NCC Roads Toresta, Upplands Bro och Håbo kommuner Fastställd 2015-06-11 Tillståndsprövning Toresta Miljökonsekvensbeskrivning Uppdragsnummer: 7178550 PM
Innehållsförteckning 1. Icke teknisk sammanfattning 4 2. Administrativa uppgifter 5 2.1. Uppgifter om sökande 5 2.2. Kontaktpersoner 6 2.3. Fastighetsinformation 6 3. Bakgrund och syfte 6 3.1. Övergripande omgivningsbeskrivning 8 3.2. Avgränsning 11 4. Tillståndsplikt och samråd 12 4.1. Tidplan 12 4.2. Samråd och information 12 5. Beskrivning av verksamheten 13 5.1. Anläggande av kaj 14 5.2. Hamnverksamhet 15 5.3. Lagring och bearbetning av material 16 5.4. Hantering av dagvatten 16 5.5. Arbetstider 18 5.6. Beskrivning av materialtransporter till och från anläggningen 18 5.7. Beskrivning av bränsle- och kemikaliehantering 19 5.8. Avfallshantering 20 5.9. Avslutning av verksamheten 20 6. Underlag för bedömning 20 6.1. Hydrologi och vattenkvalitet 20 6.2. Sediment 21 6.3. Naturmiljöer och skyddade arter 22 6.4. Riksintressen Mälaren 24 6.5. Planförhållanden 25 6.6. Miljömål 27 6.7. Miljökvalitetsnormer 29 6.8. Strandskydd 31 6.9. Vattenskyddsområde 31 7. Miljökonsekvenser 31 7.1. Påverkan på resursförbrukning 31 7.2. Risk och säkerhet 32 7.3. Påverkan på grund- och ytvattenförhållanden 35 7.4. Påverkan på luft 36 7.5. Påverkan av buller 37 7.6. Påverkan av avfallshantering 40 Dokument -ID: MKB 2015-06-11.docx 2 (65) Mall-ID: Rapport.dotx Mall upprättad datum: 2005-01-01 Dokumentägare: Teknik och Hållbar utveckling Mall senast ändrad: 2011-11-09
7.7. Påverkan på naturmiljö, vegetation 41 7.8. Påverkan på naturmiljön, djurlivet 44 7.9. Påverkan på kulturmiljö 45 7.10. Påverkan på friluftsliv 47 7.11. Påverkan på landskapsbild 48 8. Alternativa lokaliseringar 51 8.1. Nollalternativ 51 8.2. Cementas hamn i Bålsta 53 8.3. Lantmännens hamn i Kalmarsand 54 8.4. Tegelbruk vid Enköpingsåns mynning 54 8.5. Gorsingeholm Strängnäs 55 8.6. Stickudden Stallarholmen 56 8.7. Lindormsnäs, Upplands Bro, avslutad grustäkt 58 8.8. Tegelbruket Upplands bro 58 8.9. Södertälje vid Lina tegelbruk 59 8.10. Vårby oljehamn/slagsta Botkyrka (Fågelvik) 60 8.11. Lövsta - Stockholm 61 8.12. Sökt lokalisering Toresta 63 9. Egenkontroll 63 10. Samlad bedömning 65 Bilagor Bilaga 3:1 Bilaga 3:2 Bilaga 3:3 Bilaga 3:4 Bilaga 3:5 Bilaga 3:6 Bilaga 3:7 Bilaga 3:8 Bottenscanning Miljökvalitetsnormer för vatten Sedimentprovtagning Inventering av naturvärden Bottenfaunaundersökning Utdrag riksintressen Bullerutredning och bullermätning Visualisering av berglager och kaj Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 3 (65)
0. Granskningsinformation och revisionshistorik 1. Icke teknisk sammanfattning NCC Roads är en av Sveriges största leverantörer av bergmaterialprodukter. Bolaget bedriver sedan länge en berg- och grustäkt inom fastigheterna Toresta 4:1 och Toresta 6:1 i Upplands-Bro kommun i Stockholms län. Sökt verksamhet som omfattar anläggande av kaj, drift av tillfällig hamn och berglager m m är i första hand kopplad till Förbifart Stockholm där det enligt Trafikverkets plan ska transporteras ut cirka 9,5 miljoner ton entreprenadberg under 4-5 år. Trafikverket har ansökt om och erhållit tillstånd för tre tillfälliga hamnar på Ekerö och i Sätra. Besluten är överklagade och prövningstillstånd har meddelats i fråga om bullervillkoren. Behovet av upplagsplatser med hamnläge för att kunna ta emot material från dessa hamnar är därför stort. Ansökan avser tillstånd till mottagande och hantering av totalt högst 4 miljoner ton bergmassor och andra rena material under en tioårsperiod. Under denna period kan mottagande av berg från Förbifart Stockholm förväntas pågå under cirka 4-5 år och omfatta cirka 3 miljoner ton. Ansökan och tillståndstiden motiveras således av Förbifart Stockholm men det har konstaterats lämpligt att under verksamhetstiden även ta emot material från andra avsändare, under förutsättning att materialet uppfyller erforderliga miljökrav. Hamnen dimensioneras för att kunna ta emot fartyg med en lastkapacitet av 2 500 5 000 ton. Kajen anläggs genom spont i vatten och därefter sker utfyllnad av vattenområdet in mot land. Kajens mått bedöms bli ca 35x70 meter. Utifrån förväntade mängder material bedöms antalet fartygsrörelser uppgå till högst ca 2-3 båtar per dygn under den period då tunneldrivningen i Förbifart Stockholm är som intensivast, men betydligt färre övrig tid. Till Kalmarviken går en allmän farled och viken trafikeras idag regelbundet av yrkessjöfarten. Den planerade lagrings- och hanteringsverksamheten kommer att bedrivas inom det område som redan är ianspråktaget för täktverksamhet. Ett mindre naturområde behöver dock tas i anspråk för att anlägga en kaj och en transportväg samt transportband. Den nya kajen blir synlig från sjösidan men får anses ha begränsad påverkan på landskapsbilden i området. Överytan på berglagret vid maximalt lager kommer inte att synas mer än marginellt från bostadsområden vid Kalmarviken. Närmaste bostäder ligger väl geografiskt avgränsade från verksamheten och sedvanliga krav på bullernivåer kan innehållas. All verksamhet inom området inklusive in- och uttransporter kommer att ske under helgfri vardag mellan 07-22, frånsett vad gäller mottagning och lossning av material från Förbifart Stockholm. Detta material måste kunna lossas och transporteras upp till lagerytan under hela dygnet alla dagar för att inte riskera framdriften av Förbifart Stockholm. Denna verksamhet bedöms dock orsaka begränsade störningar för omgivningen då transporterna sker via inkapslat transportband från kajen till lagringsytan. Skriftligt samråd har skett med Länsstyrelsen i Stockholms och Uppsala län under april 2015 och med berörda sakägare samt myndigheter och organisationer under maj 2015. Inkomna synpunkter har beaktats inom ramen för denna miljökonsekvensbeskrivning och i vissa fall styrt utformningen av verksamheten. Dragning av transportband och Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 4 (65)
transportväg från kaj till berglager har anpassats för att kunna behålla en rödlistad ask. In- och utfartsvägen till verksamheten kommer att byggas om för att styra lastbilarna mot Upplands Bro. Synpunkterna har även resulterat i ett åtagande från NCC Roads sida att komplettera ansökan med ytterligare en naturinventering i grundområdet för att identifiera eventuell förekomst av småsvalting inom området för den planerade kajen. Inför val av plats och utformning av verksamheten samt upprättande av ansökan har NCC Roads låtit genomföra en naturinventering på land, en bottenfaunainventering samt en översiktlig genomlysning av risker i samband med undersökning av verksamhetens inverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. NCC Roads har undersökt och bedömt ett stort antal alternativa lokaliseringar till Toresta men ansett att Toresta är det alternativ som bäst uppfyller urvalskriterierna. Nollalternativet innebär att berg från bygget av Förbifart Stockholm tas emot vid en annan anläggning men med samma typ av miljöpåverkan samt att området vid Toresta under de närmaste åren fortsätter att användas för lagringsverksamhet eller liknande. Den samlade bedömningen är att verksamheten har betydande positiva miljökonsekvenser i form av att naturresurser kan återanvändas, brytning av berg för ballastmaterial kan skjutas på framtiden och transporter av berg och annat material på bil kan minskas till förmån för de betydligt mer miljövänligare fartygstransporterna. De negativa miljökonsekvenserna består främst i visst ianspråktagande av naturmiljö samt visst buller för omgivningen. NCC Roads har åtagit sig skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan från verksamheten varför konsekvenserna för människors hälsa och miljön bedöms vara acceptabla. 2. Administrativa uppgifter 2.1. Uppgifter om sökande Verksamhetsutövare NCC Roads AB, organisations nr: 556302-3307 Box 4022, 19204 Rosersberg Tel: 08-590 049 00 Ombud Advokat Agnes Larfeldt Alvén Agnes Advokatbyrå AB Box 2035, 132 02 SALTSJÖ-BOO 070-388 38 22 Konsulter MKB NCC Teknik och Hållbar utveckling Vallgatan 3, 170 80 Solna Tel 08-585 510 00 Naturmiljö Niras Sweden AB Fleminggatan 14, 9 tr. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 5 (65)
Box 70375, 107 24 Stockholm 08-503 844 00 Buller Structor Akustik AB Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-545 556 30 2.2. Kontaktpersoner NCC Roads: Sara Selegran, 070-511 88 66, sara.selegran@ncc.se NCC Teknik och hållbar utveckling: Ragnhild Karlsson, 070-234 69 48, ragnhild.karlsson@ncc.se 2.3. Fastighetsinformation Fastighetsbeteckning Toresta 4:1 samt Spånga 1:9 Kommun Upplands Bro samt Håbo 3. Bakgrund och syfte NCC Roads är en av Sveriges största leverantörer av bergmaterialprodukter. NCC Roads driver sedan länge en berg- och grustäkt på fastigheterna Toresta 4:1 och Toresta 6:1 i Upplands-Bro kommun i Stockholms län, se bild 1. Det finns idag ett tillstånd enligt miljöbalken daterat 14 december 2000 att fram t o m 1 juni 2015 bedriva täktverksamhet om 1,5 miljoner ton grus och 750 000 ton berg samt uppställning av krossverk. Förbifart Stockholm är en planerad förlängning av E4:an väster om Stockholm och innebär anläggande av 21 km ny väg, varav 18 km i tunnel. Projektet har tillåtlighetsprövats av regeringen och arbetsplanen för projektet fastställdes i maj 2014. Mark- och miljödomstolen har under 2014 meddelat tillstånd till tre tillfälliga hamnar på Ekerö och i Sätra, se bild 2 nedan. Tillstånden är överklagade och Mark- och miljööverdomstolen har meddelat prövningstillstånd avseende bullervillkoren. Förbifart Stockholm kommer att ge upphov till mycket stora mängder bergmaterial som behöver hanteras och tillvaratas. 9,5 miljoner ton entreprenadberg ska enligt Trafikverkets plan transporteras ut på båt i Mälaren under 4-5 år. Behovet av upplagsplatser med hamnläge är därför stort. Inom Förbifart Stockholm finns en avsikt att omhänderta förkrossat berg från bergtunnlarna på ett effektivt och miljöanpassat sätt. Tunnelberget kommer enligt uppgift att primärkrossas under jord på byggarbetsplatsen. För att inte belasta vägnätet med tunga transporter anlägger Trafikverket tre tillfälliga hamnar. Mellan tunneln och de tillfälliga hamnarna transporteras bergmassorna på bandtransportörer, för vidare transport till mottagningshamnarna. Trafikverket planerar för tre tillfälliga hamnar som ligger på norra Lovö, södra Lovö och Sätra varv. Entreprenörer planerar för mottagningshamnar i östra Mälaren i Löten och Toresta. Mottagningshamn finns även i Underrås och en hamn planeras i Taxinge. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 6 (65)
Bild 1: Lokalisering av Trafikverkets planerade utskeppningshamnar (vita pilar) för berg samt lokalisering av befintliga och planerade hamnar (röda pilar) som avser ta emot berg. NCC Roads ansökan om anläggande av kaj samt tillfällig hamn och berglager m m i Toresta är ett led i att anordna den av Trafikverket önskvärda mottagningsplatsen för tunnelberg från Förbifart Stockholm. Torestas lokalisering i den norra delen av Mälaren innebär att hamnen är betydelsefull för distributionen av bergmaterial till området norr om Mälaren. Lagrings- och hanteringsområdet i Toresta planeras till det område där grus- och bergtäktsverksamhet bedrivs idag. Avsikten är således att berget ska återanvändas i bygg- och anläggningsprojekt i regionen. Syftet med verksamheten i Toresta är således att i första hand ta emot och hantera berg från Förbifart Stockholm. Det finns dock ett stort behov generellt av mottagningshamnar i Mälaren för hantering av bergmaterial och andra liknande material, i synnerhet vid hamnen i Toresta med hänsyn till dess strategiska lokalisering. Vilka specifika material det kan vara fråga om är dock inte möjligt att fastslå i dagsläget. Med hänsyn till detta behov ansöker emellertid NCC Roads även om att vid Toresta ges möjlighet att i viss Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 7 (65)
omfattning hantera andra rena material, utöver bergmaterial från Förbifart Stockholm, under den begränsade period då hamnen i Toresta bedriver sin verksamhet. 3.1. Övergripande omgivningsbeskrivning 3.1.1. Kalmarviken Den planerade verksamheten är belägen inom och i anslutning till NCC Roads nuvarande berg- och grustäkt i Upplands Bro kommun, vid Kalmarviken. Kalmarviken är belägen inom både Stockholms och Uppsala län. Den planerade kajen ligger på gränsen mellan Stockholms och Uppsala län. Kommungränsen mellan Upplands Bro och Håbo kommun sammanfaller med länsgränsen. Det går en allmän farled in i Kalmarviken. Farleden är utpekad som riksintresse för sjöfarten. I Kalmarviken bedrivs ett antal industriella verksamheter och viken trafikeras redan idag av yrkessjöfarten genom Cementas hamn för cement och Gyprocs hamn som tar emot gips. Den tidigare verksamheten vid Lantmännens hamn har upphört och fastigheten har sålts för utveckling av bostäder. De inre delarna av Kalmarviken präglas av industriverksamhet. Gyproc tillverkar gipsplattor. För tillverkningen används naturgips och återvunnen gips. Huvuddelen av gipsen transporteras med båt till Gyprocs hamn där gipsen lossas med kran och lagras på fabriksområdet. Till Gyprocs hamn i Bålsta anländer ca 10-20 båtar per år. Avståndet från hamnen till närmaste bostäder är ca 400 m. Cementa har en silo för lagring av betong. Hamnen byggdes för att leverera cement till Mälarbanan som byggdes ut på 1990-talet. Verksamheten har under senare år varit blygsam, tillståndet för hamnen begränsar antalet anlöp till ca 10 per år men Cementa har inlett ett samråd inför ett ökat nyttjande av hamnen. Som blickfång vid insegling i Kalmarviken ligger Lantmännens silo med tillhörande hamn. Spannmålshanteringen i silon är nedlagd sedan 2011 och den tillståndsgivna hamnen används inte längre för utskeppning av säd. Området är föremål för planläggning för bostäder. Silo och hamn kommer att försvinna till fördel för bostäder vid stranden. Vid sidan om industrier i Kalmarviken finns flera bostadsområden, ett kommunalt bad och småbåtshamnar med uppläggningsplatser för fritidsbåtar, se bild 2. Ett nytt bostadsområde med strandnära boende utvecklas vid Frösunda, på norra sidan av Kalmarviken. I inloppet till viken finns på Håbosidan bostadsområden vid Notholmen, Getberget mm. Det är tidigare sommarstugeområden som genomgår en omvandling till permanenta bostadsområden. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 8 (65)
Bild 2: Översiktsbild över Kalmarsandsviken med industrier, småbåtshamnar, badplats och bostäder. Närmaste permanenta bostäder vid täktområdet och även den framtida verksamheten är belägna på 250 respektive 400 m från ytterkant av området i ostlig respektive sydlig riktning. Dessa bostäder är dock väl avgränsade mot verksamheten genom topografin i området. Det finns även två sommarstugor som angränsar till täktområdet, vilka dock ägs av fastighetsägaren till Toresta 4:1 där täktverksamheten bedrivs. Avstånd till övriga bostäder och verksamheter redovisas i bild 3. Det finns fyra småbåtshamnar i Kalmarviken. Till det kommer ett flertal privata bryggor vid strandtomter i Fånäs och på Notholmen i Håbo kommun. Uppskattningsvis finns ca 600 båtplatser i Kalmarviken med närmaste omgivningar och det förekommer en livlig småbåtstrafik under sommarhalvåret. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 9 (65)
Bild 3: Hamnens och berglagrets geografiska placering i förhållande till bostäder. Avståndet avser gräns från verksamhetsområdet till bostad. Friluftslivet i Kalmarviken präglas sommartid av badande vid Kalmarsands badplats och av båtlivet. Isvintrar är viken en attraktiv start- och målpunkt för skridskoåkare då det finns bussförbindelse till pendeltågsstationen i Bålsta. Området där hamnen ska anläggas är relativt artfattigt. Täktverksamhet har bedrivits i Toresta sedan 1960-talet. 3.1.1. Beskrivning av farled Farleden in till Kalmarviken och Bålsta, se bild 4, är utpekad som riksintresse för kommunikationsanläggningar. Farleden har en skyddad höjd på 27 m och ett skyddat djup på 9 m. Vid inloppet till Kalmarviken är avståndet från farledens mitt till stränderna ca 200 m åt vartdera hållet. Det råder lotsplikt inom hela Mälaren. Förutom ett relativt stort antal fritidsbåtshamnar i Mälaren bedrivs yrkesmässig sjöfart framförallt i Västerås, Köping, Bålsta och vid Hässelbyverket i Stockholm. Största volymerna finns hos Mälarhamnar AB (med hamnarna i Västerås och Köping) med en årsvolym om cirka 3,9 miljoner ton. Totalt omfattar den yrkesmässiga sjöfarten på Mälaren cirka i dagsläget 4,6 miljoner ton. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 10 (65)
Bild 4: Allmän farled till Bålsta samt influensområde. Från Södertälje går till Västerås, Köping och Bålsta en farled med 7,6 m djup för fartyg med maximalt 6,8 m djupgående. Vintertid har farledsavsnitt som är täckta av fast is en fartbegränsning till 12 knop. Den är satt för att inte slå sönder isen för fiskare som bedriver isfiske. 3.2. Avgränsning Denna MKB är upprättad inom ramen för NCC Roads ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för huvudsakligen följande anläggningar och verksamheter - Drift av hamnverksamhet vid kajen innefattande lossning respektive utlastning av högst 4 miljoner ton berg, naturgrus och andra jordarter, varav cirka 3 miljoner ton bergmaterial från Förbifart Stockholm. - Anläggande av transportväg samt transportband för transporter mellan kajen och arbetsområdet. - Hantering av mottaget material inom området för befintlig täkt, i form av transporter, krossning och sortering samt utlastning för transport. MKB:n beskriver de miljökonsekvenser som påverkar omgivningen som uppstår vid dessa verksamheter och anläggningar. Följande miljökonsekvenser bedöms som relevanta att beskriva: utsläpp till luft, utsläpp till mark och vatten, buller, påverkan på naturmiljön, påverkan på kulturmiljön, påverkan för rekreation och friluftsliv, Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 11 (65)
konsekvenser för landskapsbild, resursförbrukning, avfallshantering samt risk och säkerhet. MKB belyser såväl direkta som indirekta effekter av den ansökta verksamheten. De direkta effekterna avser exempelvis buller och vibrationer från anläggningsarbeten samt lastning och lossning samt störningar från driften av verksamheten medan indirekta effekter kan bestå i en ökad fartygstrafik i farleden in till hamnen. De indirekta effekterna beskrivs mer övergripande i MKB:n. 4. Tillståndsplikt och samråd 4.1. Tidplan NCC Roads lämnade in en genomförandebeskrivning för mottagning av bergmassor från bygget av Förbifart Stockholm till Trafikverket i september 2013 och har valts ut som en av de entreprenörer som får ta emot bergmaterialet. NCC har under våren 2014 genomfört ett samråd enligt miljöbalken inför ansökan om tillstånd till anläggande av mottagningshamnen samt den planerade verksamheten i täkten och därefter lämnat in en ansökan om tillstånd till Mark- och miljödomstolen i Nacka i oktober 2014. Domar i Trafikverkets mål rörande Förbifart Stockholm meddelades därefter i december 2014 varvid förutsättningarna för genomförandet av Förbifart Stockholm ytterligare fastställdes. Med hänsyn till detta och de synpunkter som inkom under 2014/2015 avseende NCC Roads ansökan om verksamheten i Toresta valde NCC Roads att återkalla den tidigare tillståndsansökan och genomföra en helt ny samrådsprocess samt lämna in den nu föreliggande nya tillståndsansökan som fullt ut kan beakta framställda synpunkter och aktuella förutsättningar. En grundläggande förutsättning för NCC Roads planerade verksamhet i Toresta är att den kan samordnas med Trafikverkets arbete med Förbifart Stockholm. Detta innebär att hamnen måste vara i drift senast under hösten 2016. För att undvika arbete i vattenområdet under tider då fiskar leker behöver anläggandet av kaj ske under vintern 2015/16. 4.2. Samråd och information 4.2.1. Samrådsprocessen Skriftligt samråd har skett med Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Uppsala län den 27 april 2015. Ett samrådsmöte har hållits med Håbo kommun och tillsynsmyndigheten i Upplands Bro kommun 8 maj 2015. Berörda sakägare samt myndigheter och organisationer har erhållit skriftligt samrådsunderlag under maj 2015, se samrådsredogörelse i bilaga till ansökan. 4.2.2. Framförda synpunkter och anpassning av verksamheten Nuvarande täktverksamhet i Toresta har bedrivits under lång tid och innefattat sprängning, för- och efterkrossning av material samt uttransporter med lastbil. Den verksamhet som ansökan avser innebär en mer begränsad omgivningspåverkan i förhållande till tidigare i flera avseenden, såsom buller, vibrationer och damning. Till skillnad från tidigare kommer dock mottagning och möjligen även utleveranser ske med Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 12 (65)
fartyg till en nyanlagd kaj. Ett fartyg med en lastkapacitet om 4 000 brutto motsvarar cirka 100 lastbilar. Ansökan och de bedömningar som gjorts har ifrågasatts av fastighetsägare i området kring Kalmarviken samt Håbo kommun och tillsynsmyndigheten i Upplands Bro kommun samtidigt som övriga myndigheter inte haft något att erinra eller ställt sig positiva till ansökan och lokaliseringen. Det har påpekats att det kan förekomma en äldre deponi inom den aktuella fastigheten. Denna uppgift har kontrollerats och det har kunnat konstateras att den eventuella deponin inte är belägen inom det område som kan komma att påverkas av nu ansökt verksamhet. De synpunkter som framförts av fastighetsägare avser i första hand buller samt ökade transporter men även ianspråktagande av naturmiljö samt risken för påverkan på skyddade arter. Båtklubbar vid Frösundaviken har lämnat synpunkter på svallvågor från passerande fartyg. De synpunkter som framkommit under samrådsprocessen hanteras delvis nedan i denna MKB i fråga om uppgifter rörande bullernivåer, fartygsanlöp, vibrationer och liknande. Vidare redovisas resultaten av de naturinventeringar som gjorts, samt kompletterande uppföljningar med anledning av uppgifter om förekomst av exempelvis havsörn. Med hänsyn till påståenden rörande växten småsvalting kommer en kompletterande undersökning att ske under sommaren 2015. Ytterligare ett resultat av samrådsprocessen är NCC Roads åtagande att anlägga ett transportband för lossning av båtar, vilket leder till minskade ljudnivåer och minskade utsläpp till luft. Efter synpunkter från Skridskoseglarförbundet har transportbandet utformats med möjlighet till passage. In- och utfartsvägen till verksamheten kommer att byggas om för att styra lastbilarna direkt mot Upplands Bro istället för genom Kalmarsand, som kan vara fallet idag. Även ytterligare anpassningar av verksamheten har skett, vilket framgår nedan. 5. Beskrivning av verksamheten Nedan följer en kort beskrivning av den planerade verksamheten. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till den tekniska beskrivningen, bilaga 1 till ansökan. Verksamheten kommer att lokaliseras till fastigheterna Toresta 4:1 och Spånga 1:9, se bild 5 för översikt. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 13 (65)
Bild 5: Skiss över läge för kajen (blått), transportband och transportväg för material mellan hamn och lager (ljusgrönt), gångpassage mellan kaj och lager (gul) berglager och behandlingsyta (gul rastrering) område inom vilket en bullerskärm ska placeras (orange) samt transportväg för lastbilstransport (rosa). 5.1. Anläggande av kaj Ansökan omfattar anläggande av kaj som kan ta emot fartyg med en största längd om cirka 90 m. Hamnen kommer att kunna ta emot båtar och pråmar med lastningskapacitet på 2500 5000 ton. Alla arbeten i vatten för att anlägga kaj planeras att ske under vinterperioden 2015/2016 för att minimera påverkan på vattenmiljön och friluftsliv vilka uppskattas ta cirka sex veckor. Kajen anläggs genom spontning samt anslutande utfyllnad mot strand och kommer att ha måtten cirka 35 x 70 m. Övriga arbeten med att anlägga kajen med kaj planeras under våren och sommaren för att färdigställas hösten 2016. På botten närmast stranden placeras sten som erosionsskydd. Bottenscanning har utförts i området för planerad kaj, se bilaga 3:1. Muddring bedöms inte behövas. Kajen kommer att förses med landström så att fartyg som ligger vid kajen kan ansluta till elnätet samt belysning som tänds vid angöring i mörker. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 14 (65)
5.2. Hamnverksamhet Hamnen kommer att kunna ta emot båtar och pråmar med lastningskapacitet på 2500 5000 ton och högst 2-3 fartyg per dygn. För att undvika omfattande transporter anläggs ett transportband för lossning av bergmaterial. Lossning av pråm sker med lastmaskin som kör ombord på fartyget och hämtar material som tippas på transportbandet. I undantagsfall sker lossning med lastning till dumper/truck som kör upp till berglager. Eventuell utlastning till fartyg sker med dumper/truck. Stenmaterial kommer inte att lagras på eller vid kajen. Under den period Förbifart Stockholm pågår måste hamnverksamhetens arbetstider styras av Trafikverkets utlastning. NCC Roads avser därför att ansöka om att kunna driva hamnverksamheten dygnet runt under perioden då Förbifart Stockholm pågår. Under övrig tid sker lossning och lastning endast dag- och kvällstid, vilket även gäller övrig hantering av material i upplaget och uttransport med bil. För transport från kaj till lager kommer ett 200 m långt transportband att anläggas. Bandet är brett, 1,2 m, för att kunna hålla låg hastighet vilket minskar buller från bandet. Hela bandet täcks av galvaniserad plåt för att minimera spill och damm. Bandet matas genom en matarficka som placeras på kajen. Fickan och matarbord kläs invändigt med gummi för att dämpa buller vid tippning. Bandet kommer att drivas med en elmotor som placeras vid berglagret. Matarbordet i lossningstratten drivs med en mindre elmotor som placeras på kajen. En passage anordnas under bandet i närheten av kajen för att möjliggöra passage längs sjön för t ex skridskoåkare. Mot kajområdet skyltas/inhägnas arbetsområde. Bild 6: Fotografi på transportband av den typ som kommer att anläggas vid Toresta. Bandet är helt täckt. Från hamnen till berglagret anläggs även en transportväg för transporter mellan kaj och berglager, i första hand då uttransport sker med fartyg men även för eventuell Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 15 (65)
intransport av material som inte kan hanteras på transportbandet. Den kan även användas som reserv då transportbandet behöver underhållas eller vid eventuellt haveri. Vägen dimensioneras för en transport i tagen och medger inte möte. Vägen anpassas till topografin för att inte få så stor lutning och för att bibehålla ett insynsskydd mot verksamhetsområdet på land, se visualisering i avsnitt 7.11. Vägens längd blir ca 250 m och ca 4 m bred. Vägens dragning anpassas även till den hålväg som behöver passeras och för att i möjligaste mån undvika att behöva fälla grova tallar och en ask som identifierats i naturinventeringen. 5.3. Lagring och bearbetning av material 5.3.1. Lagrings- och bearbetningsytor Lagring av bergmaterial och andra material kommer att ske inom fastigheten Toresta 4:1. Ytan som iordningställs för berglagret planeras bli ca 40 000 m 2. Uttaget av berg och grus i den pågående täkten har medfört stora nivåskillnader mellan täktbotten och ursprunglig yta. Nivåskillnaderna är mer än 11 m. Täktbotten planats ut inom ramen för täkttillståndet som upphörde 1 juni 2015. Botten på berglagret tätas för att samla upp kväveinnehållande regnvatten som passerat det lagrade berget. Nivåskillnaden mot omgivningen gör att behandlingsytan skärmas av. Höjden på berglagret kommer att uppgå till högst + 22 m. Uppsamlat kväverikt vatten kommer att används som gödning i närbelägna salixodlingar, se vidare nedan. Stora delar av bergmaterialet kommer att kunna säljas utan att det förädlas. Berg som ska förädlas genom krossning och/eller sortering processas inom en behandlingsyta som anläggs invid berglagret och som avvattnas till den täta lagringsplatsen. 5.3.2. Hanterade material Inlevererat berg från Trafikverket kommer att vara förkrossat i fraktionen 0-150. Viss del av detta kan komma att krossas till finare fraktioner eller sorteras före utleverans. Den totala volymen bergmaterial från Förbifart Stockholm uppgår till högst ca 3 miljoner ton. Ansökan omfattar även tillstånd till hantering av högst 1 miljon ton andra rena material. Med detta avses berg, jord, sten, sand, lera och andra jordarter. Förutsättningen för hanteringen är att det går att styrka jordarters härkomst och att de kommer från områden som tidigare inte varit exploaterade, se avsnitt 9, Egenkontroll. Materialen ska även kunna hanteras med samma utrustning som bergmaterialet från Förbifart Stockholm samt på ett sätt som inte äventyrar innehållandet av de villkor om buller och damning som gäller för tillståndet generellt. Med dessa krav anser NCC Roads att det kan anses säkerställt att hanteringen av dessa material inte medför någon ytterligare miljöpåverkan av betydelse utöver vad som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. 5.4. Hantering av dagvatten Botten på berglagret kommer att tätas för att samla upp kväveinnehållande regnvatten som passerat det lagrade berget. Tätningen sker genom att gummiduk eller annat tätt material placeras i botten på berglagret. På sidorna anläggs vallar och tätningen dras upp på vallarna. På så sätt skapas ett stort kar som kan magasinera regnvatten som passerar Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 16 (65)
berglagret. Även behandlingsytan där kross- och sorteringsverk ska stå avvattnas till den täta lagringsplatsen se bild 7. Kvävehaltigt vatten från berglagret kommer användas som bevattning i närliggande Salixodlingar. Bergkant Behandlings yta Bild 7: Principskiss av berglagret. Från berglagret beräknas, med hänsyn taget till lageryta och årsnederbörd ca 25 000 m 3 kvävehaltigt vatten/år behöva ledas bort till Salixodlingarna. Erfarenheter från anläggningar som tar emot entreprenadberg från tunnlar ger att utgående vatten kan innehålla totalkvävehalter på 100 250 mg totalkväve/l vatten. Vid en vattenmängd av 25 000m 3 ger det 2,5-6,3 ton kväve per år från berglagret. NCC Roads har ett berglager i Upplands Väsby kommun och en bergtäkt i Sigtuna kommun där omhändertagande av kvävehaltigt vatten sker genom gödsling av Salix- och rörflensodlingar. Med erfarenheter från anläggningarna bedömer NCC Roads att ytan Salixodling i Toresta är tillräckligt stor för att kunna ta upp allt kväve i vattnet. Under perioden då växtligheten inte tar upp näringen lagras vatten under berglagret. Magasineringskapaciteten i berglagret är ca 15 000 m3. Bevattningen kommer att ske automatiskt med ett bevattningssystem. Det medger loggning och möjlighet att följa upp hur mycket vatten som letts till olika delar av odlingarna. Under perioden då växtligheten inte tar upp näringen kan vatten lagras under berglagret. Vattenledningen från berglagret till odlingarna blir av enkel typ, plastslang med 90 mm i diameter. Den kräver inte några speciella anläggningsarbeten som förändrar landskapsbilden. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 17 (65)
Bild 8: Salixodlingarnas lokalisering i förhållande till mottagningsanläggningen för bergmassorna. 5.5. Arbetstider Utgångspunkten är att all verksamhet i området samt in- och uttransporter ska ske kl 7-22 helgfria vardagar. Hamnverksamhetens arbetstider måste dock anpassas till framdriften av Förbifart Stockholm och därmed styras av Trafikverkets utlastning vid de tillfälliga hamnarna. Lossning av berg från Förbifart Stockholm, samt transporten av detta berg via transportband till lagringsområdet kan därför komma att ske dygnet runt under den mest intensiva tiden som arbetet med Förbifarten pågår. 5.6. Beskrivning av materialtransporter till och från anläggningen Alla leveranser av material från Förbifart Stockholm till Toresta kommer att ske med fartyg, dvs båt eller pråm. Även såvitt avser övriga material är avsikten att dessa ska transporteras till anläggningen med fartyg. Transport ut från anläggningen kommer att kunna ske med fartyg och med lastbil, men bedöms i första hand komma att ske med lastbil. Om transporter uteslutande sker med lastbil bedöms antalet lastbilstransporter öka till ca 100 per dygn jämfört med dagens täktverksamhet som genererar ca 20 transporter per dygn. Merparten av transporterna kommer att ske via gamla E 18 (väg 840) till Bro där det finns en trafikplats upp på E 18. Vägen till E 18 passerar inte något tättbebyggt område, se bild 9. För att styra trafiken i denna riktning kommer utfarten från Toresta att byggas om. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 18 (65)
Om det blir aktuellt att lasta ut material med fartyg kommer lastningen endast att ske vardagar 07-22. Fartygen lastas med dumpers som transporterar material från lagret till kaj på den för ändamålet anlagda transportvägen. Bild 9: Transportväg från mottagningsanläggningen till E 18. 5.7. Beskrivning av bränsle- och kemikaliehantering NCC Roads har åtagit sig att anlägga transportband som drivs med el från det fasta elnätet. Även den mobila krossanläggningen som används drivs med el. De kemikalier som i huvudsak kommer att användas inom området är drivmedel (diesel och bensin) till arbetsmaskiner. I övrigt kommer endast mindre mängder kemikalier att hanteras under anläggnings och driftskedet. Kemiska produkter hanteras i enlighet med Miljöinstruktion Kemiska produkter som finns i NCC Roads verksamhetssystem. Instruktionen omfattar Förteckning farliga ämnen, säkerhetsdatablad, BASTA och Trafikverkets kemikaliegranskning Förvaring och märkning, med krav på skyddsutrustning för att motverka spill Farligt gods, ADR Bränsle förvaras i cisterner som placeras på hårdgjord yta eller på absorberande material i s k miljölåda, d v s en invallning som rymmer hela cisternens innehåll. Kontroller sker genom föreskriven cisternkontroll, genom egenkontroll, skydds- och miljörond samt vid revisioner. I NCC Roads verksamhetssystem finns krav att varje anläggning och arbetsplats ska upprätta en nödlägesberedskapsplan. Planen är specifik för varje enskild anläggning Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 19 (65)
utifrån förutsättningarna på plats. Vid vattennära lägen ska en katastrofplan upprättas, vilket också kommer att ske i Toresta. 5.8. Avfallshantering NCC Roads arbetar kontinuerligt med att minska avfallsmängderna från verksamheter och att återvinna det avfall som ändå uppkommer. Avfallshanteringens rutiner ingår i egenkontrollprogram enligt miljöbalken. Alla svenska hamnar och skeppsvarv ska ha utarbetat en avfallshanteringsplan som, då det gäller handels- och industrihamnar samt reparationsvarv för handelsfartyg, ska godkännas av Transportstyrelsen. Planen ska revideras vart tredje år eller när fartygens behov att lämna avfall förändras. Det finns en skyldighet för alla fartyg att lämna allt avfall som härrör från fartygets drift (fartygsgenererat avfall) innan fartyget avgår från hamn. Hamnen är skyldig att ta emot det fartygsgenererade avfallet. Följande typer av fartygsgenererat avfall uppkommer vanligtvis: Sludge (oljeblandat vatten) Farligt avfall Hushållsavfall Batterier Förpackningsavfall och returpapper Grovavfall icke branschspecifikt avfall (industriavfall) Flytande avfall (t.ex. sludge eller avloppsvatten) hämtas vid fartygen av godkänd entreprenör med slamsugningsbil. Fast avfall från fartyg transporteras av NCC Roads in till bolagets anläggning vid berglagret. Här finns avfallscontainrar för fast avfall som källsorteras. Farligt avfall sorteras i separata behållare och förvaras inlåst på plats som är tät, regnskyddad och påkörningsskyddad för att förhindra att eventuellt läckage eller spill kan förorena mark eller vatten. Samtliga avfallsfraktioner transporteras bort av godkänd transportör till godkända mottagare. 5.9. Avslutning av verksamheten Transportbandet kommer att monteras ned och såvitt avser transportväg och kaj föreslår NCC Roads att dessa hanteras i samråd med fastighetsägare samt tillsynsmyndigheten och utifrån den planerade framtida användningen av området. 6. Underlag för bedömning 6.1. Hydrologi och vattenkvalitet Den planerade hamnen är belägen i Norra Östersjöns vattendistrikt. Huvudavrinningsområde är Norrström som avvattnas via Mälaren ut mot Östersjön. De av Vattenmyndigheten avgränsade vattenförekomster som ligger i direkt anslutning till den planerade verksamheten är ytvattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden samt grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 20 (65)
Nederbörden i regionen uppgår i medeltal till ca 500 mm om året (SMHI uppmätta värden 1961-1990). Avrinning från markområdet där täkten och den planerade vägen ligger sker mot Kalmarviken. Berggrunden i området vid Toresta består av i huvudsak bergarter som domineras av kvarts och fältspat (SGU:s berggrundskarta 1:50 000). Ett isälvsstråk, Uppsalastråket, passerar Mälaren i nord-sydlig riktning där den norra delen ligger i närheten av Kalmarviken. Torestatäkten ligger till delar i direkt anslutning till den del av isälvsstråket som benämns Uppsalaåsen-Toresta. Grundvattenförekomsten upptar en yta av ca 0,84 km 2, se bild nedan och bilaga 3:2. Bild 10: Grundvattenförekomster är markerade med rosa. Grundvattenförekomsten vid Toresta upptar en yta av ca 0,84 km 2 6.2. Sediment Provtagning av sediment har utförts under vintern 2013/2014 av Niras, se bilaga 3:3. Sedimentprover togs ut i 7 punkter och valda nivåer analyserades med avseende på metaller, tennorganiska föreningar, oljekolväten och PAH. Generellt är halterna låga i närheten av den aktuella stranden och stigande i ackumulationsområdena i vikens djuphålor. T ex är halten av nickel hög i provpunkt 5 vid kraftledningen. Halten av tributyltenn (numer förbjuden i båtbottenfärg) är högre i provpunkt 4 inåt Kalmarsandsbadet än vid läget för hamnen. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 21 (65)
Bild 11: Placering av provpunkter för sedimentprovtagning. 6.3. Naturmiljöer och skyddade arter 6.3.1. Landmiljön Niras har i maj 2014 inventerat det naturområde som behöver tas i anspråk för kaj, transportband och transportväg från hamnen, se bilaga 3:4. Strandområdet bedöms motsvara naturvärdesklass 2 med påtagligt naturvärde. Skogsområdet bedöms motsvara naturvärdesklass 2, påtagligt naturvärde. Naturvärdet i området för den planerade hamnen är framför allt knuten till förekomsten av grövre träd. Skyddsvärdet för blandskogen i den planerade sträckningen för transportband och transportväg bedöms vara ringa. Någon riktad inventering av svampar eller insekter har inte utförts i skogsområdet mellan täkten och stranden. Grova träd och förekomst av död ved som skulle kunna utgöra gynnsamma miljöer för insekter och svampar påträffas främst längre söderut, medan skogsområdet mellan täkten och strandzonen utgörs av yngre blandskog med endast ett fåtal äldre grova träd. Värdefulla naturmiljöer i skogen redovisas i Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor. Databasen redovisar bl a nyckelbiotoper och andra områden med naturvärden. Nyckelbiotoperna har inventerats sedan 1990. Under inventeringen har man också Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 22 (65)
registrerat andra objekt som har naturvärden utan att nå upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Utanför täktområdet i Toresta finns notering om ett källpåverkat område, d v s ett område med en kallkälla som påverkar kringliggande område och ger det en speciell karaktär, se bild 12. Enligt 6 och 7a förordningen (1998:1252) om områdesskydd får kommunen eller Skogsstyrelsen i det enskilda fallet besluta om biotopskydd för källor med omgivande våtmarker. För detta källområde har inget beslut om biotopskydd fattats. NCC Roads bedömer att området inte påverkas då det ligger utanför verksamhetsområdet. Bild 12: Utdrag ur Skogens pärlor. Källpåverkat område. Utanför verksamhetsområdet. Under sommaren 2006 inventerade Länsstyrelsen i Stockholms län insekter i ca 50 täkter spridda i länet. Rapport 2007:21 Insekter i sand- och grustag. I Torestatäkten hittades 23 arter av bin, humlor, vägsteklar och rovsteklar varav en art, Priocnemis minuta Dvärgvägstekel klassas som sårbar (VU). Av samrådsyttrandena framgår att havsörn och fiskljuse förekommer i området. Naturinventeringen har inte hittat några häckningsplatser inom det område som kommer att tas i anspråk för hamn och transportväg. En enklare inventering av potentiella boträd utfördes under juli 2014 i skogspartier inom 0,5-1 km från tänkt hamnläge. Inga träd hittades som var tillräckligt grova för att kunna hysa örnbon. Enligt muntliga källor (januari 2015) kopplad till rovfågelinventerare på Naturhistoriska Riksmuséet finns ett boträd alldeles intill bostäderna vid Lilla Toresta som besökts av rovfågel men där häckning inte pågår för tillfället. 6.3.2. Vattenmiljön Utöver den sedimentprovtagning som nämnts ovan har Niras även utfört en bottenfaunaundersökning i maj 2014, se bilaga 3:5. Området är artrikt och har en hög biologisk mångfald men hyser inga rödlistade arter. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 23 (65)
Längs större delen av det aktuella området växer vass och några särskilt skyddsvärda arter har inte påträffats vid en undersökning av bottenfauna samt landvegetation. Det kan dock inte uteslutas att mer skyddsvärda arter såsom musslor eller ovanligare kärlväxter förekommer i vattenområdet. 6.4. Riksintressen Mälaren I 4 kap miljöbalken är Mälaren i sin helhet upptagen som riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns och turismens och friluftslivets intressen skall särskilt beaktas. Det innebär att Mälaren hör till de särskilt värdefulla områden som redan i själva lagtexten har utpekats som riksintresse. Nedan beskrivs kort övriga riksintressen i området. Av bilaga 3:6 framgår det geografiska området för respektive riksintresse. 6.4.1. Riksintressen yrkesfiske, natur och friluftsliv Hela Mälaren utgör riksintresse för yrkesfisket. Riksintresse för yrkesfiske innebär att kända lekplatser för fisk bör skyddas samt att yrkesfiskets behov av anläggningar bör beaktas. Utsläpp eller andra ingrepp som kan skada fiskbestånden i sjön bör motverkas. Den centrala delen av Mälaren inklusive Norra Björkfjärdens öar med strandområde omfattas i sin helhet av riksintresse för friluftslivet. Kalmarviken delvis i det utpekade riksintresset för friluftsliv. 6.4.2. Riksintressen infrastruktur Mälarbanan, järnväg mellan Stockholm och Västerås, passerar ca 330 m från infarten till täkten och är utpekad som riksintresse för kommunikationer. En 400 kv kraftledning som ingår i stamnätet passerar inloppet över Kalmarviken. Den är utpekad som riksintresse för infrastruktur enligt Håbo kommuns översiktsplan från 2006. Farleden in till Bålsta är av riksintresse för sjöfarten. I samband med utpekande av riksintressen för trafikslagens anläggningar fastställs s.k. buffertzoner på ömse sidor om farleden. Farleder av farledsklass 1 och 2 har en buffertzon på 200 m på var sida om farledsytan. 6.4.3. Riksintresse landskap Låssa är ett område av riksintresse för kulturmiljön. Låssa är en centralbygd i viktig korsning mellan norra mälarvägen och den forna vattenleden till Birka- Uppsala med unik fornlämningsmiljö på och kring ett åskrön med den troliga kultplatsen Rösaring och gravfält som visar på en omfattande bosättning från bronsåldern till vikingatid. Rösaringsåsen är en del av Uppsalaåsen och sträcker sig från Kalmarviken till Stora Eneby i söder med strandterasser, strandvallar och pelartallskog. Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 24 (65)
6.4.4. Riksintresse totalförsvaret. Försvarsmakten har ett skjutfält i Veckholm på Enköpingssidan av Ekolsundsviken. Det finns ett område som är en militär del på land och ett område med omgivningspåverkan i Mälaren. Generellt utgör influensområdet det område inom vilket omgivningspåverkan i form av buller kan anses som störande enligt gällande riktvärden. Ibland är också säkerhetsaspekter dimensionerande. Influensområdena baserar sig på de miljötillstånd som Försvarsmakten innehar för att bedriva verksamheten. 6.5. Planförhållanden 6.5.1. Upplands Bro kommun Det finns ingen detaljplan för fastigheten Toresta 4:1 eller för angränsande fastigheter. För Upplands Bro kommun finns en översiktsplan, Översiktsplan för Upplands Bro kommun, ÖP 201o. Enligt översiktsplanen finns inga områden utpekade i närheten av Toresta 4:1 som planeras att detaljplaneläggas. Bild 13: Grön värdekärna (mörkgrön) och grön kil (ljusgrön) enligt RUFS Enligt regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) ligger Toresta i en grön kil. Den befintliga Torestatäkten ligger i dagsläget inom värdekärnan för den gröna kilen. 6.5.2. Håbo kommun Närmaste område med lagakraftvunnen detaljplan är bostadsrätterna vid Hälledagsvägen i Kalmarsand, ca 730 från planerad kaj, se bild 14. I Kalmarsand planers för en bostadsbebyggelse inom f d Landmännens siloområdet och en f d grustäkt. Kommunfullmäktige i Håbo kommun har godkänt ett Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 25 (65)
detaljplaneprogram för Kalmarsand. Programmet redovisar en utbyggnad med cirka 240 bostäder, se bild 14. Närmaste bostad inom det planerade området ligger ca 1000 m från kajen. Detaljplanearbetet har inte kommit till samrådsfasen ännu. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Bålsta tätort ska området Dragelund mellan E 18 och Mälaren mot gränsen till Upplands Bro utveckas med bostäder närmast sjön och ett nytt verksamhetsområde närmare motorvägen, se bild 14. Bild 14: Gula markeringar är detaljplaneprogram som godkänts av kommunfullmäktige i Håbo. Gröna markeringar är områden där kommunfullmäktige fattat beslut att ta fram detaljplaneprogram, programsamråd. Marken för framtida bostäder ligger dock inom fastigheten Spånga 1:9, d v s samma fastighet som kajen på Håbosidan är belägen inom. NCC Roads avtal med markägaren begränsar möjligheten att detaljplanelägga området under tiden kajen är i drift. I princip hela Kalmarviken är föremål för planering i olika stadier, pågående och vilande detaljplanearbete samt pågående och vilande program. Då ansökan avser en tillfällig verksamhet under 10 år bedömer NCC Roads att huvuddelen av bebyggelsen inte kommer att hinna genomföras innan verksamheten i området avslutas, och i vart fall inte Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 26 (65)
någon del av bebyggelsen som kan påverkas av den ansökta verksamheten i någon märkbar omfattning. Den utbyggnad som ligger närmast i tiden är området vid silon i Kalmarsand. Avståndet till den nya bebyggelsen är längre än till befintlig bebyggelse i Kalmarsand. 6.6. Miljömål 6.6.1. Nationella Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. 6.6.2. Stockholms län De nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner och konkretiserats till miljömål för Stockholms län. De regionala målen för Stockholms län skall uppnås till år 2020. Nedan redovisas de regionala mål som direkt eller indirekt bedöms vara tillämpliga på den planerade tidsbegränsade utskeppningshamnen i anläggningsskedet och/eller i driftsskedet: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt och djurliv Av de regionala miljömålen är det endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan bedöms enbart på nationell nivå. En återkommande åtgärd i ovanstående delmål antagna av Länsstyrelsen i Stockholms län är att minska utsläppen till luft från trafik på vägar från transportsektorn. För att nå det målet krävs bland annat minskade och effektivare transporter. För att uppnå en god bebyggd miljö anser Länsstyrelsen i Stockholms län att det är viktigt att ha strategiskt placerade sjöterminaler för att säkerställa möjligheterna av materialtransporter med fartyg. År 2012 skedde en uppföljning av de 16 miljömålen i Stockholms län. Det konstaterades då att endast två av de 16 miljömålen har förutsättningar att uppnås till år 2020. Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt bedöms klaras. För miljömålet ett rikt växt- och djurliv inom länet är det en viktig utmaning att skapa en ekologiskt hållbar hushållning med mark- och vattenresurser i en expansiv region. Länet är tätbefolkat, har en snabb befolkningsökning och högt förändringstryck med ny bebyggelse och ny infrastruktur. Målet Grundvatten av god kvalitet är inte möjligt att nå till år 2020 i Stockholms län med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv, bland annat avseende Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 27 (65)
skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Ändå återstår bedömningen från 2012, vilket beror på att åtgärdstakten inte har ökat i länet. Det är därför angeläget att bevara åsavsnitt med god grundvattentillgång för framtida vattenförsörjning. Naturgrusanvändningen i Stockholms län har minskat de senaste åren och naturgrus används i allt större utsträckning enbart till kvalificerade ändamål. Naturgrusuttaget behöver dock minska ytterligare. I Uppsala län minskar inte naturgrusuttaget. Naturgrus exporteras idag från Uppsala län till Stockholms län. 6.6.3. Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län samordnar många statliga åtgärder för att nå miljömålen, bl.a. sanering av förorenade områden, bidrag för konvertering från fossila bränslen till biobränslen, skydd av värdefull natur, arbete för hotade arter, arbete för länets vattenmiljöer Länsstyrelsen ansvarar för att regelbundet följa upp länets miljömålsarbete. Det sker genom miljöövervakning, inventeringar och analyser. 6.6.4. Upplands Bro kommun Upplands Bro kommuns lokala miljömål 2010-2030 är ett styrande dokument upprättat utan lagkrav. Målen gäller för alla som agerar inom kommunens gränser, kommunens förvaltningar, liksom enskilda medborgare. Kommunens miljömål har sin grund i de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. Miljömålen är indelade i tre miljömålsområden som har valts ut med utgångspunkt för Upplands Bros särskilda förutsättningar: Effektivare användning av energi och transporter Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Giftfria och resurssnåla kretslopp. De specifika målen som är relevanta för verksamheten i Toresta är minskat fossilt koldioxidutsläpp en fortsatt tydlig grön profil genom att bevara och utveckla naturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer. exploatering ska ske på ett sådant sätt att förutsättningarna inte försämras för nationellt hotade arter och nyckelarter för naturtyper specifika för Upplands-Bro. Arter som är typiska för dessa naturtyper är fiskgjuse (sjöstränder), tofsvipa (hävdade strandängar), läppstekel (störd sandmiljö), småsvalting (sandbottnar). Dokument-ID MKB 2015-06-11.docx 28 (65)