KARLSHAMNS KOMMUN Dagvattenutredning Sjölyckan UPPDRAGSNUMMER 7002523 VA-SYSTEM MÖ, K-NA, K-STAD ERIK MAGNUSSON HAMED KAFASH TUTUNCHI
Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 34 Karlskrona, Sverige Telefon +46 8 695 60 00 Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Erik Magnusson Telefon direkt +46 (0)455 31 03 84 erik.magnusson@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Förutsättningar 2 2.1 Området 2 2.2 Topografi 2 2.3 Geotekniska förutsättningar 3 2.4 Befintligt VA 3 2.5 Säkerhet 3 3 Beräkning av flöden och utjämningsvolymer för planområdet 4 3.1 Dagvattenflöden 4 3.2 Erforderlig utjämningsvolym 4 4 Principlösning till dagvattenhantering inom planområdet 6 4.1 Regnbäddar 7 4.2 Öppna rännor 7 4.3 Genomsläpplig beläggning 9 4.4 Gröna tak 9 4.5 Nedsänkta grönytor 10 5 Utformning av dagvattenmagasin 11 5.1 Olika typer av magasin 11 5.1.1 Underjordiskt magasin 11 5.1.2 Täckt magasin 11 5.1.3 Öppet magasin 11 5.1.4 Delvis täckt magasin 11 5.2 Förslag på utformning av magasin 11 6 Referenser 12
1 Inledning I området Sjölyckan i Karlshamns kommun ska på en övergripande nivå befintliga förutsättningar och möjligheter för exploatering enligt planprogrammet undersökas. Exploateringen omfattar både bostäder, handelsfunktioner och en utökning av befintlig förskola. Figur 1: Området. 1(12)
2 Förutsättningar 2.1 Området Området ska rymma handel, bostäder och förskola. Se Figur 2. Låg exploatering Hög exploatering Placering inom Sjölyckan innehåll Antal lägenheter Antal kvm BTA Antal lägenheter Antal kvm BTA 1 handel 1100 kvm 1100 kvm 1 bostäder 20 1400 kvm 20 1400 kvm 2 handel 1100 kvm 1100 kvm 2 bostäder 20 1400 kvm 20 1400 kvm 3 bostäder 40 2800 kvm 70 4900 kvm 4 bostäder 70 4900 kvm 200 14 000 kvm 5 bostäder 40 2800 kvm 50 3500 kvm 6 förskola 3000 kvm 3000 kvm Figur 2: Aktuellt område markerat med rött streck Två scenarier har studerats, ett med låg exploatering och ett med hög exploatering. 2.2 Topografi Marken inom området sluttar relativt kraftigt. I nuläget finns bostäder, förskola och en skogbevuxen höjd i området. Marknivåerna varierar mellan ca +2 m och +26 m. 2(12)
2.3 Geotekniska förutsättningar Ett översiktligt geotekniskt utlåtande har utförts av Sweco i samband med denna utredning. Två huvudtyper av geologi finns: Berg i dagen med eventuellt ett tunt lager av friktionsjord ovanpå samt fyllning på ett lager lera med underliggande morän. Ingen av typerna lämpar sig för infiltration av några större mängder vatten. 2.4 Befintligt VA I området finns befintliga VA-ledningar. Dagvattnet föreslås ledas bort i ett dike söder om området. Figur 3: Befintliga VA-ledningar. 2.5 Säkerhet Säkerhetsaspekter är mycket viktiga. Vid anläggning av öppna dagvattensystem ska dessa förses med nödvändiga säkerhetsanordningar. Enligt Boverkets byggregler gäller följande: Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder eller ett minst 0,9 meter 3(12)
högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. (BFS 2014:3). Flacka stränder är alltså godtagbart skydd enligt Boverket. MSB (2013) definierar i sin publikation Guide till ökad vattensäkerhet för kommuner och andra anläggningsägare flacka stränder som högst 1:6 lutning, så att djupet är 0,0 0,2 meter vid kanterna. Vidare föreslås att strandkanten kan göras svårpasserad för små barn genom kullersten, växtlighet eller andra hinder. Växtlighet bör anläggas med eftertanke, så att den inte försvårar upptäckt av en nödställd person. 3 Beräkning av flöden och utjämningsvolymer för planområdet Utredningen för dagvattenhanteringen baseras på Svenskt Vattens publikation P105. Området är ca 8.3 ha stort. Flödesberäkningarna har utförts med hjälp av en beräkningsmodell som är baserad på regnintensitet och andelen hårdgjorda ytor enligt Svenskt Vattens publikation P110. En klimatfaktor används för anpassning till ett troligt framtida klimat. Regnintensiteten ökas med en klimatfaktor på 1.25 vilket medför 25 % större flöden. 3.1 Dagvattenflöden I Tabell 1 visas flöden vid olika återkomsttider vid varaktigheten 10 min. Flöden och magasinsvolymer gäller för hela området och ska delas upp på olika delar. Tabell 1: Flöden vid varaktigheten 10 min. Scenario1+befintligt område Scenario2+befintligt område 2-5- 10-20- 50-100- 562 l/s 759 l/s 955 l/s 1200 l/s 1626 l/s 2047 l/s 701 l/s 948 l/s 1192 l/s 1500 l/s 2031 l/s 2556 l/s 3.2 Erforderlig utjämningsvolym Fördröjningsåtgärderna är dimensionerade för ett utgående flöde av 5 l/s ha. Skillnaden mellan volymen vatten som Fördröjningsåtgärderna är dimensionerade för ett utflöde på 1.5 l/s ha (vilket motsvarar ca 12.5 l/s). Skillnaden mellan volymen vatten som rinner in och utflödet under den mest kritiska tidsperioden ger den volym som fördröjningsåtgärderna behöver ha. Dagvattensystemet dimensioneras för regn med en återkomsttid på 10 år. Erforderlig utjämningsvolym (hela området) för beräknade flöden kan ses i Tabell 2. 4(12)
Tabell 2: Erforderlig utjämningsvolym för olika regn. Scenario1+befintligt område Scenario2+befintligt område 2-5- 10-20- 50-100- 860 m 3 1225 m 3 1590 m 3 2070 m 3 3430 m 3 5115 m 3 1210 m 3 1670 m 3 2120 m 3 2855 m 3 4680 m 3 6965 m 3 Mängden dagvatten för scenario 1 och 2 är ca 1600 m 3 respektive 2100 m 3. I figuren nedan visas förslag på tre möjliga lägen för dammar. Dock måste dessa anpassas till hur området slutligen utformas. Det är inte rimligt att dimensionera ett dagvattensystem för ett 100-. Däremot är det viktigt att se till att det finns stråk där stora regn kan avledas ytledes. Området bör höjdsättas så att byggnader inte tar skada ens vid extrem nederbörd. Mark vid hus bör därför vara minst 30 cm högre än intilliggande väg. Instängda områden bör undvikas. 5(12)
4 Principlösning till dagvattenhantering inom planområdet Dagvatten som inte fördröjs och renas kan medföra förorening samt påverka flödet i recipienten eller i mottagande ledningsnät negativt då det kan bidra till höga flödestoppar. De vanligaste föroreningarna i dagvatten är olja, metaller och näringsämnen i form av kväve och fosfor. För att fördröja och rena dagvatten inom planområdet föreslås en öppen dagvattenhantering i form av en kombination av utjämningsmagasin (dammar) och eventuellt regnbäddar, gröna tak, nedsänkta grönytor och eventuellt genomsläpplig beläggning. Nedan visas förslag på placering av dammar. När placering och omfattning av byggnader grönområden m.m. är klar så kan ett mer detaljerat förslag på dagvattenhantering tas fram. Figur 4: Förslag till dagvattenhantering. Takvatten inom planområdet kan släppas ut på mark och ledas vidare via någon form av öppna diken eller rännor mot t.ex nedsänkta grönytor. Regnbäddar föreslås i anslutning till parkeringsytorna samt mellan parkeringar. Eventuella nedsänkta grönytorna och regnbäddarna bör förses med dräneringsledningar som bräddar till dagvattenmagasinet vid större regn. Nedan redovisas förslag på åtgärder som kan bli aktuella i området. 6(12)
4.1 Regnbäddar En regnbädd (Figur 5) är en genomsläpplig växtbädd som används för att rena, reducera och fördröja dagvatten från hårdgjorda ytor. En regnbädd har utöver sin funktion ett högt estetiskt värde och höjer rekreationsvärdet i ett område. Figur 5: Regnbädd på Monbijougatan i Malmö (Bara Mineraler, 2016). Regnbäddar dimensioneras inte för att ta upp volymer för större regn. Det maximala djupet för växtskiktet i en regnbädd ligger på 0,2 m. Större djup medför fara vid höga vattennivåer. Vid marknivån anläggs kupolsilar som fungerar som bräddar. Djupet på regnbädden under växtskiktet ligger vanligtvis på ca 0,5 m. Beroende på typ av växtlighet som önskas varierar material och djup på regnbädden. Exempelvis om träd planteras på regnbädden behövs en djupare grop än om perenner planteras. Och beroende på infiltrationskapacitet i fyllnadsmaterial blir regnbädden olika torr vilket kan passa bra eller mindre bra för olika växter. Längst underst läggs, om marken inte klarar att infiltrera, ett dränlager som leder vattnet vidare från regnbädden. 4.2 Öppna rännor Olika typer av ytliga rännor är ett bra sätt att transportera dagvatten ovan mark. Rännorna kan utformas på en mängd olika sätt som är estetiskt tilltalande. Några exempel på smala öppna rännor visas i Figur 6 och i Figur 7. 7(12)
Figur 6: Öppna dagvattenrännor (Sweco, 2010). Figur 7: Öppen dagvattenränna (Sweco, 2010). Ett lite bredare öppet system visas i Figur 8. Viktigt är att det utformas som ett mycket grunt system av säkerhetsskäl med hänsyn till barn. 8(12)
Figur 8: Öppet dagvattensystem (Sweco, 2010). 4.3 Genomsläpplig beläggning En genomsläpplig beläggning är en gatubeläggning med inbyggda nätverk av hålrum där vatten och luft kan passera (Ritzman, 2013). Syftet med genomsläppliga beläggningar är att fördröja och infiltrera dagvatten. Genomsläpplig beläggning är ett alternativ till täta asfaltytor, som passar bra på parkeringar och gångstråk. Exempel på utformning visas i Figur 9. Genomsläpplig beläggning är ett alternativ som kan vara lämpligt på parkeringsytorna inom området. Figur 9: Genomsläppliga beläggningar (Sweco, 2010). 4.4 Gröna tak Gröna tak är ett samlingsnamn för levande växtlighet på tak. Gröna tak skapar inte bara en mer naturlig stadsmiljö utan har en fördröjande effekt på mindre regn. Vanligtvis läggs tunna gröna tak och i genomsnitt ger dessa en avrinningskoefficient på 0,5 (Svenskt vatten, 2011) till skillnad från vanliga tak som har en avrinningskoefficient på 0,9 (Svenskt Vatten, 2016). Enligt Svenskt Vatten (2016) tar ett tunt grönt tak upp ca 50 % av 9(12)
årsnederbörden. Mindre regnskurar tas upp helt medan mer långvariga regn rinner av taket. Ett exempel visas i Figur 10 nedan. Figur 10: Grön takbeläggning på cykelställ (Welandutemiljö.se, 2012). Gröna tak kan vara ett trevligt inslag på mindre byggnader så som servicebyggnader och cykelställ. 4.5 Nedsänkta grönytor En nedsänkt grönyta eller en översvämningsyta är en yta som tillåts översvämmas vid kraftiga regn. Det kan exempelvis vara en park eller lekyta som utöver att vara en översvämningsyta ger mervärde för området. Ett exempel på detta visas i Figur 11. Översvämningsytan bör förses med dräneringsledningar i botten för att undvika att vatten blir stående vid torrväder. Figur 11: En park som används både som fotbollsplan samt som översvämningsyta vid stora regn (NSVA, 2014). 10(12)
5 Utformning av dagvattenmagasin 5.1 Olika typer av magasin Dagvattenmagasinen kan utformas enligt nedan. 5.1.1 Underjordiskt magasin Ett alternativ vid platsbrist är att anlägga ett underjordiskt magasin. Dock är det betydligt dyrare än att anlägga ett öppet magasin. 5.1.2 Täckt magasin Ett öppet magasin kan exempelvis täckas över med ett trädäck. Fördelen med ett täckt magasin är att det kan göras djupare och ändå vara barnsäkert. Det som talar mot att helt täcka över ett öppet magasin är att det är besvärligt att komma åt att underhålla och att det lär bli kostsamt. Dessutom går de estetiska aspekterna med en öppen vattenyta förlorade när magasinet täcks över. 5.1.3 Öppet magasin Ett helt öppet magasin är det enklaste och billigaste alternativet, men eftersom slänterna måste vara flacka av säkerhetsskäl är det svårt att få till erforderlig volym. Om magasinet ska ska ha brantare slänter måste det hägnas in. 5.1.4 Delvis täckt magasin Ett alternativ är att hägna in delar av magasinet och lämna en mindre del öppen med flacka slänter för att höja rekreationsvärdet. För att göra själva staketet mindre uppenbart och mer estetiskt tilltalande kan en lösning med någon form av brygga och tillhörande staket vara att föredra. 5.2 Förslag på utformning av magasin Det mest ekonomiska alternativet för dammar är att göra ett öppet magasin. Detta medför också ett estetiskt värde i området. Säkerhetsaspekterna är viktiga att beakta. Magasinet bör ha både ett in- och utlopp för att öka genomströmningen. Utflödet från magasinet bör regleras för att inte öka belastningen på nedan liggande recipient. Om en permanent vattenspegel önskas placeras magasinets in- och utlopp en bit ovanför botten. Det kan finnas en risk för bottenupptryckning av grundvatten om grundvattenytan ligger över bottennivån på magasinet. Detta behöver utredas vidare. Om grundvattennivån sänks i samband med exploateringen av planområdet kan risken minska. Annars är ett alternativ att bygga en bottenkonstruktion som förhindrar att grundvattnet tränger in i magasinet. 11(12)
6 Referenser Bara Mineraler. (2016). Dagvattenhantering med regnbädd. Hämtat från http://www.baramineraler.se/sv/anlaggning-vaxtbadd/dagvattenhantering-medregnbadd den 22 06 2016 Dagvattenguiden - Goda dagvattenexempel. (2016). Regnbädd i Tyresö. Larm, T. (2000). VA-forsk rapport 2000-10: Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Milford. (2014). Aquaton AT310-740. Hämtat från http://www.milford.dk/milstorm den 10 10 2016 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2013). Guide till ökad vattensäkerhet för kommuner och andra anläggningsägare. NSVA. (2014). Dagvattenpolicy Bjuv. Hämtat från http://www.nsva.se/globalassets/dokument/dagvattenpolicy/nsvadagvattenpolicy-bjuv.pdf den 27 06 2016 Nyréns Arkitektkontor. (den 05 12 2016). Illustrationsplan Svedala skolidrottsplatsen - skisser. Ritzman, A. (2013). Genomsläpplig beläggning. Alnarp: SLU. Sjöman, H., & Slagstedt, J. (2015). Stadsträdslexikon. Studentlitteratur AB. Svenskt vatten. (2011). Publikation P105: Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande. Stockholm: Svenskt Vatten AB. Svenskt Vatten. (2016). Publikation P110: Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten AB. Sweco. (2010). Att forma med dagvatten. Växjö. Sweco. (2016). Foton. Trafikverket. (2011). Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd. Tyréns. (2016). PM rekommendationer detaljplanearbete/geoteknik och miljöteknik - Sveagatan, Svedala. VVS-klimat.se. (2016). Wavin Aquacell dagvattenkassett blå. Hämtat från http://www.vvsklimat.se/product.html/wavin-aquacell-dagvattenkassett-bla den 10 10 2016 Welandutemiljö.se. (2012). Sedumtak. Hämtat från http://www.welandutemiljo.se/?id=nyhet&newsid=73&slang=sv-se&db=1 den 13 04 2015 12(12)