PROPOSITION MEDLEMSAVGIFT SAMT DEFINITION AV MEDLEM Bakgrund Medlemsavgiften behandlas vid varje förbundsmöte. Historiken pekar på avgiften lämnats oförändrad vart annat år till justeras vid näst kommande förbundsmöte, det vill säga den har höjts vart fjärde år. Medlemsintäkterna i Gymnastikförbundet uppgår till cirka 7,6 Mkr för verksamhetsåret 2017, och utgör cirka 15% av förbundets totala intäkter. Självfinansieringsgraden, dvs de intäkter som Gymnastikförbundet själv genererar, utöver de bidrag som erhålls, uppgår till cirka 50% av den totala omsättningen. Självfinansiering ligger över tid relativt stabilt på runt 50%. Däremot så har medlemintäkterna i förhållande till de totala intäkterna minskat under de senare åren. Redogörelse Ökad omsättning och tidsbegränsad finansiering Förbundsstyrelsen vill uppmärksamma förbundsmötet på tendensen kring Gymnastikförbundets ökande omsättning i förhållande till medlemsavgiften. Det är positivt Gymnastikförbundets ekonomiska omsättning ökat och det finns flera delförklaringar till detta. En av dessa är ökande projektfinansiering, en annan är utvecklade och fler samarbeten med externa aktörer, exempelvis sponsorer. En utmaning med denna finansiering är den ofta är villkorad och/eller tidsbegränsad. Förbundsstyrelsen anser det är viktigt medlemsintäkter, även om antalet medlemmar under senare år ökat, också anpassas för säkerställa och bidra till en långsiktig finansiering. Förbundsstyrelsen anser också medlemsavgifter över tid av ideologiska skäl bör vara balanserade och återspegla ett ansvarstagande för utvecklingen av Svensk Gymnastik. Från strategi till praktik Alltsedan de strategiska besluten som tagits vid flera förbundsmöten, där beslut fas om gemsamma visionsmål (2012), där förbundsmötet 2014 antar uppförandekod samt utvecklingsmodell, och där dessa bildar en helhet som ramas in av en verksamhetsinriktning med fokusområden (2016), så är det tydligt Svensk Gymnastik alltmer går från strategier till dessa nu också omsätts i praktiken. Detta innebär i realiteten alla verksamhetsområden är i utveckling. Samtliga strategier som är antagna inom Gymnastikförbundet har en tydlig koppling till det i huvudsak är i föreningar som verksamheten sker och allt som förvaltas, stödjs och utvecklas inom Gymnastikförbundet i slutändan skall nå och stärka dessa. Förbundsstyrelsen menar en växande idrott efterfrågar relevant stöd och utvecklingskraft från bland annat kanslier, kommittéer, råd, arbetsgrupper och uppdragstagare. Det innebär 1
föreningsidrott inte enbart fungerar autonomt, utan det finns en symbios mellan stöd och utvecklingskraft. Att verksamheten nu är redo fullt ut omsätta det strategiska arbetet i praktiken är tydligt och något som utgör hela fundamentet i förbundsstyrelsens förslag. Förslag Gymnastikförbundet intäkter har, efter ett stort underskott år 2014 år (cirka - 2,5 Mkr), ökat och förbundet lämnar ekonomiska överskott för åren 2015, 2016 och 2017. Intäktsökningen hänvisas övergripande till följande områden: Tillväxt inom gymnastiken i termer av ökat antal medlemmar samt ökande aktiviteter inom främst tävling och utbildning. Ökande kvalitativa stöd (projekt) samt tidsbegränsade verksamhetsstöd primärt genom sponsorer/samarbeten. Gymnastikförbundet har med anledning av överskotten utvecklat verksamhets- och ekonomistyrningen genom ändamålsbestämning. Förenklat innebär det projektbidrag används över flera år och eget kapital reserveras för framtida ändamål. Syftet är över tid få en jämnare verksamhetsplanering och därmed undvika enskilda verksamhetsområden får stå tillbaka de åren då gymnastiken står inför större riktade satsningar. Genom ändamålsbestämningen har Gymnastikförbundet strävat efter säkerställa en kvalitet i det löpande stödet samtidigt som ett aktivt utvecklingsarbete också möjliggjorts. Det finns dock en osäkerhet kring tidsbegränsad finansiering vilket gör investeringar också behöver säkerställas framåtriktat. Baserat på verksamhetsinriktningar som förbundsmötet beslutat 2014 och 2016 står Gymnastikförbundet och Svensk Gymnastik inför en fas där vi behöver ta ställning till långsiktigheten av förbundets fortsa stöd och utvecklingskraft. I det avseendet är det viktigt vi ser till samtliga intäktskällor och förhållandet dem emellan. Detta gäller inte minst de fria medlen och då särskilt medlemsavgiften. 2
Insatsområden FÖRBUNDSMÖTET 2018 I linje med beslutade verksamhetsinriktningar förstärks dessa från 2014 med fokusområden. Dessa har varit vägledande i arbetet. Förbundsstyrelsen har som forts ambition leda genom fokusområden. Dessa fokusområden (nedan 2017-2018 respektive 2019-2020) har ett tydligt verksamhetsfokus där kommande investerings/resursbehov är identifierade inom områdena, träning (primärt utan tävlingsinslag), digital omställning, införande av ny utbildningsplform, samt området kring forts prestationsutveckling. Fokusområde 2016/2018 Mer tid till gymnastiken. / Förenklad och förbättrad administration. Beslut Genomfört Resursbehov Digital omställning Investerat i nytt tävlingsadministrativt system IndTA, uppgradering hemsida, ny förenklad butik (grundinvestering). Investeringar i relation till IdrottOnline och medlemshantering. Köer arbetas bort - tillgång till anläggningar. / Anpassade och utvecklande fysiska miljöer. Ökat stöd för tillgång till hallar och utrustade hallar. Framtagning stödmaterial/broschyrer, direkt stöd till föreningar, nytt samarbetsavtal Unisport och LEG, ökad finansiering genom Svenska Spel, medverkan på seminarier för visa på gymnastikens behov, politiskt opinionsarbete genom RF, påbörjat samarbete med SISU/DF i anläggningsfrågan. Inget enligt bedömningen över perioden 2019-2020. Fler stannar kvar, hittar till, kommer tillbaka. / Träning inom Svensk Gymnastik. Etablering av träningskommittéer, barn, alla kan gympa, parkour, gruppträning, uppvisning, ungdom och hopprep. Utveckling av tävlingskommittéer i relation till expert och utvecklingsuppdrag. Införande av alla kan gympa på nationell nivå, gruppträningsprogram bland annat pausgympa, med stöd/finansiering av Svenska Spel startar skolprojektet. Stöd för tolkning av träningsverksamheten. Investeringar i relation till nationella kommittéer - aktivitetsplaner kopplat till primärt träningsgymnastik, gäller både tävlingsoch träningskommittéer. 3
Revidering av utbildnings-systemet. / Nytt utbildningssystem för utvecklat ledarskap. Införa en ny utbildningsplform med start 2018 och som intensifieras 2019. Avtal med bland andra Sisu Idrottsböcker. Finansieras genom utvecklingsstöd (Idrottslyft) och stimulansbidrag (RF). Efter mångårigt stöd av RF krävs också egna investeringar, bedömning om bidragsurfasning framförallt med start 2020. Långsiktiga och hållbara landslag. / Långsiktigt hållbar elit och landslagsverksamhet. Landslagsorganisation som en sammanhållen enhet för möjliggöra prestationsutveckling. Reviderade mästerskapsriktlinjer med en ökad progression. Införandet av strategi tävling med fokus på prestations-begreppet (utveckling). Investeringsbehov kring möjliggöra för enskilda aktiva/lag utvecklas mot sin fulla potential. Leva upp till målsättningar och tagna beslut. Ökad konkurrens i samtliga discipliner. Grundfinansieringen är en identifierad osäkerhetsfaktor kring bidragsurfasning och är något som behöver balanseras. Därutöver och som förbundsstyrelsen beskriver under rubriken från strategi till praktik så handlar det om forts rusta, effektivisera och förbättra Gymnastikförbundets organisation vilket inkluderar förbund (nationellt och regionalt), kanslier, kommittéer, råd, arbetsgrupper och uppdragstagare. Detta förslag handlar alltså om säkerställa ett forts stöd och en utvecklingskraft för kunna fullfölja och realisera strategierna i Svensk Gymnastik Vill inriktat förbi år 2020. Förbundsstyrelsen bedömer i relation till detta förslag Svensk Gymnastik forts kommer utvecklas varför förlaget är beräknat på en kommande årlig tillväxt. Förslaget innehåller tre väsentliga delar; En avgiftshöjning från 33 kr till 38 kr per medlem och år. En höjning avseende maximiavgiften per förening från 50 000 kr till 60 000 kr. Att förtydliga definition av medlem för vilken avgift som skall erläggas. Gällande avgiftshöjningen så relaterar den till avgift per enhet, i detta fall per medlem, samt minimi- och maximiavgiften. Det är viktigt peka på det finns ett samband mellan dessa delar. En höjd avgift/per medlem betyder fler föreningar når maximiavgiften vilket 4
i sin tur kan innebära minskade intäkter. Därutöver måste även den totala medlemsökningen vägas in. Gällande medlemsdefinition och kopplingen till medlemserbjudandet anser förbundsstyrelsen det behöver göras förtydliganden. Dagens formuleringar kring aktiv gymnast är inte heltäckande och kan till och med vara vilseledande. Medlemskapet bör därför definieras i relation kring ett faktiskt engagemang, vilket menas personen deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter. Förbundstyrelen föreslår därför ersätta begreppet aktiv gymnast med begreppet medlem. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsmötet; begreppet medlem ersätter begreppet aktiv gymnast, medlemsavgiften från och med 2019 skall fastställas till 38 kr per medlem och år, miniavgiften per förening och år oförändrat fastställs till 1 000 kr, maximiavgiften per förening och år fastställs till 60 000 kr, miniavgiften, om inte annat regleras i avtal, forts gäller studentidrottsföreningar. 5