kraftnät åland ab Årsberättelse

kraftnät åland ab Årsberättelse 2009

Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2010

KRAFTNÄT ÅLAND AB 2009 Innehåll VD:s översikt...3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse... 4-15 Elöverföring... 4-10 Elmarknaden... 10 Personal... 10 Anläggningsverksamhet och investeringar... 11 Ekonomi...11-14 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång.. 14 Framtidsutsikter... 14-15 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel... 15 Statistik...6-8 Ledningar och transformatorstationer...9 Resultaträkning... 16 Balansräkning...17-18 Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper...20 Noter... 21-25 Datering och underskrifter...26 Revisionsberättelse...27 Förvaltning...28 Personal...28 Karta över stamledningsnät...29 1

Fördelning av anskaffningen 276 GWh, 2009 Lokal produktion förnybart 23 % Lokal produktion fossilbränslebaserad 1 % Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 6 % Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 70 % Fördelning av elförbrukningen 276 GWh år 2009 KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel 3,5 % Ålands Energi Ab 1,0 % Export 0 % Mariehamns stads elverk 38,4 % Ålands Elandelslag 57,0 % 2

Bolagets tolfte verksamhetsår är avslutat. De två föregående åren minskade elförbrukningen, men 2009 vände detta och elförbrukningen ökade med 3,5 % i förhållande till 2008. Även den i stamnätet överförda volymen ökade där var ökningen 2,4 %. Ökningen i stamnätet är mindre p.g.a. att lokal vind- och biokraft matas in på distributionsnivå och förbrukas på den nivån. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och de mildare vintrarna åren innan är en del av förklaringen till ökningen i förhållande till dem. Räknat från år 2000, har den åländska elförbrukningen ökat med ca. 1,3 % per år. Effektutvecklingen är högre och 2009 års högsta timeffekttopp var 58,1 MWh/h och inträffade mellan klockan 9 och 10 fredagen den 18 december. Det kalla vädret fortsatte efter nyåret och nya högsta någonsin timeffekttoppar noterades. Fredagen den 29 januari 2010 mellan 8-9 noterades 64 MWh/h då känd produktion med mobila enheter och avtalad uppstartad produktion hos distributionsnätkunder medräknas. Effektutvecklingen följer i stort den prognos vi har gjort och bekräftar nödvändigheten av att realisera Finlandsförbindelsen inom utsatt tidsram för att långsiktigt trygga den åländska elförsörjningen, då det redan nu kan uppstå bristsituationer. Projekt Finlandskabeln drivs framåt utifrån målet att förbindelsen till riket skall vara i drift i december 2012. Finansieringsfrågan är central i sammanhanget och den sidan är tyvärr försenad. Först i november 2009 var lagtingsbehandlingen klar och anhållan om extra anslag kunde sändas till Ålandsdelegationen. Lagtinget anhöll om extra anslag utgörande 60 procent av de godtagbara investeringskostnaderna för förbindelsen. Behandlingen i Ålandsdelegationen har inletts och tar minst 6 månader. Den del av investeringen som inte täcks av investeringsstöd finansieras med lån från penninginrättningar. Kraftnät Åland Ab har ansökt om landskapsgarantier för dessa lån. Upphandlingsprocessen är i det skede att det torde vara möjligt att välja leverantörer under våren 2010. Kontraktsteckning bör göras under sommaren 2010 för att tidplanen skall hålla. Det är därför viktigt att finansieringsfrågorna finner sin lösning innan sommaren. I den ordinarie elförsörjningen ingår en stor andel förnybar el och andelen var 23 % år 2009. Avgörande för fortsatt vindkraftutbyggnad är det åländska deltagandet i det finska inmatningstariffsystemet. Från åländskt håll jobbas det intensivt med att bereda åländska vindkraftaktörer möjlighet att deltaga i systemet. Projektägarna till de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba, som vi gett klartecken för att ansluta till vår 110 VD:s översikt kv förbindelse i Tellholm, avvaktar utvecklingen innan elanslutning beställs. Ytterligare vindkraftutbyggnad är möjlig i anslutning till Finlandskabelprojektet där 100 MW vindkraft kan anslutas via en tredje terminal. En förutsättning för denna utbyggnad i östra skärgården är att Åland ingår i det finska inmatningstariffsystemet. Faller nödvändiga bitar på plats kommer krav på att snabbt bygga anslutningarna, vilket arbetsmässigt belastar bolaget under en redan intensiv projektperiod, vilket blir en utmaning att hantera. Under året hade vi ett större antal nätstörningar än normalt, men färre än året innan, totalt 13 stycken. Den under året pågående utbyggnaden med en andra transformator i Tingsbacka och Senneby har även haft en negativ påverkan på avbrottsstatistiken. Vår gasturbin togs ur drift under våren/sommaren för reparation av upptäckt skada och kunde därefter igen utnyttjas utan de användningsbegränsningar som fanns innan skadan reparerades. Det ekonomiska resultatet 2009 blev bättre än budget trots gasturbinskadan. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 7,4 % och rörelsevinsten 21 % över budget. Främsta orsaken till att resultatet är bättre än budgeterat är att kostnaderna för inköp av förlustelenergi och räntekostnaderna var lägre än budgeterat och att intäkterna från nättjänsterna och balanstjänsterna var högre än budgeterat. Under 2009 gick två av våra trotjänare i pension och en ersättare anställdes. Vid årsskiftet var vi 14 anställda. Likviditeten har varit god p.g.a. att medel reserverats och delvis upplånats för de avslutade och de under året pågående investeringarna. Jag vill slutligen tacka personalen för alla de arbetsinsatser Ni utfört under året och för det engagemang och den kunnighet Ni uppvisar samt även rikta ett stort tack till samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2010 Jan Kahlroth, VD 3

Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 276,4 GWh mot 267,0 GWh år 2008, vilket innebär en ökning med 3,5 %. Den i stamnätet överförda volymen var 254,0 GWh, vilket innebär en ökning på 2,4 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 192,5 GWh (184,6 GWh 2008). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 17,0 GWh (12,1 GWh 2008). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 42,3 GWh (49,0 GWh 2008) och från fossilbränslebaserad elproduktion 2,2 GWh (2,4 GWh 2008). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 22 åländska vindkraftverken var 54,0 GWh (62,4 GWh 2008). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 19,5 % mot 23,4 % år 2008 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 10,7 GWh el (5,5 GWh, 2008). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 23,4 %, år 2008 var motsvarande del 25,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 146,0 GWh (138,4 GWh 2008), Mariehamns stads elverk 95,5 GWh (97,7 GWh 2008), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 2,8 GWh (2,8 GWh 2008) och stamnätsförlusterna uppgick till 9,7 GWh (9,2 GWh 2008) eller 3,8 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, led ningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. 2009 års högsta timeffekttopp var 58,1 MWh/h och inträffade mellan klockan 9 och 10 fredagen den 18 december. Timeffekttoppen inträffade timmen efter avbrott på förbindelsen från Sverige och tangerade den dittills högsta timeffekttoppen någonsin härstammande från söndagen den 5 januari 2003. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 4,7 % lägre än för normalåret. Året var dock utgående från graddagtalet 11 % kallare än 2008. Månaderna juni, oktober och december var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,3 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 13 stycken. Den under året pågående utbyggnaden med en andra transformator i Tingsbacka och Senneby har även haft en negativ påverkan på avbrottsstatistiken. Den 9 januari löser överströmsskyddet för 45 kv brytaren i Brändö av okänd anledning östförbindelsen och våra elstationer Brändö, Kumlinge, Sottunga och Svinö blir strömlösa i två minuter. Den 22 februari löser Finby elstation p.g.a. fel på Ålands Elandelslags Tosarby-linje. Avbrottet varade 1 timme och 3 minuter. 26 april löser ledningsskyddet för ledningen Godby- Finby och ledningsskyddet för Finby-Svinö linjebrytarna i Finby och Svinö. Skydden indikerar överström. Störningen varar 2 minuter. Hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö blev strömlöst den 26 maj då Sverigekabelns distansskydd löser linjebrytaren i Tingsbacka och 110 kv brytaren i Senneby. Störningen varade 22 minuter. Anledningen till avbrottet var inte känd men kunde i samband med störningen den 30 juni härledas till att nyinkopplad ersättande kommunikationsväg skapar osanna differentialströmmar som löste linjeskyddet. En 20 kv kabelbox på transformatorn i elstation Lilla Båtskär havererade den 28 maj vilket ledde till avbrott 4

på ledningen Ytternäs-Lilla Båtskär. Kabelboxen kunde provisoriskt repareras och den 1 juni kunde vindkraftproduktionen återupptas. Den 30 juni blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då Sverigekabelns distansskydd igen löser linjebrytaren i Tingsbacka och 110 kv brytaren i Senneby. Störningen är en kopia av störningen den 26 maj. Avbrottet varar 5 minuter. Orsaken till störningen kunde nu härledas och I-diffenheten blockeras. Underspänning löste den 21 september linjebrytaren mot Norrböle i Svinö elstation. Störningen varade i 4 minuter och förorsakades av att spänningsregleringen i Senneby hade fel läge efter arbete i elstationen. Vid spänningssättning av Lilla Båtskär efter slutlig reparation den 23 september löser jordfelsskyddet för ledningen mellan Norrböle och ÅT 01 Mariehamn brytaren i Norrböle. Största delen av Mariehamn, Västra Jomala och Lemlands skärgård söder om staden blir strömlösa. Den normala matningen till Mariehamn sker över ledningen från Tingsbacka, men vid störningstillfället var denna avställd för underhåll och jordfelsskyddet kunde konstateras vara för lågt ställt för att klara inkopplingen av Båtskär. Avbrottstiden var 1 minut. Överströmsskyddet för ledningen till elstationen Lilla Båtskär löser linjebrytaren i Ytternäs elstation och transformatorbrytaren i elstationen på Lilla Båtskär i samband med en felmanöver vid service på vindkraftverket på Lilla Båtskär. Störningen inträffade den 26 oktober och varade 44 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 5 november då transformatorbrytarna i Senneby löste av okänd anledning. Avbrottet varade i 6 minuter. I samband med kopplingsarbete i Tingsbacka förorsakas den 11 november ett 21 minuters avbrott, som berör hela Åland förutom östra skärgården. Reglerautomatiken för reaktorinkopplingen hade antagit defaultvärden i samband med arbetena med transformator T2 i Senneby och reaktivinmatningen till Vattenfall Eldistributions nät blev den 14 december för hög och transformatorbrytarna i Senneby löser. Hela Åland utom östra skärgården blir strömlöst i 11 minuter. Arbete i Tingsbacka elstation. Den 18 december sker ett avbrott på förbindelsen från Sverige p.g.a. att inställd överströmgräns på ledningsskyddet överskrids och hela Åland förutom östra skärgården blir strömlöst i totalt ca. 19 minuter. Överströmsskydden justeras efteråt för att nu motsvara transformatorkapaciteten. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Dubbleringen av transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen har genomförts. Denna åtgärd höjer säkerheten och ökar överföringsmöjligheterna. Anläggningarna blev driftklara i december 2009. Parallelldrift kunde inte genomföras vid drifttagningsproven, men genomförs under låglastperiod 2010. Den reserveffektkapacitet som vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar erbjuder bedöms i de flesta situationer vara tillräcklig för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö-drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Inträffar ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige i samband med en längre kallperiod kan reserveffektbrist uppstå. Detta underskott växer och skall långsiktigt täckas med den planerade likströmsförbindelsen till riket. Kortsiktigt fram till dess denna planeras vara i drift planeras ingen utökning av reserveffektresurserna. Åtgärder vidtas i samarbete med distributionsnätbolagen för att minimera risken för brist. 5

Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet Resultat 2008 Resultat 2009 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 09/08 SUMMA ELENERGIINMATNING 248 141 100,0 254 052 100,0 2,4 Sveanät AB (från Sverige) 184 602 74,4 192 516 75,8 4,3 Fortum Aluesiirto Oy (från riket) 12 104 4,9 16 998 6,7 40,4 Lokal produktion fossilbränslebaserad i stamnätet 2 410 1,0 2 215 0,9-8,1 Lokal produktion vindkraft i stamnätet 49 025 19,8 42 322 16,7-13,7 SUMMA ELENERGIUTTAG 248 141 100,0 254 052 100,0 2,4 Mariehamns stads elverk 97 654 39,4 95 499 37,6-2,2 Ålands Elandelslag 138 425 55,8 145 991 57,5 5,5 Ålands Energi Ab 2 812 1,1 2 811 1,1 0,0 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel 9 199 3,7 9 674 3,8 5,2 Export 50 0,0 76 0,0 51,6 Energiuttag högpristid.. 61 359 24,7 66 326 26,1 7,5 Mariehamns stads elverk... 24 189 9,7 24 340 9,6 0,6 Ålands Elandelslag.... 34 297 13,8 38 879 15,3 11,8 Ålands Energi AB... 658 0,3 648 0,3-1,4 Egenförbrukn., nätförluster, o mätfel... 2 215 0,9 2 458 1,0 9,9 Export... Energiuttag lågpristid... 186 782 75,3 187 726 73,9 0,5 Mariehamns stads elverk. 73 465 29,6 71 159 28,0-3,2 Ålands Elandelslag.... 104 128 42,0 107 112 42,2 2,8 Ålands Energi AB.... 2 154 0,9 2 163 0,9 0,4 Egenförbrukn., nätförluster o mätfel. 6 984 2,8 7 216 2,8 3,2 GWh 300 Energiproduktion och import 250 200 150 100 50 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6

7

MWh/h 70 Medeleffekter per vecka 2009 60 50 40 30 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 1 Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Byte av 45 kv slackar i fack T2. 8

110 och 45 kv ledningar 2009 110 kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm... 185 mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka... 454 mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken... 400 mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn... 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby... 236 mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle... 236 mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby... 236 mm²al 9,9 km Hellesby-Storby.. 240 mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö... 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby - Västanträsk... 99 mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö... 150 mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga... 95 mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge... 95 mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö... 150 mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs... 150 mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka 2 240 mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär.. 240 mm²al 15,8 km Mariehamn - Norrböle... 240 mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km Transformatorstationer Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby..... 63 MVA 110±9x1,67%/77 3 st 110 kv 2000 63 MVA 110±9x1,67%/77 2009 Tingsbacka... 63 MVA 110±9x1,67%/45 7 st 110 kv 2000 63 MVA 110±9x1,67%/45 8 st 45 kv 2009 Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn... 16 MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn... 16 MVA 47±6x1,67%/10,5 1987 Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle..... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 2002 Ytternäs... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 1973 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby...2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 1974 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv - 1997 Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st 2007 9

Den skada på vår gasturbins högtryckkompressorsektion, som upptäcktes i slutet av år 2008, har reparerats under våren/sommaren och modifieringar i enlighet med tillverkarens rekommendationer utfördes på samma gång. Vintern 2009 klarades utan att gasturbinen behövde nyttjas för reservkraftändamål och på detta sätt kunde risken för ytterligare skador minimeras. Orsaken till skadan har inte kunnat härledas trots gedigna utredningar och leverantören har därmed undgått skadeansvar. Skadan blev ett försäkringsfall där maskinskadeförsäkringen ersatte den direkta skadan, men självrisken och de modifieringar som samtidigt gjordes belastade Kraftnät Åland Ab. År 2009 var det sista året i det femåriga service- och underhållskontraktet med MAN Turbo AG med kostnadsfri årsservice. Avtalet går ut 2011. Under året har planeringen och upphandlingen av en ca. 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortsatt. Den första delen av upphandlingen slutfördes och kommersiella anbud skall vara inlämnade den 19 februari 2010. En utvidgning av projektet för att möjliggöra utökade vindkraftanslutningsmöjligheter i den östra skärgården intogs, som en option i förfrågan, med anledning av det stora intresset för vindkraft. Ålands lagting lämnade i november in en ansökan om extra anslag till Ålandsdelegationen. Lagtinget höjde i anhållan stödandelen från 40 % till 60 %. Finansieringsfrågan har förts framåt under året och det slutliga avgörandet gällande investeringsstödet vilar på Ålandsdelegationen. Förutom på finansieringssidan återstår även tillståndsfrågor innan projektet kan realiseras. Bolagets inriktning för att lösa reservkraftfrågan på ett långsiktigt sätt är dock klar. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. En lösning på den sedan länge aktuella och olösta frågan om avskaffning av gränstarifferna på den svenska sidan behövs för att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Byggande av en ny elstation i Tellholm för anslutning av Ålands Elandelslags vindkraft-projekt Stenarna och Ålands Vindenergi Andelslags vindkraftprojekt Långnabba har försenats p.g.a. förseningar och oklarheter gällande införandet av inmatningstariffsystemet för vindkraft. Kraftnät Åland Ab har begränsat anslutning av ytterligare vindkraft till det åländska stamnätet till dessa projekt. I kombination med byggande av likströmsförbindelsen till riket kan dock potentialen för vindkraftutbyggnad utökas i östra skärgården om projekten kan koordineras och vindkraftaktörerna finansierar tilläggsinvesteringarna för vindkraft-anslutningen. Ålands Vindkraft Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2009 uppgick denna mängd till 9 674 MWh motsvarande 3,8 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2008 var förlustenergin 9 199 MWh och den relativa för lusten 3,7 %. Elmarknaden För balanshanteringen används ett system för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Efter en lång försening blev övergången till det nya balanshanteringssystemet Generis klar. Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012 gavs av landskapsregeringen och Kraftnät Åland Ab tilldelades 35 052 stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden. Inga utsläppsrätter såldes under året och vid årets slut fanns 9319 utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 718 ton CO 2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool sjönk i förhållande till 2008. Medelårspriset för prisområde Sverige var 37,01 /MWh 2009. Motsvarande årsmedelpris 2008 var 51,12 /MWh. Spotpriset inom prisområde Sverige var 27,6 % lägre på årsmedelnivå. Det lägre spotpriset sänkte kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Under året gick två av bolagets trotjänare i pension, Jan-Olof Danielsson efter 36 år och Bertil Stenlund efter 18 år om man inräknar tiden hos Ålands Kraftverksaktiebolag. Bägge har på ett värdefullt sätt, med sina arbetsinsatser och sin erfarenhet, bidragit till Kraftnät Åland Ab:s verksamhet alltsedan bolaget bildades. Den första augusti började en ny drifttekniker och antalet anställda vid årets slut var 14 stycken. Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,1 manår exklusive betald ledighet (13,5 manår 2008). 10

Anläggningsverksamhet och investeringar Under året slutfördes projektet med en andra transformator i Tingsbacka och Senneby. I utbyggnaden av Senneby elstation med den andra transformatorn har totalt investerats 1 314 221 och för utbyggnaden i Tingsbacka del totalt 1 324 733. Under året var investeringen i detta projekt totalt 2 178 958. I övrigt investerade vi bl.a. i följande: m I 45 kv-ledningsnätet investerade vi totalt 147 427. Den största delen utgörs av ombyggnaden av Norrböle-Svinö ledningen på sträckan Jettböle- Lemström. m I mät- och manöversystem investerade vi 13 781. m Mindre ombyggnader i hyrd lokal gjordes för 1 219 i samband med anpassning av upphyrda utrymmen vid enhetsflytt och utökad kontorsyta. m För att tillgodose behoven vid omflyttningarna av enheterna inköptes kontorsinventarier för 8 828. m I Ringsböle gasturbinanläggning investerades 1 236 i lagerhyllor. m Fordonsparken förstärktes då en ersättande flakbil för tidigare flakbil med kran inköptes. Kranen från inbytt flakbil återanvänds på den nya. I fordon investerades 39 391. m I Norrböle lagret investerades 1078 i utvidgning i en gånggrind. m Slutreglering av balanshanteringssystemet gjordes och 12 000 utbetalades. m Ett markområde i Ytterby inköptes för omriktarstationen tillhörande Finlandskabelprojektet. Till markinköp och markersättningar har 105 445 använts. m Därutöver finns under pågående anskaffningar upptaget 453 586, där Finlandskabelprojektet är det största enskilda projektet. m Totalt investerades obeaktat pågående anskaffningar 2 509 364 under året. Ekonomi m 2009 års resultat blev bättre än budget. De främsta orsakerna till detta var högre intäkter från både nättjänsterna och balanstjänsterna, lägre personalkostnader, lägre kostnader för förlustelen samt lägre räntekostnader. Gasturbin bortmonterad för reparation. 11

Kabelboxskada Båtskär. m Intäkterna från nättjänsterna ökade med 5,7 % från 5 546 151 år 2008 till 5 861 510. m Ålands Elandelslag debiterades 3 610 069, motsvarande 24,72 /MWh (24,69 /MWh 2008) för sina uttag. För Marie hamns stads elverks del debiterades 2 050 155, vilket motsvarar 21,48 /MWh (20,09 /MWh 2008). Skillnaden i / MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för dessa uttagskunder var 23,4 /MWh (22,7 / MWh 2008). m Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät större än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Av detta följde att vi utbetalade 31 009 till vindkraftproducenterna. m Intäkterna från balanstjänster har minskat med 17 % och utgjorde 738 479. Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkrings-kostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. m Intäkterna från övriga tjänster är totalt 46 199 och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. m Omsättningen var 6 646 188, vilket är 2,5 % högre än år 2008. m Övriga rörelseintäkter utgjorde 12 003. m Inköp av material och tjänster utgjorde totalt 2 692 538 och minskade i jämförelse med år 2008 med 2,6 %. Minskningen beror främst på att kostnaderna för elenergin som inköptes för att täcka stamnätets förluster sjönk och utgjorde 356 215. Detta motsvarar ett medelpris på 36,8 /MWh mot 52,3 /MWh år 2008. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde 776 434. Beställd effektkraft kostade 86 116. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt 832 148 i nätavgifter. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till 572 12

842. Vid provkörningar, planerade avbrott och ö-drifttest förbrukades bränsle till ett värde av 68 783. m Personalkostnaderna har minskat och utgjorde 861 339. Minskningen beror främst på att löneaktiveringar i samband med utbyggnaden av transformatorkapaciteten i Senneby och Tingsbacka. m Avskrivningarna enligt plan utgjorde 1 304 122. m Övriga rörelsekostnader, totalt 1 091 579, har ökat med 33 % i en jämförelse med 2008. Kostnader för varor och förnödenheter var 144 582, varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. m Kostnaderna för främmande tjänster var 719 999. Den största posten utgör reparationer och underhåll totalt 412 681, där reparationen av skadan på gasturbinen i Ringsböle utgör den enskilt största posten. Från Ålands Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för 46 507 samt övriga tjänster för 480. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för 21 359. För specialisttjänster har erlagts 47 316. ADB-kostnaderna var 43 172. Hyreskostnaderna utgjorde 99 231. Kostnaderna för resterande främmande tjänster är 49 253. m I övriga rörelsekostnader ingår även administrativa utgifter 36 645, representation och marknadsföring 479 samt försäkringspremier 102 695. m Rörelseresultatet visar en vinst på 708 613 mot 818 181 året innan. m Finansiella intäkter 41 148 är främst ränteintäkter från ränteswap. m Räntekostnaderna minskade från 650 012 till 428 157 år 2009. Övriga finansiella kostnader var 2 565. m Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är 319 039 mot en vinst på 359 149 år 2008. m Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med 318 978. Den ackumulerade avskriv- Tingsbacka. 13

ningsdifferensen ökar från 4 987 154 per den 31.12.2008 till att vid detta bokslut utgöra 5 306 132. Bolagets långsiktiga målsättning är dock att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Ökning innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör oförändrat 24 % av de materiella tillgångarna 2009. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. m Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. m Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut finansie ringstillgångar om 2 180 203. m Långfristigt främmande kapital är 11 849 822 och kortfristigt 1 810 739 vid årets slut. Ba-lansomslutningen har ökat från 23 903 846 till 24 400 194. Under året tecknades ett nytt lån med landskapsgaranti hos Ålandsbanken. Lånebeloppet är 2,3 miljoner, varav dellyft på totalt 1 miljon gjordes under året. m Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är 443 741. m Bolaget visar en 38,4 %-ig soliditet mot 38,2 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har 32 026 aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Förändringar i Kraftnät Åland Ab:s ägarstruktur behöver genomföras för att uppfylla kraven i EG:s direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. Enligt direktivet skall den inre marknaden för el förbättras genom åtskilt ägande. För Kraftnät Åland Ab innebär detta att bolaget skall vara oberoende av leverans- eller produktionsintressen. Enlig direktivet skall ägarinflytandet stå i överensstämmelse med reglerna före 3 mars 2012. Vid åtskilt ägande ställs krav på att en eller flera personer inte kontrollerar ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag samtidigt som den eller de utövar kontroll över eller rättigheter gentemot en systemansvarig för överföringssystemet eller ett överföringssystem. Landskapsregeringen har med anledning av direktivet meddelat att man avser att inleda diskussioner med de övriga ägarna i Kraftnät Åland Ab om hur en situation som står i överensstämmelse med direktivets regler ska åstadkommas på Åland. Kraftnät Åland Ab följer implementeringsprocessen. Utbyggnaden med en andra transformator i elstationerna Senneby och Tingsbacka har utökat överföringsförmågan på förbindelsen till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Genom åtgärden möts det ökande elöverföringsbehovet och säkerheten i förbandet höjs. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till 2021-2023 med prognostiserad utveckling. Den gamla effekttoppen från 2003 tangerades i december och vid ihållande kall väderlek kan effekttoppar kring 65 MW förväntas under ett vardagsdygn. Arbetet med att långsiktigt täcka reserveffektbehovet med en likströmsförbindelse till riket pågår. I februari skall de kommersiella anbuden på likströmsförbindelsen vara inlämnade och det skall vara möjligt att få en aktuell kostnadsbild. Därefter följer utvärdering av anbuden och beslut om val av leverantörer att inleda förhandlingar med. En avsiktsförklaring är planerad att kunna tecknas våren 2010 och kontrakt innan hösten. Avgörande för denna tidplan är naturligtvis att finansieringsfrågan är löst. När det gäller investeringsstöddelen är Ålandsdelegationens beslut centralt. Behandlingen har inletts, men information om tidplan för beslut i frågan saknas. Kraftnät Åland Ab:s ansökan om landskapsgarantier för lån till projektet bör behandlas under våren, men kompliceras av att stödandelen är oklar. Detsamma gäller notifieringen av stödet, där också stödandelen bör vara känd i samband med notifieringen. Det planerade finska inmatningstariffsystemet för 14

vindkraft och möjligheterna till ett åländsk deltagande i systemet har aktiverat vindkraftaktörerna och nya anslutningsmöjligheter efter Tellholm har efterfrågats. Olika alternativ att i samband med Finlandskabelprojektet möjliggöra anslutning av ca. 100 MW vindkraft i östra skärgården utreds och kan påverka valet av teknisk lösning för förbindelsen till riket. Realiserande av en ny inmatning för vindkraft i kombination med Finlandskabelprojektet får dock inte försena projektet och tilläggsinvesteringen detta förorsakar skall i sin helhet betalas av vindkraftaktörerna. Avgörande för att tidplanen skall hålla och likströmsförbindelsen kunna tas i drift i december 2012 är att kontraktsteckning skall kunna ske hösten 2010. Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 24 % av elanskaffningen 2010. Lagstiftningen tillhörande det finska inmatningstariffsystemet för vindkraft året skall vara klar under 2010 och frågetecknen gällande det åländska deltagandet skall också vara uträtade. Kan Åland ingå i det finska systemet som planeras kommer projektägarna för vindkraftparkerna Stenarna och Långnabba att beställa en ny elstation i Tellholm för anslutning av de aktuella vindkraftparkerna. Stationen kommer troligen att byggas 2011. Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 % av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det som tidigare redovisats ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva deltagande i processen. Avgörande för vindkraftprojekten är utformningen av framtida stödformer. Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart 2011. Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter, Västanträsk och Svinö står först i tur. 10 kv inomhusställverket och byggnaden ersätts under 2010. Uppgraderingen ingår i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet. Uppgraderingen år 2010 följs av motsvarande åtgärder i Sottunga och elstationen Centrum i Mariehamn. på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren 2008-2012. De beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och kalkylerat överskottet från 2009 avses att säljas. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag betydligt under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är 47 114,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes 15

Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNING Not 01.01.2009 01.01.2008 31.12.2009 31.12.2008 OMSÄTTNING 1 6 646 188,97 6 481 563,98 Övriga rörelseintäkter 12 002,76 81 311,25 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -2 623 755,41-2 716 704,73 Förändring av lager -68 782,72-47 946,67 Sa Material och tjänster -2 692 538,13-2 764 651,40 Personalkostnader 2 Löner och arvoden -700 890,62-728 818,43 Lönebikostnader Pensionskostnader -112 201,14-118 775,80 Övriga lönebikostnader -48 247,14-57 036,01 Sa Personalkostnader -861 338,90-904 630,24 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan -1 304 121,88-1 256 065,49 Sa Avskrivningar och nedskrivningar -1 304 121,88-1 256 065,49 Övriga rörelsekostnader -1 091 579,40-819 347,36 RÖRELSEVINST 708 613,42 818 180,74 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 41 148,22 197 146,95 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga -430 722,53-656 109,79 Sa Finansiella intäkter och kostnader -389 574,31-458 962,84 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 319 039,11 359 217,90 VINST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER 319 039,11 359 217,90 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens -318 977,82-359 149,22 Sa Bokslutsdispositioner -318 977,82-359 149,22 Inkomstskatt -61,29-68,68 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 16

Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not 31.12.2009 31.12.2008 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter 39 830,95 40 443,31 Övriga utgifter med lång verkningstid 4 444,44 11 298,46 Sa Immateriella tillgångar 44 275,39 51 741,77 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter 328 057,85 223 265,02 Hyresrättigheter till fastigheter 61 257,28 64 847,82 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner 1 248 123,59 1 335 539,73 Transmissionsnät 14 409 477,42 12 476 806,98 Reservkraftsanläggning 5 371 001,28 5 633 158,52 Inventarier och fordon 165 319,56 176 579,88 Övriga materiella tillgångar 89 634,00 108 357,48 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 6 471 276,27 647 348,12 Sa Materiella tillgångar 22 144 147,25 20 665 903,55 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919,83 1 919,83 Övriga fordringar 29 648,79 29 648,79 Sa Placeringar 31 568,62 31 568,62 SA BESTÅENDE AKTIVA 22 219 991,26 20 749 213,94 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 443 521,33 512 304,05 Övriga omsättningstillgångar 219,56 0,00 Sa Omsättningstillgångar 443 740,89 512 304,05 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar 978 503,31 620 924,15 Övriga fordringar 25 067,93 109 964,15 Resultatregleringar 6 770,12 65 527,86 Sa Kortfristiga 1 010 341,36 796 416,16 Sa Fordringar 1 010 341,36 796 416,16 Kassa och bank 726 120,34 1 845 911,50 SA RÖRLIGA AKTIVA 2 180 202,59 3 154 631,71 S A A K T I V A 24 400 193,85 23 903 845,65 17

Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not 31.12.2009 31.12.2008 P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital 5 386 386,53 5 386 386,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 47 114,36 47 114,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL 5 433 500,89 5 433 500,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens 5 306 131,59 4 987 153,77 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 5 306 131,59 4 987 153,77 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut 9 801 089,94 9 565 560,54 Övriga skulder 2 048 732,00 2 250 474,57 Sa Långfristigt 11 849 821,94 11 816 035,11 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 726 134,83 572 794,00 Leverantörsskulder 506 882,35 445 345,69 Övriga skulder 282 277,59 315 977,22 Resultatregleringar 295 444,66 333 038,97 Sa Kortfristigt 1 810 739,43 1 667 155,88 SA FRÄMMANDE KAPITAL 13 660 561,37 13 483 190,99 S A P A S S I V A 24 400 193,85 23 903 845,65 18

Kraftnät Åland Ab FINANSIERINGSANALYS 01.01.2009 01.01.2008 31.12.2009 31.12.2008 Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning 6 245 216,85 6 998 084,85 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 12 002,76 81 311,25 Betalda rörelsekostnader -4 357 795,36-4 757 810,05 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 1 899 424,25 2 321 586,05 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader -468 477,85-610 226,27 Erhållna räntor från affärsverksamheten 37 318,99 138 390,20 Betalda direkta skatter 0,00 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster 1 468 265,39 1 849 749,98 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) 1 468 265,39 1 849 749,98 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -2 774 899,20-1 253 031,77 Investeringar i övriga placeringar 0,00 1 760 904,39 Överlåtelseinkomser från övriga placeringar 433,69 50 128,87 Erhållna räntor på investeringar 60,00 410,00 Investeringarnas kassaflöde (B) -2 774 405,51 558 411,49 Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån 152 623,42 0,00 Amortering av kortfristiga lån 0,00-771,14 Upptagna långfristiga lån 33 786,83 0,00 Amortering av långfristiga lån 0,00-775 254,52 Betalda direkta skatter -61,29-68,68 Finansieringens kassaflöde (C) 186 348,96-776 094,34 Förändring av likvida medel (A+B+C) -1 119 791,16 1 632 067,13 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 1 845 911,50 213 844,37 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 726 120,34 1 845 911,50-1 119 791,16 1 632 067,13 19

Kraftnät Åland Ab BOKSLUTSPRINCIPER Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Transmissionsnät stamnät och optofibernät elstationer och utrustning mät- och manöversystem Maskiner och inventarier gasturbinanläggning 5 år 5 år 20 år 30 år 20 år 5 år 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator 20 år inventarier o fordon 5 år Övriga materiella tillgångar 10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen. 20

Kraftnät Åland Ab NOTER RESULTATRÄKNING 1 Omsättning 31.12.2009 31.12.2008 Nättjänster 5 861 510,15 5 546 151,28 Balanstjänster 738 478,60 885 806,16 Övriga tjänster 46 199,16 49 606,54 Avrundning 1,06 0,00 Totalt 6 646 188,97 6 481 563,98 2 Personalkostnader 31.12.2009 31.12.2008 Löner och arvoden 765 735,94 728 818,43 varav är aktiverade som materiella tillgångar -64 845,32 0,00 Pensionskostnader 124 805,85 118 775,80 varav är aktiverade som materiella tillgångar -12 604,71 0,00 Övriga lönebikostnader 51 729,64 57 036,01 varav är aktiverade som materiella tillgångar -3 482,50 0,00 Totalt 861 338,90 904 630,24 3 Avskrivningar och nedskrivningar 3.1 Avskrivningar enligt plan 31.12.2009 31.12.2008 Immateriella rättigheter 12 612,36 11 157,63 Övriga utgifter med lång verkningstid 8 073,27 11 871,30 Nyttjanderätter 4 242,54 4 227,80 Byggnader och konstruktioner 89 729,89 89 061,04 Transmissionsnät 849 103,14 799 863,16 Reservkraftsanläggning 262 157,24 264 006,68 Inventarier och fordon 59 479,96 58 169,18 Övriga materiella tillgångar 18 723,48 17 708,70 Totalt 1 304 121,88 1 256 065,49 21

Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING 4 Immateriella tillgångar Övriga utgifter Immateriella med lång rättigheter verkningstid Totalt Anskaffningsutgift 01.01.2009 247 233,17 75 892,10 323 125,27 Ökningar 01.01.09 31.12.09 12 000,00 1 219,25 13 219,25 Anskaffningsutgift 31.12.2009 259 233,17 77 111,35 336 344,52 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2009 206 789,86 64 593,64 271 383,50 Avskrivningar under perioden 12 612,36 8 073,27 20 685,63 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2009 219 402,22 72 666,91 292 069,13 Bokföringsvärde 31.12.2009 39 830,95 4 444,44 44 275,39 5 Materiella tillgångar Jordområden o Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 01.01.2009 307 821,08 2 038 795,93 Ökningar 01.01.09 31.12.09 105 444,83 2 313,75 Anskaffningsutgift 31.12.2009 413 265,91 2 041 109,68 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2009 19 708,24 703 256,20 Avskrivningar under perioden 4 242,54 89 729,89 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2009 23 950,78 792 986,09 Bokföringsvärde 31.12.2009 389 315,13 1 248 123,59 Inventarier och Reservkraftsan- Transmissionsnät fordon läggning Anskaffningsutgift 01.01.2009 26 953 515,46 700 713,50 6 504 828,02 Ökningar 01.01.09 31.12.09 2 781 773,58 48 219,64 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2009 29 735 289,04 748 933,14 6 504 828,02 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2009 14 476 708,48 524 133,62 871 669,50 Avskrivningar under perioden 849 103,14 59 479,96 262 157,24 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2009 15 325 811,62 583 613,58 1 133 826,74 Bokföringsvärde 31.12.2009 14 409 477,42 165 319,56 5 371 001,28 22

Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING Övriga materiella Pågående tillgångar anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 01.01.2009 207 030,18 647 348,12 37 360 052,29 Ökningar 01.01.09 31.12.09 0,00 280 184,55 3 217 936,35 Minskningar 01.01.09 31.12.09 0,00-456 256,40-456 256,40 Anskaffningsutgift 31.12.2009 207 030,18 471 276,27 40 121 732,24 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2009 98 672,70 0,00 16 694 148,74 Avskrivningar under perioden 18 723,48 0,00 1 283 436,25 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2009 117 396,18 0,00 17 977 584,99 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12.2009 89 634,00 471 276,27 22 144 147,25 6 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 31.12.2009 31.12.2008 Beställningsrat för transformatorutbyggnad 21 329,54 639 803,62 Planering för framtida vindkraftsutbyggnader 23 151,29 1 335,96 Planering likströmsförbindelse 426 795,44 6 208,54 Totalt 471 276,27 647 348,12 7 Främmande kapital 7.1 Långfristigt främmande kapital 31.12.2009 31.12.2008 Skulder till kreditinstitut 9 801 089,94 9 565 560,54 Skuld till Ålands Landskapsregering 1 922 147,83 2 114 362,35 Skuld till övriga 126 584,17 136 112,22 Totalt 11 849 821,94 11 816 035,11 7.2 Lån som förfaller senare än efter fem år 31.12.2009 31.12.2008 Skulder till kreditinstitut 7 163 218,30 7 474 381,30 Övriga skulder 1 247 984,10 1 447 326,94 Totalt 8 411 202,40 8 921 708,24 23

Kraftnät Åland Ab SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Givna säkerheter 31.12.2009 31.12.2008 För egen del, tullkredit 8 409,40 8 409,40 Totalt 8 409,40 8 409,40 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH MEDLEMMAR AV FÖRVALTNINGSORGAN Genomsnittliga antalet anställda 31.12.2009 31.12.2008 Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 14,10 13,50 Totalt 14,10 13,50 Ledningens löner och arvoden 31.12.2009 31.12.2008 Styrelse och VD 93 434,83 94 559,97 Totalt 93 434,83 94 559,97 24

KRAFTNÄT ÅLAND AB UTSLÄPPSRÄTTER, TON CO 2 Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut 12.2.2008 inklusive tilldelning enligt reserveffektavtal med Ålands Energi Ab 2008 2009 2010 2011 2012 Gasturbin GT100 Ringsböle 7012 7010 7010 7010 7010 Tilldelning från Ålands Energi Ab 488 488 488 488 488 Total tilldelning 7500 7498 7498 7498 7498 Kraftnät Åland Ab:s CO 2 utsläpp från total produktion inklusive Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion för Kraftnät Åland Ab 2008 2009 2010 2011 2012 Gasturbin GT100 Ringsböle 517 717 Ringsböle Dieselgenerator 1 1 Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion 674 717 Totala utsläpp 1192 1435 0 KN:s överskott från tilldelning ton CO 2 6309 6063 Summa överskott från tilldelning ton CO 2 6309 8372 Försäljning 23.4.2008 3000 Försäljningsvärde 23.4.2008 17,96 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning 53790 Försäljning 21.5.2008 1000 Försäljningsvärde 21.5.2008 25,46 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning 25430 Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2008 3012 Utsläpp från KN;s anläggningar -517 Nettotilldelning från Ålands Energi -186 2309 Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2009 9319 Utsläpp från KN;s anläggningar -718 Nettotilldelning från Ålands Energi -229 8372 25

26

27

Förvaltning Ordinarie bolagsstämma hölls den 3 juni med 32 005 aktier representerade. Bolagets aktieägare 2009-12-31: Ålands landskapsregering 15 000 aktier 46,84 % Ålands Elandelslag 9 000 28,10 % Mariehamns stad 6 000 18,73 % Ålands Energi Ab 2 000 6,24 % Kumlinge kommun 10 0,03 % Sottunga kommun 6 0,02 % Föglö kommun 5 0,02 % Ålands Producentförbund 5 0,02 % 32 026 aktier 100,00 % Styrelsens medlemmar 2009: Tuula Mattsson, ordförande Roger Slotte, viceordförande Yvonne Aspholm Karl-Göran Eriksson Jan Wennström Under året har 13 styrelsesammanträden hållits. Personal Personalen den 31 december 2009: Jan Kahlroth Sven-Anders Eriksson Henrik Sandqvist Peter Selenius Edward Branér Per Eriksson Henrik Johansson Yngve Johansson John Lindström Ove Söderlund Jan Mörn Stefan Mattsson Peik Karlsson Susanne Karlsson verkställande direktör nybyggnadschef nybyggnadsingenjör underhållschef underhållstekniker drifttekniker eltekniker elmontör elmontör ritningstekniker IT-chef mätningsingenjör IT-ingenjör balanstjänst/admin. stöd Jan Kahlroth, Sven-Anders Eriksson, Jan Mörn och Peter Selenius ingick vid årsskiftet bolagets ledningsgrupp. Dessa personer har tillsammans med Stefan Mattsson, Henrik Sandqvist och Ove Söderlund även haft schemalagd beredskap utom arbetstid. Övrig personal förutom Yngve Johansson, Susanne Karlsson och Per Eriksson deltog i driftcentralbemanningen. Revisorer har varit: Leif Hermans, CGR Tage Silander, GRM Revisorsuppleanter: Magnus Lundberg, GRM Gunnar Mattsson, GRM Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,1 manår exklusive betald ledighet (13,5 manår 2008). Jan Kahlroth har fungerat som verkställande direktör och teknisk ledare samt föredragande och sekreterare i styrelsen. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 21 dagar. 28

24 Stamnätskostnader 2000-2009 22 20 18 16 6,7 6,2 6,6 7,6 8,2 8,5 /MWh 14 12 10 8 6 4 2 6,1 1,1 0,5 1,2 0,4 3,4 3,5 3,1 1,5 4,9 4,7 6,5 6,2 6,2 1,3 0,4 1,5 1,2 0,5 0,5 3,4 3,4 3,8 2,6 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 1,4 1,9 0,5 0,4 3,8 3,9 2,1 2,2 5,3 5,4 1,2 0,4 1,9 0,3 3,9 2,6 2,4 2,6 6,1 6,2 1,4 0,5 2,7 2,3 7,1 0 ÅR 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kraftnät Åland AB:s stamnätskostnader Förluster Fortum Aluessiirto Oy Regionätsavgifter till Vattenfall Eldistribution Sverigekabeln Reservkraftkostnader 29