Skandinaviskt Elbilssekretariat En analys av Elbilsla get i Go teborg Sammanfattning Sverige ska, enligt de mål som är antagna nationellt, vara klimatneutralt år 2050. Redan år 2030 ska landet ha en fossiloberoende fordonsflotta. För att nå dessa mål krävs bland annat att antalet elfordon ökar kraftigt, samtidigt som antalet fordon med förbränningsmotor minskar i samma takt. Detta dokument fokuserar på elfordon- och laddinfrastrukturstatistik och visar på hur utbredd elbilen är i Göteborg. Dokumentet är framtaget av intresseorganisationen Power Circle inom ramen för projektet Skandinaviskt Elbilssekretariat som är delfinansierat av Interreg-ÖKS. All data i denna rapport är hämtad från statistikdatabasen ELIS (Elbilen i Sverige) som tagits fram av Power Circle. Statistiken är daterad 2017-12-31. Om Skandinaviskt Elbilssekretariat Skandinaviskt Elbilssekretariat är ett treårigt projekt som startades 2015 av de tre projektparterna Dansk Elbil Alliance, Norsk Elbilforening och Power Circle. Projektet har fått delfinansiering från Interreg-ÖKS och har som mål att hjälpa kommuner och regionala myndigheter i ÖKS-regionen i fråga om eltrafik genom kostnadsfri rådgivning och assistans. I Sverige omfattas Västra Götalands län, Hallands län och Skåne län av projektet. För mer informationen om projektet, vänligen besök scanev.com. Om Power Circle Power Circle är elkraftbranschens intresseorganisation, en sammanslutning för framtidsfrågor. Verksamheten tar stöd i det övergripande uppdraget från partnerföretagen att synliggöra elens roll som möjliggörare för en hållbar samhällsutveckling. Med ett brett nätverk, och i nära samverkan med partnerföretagen, möjliggör Power Circle dialog och utbyte, utveckling och demonstration samt påverkan genom goda exempel och praktisk erfarenhet. Terminologi Elbil: Benämning för ett fordon som använder elmotor istället för traditionell förbränningsmotor. Laddeffekt: Den mängd energi per tidsenhet som överförs, vid laddning av ett laddbart fordon, till fordonets batteri. Enheten för laddeffekt är kilowatt, kw. Laddbar bil: Samlingsnamn för elbil och laddhybrid. Laddhybrid: Ett fordon med två olika typer av motorer, varav en är en elmotor. Motorerna kan arbeta parallellt eller samverka. Laddhybridens elmotor får ström från ett batteri som laddas från elnätet. Laddstation: En plats med en eller flera laddare för laddbara fordon. Laddpunkt: Kontakten där det laddbara fordonet laddas. Kan vara kontakt på en laddkabel eller kontakt som sitter på laddaren där laddkabeln ska in. En laddare kan ha mer än en laddpunkt. Schuko: Vanligt vägguttag med jordning. Vanlig hushållskontakt. Kan användas vid normalladdning.
Semisnabbladdning: En semisnabb laddstation laddar precis som namnet antyder halvsnabbt, vilket innebär effekter upp till 22 kw. En sådan laddstation är billigare i inköp jämfört med en snabbladdningsstation. Att ladda en elbil till 80 procent av batterikapaciteten med en semisnabb laddstation tar cirka 1-3 timmar. Snabbladdning: Snabbladdning sker vid snabbladdningsstationer. En snabbladdare har en högre effekt och därmed kortare laddtider än normalladdare. Laddningen görs på 20-40 minuter och har en effekt över 22 kw. Vid snabbladdning används likström som överför energi direkt till det laddbara fordonets batteri. Bild 1. Illustration av termerna laddstation, laddare och laddpunkt. 2
Elbilsläget i Göteborg idag Göteborg är idag den kommun i Sverige som har tredje flest laddbara bilar. I siffror innebär det 2 462 laddbara bilar, varav 1 605, alltså 65 % är laddhybrider. De två kommuner i Sverige som har fler laddbara bilar än Göteborg är Stockholm och Solna. Detta beror delvis på att många leasingbolag har sitt säte i dessa två kommuner vilket innebär att bilar registreras i dessa kommuner men kan i verkligheten rulla i andra kommuner dagligdags. Antal laddhybrider i Göteborg är något längre än riket, vilket anses vara positivt. Antalet laddbara bilar i Göteborg har nästintill fördubblats varje år, de senaste fyra åren. Men att bara titta på antalet laddbara bilar kan vara missvisande. Om man istället tittar på nyckeltalet antal laddbara fordon per capita så hamnar Göteborg på 19:e plats bland Sveriges kommuner. Kommuner som Mölndal, Vallentuna, Lerum, Gnosjö, Österåker och Kungsbacka ligger före Göteborg i denna ranking. I Göteborg finns idag 4,42 laddbara fordon per 1000 invånare. Göteborg hamnar på en tionde plats sett till andel av det totala bilbeståndet. 1,31 % av alla personbilar i Göteborg idag är laddbara. Förutom personbilar så har Göteborg också sex stycken elbussar vilket gör kommunen till fjärde elbusstätaste kommun i Sverige efter Eskilstuna, Västerås och Umeå. Bild 2. Grafen visar hur antalet laddbara bilar har ökat i Göteborg från 2014 fram till idag. 3
Laddinfrastrukturläget i Göteborg idag Göteborg placerar sig på andra plats vad gäller antalet publika laddpunkter i Sverige idag. Vid utgången av 2017 fanns det 191 publika laddpunkter av modern karaktär fördelat på 57 laddstationer i Göteborg. Av dessa är det 20 laddstationer som är snabbladdare. Endast Stockholms kommun har fler laddpunkter. I Stockholm finns idag 760 laddpunkter, alltså hela fyra gånger fler än i Göteborg. Trots det höga antalet laddpunkter så placerar sig Göteborg på plats 115 bland Sveriges kommuner sett till antal laddpunkter per capita. För att mäta hur väl utbyggd laddinfrastrukturen är har EU tagit fram ett nyckeltal som förkortas CPEV. Förkortningen står för Charging Points per Electric Vehicle och visar antalet publika laddpunkter per laddbar bil. Rekommendationen från EU är att nyckeltalet CPEV bör vara 0,10, vilket innebär en laddpunkter per tio laddbara bilar. För Göteborgs del är detta tal lägre än rekommendationen, nämligen 0,08. Det finns hela 177 kommuner i Sverige som idag har ett högre CPEV-värde än Göteborg. Tittar vi på antalet laddpunkter per fordon (alla typer av drivning, ej endast el) så hamnar Göteborg på en något bättre plast, men fortfarande långt ifrån bra. Göteborg hamnar på plats 75 i denna ranking. Bild 3. Grafen visar hur antalet publika laddpunkter i Göteborg har ökat sedan 2015 fram till idag. Ökningarna som vi ser i Bild 3 beror till stor del på Göteborg Energis stora satsning på publik laddinfrastruktur. Andra som installerat publik laddinfrastruktur i Göteborg är bland annat hotell, dagligvaruhandel, laddoperatörer, köpcentrum, bilhallar, gatubolaget, parkeringsbolag, bostadsbolag samt industrin och byggbolag. 4
På hemsidan laddinfra.se/elbilist finns ett stort antal karttjänster som visar Sveriges publika laddpunkter. På bild 4 finns ett exempel på en av dessa karttjänster. Bilden visar tydligt att Göteborgs publika infrastruktur är väl geografiskt utbrett, men samtidigt finns det fortfarande ett antal område som helt saknar laddinfrastruktur. Observera att det idag endast finns statistik på publika laddpunkter. Utöver detta så installeras en stor mängd icke-publika laddpunkter också. Bild 4. Kartan visar geografisk placering av Göteborgs laddstationer. 5
Vad händer i framtiden? Power Circle har utifrån ett antal parametrar tagit fram prognoser som visar hur antalet laddbara fordon kan komma att öka i framtiden i Sverige. Enligt prognosen kommer Göteborg år 2030 ha cirka 70 000 laddbara bilar på vägarna. Om nyckeltalet CPEV då skall klara EU:s rekommendation på 0,10 behöver kommunen ha 7 000 publika laddpunkter. Bild 5. Grafen visar en prognos över utvecklingen av antalet laddbara bilar i Göteborg. 6