Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-01-07 Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Katrin Urbäck Telefon: 010 441 40 27 E-post: katrin.urback@vgregion.se Till miljönämnden Årsredovisning miljönämnden 2014 Förslag till beslut 1. godkänner årsredovisning för 2014. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Årsredovisningen ska ge regionfullmäktige, regionstyrelsen, lokala nämnder och styrelser en redovisning över året som gått. Viktiga händelser ska beskrivas och resultat ska analyseras och redovisas. Årsredovisningen ska även ge en beskrivning och analys av verksamheternas utveckling framöver kopplat till 2014. Med hänsyn till att sista dagen för inrapportering i ekonomisystemet Cockpit är den 3 februari, är förslaget att beslutet justeras omedelbart på miljönämndens möte den 29 januari. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilaga 1. Årsredovisning miljönämnden 2014, daterad 2015-01-20 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen senast den 3 februari 2015, rapport@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/miljo E-post: info.miljo@vgregion.se
Sida 1(22) Årsredovisning 2014 2014 (Uppföljning 2014) Rapporten skapad 2015-01-13 Rapportstatus: Låst 1. Sammanfattning Tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 (VG 2020) styr miljönämndens externa arbete för en bättre miljö och fler arbetstillfällen. Vilka insatser som får stöd preciseras i handlingsplanerna för transporter, livsmedel och energi. har beviljat totalt 25 projektinsatser under året. Insatser för hållbar konsumtion och resurseffektivitet genomfördes för första året 2014, för en totalsumma om cirka 5,5 miljoner kronor. Det nya miljöprogrammet för perioden 2014-2016 trädde i kraft under året med fokus på hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete inom regionens egna verksamheter. Programmet är utformat runt följande utmaningar: låg klimatpåverkan, giftfri miljö, hållbar resursanvändning och biologisk mångfald. Miljösekretariatet har varit ett stöd till inköpsorganisationen i flera viktiga upphandlingar under året: Avtalet för godstransporter för tvätt och material till vården trädde i kraft i slutet av året och resulterar nu i minskade utsläpp tack vare höga miljökrav, och lägre kostnader. Ett nytt bränsleavtal har tecknats med biogastillägg, dvs. fordonsgas som är 100 procent biogas. Under året har 85 procent av de nyinköpta fordonen (person- och lätta lastbilar) varit gasbilar. Ett annat avtal med klimatsmarta krav är upphandling av sopsäckar. Västra Götalandsregionen förbrukar årligen 16 miljoner sopsäckar av plast. Genom nya krav på biobaserad plastråvara minskar användningen av oljebaserad plast med mer än 200 ton per år. Detta är ett steg mot minskat fossilberoende även inom konsumtion av varor. Ökad resurseffektivisering har uppnåtts under året genom minskat matsvinn på sjukhusen och ett nytt system för möbelåteranvändning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Biogas har varit en prioriterad fråga i Västra Götalandsregionens påverkansagenda under året och fortsätter vara det även nästa år. Det handlar framförallt om att påverka för en fortsatt skattebefrielse för biogas efter 2015. I år genomfördes Västerhavsveckan för sjätte gången den 2 10 augusti på ett antal platser i regionen. Sammanlagt deltog 53 medarrangörer som samlade forskare, företag och
Sida 2(22) organisationer för att erbjuda de cirka 45 000 besökarna en rad aktiviteter. I år fick Västerhavsveckan stort genomslag i medierna med över 50 artiklar. Filmen Strömmar av plast om skräp i havet premiärvisades under Västerhavsveckan. Den har nu nästan 6000 visningar på Youtube och har dessutom blivit översatt till engelska. Västra Götaland ska vara oberoende av fossil energi 2030 och miljönämnden ska driva omställningsarbetet för att nå dit. För att effektivisera arbetet och spara på resurser drivs överenskommelser för konkreta klimatinsatser. Under 2014 har överenskommelsearbetet intensifierats. Tolv överenskommelser är nu igång där över 80 procent av kommunerna i Västra Götaland deltar. Närmare 70 organisationer främst kommuner har undertecknat klimatstrategin för Västra Götaland. 2. Verksamheten och miljösekretariatet har arbetat enligt prioriteringar och uppdrag i regionfullmäktiges budget 2014 och detaljbudget för den egna verksamheten. Det har bland annat inneburit att vi har: - satsat på att stötta och följa befintliga klimatöverenskommelser i hela regionen - tagit ett övergripande ansvar för miljöarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter genom miljöprogrammet 2014 2016 - drivit på arbetet för ett resurseffektivt samhälle med minskat klimatpåverkan, i enlighet med tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 - drivit utvecklingen mot målen om hållbar konsumtion och resursanvändning inom Västra Götaland 2020, inom områdena för livsmedel och gröna näringar, transporter samt det interna miljöarbetet - stärkt vindkraftssamarbetet inom Power Väst och genom att Västra Götaland har blivit nod för näringslivsutveckling inom vindkraft, ett uppdrag på två år från Energimyndigheten - stärkt Västra Götalands roll i det internationella miljönätverket ENCORE, där miljönämnden driver en allians för att förespråka biogasen som alternativ till fossila bränslen Rättighetsfrågor Rättighetsfrågorna prövas inför varje projektbeslut och i samband med miljösekretariatets kommunikationsinsatser. Eftersom den största delen av miljönämndens verksamhet inte direkt riktar sig till allmänheten utan till intressenter och projektverksamheter, är det främst där, t ex inom projekten, det går att påverka rättighetsarbetet. I projektansökningar efterfrågas alltid hur den sökande kommer att främja deltagande och inkludering i sitt projekt utifrån diskrimineringsgrunderna. fick under året en utbildning i mänskliga rättigheter.
Sida 3(22) Nedan följer redovisning av regionfullmäktiges mål och uppdrag för miljönämnden. s ansvarsområden är uppdelade i respektive kapitel under avsnitt 2.3 där mer detaljerade resultat för 2014 redovisas. 2.1 Regionfullmäktiges mål ska driva på ett omställningsarbete för att invånarna i Västra Götaland ska vara oberoende av fossil energi år 2030 Målet följs genom tre indikatorer: total energianvändning, producerad mängd biogas och utsläpp av växthusgaser. Den totala energianvändningen har ökat från 48 TWh till 63 TWh från 1990 till 2012. Det beror till största delen på industrins tillväxt (90 procent) och transportökning (40 procent). Produktionen av biogas har ökat under 2013, från 0,26 till 0,28 TWh. Utsikterna att nå produktionsmålet påverkas starkt av hur efterfrågan på biogas utvecklas till exempel inom kollektivtrafiken. Målet på 0,4 TWh uppnåddes troligtvis inte under 2014. Utsläppen av växthusgaser har minskat med sex procent mellan 1990 2011. Under 2014 har ett förslag tagits fram för processen med att nå målet om en fossiloberoende region 2030. Förslaget var ett av tre uppdrag som miljönämnden fick av regionfullmäktige 2014. Läs mer om regionfullmäktiges uppdrag nedan. Utöver det har omställningsarbetet bedrivits inom de tolv överenskommelserna i Smart Energi och handlingsprogrammen för transporter, gröna näringar och energi. Dessa beskrivs närmare under avsnitt 2.3 som handlar om miljönämndens verksamhetsmål. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Prognosen för 2014 är att 10 av 12* mål i miljöprogrammet 2014 2016 går åt rätt håll. De två målområden som ser ut att få ett negativt utfall är lustgas och hushållsavfall. Den försenade upphandlingen av destruktionsanläggningar är den största bidragande orsaken till utfallet för lustgas. Avtalet blev klart i december vilket medför att inga anläggningar kommer installeras innan 2015. Trenden med en ökad mängd hushållsavfall de senaste åren ser inte ut brytas under 2014. Ytterligare avfallsförebyggande åtgärder och en ökad utsortering av fraktioner måste till för att uppnå målet. Andelen fossil energi i egna verksamheter ser ut att minska något ytterligare mot föregående år, mycket på grund av en ökad andel förnybar energi i kollektivtrafiken. Även prognosen för andelen förnybart drivmedel i egna fordon ser positiv ut. Andelen gasfordon har ökat från 39 procent 2013 till 47 procent (per augusti 2014) och all gas som har köpts in efter den första juli är 100 procent förnybar enligt grön gas-principen.
Sida 4(22) *Miljöprogrammet innehåller totalt 14 mål varav 2 stycken enbart har utgångsvärden för 2014 och första resultaten kommer att rapporteras under 2015. Dessa är kassation av läkemedel och förbrukningsmaterial inom sjukvården. Läs mer om verksamhetens mål för det interna miljöarbetet under 2.3. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Samtliga chefer har genomfört utbildning i genuskompetent ledarskap. Arbete utifrån framtagen jämställdhet- och mångfaldsplan pågår, bland annat har lönekartläggning genomförts, aktiva åtgärder för att förena arbete och föräldraskap samt aktiviteter för att skapa balans mellan arbetsliv och fritid. Det finns inte heller några ofrivilliga deltider. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag får i uppdrag att tillsammans med Botaniska trädgården ta fram en långsiktig utvecklingsplan för verksamheten Under hösten 2014 har miljönämnden tillsammans med styrelsen för Göteborgs botaniska trädgård arbetat med uppdraget genom en politisk styrgrupp och en projektledare. fick ett förslag till beslut om planen till sammanträdet den 10 december 2014. Förslaget återremitterades till den nyvalda miljönämnden, för att komplettera den nulägesbeskrivning som tagits fram med en plan för verksamheten framåt. Ärendet behandlas under våren 2015. får i uppdrag att ta fram program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet har tagit fram ett förslag till modell för klimatväxling gällande tjänsteresor för anställda i Västra Götalandsregionen. Klimatväxlingsmodellen kommer i stort innebära att resor med hög klimatpåverkan beläggs med en extra avgift. Avgiften kan sedan användas för att finansiera åtgärder inom ramen för Västra Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016. På miljönämndens möte den 10 december beslutade miljönämnden att uppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation är slutfört. Nu är ärendet på väg till regionstyrelsen för beslut inför hantering av regionfullmäktige under 2015. får i uppdrag att beskriva vägen för att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland år 2030 och lyfta frågan till regionstyrelsen En plan för uppdraget har godkänts av miljönämnden och redovisats för beredningen för hållbar utveckling (BHU) som håller i processen. Planen bygger på att en målbild för ett gott liv 2030 tas fram där unga vuxna får inflytande. Fakta tas fram kring årsspannet mellan 2015
Sida 5(22) och 2030 inom ett antal viktiga områden. Därefter ska områdesexperter att hitta lösningar för hur dessa utmaningar kan förenas med den önskade framtidsbilden. Förslagen blir sedan till en handlingsplan och en politisk process tar vid för prioriteringar. Processen har förankrats i miljönämnden och de fyra delregionernas presidier. Beredningen för hållbar utveckling har ställt sig bakom processen och beslut tagits i miljönämnden så arbetet är igång. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans har god kostnadskontroll och en budget i balans. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet arbetar på olika sätt för att öka produktiviteten och effektiviteten, bland annat genom att kontinuerligt se över sina rutiner och arbetsprocesser när det gäller mötesformer och möjligheten att genomföra vissa möten på distans för att minska restid och koldioxidutsläpp. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål har ett antal prioriteringar och fokus för året som är specificerade genom detaljbudgeten. Nedan redovisas resultaten utifrån dessa prioriteringar. Internationellt samarbete och omvärldsbevakning För att bedriva strategiskt miljöarbete i Västra Götaland krävs god omvärldsbevakning och samarbete både inom och utanför Sveriges gränser. Under 2014 har miljönämndens internationella aktiviteter fokuserat på nätverket ENCORE (Environmental Conferences of the Regions of Europe) som håller en stor konferens vartannat år. I maj arrangerade värdregionen Bayern 2014 års konferens i München och Västra Götalandsregionen representerades av miljönämndens ordförande. Under konferensen stärktes alliansen för biogas som Västra Götalandsregionen driver sedan 2012, genom att tre nya regioner gick med i samarbetet. Alliansen syftar till att stärka förutsättningarna för biogas som alternativ till fossila bränslen. Detta sker både på policynivå med påverkansaktiviteter, informationsspridning och politiska möten, men också genom att skapa erfarenhetsutbyten mellan producenter, köpare och användare av biogas. I november arrangerade biogasalliansen ett studiebesök i Nederländerna. Provinserna Drenthe, Groningen och Friesland bjöd in till diskussioner om gemensamma utmaningar och visade även upp ett antal intressanta biogasanläggningar. Övriga deltagare i studiebesöket kom från Sverige, Danmark och Estland. Sveriges ambassadör i Nederländerna deltog också i delar av studiebesöket. Nu väntar fördjupat samarbete med de nederländska provinserna och andra medlemmar i alliansen i syfte att stärka biogasens ställning. Framöver ska biogasalliansen kunna ha tätare avstämningar via en webbplattform som ENCORE:s sekretariat håller på att bygga upp.
Sida 6(22) Insatser för kommunikation Kommunikation är en viktig stödprocess som bidrar till måluppfyllnad inom miljösekretariatets verksamhet. Under 2014 har miljösekretariatet gjort en intressentundersökning för att få en uppfattning om externa aktörers bild av miljösekretariatets arbete och kommunikation. Undersökningen visade en i huvudsak positiv bild av vår verksamhet. Den indikerade också att det finns förbättringspotential för webben, som anses vara en viktig kommunikationskanal. Följande är ett urval av vad som har skett på kommunikationsområdet under 2014: Under året har filmer om goda exempel inom Västra Götalandsregionens interna miljöarbete tagits fram enligt tekniken storytelling. De har visats cirka 400 gånger. Sex nummer av nyhetsbrevet Drivkraft miljö har getts ut. Varje nummer av nyhetsbreven har lästs av cirka 300 e-postmottagare. Sociala medier: Vi har efter fyra månader över hundra relevanta följare på Twitter: @vgrmiljo, som är intresserade av vad vi säger. Youtube har använts för att samla allt rörligt material vilket har underlättat spridningen genom kanalen vgrmiljo. Utvecklingen av vårt nyhetsbrev och närvaron på sociala medier har lett till ökad trafik på våra webbsidor. Webben är en viktig informations- och kommunikationskanal för miljönämnden. De egna projektwebbplatserna för Biogas Väst, Energieffektiva byggnader, Power Väst, Smart Energi med flera ska fungera som samlingsplatser där besökarna kan hitta fakta, information och kontaktuppgifter. Miljösidorna på det regiongemensamma intranätet - Insidan - ska fungera som den främsta kanalen för förvaltningsledning och miljösamordnare att hitta fakta och information om det interna miljöarbetet. Styrtal Måltal Utfall 2014 Västra Götalandsregionen ska hos miljösekretariatets målgrupper uppfattas som en samlande och drivande aktör och attraktiv partner inom miljöområdet Utgångsvärde identifieras Helhetsintryck av VGR:s tillväxtoch utvecklingsarbete bland intressenter som arbetar inom området miljö och klimat: Mycket el ganska bra: 71 % Mycket bra 17 % Ökad användarnytta av externa webbplatser Ökad användarnytta av Insidan ämnesområde miljö (intern webbplats) Utgångsvärde identifieras Utgångsvärde identifieras Användarundersökning som utgångsvärdet ska baseras på beräknas bli klar slutet av januari 2015. Se ovan.
Sida 7(22) Upplevd yrkesmässig nytta hos deltagare på seminarier och nätverksträffar, % 75 Sex av sju utvärderade seminarier/nätverksträffar har minst 75 % nöjda deltagare. 2.3.1 Smart Energi En strategisk inriktning Klimatstrategin för Västra Götaland styr inriktningen på arbetet med processen Smart Energi. Processen bygger på att deltagarna gör egna insatser för att minska klimatpåverkan, och när flera deltagare är intresserade av samma fråga och vinner på samarbete, startas överenskommelser. Under 2014 har arbetet fokuserat på att stödja befintliga överenskommelser, och kommunerna har inte mäktat med att starta fler än de som redan är igång. Planen för att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland har tagit form och övergår nu i en politisk process genom beredningen för hållbar utveckling. Styrtal Måltal Utfall 2014 Andel bensin- och dieselfordon för Minska 78 % av drivmedlen var bensin personbilar hos de som undertecknat klimatstrategin, % och diesel under 2012. Baserat på statistik för kommunerna.* Andel undertecknare av klimatstrategin som medverkar i aktuella överenskommelser, % 70 70 % av undertecknarna medverkar i överenskommelser. För kommuner: 87 % *2011 visade statistiken antal köpta bensin- och dieselbilar, och senare andel bensin- och dieselfordon. Därför är inte statistiken jämförbar över tid. Numera mäts andel förnybart drivmedel. 2.3.2 Minskad energianvändning i bebyggd miljö ger fortsatt stöd till Passivhuscentrum Västra Götaland. Tillsammans med Passivhuscentrum genomfördes under året en behovs- och aktörsanalys kring miljövänligt byggande. Analysen ska ligga till grund för ett beslut om att bilda ett nationellt center för hållbart byggande. Västra Götalandsregionen medverkar i Lågan (Ett nationellt program för byggnader med mycket LÅG energianvändning) genom en plats i styrelsen. Projektet Tillämpning av ByggaE (diarienummer MN 49-2014) får stöd av miljönämnden och syftar till att utvärdera en ny metod för att säkerställa att man arbetar med energifrågan genom hela byggprocessen. Tre demonstrationsexempel är med i studien, samtliga i Västra Götaland. Styrtal Måltal Utfall 2014 Andel av nybyggda bostäder som är ökning Se kommentar energieffektiv, % Antal organisationer i genomförandeprojekt 6 5
Sida 8(22) miljonprogramsrenovering via miljönämnden Antal nya samverkansprojekt för energieffektiv renovering 1 1* Kommentar: Det finns ingen tillförlitlig statistik på andel energieffektiv nybyggnation av bostäder i Västra Götaland 2014. Lågenergibyggnader är byggnader som använder mindre energi än byggnader som är byggda enligt gängse praxis eller enligt vad byggnormen kräver, alltså byggnader med god eller mycket god energiprestanda. Eftersom kraven på energianvändning ökar successivt och normen förändras, är det svårt att få tillförlitliga mätningar över längre tidsperioder. Styrtalet ska justeras till nästkommande budgetprocess. *Projektet Tillämpning av ByggaE har inte sitt primära fokus på renovering, men två av demoprojekten ska handla om tillbyggnad och ombyggnation i syfte att uppnå högre energieffektivitet. 2.3.3 Ökat utnyttjande av solenergi i Västra Götaland Projektet GO:Sunrise inleddes i december, med syftet att bedöma Göteborgs potential för solelsproduktion i förhållande till kollektivtrafikens kommande behov, samt privatkonsumtionens efterfrågan. Projektet Testbädd för nya solenergilösningar med fokus på byggnadsintegrerad teknik och affärsutveckling fortsätter och har bland annat bidragit till att Chalmers tillsammans med SP fått samordningsrollen för en Strategisk Innovationsagenda (SIA) för solel. Överenskommelsen Sol i Väst, som fokuserar på egenproducerad solel, startade i början av 2014. Intresset för överenskommelsen var stort och fler än dubbelt så många organisationer (23 stycken) ingår i arbetet än vad som hade förväntats. Tillsammans med GO:Sunrise utgör dessa två exempel målet för antal samverkansprojekt inom solel under 2014. Styrtal Måltal Utfall 2014 Installerad effekt solel, MW ökning 8,6 MW* Antal organisationer som installerar solceller genom miljönämndens insatser Antal nya samverkansprojekt för ökad andel solel (Utfall 2012: 4,8 MW) 5 7** 2 2 *2013 års siffror. Statistik för 2014 kommer i mitten av 2015. Beräknat utifrån de nationella värdena dividerat på 5 (Källa: National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN 2013)**De organisationer inom överenskommelsen Sol i Väst som har färdiginstallerade solceller.
Sida 9(22) 2.3.4 Ökad produktion av vindel och fler arbetstillfällen inom området Västra Götalandsregionen arbetar med vindkraft genom projektet Power Väst som skapar samverkan inom vindkraftsområdet mellan västsvenska aktörer. Denna samverkan bidrar till en nationell utveckling som ger förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraft. Under första kvartalet 2014 har Power Väst framförallt jobbat med att bygga upp Havsvindsforum tillsammans med andra regioner och branschorganisationer i Sverige. Målet är att öka den havsbaserade vindkraften. I samband med det arrangerade Power Väst ett frukostseminarium om havsbaserad vindkraft i riksdagen. Den 5 september höll Power Väst ett seminarium på Chalmers med namnet Hur blåser vindarna?. Seminariet filmades och finns på Power Västs hemsida. Politikerdebatten har hittills över 220 visningar på Youtube. Läs mer på: http://www.powervast.se/sv/ovrigasidor/power-vast/power-vast/ Den 30 september anordnade Havsvindforum en internationell workshop om havsbaserad vindkraft i Östersjön. Arrangemanget lockade cirka 30 stycken deltagare från Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Danmark. Databasen Swedish Wind Industry Database (SWID) har nu funnits i tre år och utvecklas hela tiden. Den grundades i samverkan av Regionförbundet i Kalmar län, Power Väst och Triple Steelix i Bergslagsregionen. Syftet med databasen är att samla svensk vindindustri med sökfunktioner för alla behov av produkter och tjänster inom vindbranschen. Hemsidan har mellan 800 900 besökare varje månad varav cirka 30 procent är internationella besökare. Vi undersöker nu hur databasen kan utvecklas och finansieras på sikt. Läs mer: http://www.windindustry.se/ Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen under året blivit nationell nod för näringslivs- och affärsutveckling inom Nätverket för vindbruk. Nätverket sprider kunskap och information om vindkraft och stöttar regionala initiativ av nationell betydelse. Noden har under året haft 20 samverkansmöten med de näringslivsprojekt som finns inom Nätverket för vindbruk och andra t.ex. Region Skåne om deras upphandling av vindkraft, för att sprida erfarenheter och underlag. Upphandling av egen vindkraft är en fråga som flera regioner är intresserade av men som man ännu inte påbörjat. Noden har även under året arbetat med att presentera nyttorna med vindkraft och möjligheter till näringslivsutveckling genom bland annat följande aktiviteter: - Presenterat nyttan med vindkraft på Mälardalsrådet den 9 maj - En samling med politiker från hela Mälardalen http://www.malardalsradet.se/nyheter.aspx?cid=solvind-och-vatten-pa-miljoutskottets-senaste-mote
Sida 10(22) - Presenterat havsbaserad vindkraft i Nordstan, Göteborg under Västerhavsveckan - Presenterat näringslivsprojekt på Nätverket för vindbruks årliga konferens den 22-23 oktober https://www.natverketforvindbruk.se/sv/aktiviteter/tidigareseminarium/2014/ - Berättat om utveckling av vindkraften i Sverige på ett Framtidsseminarium om vindkraft i Ockelbo den 29 oktober http://www.triplesteelix.se/inspirerandevindkraftsseminarium-i-ocke 1078 - Under året har noden även jobbat med informationsspridning genom http://www.natverketforvindbruk.se samt Twitter: @jobb_inom_vind Styrtal Måltal Utfall 2014 Producerad vindkraft, TWh ökning Uppgifter kommer under våren 2015. Bedömningen är att det kommer vara en ökning Vindkraftssamarbete, antal kommuner Antalet nöjda deltagare vid nätverksträffarna, % Utfall 2013: 1,55 10 5 Fokus ligger på kommuner som går före, men riktade aktiviteter till andra kommuner planeras 80 100 2.3.5 Mer miljöanpassade livsmedelskedjor i Västra Götaland Lokalproducerat i Väst är den första verksamheten som har fått verksamhetsbidrag från miljönämnden. Deras satsning på varumärket Smaka på Västsverige tillsammans med Västsvenska Turistrådet har gett resultat. Sammanlagt 85 företag ingår i Smaka på Västsverige (livsmedelsproducenter, gårdsbutiker och restauranger). Under året har de första stegen tagits för att skapa ett regionövergripande transportnätverk med omlastningsplatser där samlastning från flera producenter sker. Det finns omlastningsplatser i Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad och det gemensamma transportsystemet används i dagsläget av 35 livsmedelsföretag. Utbyggnad av antalet omlastningsplatser kommer att fortsätta för att systemet ska kunna användas av fler företag. Projektet "Andelsjordbruk - säkrad avsättning för lokalproducerade livsmedel" (diarienummer MN 62-2014) har fått stöd av miljönämnden och det omfattar stadsnära livsmedelsproduktion. Målet är att skapa en ny affärsmodell där konsumenten får direktkontakt med producenten. Diskussioner om förutsättningar och drivkrafter för omställning till ett fossilfritt jordbruk i Västra Götaland har påbörjats och arbetet kommer att fortsätta under 2015. Styrtal Måltal Utfall 2014
Sida 11(22) Ekologisk jordbruksproduktion (andel av arealen i VG) % 20 20,3 procent. Totalt brukades drygt 100 000 ha ekologiskt och 25 procent av landets ekologiska företagare fanns i Västra Götaland 2013. Ekologisk mat i offentliga verksamheter (andel av totala inköpen) % 25 Prognos 2014: Västra Götalandsregionens inköp av ekologiska livsmedel kommer att bli ca 35 procent under 2014. Statistik från kommunerna kommer först vid nästa halvårsskifte. Utfall 2013: 21 procent. Minskat matsvinn, antal deltagare i 18 19 (17 kommuner samt GU och överenskommelse VGR) Antal företag som ingår i varumärket Smaka på Västsverige 100 85 företag, varav 43 restauranger. 2.3.6 Ett mer transportsnålt samhälle Målet om miljölogistisk inventering är uppnått i och med projektet E-trade logistics som Borås Stad driver. Projektet pågår till mars 2015. På logistiksidan finns ett övergripande samarbete och därför har behovet av branschspecifika inventeringar upphört. Målet om demoprojekt inom mobilitet nås genom pågående projekt Livsstilar och resvanor till och från arbetsplatser i Göteborgsregionen (diarienummer MN 60-2014). Dessutom gjordes under året en kartläggning av hur olika aktörer arbetar med mobilitetsfrågor, i samarbete med Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden, Trafikverket och Hållbar utveckling Väst. Mobilitetsfrågorna har därefter lagts på kollektivtrafiksekretariatet. Arbetet med att minska miljöpåverkan från transittrafiken har övertagits av enheten för infrastruktur- och IT på regionutvecklingssekretariatet, inom ramen för godsstrategin. Genom projektet Bärkraftigt bruk av energibärare i Kaskregionen (diarienummer MN 52-2012) har en plan för regional omställning till fossiloberoende fordonsflotta 2030 tagits fram. Denna plan ligger som underlag till projektet Strategiska vägval (diarienummer MN 34-2014). Styrtal Måltal Utfall 2014 Antal miljölogistiska inventeringar 1 1 av branscher
Sida 12(22) Antal demoprojekt inom mobilitetsområdet 1 1 2.3.7 Ökad produktion och användning av biogas i Västra Götaland Förgasningsanläggningen GoBiGas och två större gårdsbiogasanläggningar i Mariestad och Vårgårda Herrljunga invigdes 2014. Produktionen av biogas överstiger konsumtionen och en del biogas säljs till andra delar av landet. Målet för använd mängd fordonsgas i Västra Götaland kommer inte att nås 2014, även om andelen biogas fortsätter vara hög. Precis som föregående år beror det på att det saknas tydliga och långsiktiga spelregler från nationellt håll, att priset på fossila bränslen fortfarande är relativt lågt samt att biogas inte prioriterats som bränsle inom kollektivtrafiken i den grad som förväntades när biogasmålen antogs 2010. Biogas Väst är en arena som samlar biogasaktörer från marknaden, offentlig sektor och forskning i Västra Götaland i aktiv samverkan. Programmet genomförs i nära samarbete med länsstyrelsen och 2014 har processledningen förstärkts med extra projektmedel från landsbygdsprogrammet. Ett nytt programråd har inrättats som stöd i det strategiska arbetet. I Västra Götalandsregionens nationella påverkansagenda för 2014-2015 lyfts biogas fram som ett område. I slutet av året har påverkansarbetet fokuserat på frågan om skattebefrielse för biogas efter 2015. Avsiktsförklaringen med Region Skåne är fortsatt viktig för att nå långsiktiga spelregler som bidrar till ökad produktion och användning av biogas. har fattat beslut om att tillsammans med regionutvecklingsnämnden ta merkostnaden för att Västra Götalandsregionens egna fordon ska köra på 100 procent biogas, ett viktigt framsteg. Omvärldsbevakningen på biogasområdet ger resultat genom att kontakter med andra regioner som är framstående på biogasområdet har förstärkts, bland annat genom samarbetet i ENCORE. Ett urval av resultat från biogasprogrammets fokusområden: - Ny kunskap har tagits fram dels om energieffektivitet och gasbussar och dels om skillnader i kostnadsbild för biogas i kollektivtrafiken mellan olika regioner. - Ett projekt har initierats för att hitta och stärka riktade argument för biogasen, på efterfrågan från Biogas Västs nätverk. - En möjlighetsanalys för tunga lastbilar och flytande biogas i Skandinavien har gjorts i samarbete med danska och norska partners. Tack vare förstärkningen av biogasprogrammet har också - antalet deltagare i överenskommelsen om biogas från matavfall mer än fördubblats till 22 stycken, och ett projekt startat som ska ge deltagarna verktyg att snabbare komma igång med insamlingen.
Sida 13(22) - tre workshoppar om offentlig upphandling som verktyg genomförts i Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. De visade att ett hinder för att få in fler gasfordon hos kommunerna är att det saknas beslut om politiska prioriteringar på området. Styrtal Måltal Utfall 2014 Producerad biogas, TWh* 0,4 0,3 TWh (2013 års siffror) Använd fordonsgas, varav 0,4 / 65 0,2 / 71 (2013 års siffror) biogas, TWh / % Antal aktiva organisationer i nätverket ökning 35 (Utfall 2012: 25) Andel nöjda deltagare vid Biogas 80 84 procent i genomsnitt Västs nätverksträffar och workshops, % Sammanräkning av årets fem arrangemang. 2.3.8 Ett resurseffektivt och giftfritt samhälle har fattat beslut om tre nya projekt i samarbete med näringslivet inom textil, möbler och delandeekonomi. Ett av dessa syftar till en lösning för ett professionellt system för återbruk av möbler vilket sker i samverkan med Västra Götalandsregionen. Ett urval av områden har gjorts kring barnmiljöer och det resulterade i byggmaterial, elektronik, inredning och pedagogiskt material. Miljösekretariatet medverkar i en nationell arbetsgrupp för hållbar konsumtion utifrån ett regeringsuppdrag. Västra Götalandsregionen har avslutat den aktuella projektperioden för Studio Re:design och lämnat över till Marketplace Borås med flera aktörer för en fortsättning. Styrtal Måltal Utfall 2014 Antalet aktörer som aktivt arbetar öka 30 aktörer för resurseffektiv produkt- och affärsutveckling och med hjälp av miljönämndens medel (Utfall 2013: 12) Antal upphandlingar där man samarbetar i Västra Götaland för att fasa ut miljöskadliga kemikalier för produkter som påverkar barn 2 0, en förstudie pågår i samarbete med VGR och kommunerna och förhoppningsvis leder det till en/flera upphandlingar under 2015. Människors inställning till möjligheten att konsumera på ett hållbart sätt Utgångsvärde identifieras Frågan ska ingå i 2015 års SOMundersökning.
Sida 14(22) 2.3.9 Öka kunskapen om Västerhavets betydelse som resurs för medborgarna Den 2 10 augusti genomfördes Västerhavsveckan på 33 orter. 53 arrangörer samarbetade med ett stort antal forskare, företag och organisationer för att erbjuda prova-på-aktiviteter, föreläsningar, politikerdebatt, experiment, forskningsexkursioner och mycket mer. Arrangörerna är mycket nöjda med arrangemanget och anser att årets Västerhavsvecka är den bästa någonsin. Media har bevakat arrangemanget mer än någonsin tidigare. Över 50 artiklar har skrivits om Västerhavsveckan, därtill artiklar och inslag om forskning och andra aktiviteter med indirekt anknytning till Västerhavsveckan. Uppskattningsvis har 40 45 000 personer besökt aktiviteter under Västerhavsveckan 2014. Styrtal Måltal Utfall 2014 Antal aktörer som medverkar i 50 53 nätverket för Västerhavsveckan Antal besökare till Västerhavsveckan Utgångsvärde identifieras Ca 40-45 000 personer besökte Västerhavsveckans aktiviteter. 2.3.10 Västra Götalandsregionens miljöarbete I början av året var informationsarbetet om det nya miljöprogrammet för 2014-2016 intensivt. Utskick till förvaltningschefer, ekonomichefer, informationschefer och miljösamordnarnätverk. Förnyad layout, presentationsmaterial, sammanfattande folder och uppdaterad webbutbildning är framtaget och publicerat på hemsidan. Under andra halvåret har fem filmer tagits fram med goda exempel på arbete inom miljöprogrammets målområden. Dessa verktyg är viktiga för våra målgrupper, som i sin tur kan använda sig av materialet för fortsatt spridning inom sina respektive organisationer. Fyra förvaltningsbesök har genomförts under året med syfte att identifiera förvaltningarnas behov av stöd och att ha en gemensam diskussion om miljökommunikationen. Miljöredovisningen 2013 var för första gången en integrerad del i årsredovisningen som godkändes av regionfullmäktige i april. Anvisningar för miljöredovisningen 2014 gick ut i november och är även i år en del av årsredovisningen. Liksom tidigare år projektleder miljösekretariatet arbetet med den nationella rapporten för jämförande miljönyckeltal för regioner och landsting. Årets rapport publicerades som ett tillskott i SKL:s Öppna jämförelser och publicerades på Västra Götalandsregionens webbsida och externt i november. Miljöprogrammets mål om att bli fossiloberoende 2020 kräver redan nu ett kravställande i transport- och drivmedelsupphandlingar. I upphandling av tunga godstransporter för tvätt och material till vården ställdes mycket höga miljökrav för att nå målen i Västra Götalandsregionens miljöprogram; att vara oberoende av fossil energi och bränsle till år
Sida 15(22) 2020. Avtalet trädde i kraft i november och resulterade i mindre utsläpp och till lägre kostnad. Avtalet innebär löpande avstämningar och år 2016 ska 30 procent av transportarbetet utföras med fordon som i huvudsak går på fordonsgas, och 35 procent av drivmedlet ska bestå av förnybar råvara. Andelen förnybart drivmedel i egna fordon minskade något jämfört med 2013 efter första halvåret men kom att uppvisa positiva resultat för helåret tack vare dels effekten av biogastillägget från första juli och dels att under året har 85 procent av de nyinköpta fordonen (person- och lätta lastbilar) varit gasbilar. Ett annat nytt avtal med klimatsmarta krav är upphandling av sopsäckar. Genom nya krav på biobaserad plastråvara minskar användningen av oljebaserad plast med mer än 200 ton per år. Arbetet med att koordinera målområdet Kemikalier i miljöprogrammet har fokus på framtagande av ett verktyg för att få till effektiv substitution och att konceptuera kemikaliearbetet genom att arbeta fram det giftfria väntrummet. har tagit fram ett förslag till substitutionslista och ett vägledningsdokument för kemikaliesubstitution i inköpsprocessen och i verksamheten. Utveckling av konceptet giftfritt väntrum har påbörjats i form av en förstudie. Förstudien innebär i korthet att med hjälp av kemikalieexpertis inventera rum inom några nyligen genomförda byggnationsobjekt med avseende på giftfritt läge, sammanställa förbättringsförslag för respektive produktområde och identifiera några kommande byggnationer där förbättringarna kan tillämpas. Arbetet med att koordinera målområde Produkter & Avfall i miljöprogrammet har fokus på de tre prioriterade produktflödena möbler, mat och förbrukningsmaterial inom sjukvård. För att öka återanvändningen av möbler lanserades i april en webtjänst för internbyte av möbler på SU. Utvärdering av webtjänsten är klar med regional lansering 2015 som målsättning. I maj och juni hade hundra möbler fått ny ägare inom SU, möbler som annars hade slängts som blandat avfall. För att minska mängden matsvinn på våra sjukhus behövs åtgärdsplan och kontinuerliga mätningar. Miljösekretariatet sammanställer mätningarna. Den mätning som gjordes vecka 20 visade på en minskning av matsvinn med 12 procent jämfört med vecka 48 2013 som är basårsvärdet. Under 2014 genomförde cirka 5200 medarbetare den webbaserade miljöutbildningen. Sex miljöombudsutbildningar hölls under året samt två miljösamordnarträffar. 99 procent av deltagarna på miljöombudsutbildningarna och 85 procent på miljösamordnarträffarna var nöjda. Styrtal Måltal Utfall 2014 Anställdas uppfattning om VGR:s miljöprofil Utgångsvärde 68 identifieras
Sida 16(22) (Miljösamordnarnas helhetsintryck av VGR:s miljöengagemang mätt i % mycket stort + ganska stort engagemang.) Andel av VGR:s miljömål som går åt rätt håll, % Prognos 83 Andel nöjda deltagare på miljösamordnarträffar och miljöombudsutbildningar, % 80 93 2.3.1 Verksamhetens miljöarbete har två egna miljömål utöver de mål som finns i miljöprogrammet. Vid seminarier, kurser och möten där miljösekretariatet bjuder på mat ska inte kött beställas. Ekologiskt ska alltid efterfrågas och beställas i den mån den är möjligt. Styrtal Måltal Utfall 2014 Andel möten/seminarier/konferenser där ekologisk 80 24 mat har serverats, % Andel möten/seminarier/konferenser med köttfri kost, % 100 96 Kommentar: 2014 har 47 möten redovisats (2013 var det 32) vilket har betydelse för utfallet. Redovisningen för ekologiskt kaffe är numera avskiljd från ekologisk mat, vilket förklarar den låga andelen. Kaffet som har serverats vid miljönämndens möten och konferenser är i det närmaste alltid ekologiskt. Vid samtliga möten har ekologisk mat efterfrågats men leverantören har sällan möjlighet att enbart servera ekologiska ingredienser utan kanske enbart några råvaror och dessa är inte medräknade i resultatet. 3. Personal Löneöversyn genomförd i april 2014 med nya lönekriterier som sedan utvärderats. Fortsatt arbete med handlingsplan från medarbetarenkäten Hösten 2014, BAS-kalibrering och lönekartläggning genomförd. 3.2 Personalstruktur Total finns det 17 tillsvidareanställda vilket inte är någon skillnad jämfört med 2013. 3.4 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron 2014 (1,2 procent) är väldigt låg och ligger under riktlinjen (5 procent). Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 Kvinnor 1,0 0,7 Män 1,7 2,0
Sida 17(22) Totalt 1,2 1,0 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) av totala sjukfrånvaron Jan-dec 2014 Jan-dec 2013 Kvinnor 0 0 Män 0 0 Totalt 0 0 3.6 Jämställdhet och mångfald Samtliga chefer har genomfört utbildning i genuskompetent ledarskap. Sekretariatet arbetar aktivt med aktiviteter i mångfalds- och jämställdhetsplan såsom lönekartläggning, balans mellan arbete/fritid och möjlighet att förena arbete och föräldraskap. 3.7 Personalvolym Miljösekretariatet har 17 anställda, 11 kvinnor och 6 män (2013: 17 totalt varav 14 kvinnor och 3 män). Tre personer har under året haft tillfälliga anställningar (föräldravikariat bl a). Det finns inga ofrivilliga deltider. 3.9 Personalkostnadsanalys Förvaltningen har inga nämnvärda förändringar i personalstrukturen under 2014. Det finns heller inga kostnader för övertid eller mertid under 2013 eller 2014. De kostnader som finns för OB-tillägg som utbetalas vid utfört arbete på så kallade klämdagar anses normala. 4. Övrigt Göteborgs botaniska trädgård Under 2014 har Göteborgs botaniska trädgård arbetat enligt regionfullmäktiges uppdrag med att ta fram en långsiktig plan för verksamheten tillsammans med miljönämnden. Styrtal Måltal Utfall 2014 Antal besökande Fler än föregående år 592 000 (2013: 500 000) Undervisningen av skolbarn ska ligga på samma nivå som tidigare På samma nivå som 2012 >10 000 (2012: 8000) Antal deltagare vid Gröna Rehab På samma nivå som 2013 Uppnått ca 50 (2013: 50) Västkuststiftelsen Västkuststiftelsen ska genom sitt uppdrag medverka till att fler blir uppmärksammade på den biologiska mångfaldens betydelse och naturens betydelse för hälsan. Den har också en viktig roll när det gäller tillgänglighet till naturområden i Västra Götaland. Västkuststiftelsen får årligen ett bidrag för skärgårdsrenhållning av miljönämnden.
Sida 18(22) Totalt har 3072 personer deltagit på 150 vandringar under året. Detta ger ett genomsnitt på ca 20 deltagare per vandring, vilket är något högre än tidigare år. För ungefär hälften av deltagarna (53 procent) var det första gången de var med på en sådan här vandring och för en tredjedel (34 procent) var det första gången de besökte reservatet. Nästan hälften av deltagarna är över 60 år och tillsammans med åldersgruppen 50-64 så utgör de mer än 80 procent av deltagarna. Under Västerhavsveckan arrangerades tretton kustnära vandringar för att uppmärksamma Västerhavets betydelse och väcka engagemang för havsmiljön. Länsstyrelsens Life-projekt GRACE har fortsatt öppna upp vår skärgård och skapat möjligheter för fortsatt brukande i havsbandet. Kommunikationen har utvecklats genom att Västkuststiftelsen har börjat annonsera på sociala medier. Tidigare kanaler så som lokalpress och en broschyr kommer att kvarstå även 2015. Göteborgspriset för hållbar utveckling Gothenburg Award for Sustainable Development delas varje år ut till personer eller organisationer som gör betydelsefulla förändringar för en hållbar värld. Priset delas ut i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och tretton företag. Årets vinnare var Paul Polman, koncernchef för Unilever, som genom stort mod och engagemang i sitt ledarskap, visar att miljö och sociala värden går att förena med kommersiella intressen. Vid årets prisceremoni medverkade regiondirektör Ann-Sofi Lodin i ett panelsamtal tillsammans med tongivande personer från svenskt organisations- och näringsliv. Ca 700 personer deltog i prisceremonin som hölls på Svenska mässan i Göteborg. I utvärderingen angav 70 procent av de svarande att de hade ett mycket bra helhetsintryck av arrangemanget och 90 procent angav att de skulle rekommendera andra att gå. 5. Ekonomi 5.1 Ekonomiskt resultat Resultaträkning i sammandrag
Sida 19(22) Årsvärden Utfall Budget Utfall Avvikelse 1412 1412 1312 Bu-utfall mnkr mnkr mnkr mnkr Övriga intäkter 9,6 3,9 5,4 5,7 Verksamhetens intäkter 9,6 3,9 5,4 5,7 Personalkostnader -11,6-12,2-10,5 0,6 Övriga kostnader -67,1-62,4-62,1-4,7 Verksamhetens kostnader -78,7-74,6-72,6-4,1 Regionbidrag 70,2 70,2 66,8 0,0 Finansiella intäkter/kostnader 0,3 0,5 0,4-0,2 Resultat 1,4 0,0 0,0 1,4 Utfall jämfört med budget s ekonomiska resultat 2014 summeras till 1,4 mnkr. Mer intäkter har kommit in än det som budgeterats (+5,7 mnkr). I flera fall handlar det om intäkter i EU-projekt som har långa och svårbedömda ledtider. Som exempel kan nämnas; Re:design Textile, Power Väst, Build with Care och Food Port. En annan post som avviker från budget är finansiering från SKL när det gäller ett nationellt projekt om samordning av landstingens arbete med miljönyckeltal som utförts miljösekretariatet. I rubriken personalkostnader ingår kostnader för lön och sociala avgifter, arvoden, resekostnader, bilersättning, traktamenten, utbildning mm. har totalt förbrukat 0,6 mnkr mindre personalkostnader än budgeterat. Inom verksamheten finns dock delar som både förbrukat mer respektive mindre än budgeten anger. Mindre personalkostnader än budgeterat har förbrukats av sekretariatet (+0,6 mnkr), Klimatdialogen (+1,1 mnkr) och miljönämnden (+0,3 mnkr). Däremot har mer personalkostnader förbrukats i projekt jämfört med budget (-1,4 mnkr). Volymen personalkostnader i projekt varierar mellan åren beroende på hur många som är anställda och finansierade i projekt. Rubriken Övriga kostnader inrymmer alla kostnadsslag utom personalkostnader. Verksamhetsbidrag till Göteborgs Botaniska Trädgård (25,4 mnkr), Västkuststiftelsen (6,9 mnkr) och Skärgårdsrenhållningen (1,9 mnkr) utgör nästan hälften av utfallet. Av resterande utfall har ca 29 mnkr utbetalats som bidrag i olika projekt. Återstoden utgörs av alla övriga kostnadsslag, bland annat konsult och tryckkostnader. I budget 2014 reducerades miljönämndens regionbidrag med ytterligare 1,0 mnkr riktat mot externa kostnader för konsulter, trycksaker, information och PR och kurser och konferenser. Ramminskning gjordes även 2013 med 2,7 mnkr. Nämndens totala kostnader för de aktuella
Sida 20(22) kostnadsslagen uppgick 2014 till 3,8 mnkr vilket är en väsentlig minskning jämfört med utfallet de tre senaste åren (2011; 11,7 mnkr, 2012; 10,3 mnkr, 2013;8,5 mnkr). Konsultkostnader utgör den överlägset största andelen. Av dessa kostnader utgörs 73 procent av kostnader i olika projekt 2014. Behovet av insatser i projekt varierar mellan åren beroende på vad som för tillfället är aktuellt. I vissa fall finns intern kompetens men inte sällan krävs extern specialistkompetens för att kunna genomföra projekten. Under 2014 har interna resurser använts i något högre utsträckning vilket visar sig genom ökade kostnader för personal på projektkostnaderna medan konsultkostnaderna har minskat. Utfallet månad för månad för de tre olika kostnadsslagen 2013 och 2014 visas i Bilaga konsultkostnader mm. I bilagan framgår även hur stor del av den totala kostnaden som utgörs av kostnader i projekt. De projektbeslut som nämnden har tagit under året har bokats som så kallad avsättning i de fall projektägaren är extern. Vid en avsättning kostnadsbokförs hela det beslutade beloppet även om utbetalningen sker långt senare. Projektbeslutet belastar därför resultatet i sin helhet i samband med att beslutet tas. Regelverket tillåter inte avsättning mot regioninterna projektägare. I avslutade projekt där inte hela det beslutade beloppet har upparbetats återförs återstående medel genom nämndens beslut och ger utrymme för nya projektbeslut. Under 2014 har 2,0 mnkr återförts. Utfallet 2014 på Övriga kostnader är högre än budget (-3,9 mnkr). Ekonomistyrningen koncentreras till sista raden i resultaträkningen, vilket för miljönämndens del innebär ett plusresultat på 1,4 mnkr 2014. Finansiella intäkter utgörs av ränteintäkter på regionkontot. Här har något mindre ränta kommit in under året än vad som förutsågs vid budgeteringen (-0,2 mnkr). Utfall jämfört med föregående år Utfall 2014 både på intäkts- och kostnadssidan är i samma härad som 2013. I nedanstående tabell visas miljönämndens utfall och budget 2014 per verksamhet.
Sida 21(22) mnkr MILJÖNÄMNDEN Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 Finansiering: Övriga intäkter 9,6 3,8 5,8 Regionalt anslag 70,2 70,2 0,0 Finansiella intäkter 0,3 0,5-0,2 Verksamhetens intäkter 80,1 74,5 5,6 Internt utvecklingsarbete 0,9 0,8-0,1 Externt utvecklingsarbete 0,0 0,7 0,7 Information 0,1 0,6 0,5 Klimatdialog 2,2 3,2 1,0 Västkuststiftelsen 6,9 6,9 0,0 Göteborgs Botaniska trädgård 25,4 25,4 0,0 Skärgårdsrenhållning 1,9 1,9 0,0 Medlemskap i organisationer 0,1 0,1 0,0 Nämnd 1,0 1,3 0,3 Sekretariat 9,1 9,8 0,7 Projektmedel 31,1 23,8-7,3 Verksamhetens kostnader 78,7 74,5-4,2 Årets resultat 1,4 0,0 1,4 Kommentar till tabellen ovan: Kostnadsutfallet för det interna miljöarbetet överskrider budget. I tabellen framgår inte att övriga intäkter på 0,7 mnkr hör ihop med det interna miljöarbetet vilket gör att verksamhetens netto blir +0,6 mnkr. Resten av Övriga intäkter hör ihop med rubriken Projektmedel. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans redovisar inget underskott 2014 utan istället ett överskott på 1,4 mnkr. 5.3 Eget kapital har ett obetydligt eget kapital. 6. Bokslutsdokument och noter Se bilagor:
Sida 22(22) Bokslutsdokument Konsultkostnader mm Avsättningar
Bokslutsdokument RR KF BR Bilaga BOKSLUTSDOKUMENT tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 tkr Verksamhetens intäkter 1 9 625 5 443 Verksamhetens kostnader 2-78 739-72 615 Avskrivningar och nedskrivningar 0-5 Verksamhetens nettokostnader -69 114-67 177 Finansnetto 301 412 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 70 192 66 802 Årets resultat 1 379 37 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1412 1312 Löpande verksamhet Årets resultat 1 379 37 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 5 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 1 005-956 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 2 384-914 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 4 358-1 444 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 4 274-2 725 Kassaflöde från löpande verksamhet 11 016-5 083 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 11 016-5 083 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 33 866 38 954 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 44 882 33 866 Kontroll av årets kassaflöde 11 016-5 088 Differens 0-5
Not Utfall Utfall Balansräkning 1412 1312 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 0 0 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 15 2 819 7 177 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 44 882 33 866 Summa omsättningstillgångar 47 701 41 043 Summa tillgångar 47 701 41 043 Eget kapital Eget kapital 121 84 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 1 379 37 Summa eget kapital 1 500 121 Avsättningar 17 35 228 34 223 Spec bilaga AVSÄTTNING Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 10 973 6 699 Summa skulder 19 10 973 6 699 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 47 701 41 043 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1412 1312 Övriga intäkter, internt 1 580 1 063 Övriga intäkter, externt 8 045 4 380 Totalt 9 625 5 443 tkr tkr 2. Verksamhetens kostnader 1412 1312 Personalkostnader 11 646 10 543 Lämnade bidrag, internt 25 692 21 943 Lämnade bidrag, externt 34 408 27 644 Lokalkostnader, internt 282 18 Lokalkostnader, externt 649 730 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 390 872 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 0 2 Material och varor, internt 41 46 Material och varor,externt 161 342 Övriga tjänster, internt 713 579 Övriga tjänster, externt 3 084 7 372 Övriga kostnader, internt 121 81 Övriga kostnader, externt 1 552 2 443 Totalt 78 739 72 615 3. Personalkostnader, detaljer 1412 1312 Löner 7 580 7 011 Övriga personalkostnader 806 592 Sociala avgifter 3 260 2 940 Totalt 11 646 10 543 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1412 1312 Avskrivningar