Arbeta med temat ålder

Relevanta dokument
Arbeta med temat sexuell läggning

FÖR DIG SOM VILL. Arbeta med temat socioekonomi och social utsatthet

FÖR DIG SOM VILL. Arbeta med temat religion eller annan trosuppfattning

Arbeta med temat etnisk tillhörighet

Arbeta med temat könsidentitet och könsuttryck

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

FÖR DIG SOM VILL. Arbeta med temat funktionsnedsättning

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: varje BARNS RÄTT TILL trygghet och omvårdnad. Min

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER!

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

KLÄ PÅ KLÄ AV (2-4 år)

SILENT BOOKS PÅ RYDAHOLMS SKOLA och RYDAHOLMS BIBLIOTEK Rydaholm, Värnamo / KREATIVT KAOS I RYDAHOLM

SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LÄRARHANDLEDNING Billie Lou och Lille Bo på begravning. Författare: Sanna Larén Illustratör: Anna Norin. Rekommenderas för ca 4-7 år

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Backstugans förskola

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Demokrati & delaktighet

Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Plan mot kränkande behandling Fridhems förskola

Inskolning. med tanke på genus

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Inspirationsmaterial till häftet

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019

Tema: varje barns rätt att leva i en miljö där de kan må bra och utvecklas UNDERBAR VÄRLD!

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärarhandledning till föreställningen. Nycirkus för samtycke

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Frilufts Förskolor Riddersborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Grunduppgifter

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Information till vårdnadshavare. Örebromodellen. för en jämlik förskola. Örebro kommun Förskola & Skola orebro.se

Arbeta med temat kön

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT Blåkullas värdegrund

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Herrängs förskola 2016

Att höra barn och unga

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

#Eftertänkt. Studiehandledning

Årlig plan gällande för Karamellens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Så sa läraren. Instruktion:

Dinosaurier och livet på jorden

Konsten att bli smart

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärarhandledning. Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

Arbetsplan Äppelbo förskola

Lärarhandledning Josefs födelsedag

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Söderhamn Ansvarig: Sara Leek Monica Myllers. Likabehandlingsplan för

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT 2018 Blåkullas värdegrund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Transkript:

FÖR DIG SOM VILL Arbeta med temat ålder Ålder berättar hur gammal en människa är och hur många födelsedagar man haft. Alla har en ålder från att de föds. Du får inte behandla en människa sämre på grund av hennes ålder, oavsett om hen är noll eller hundra år gammal. Här har vi samlat diskussionsfrågor och övningar som du kan använda för att prata tillsammans med barn om hur ålder påverkar vårt livsutrymme och inflytande. I den första delen har vi valt ut frågor och övningar som går att koppla till flera av Brytiga Böckers boktips på temat ålder. Fokus ligger på relationen mellan barn och vuxna, barns rättigheter och medbestämmande. I den andra delen har vi valt ut några titlar från boktipsen som vi fördjupar oss i. I den tredje delen delar vi med oss av tips till dig som ska använda materialet. Handledningen är framtagen inom ramen för projekt Brytiga Böcker. Tillsammans med bibliotek och kulturpedagoger utvecklar vi normkreativa metoder för att förebygga diskriminering bland barn i åldrarna 3-12 år. Brytiga Böcker finansieras av Allmänna Arvsfonden och drivs av Rättighetscentrum Västerbotten och Sensus Studieförbund. DISKUSSIONSFRÅGOR PÅ TEMAT MAKT OCH (MED)BESTÄMMANDE 1. Barn ska få vara med och bestämma över saker som är viktiga i deras liv. Vem bestämmer vad i ert liv och varför är det så? Skulle det kunna vara på ett annat sätt? Hur kan vi göra om vi vill vara med och bestämma mer, eller om vi tycker att någon bestämmer för mycket över andra? 2. Barn ska få bestämma över sina egna kroppar. Hur kan ni visa, eller säga, att ni vill göra något? Hur kan ni visa, eller säga, att ni inte vill göra något? 3. Barn har levt kortare tid än vuxna. Finns det fler skillnader mellan barn och vuxna? Hur tror ni att det känns att vara vuxen? 4. Finns det något som vuxna gör som barn inte kan göra? Finns det något som barn gör som vuxna inte kan göra? Kan en person med en vuxens kropp leka lekar? Kan person med en barnkropp göra vuxna saker? 5. Alla har en ålder. Hur gamla är ni? Vad betyder det att vara en viss ålder? Känner ni någon som är riktigt gammal? Vem då? Hur tror ni att det känns att vara gammal?

6. Finns det något som gamla kan göra som inte barn kan? Vad får äldre människor bestämma över? Vad får äldre människor inte bestämma över? ÖVNINGAR PÅ TEMAT MAKT OCH (MED)BESTÄMMANDE REGISSÖREN: Låt barnen sitta ner i en ring. Be dem fundera på hur det känns att bli bestämd över och hur det känns att bestämma över andra? Låt dem, en i taget, prova att vara den som bestämmer, gärna genom att de iklär sig en roll med någon typ av rekvisita. Den som är ledare regissören - får bestämma en rörelse som gruppen ska genomföra. Ge instruktionen att rörelsen ska kunna utföras sittande, vara sjyst (inte retsam eller våldsam) och att barnen inte ska kommentera varandras prestationer. Låt alla som vill vara den som bestämmer i tur och ordning. Följ sedan upp med ett samtal om hur det kändes att bestämma över andra och prata om (ålders)makt utifrån frågorna: Vem bestämmer vad i er familj? Finns det vissa områden där ni inte tycker att varken barn eller vuxna bestämmer fritt? Finns det några i samhället som inte får bestämma nästan någonting själva? Målgrupp: 3 år och uppåt Tidsåtgång: Ca 10-30 minuter beroende på barngruppens ålder och storlek. Lokalen. Inga särskilda krav Material: Gärna en bestämmarhatt eller liknande rekvisita BARNS RÄTT: Välj ut några av artiklarna i barnkonventionen och arbeta fördjupat med dem. Prata med barnen om vad en rättighet är. Lyft en rättighet i taget och fundera tillsammans på vad artikeln betyder och om den efterlevs. Sätt upp artiklarna på väggen och återkom till dem flera gånger. Vad betyder exempelvis artiklarna omsatt i förskolans vardag och praktik? Tidsåtgång: Passar bäst att arbeta med som ett tema över längre tid Lokalen: Inga särskilda krav Material: Barnkonventionens artiklar på papper, gärna illustrerade FRÅGOR OCH ÖVNINGAR TILL BOKEN EIGON OCH DEN STARKA MAMMAN av Sofia Hedman och Carina Ståhlberg Berättelsen om Eigon och hans tävlingsinriktade mamma är en icke-stereotyp samtalsbok om relationen barn och vuxen, stor och liten, stark och svag. Den väcker tankar om hur vi fördelar roller och makt i familjen. DISKUSSIONSFRÅGOR PÅ TEMAT STYRKA OCH RELATIONER 1. Eigons mamma är väldigt stor och stark. Vad är ni bra på? Vad är det att vara stark? Kan barn vara starkare än vuxna? Vad är det att vara svag? Kan vi vara svaga och starka samtidigt? 2. För Eigons mamma verkar det vara viktigt att vara bäst. Varför tror ni mamman vill vara bäst på allt? Brukar ni tävla? Hur känns det att vara bäst? Hur känns det att inte var bäst? 3. I början retar mamman Eigon för att han är liten och smal. Hur tror ni Eigon känner då? Hur kan föräldrar visa att de är stolta över sina barn? Kan barn vara stolta över sina föräldrar?

4. Om inte Eigon hade varit så liten hade han inte kunnat ta sig under staketet och hämta nycklarna. Vad mer kan vara bra med att vara liten? Kan man känna sig liten fast man är stor? Varför tror ni mamman vill att Eigon ska vara stor? ÖVNING PÅ TEMAT TA OCH GE PLATS KROPPEN I RUMMET: I den här övningen får deltagarna röra sig, använda kroppen och öva sig på att ta och ge plats. Börja med att berätta att deltagarna ska röra sig runt i rummet på olika sätt. Förklara var de får röra sig någonstans och visa vad du gör för tecken när de ska stå stilla och få nya instruktioner. Exempel på frågor som ni kan använda för att skapa rörelse: Hur ser du ut när du är stor? Hur gör du för att bli så stor du kan? Hur ser du ut när du är liten? Hur gör du för att bli så liten du kan? Hur skulle ni röra er om ni var tre, fyra eller fem år (deras faktiska ålder)? Hur skulle ni röra er om ni var vuxna? Hur skulle ni röra er om ni var jättegamla? Har ni en plats som ni gillar att vara på? Vad gör ni där? Hur rör ni er? Har ni en plats där ni inte gillar att vara eller där ni inte får vara? Hur rör ni er där? Målgrupp: Från 3 år - men med mindre barn är det bra att välja ut några få sätt som de ska röra sig på och låta dem röra sig en länge på varje fråga. Tidsåtgång: Minst 10 minuter Lokalen: Rummet behöver vara så stort att deltagarna kan röra sig utan att riskera att krocka Material: Inget FRÅGOR OCH ÖVNINGAR TILL BOKEN JUST NU HAR VI VARANDRA av Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich Boken tar med läsaren på en upptäcktsfärd genom Tiden, från Big Bang till rymdframtid, från födelse till död. Den väcker frågor om ålder, åldrande och hur det påverkar oss alla. DISKUSSIONSFRÅGOR PÅ TEMAT TID OCH ÅLDER 1. Alla har en ålder. Hur gamla är ni? Vad betyder det att vara en viss ålder? Känner ni någon som är riktigt gammal? Vem då? Hur tror ni att det känns att vara gammal? Finns det något som gamla kan göra som inte barn kan? Tvärtom? 2. Ibland går tiden långsamt och ibland fort. När går tiden fort? När går den långsamt? 3. En människa som är 100 år är jättegammal men vissa träd kan bli 1000 år och vissa djur som sköldpaddor och valar kan bli över 200 år. Är en människa som är 100 år gammal om man jämför med trädet som är 1000 år? Vad skulle ni göra om ni blev 1000 år? Hur känns det att bli äldre? 4. Om ingen skulle dö - hur skulle det vara då? Bättre eller sämre? Vad skulle hända? 5. Ingen vet vad som kommer att hända i framtiden. Vad tror ni kommer hända i framtiden? Vad vill du göra med din framtid? Hur skulle vi kunna göra framtiden lite bättre?

ÖVNING PÅ TEMAT LIVSLINJER ÅLDERSTRAPPAN: Vid en högläsning av boken kan ni använda rekvisita för att illustrera vissa delar. Som en tidslinje för att visa hur länge sedan det är som dinosaurierna eller de första människorna levde. Skapa tillsammans tidslinjer för ett människoliv, med utgångspunkt i livstrappan som finns illustrerad i boken. Trappan kan skildra barnets eget liv som hen föreställer sig det, eller någon annans (fiktiv eller verklig, människa eller djur). I livstrappan i boken slutar inte livet med att en person dör. Trappan fortsätter med dem som lever kvar. Låt era livstrappor börja och sluta lika fritt. Kanske börjar ett liv långt innan vi föds? Vilka följer med oss på de olika trappstegen? Kanske lever vi för evigt, i någon form? Tidsåtgång: Minst 40 minuter, men passar bäst att arbeta med som ett tema över lite längre tid Lokalen: Inga särskilda krav Material: Papper, kritor, linjaler och gärna annat material, ex tidningar, tyg, etc. FRÅGOR OCH ÖVNINGAR TILL IDAG VET JAG INTE VEM JAG ÄR av Ida Sundin Asp Det här är en berättelse om en morfar som glömmer. Under vägledning av sitt barnbarn (som han förstås också glömmer) upptäcker morfar världen på nytt. En bok som väcker frågor om åldrande men också om hur livet och ens bild av världen och de runt omkring en kan förändras. DISKUSSIONSFRÅGOR PÅ TEMAT ÅLDERDOM 1. Morfar i boken är gammal. Känner ni någon som är riktigt gammal? Vem då? Hur tror ni att det känns att vara gammal? Finns det något som gamla kan göra som inte barn kan? Vad får äldre människor bestämma över? Vad får äldre människor inte bestämma över? 2. Morfar i boken minns inte vem han är. Hur tror ni det känns att inte minnas? Har ni glömt något någon gång? Har ni blivit bortglömda någon gång? Är det viktigt att minnas? Kan det vara skönt eller bra att glömma vissa saker? 3. Morfar och barnbarnet upptäcker tillsammans morfars liv med katten, båten och växthuset. Vad är viktiga saker i era liv? Varför är de viktiga? ÖVNINGAR PÅ TEMAT SINNE OCH MINNE EXPEDITION MED ALLA SINNEN: Gör en upptäcktsresa precis som morfar och barnbarnet i boken. Undersök en plats ingående. Kanske är det ett ställe där ni varit förut men som ni försöker se på ett nytt sätt. Finns det något ni kan smaka, känna eller lukta på? Kan ni göra eller titta på någonting annat än ni brukar på platsen? Vad tycker ni om platsen nu? Går det att upptäcka en plats på nytt, fast ni varit där förut? Målgrupp: 3 år och uppåt Tidsåtgång: Minst 20 minuter Lokalen: Utomhus eller inomhus, gärna på en välbekant plats Material: Inget

VAD TÄNKER DU PÅ?: Gör en upptäcktsresa i det inre. Förbered dubbla papper med siluetter på personer. Klipp ut den ena siluetten så det går att öppna upp den och se papperet bakom, som en lucka. Barnen får måla en persons yttre på det översta papperet och sedan något från dess inre på papperet under. Det kan vara ett minne, något personen känner eller är men som inte syns utanpå. Låt sedan barnen presentera sin personer, både det vi ser och inte ser. Tidsåtgång: Minst 30 minuter Lokalen: Utrymme att skapa Material: Förberedda siluetter (gärna i papper av lite tjockare kvalitet), kritor ATT TÄNKA PÅ För många barn är ålder en väldigt tydlig maktfaktor. Ett barns ålder ofta får stor betydelse för hur mycket hen får bestämma, förväntas kunna eller gilla. I barngruppen är det många gånger åldern som är avgörande för vem som får styra leken eller samtalet och maktförhållandet mellan barn och vuxna utmanas sällan. I sin avhandling Bångstyriga barn- makt, normer och delaktighet, en utmaning i förskolan lyfter forskaren Klara Dolk att pedagoger som aktivt försöker överbrygga könsmaktsordningen istället riskerar att befästa åldern som den avgörande maktordningen. Dolk menar att vuxna styr barnen till bättre värderingar genom att överföra rätt normer på dem. I strävan efter jämställdhet finns risken att barnens möjlighet till att göra (det som uppfattas vara genusnormativa) val begränsas och att principen om barns delaktighet frångås. För att verkligen kunna utmana normer behöver därför vuxna lyssna till barnen och fundera kring barns reaktioner på åtgärder för att främja jämlikhet och vad de uttrycker. Om vi verkligen vill förändra maktstrukturer behöver vi hitta metoder som ligger utanför det bekväma och säkra.