemäns och gällande politikers attityder. Även om man tittar en bit nedanför de tre högst rankade kommunerna kan samma mönster ses. Habo och Mönsterås återfinns även bland de tre toppkommunerna för frågan om kommunens service till företagen. Även för flertalet andra frågor ser vi samma kommuner i topp. Förutom tidigare nämnda Habo och Mönsterås återkommer också Vellinge, Kristinehamn och Trosa som topp -kommuner inom flera områden. Bland klättrarna är spridningen bland kommunerna större. Här syns också ofta ett samband mellan tydliga förbättringar och höjda betyg.

21 storgatan 19, stockholm, telefon