Näktergalen, Malmö högskolans mentorsverksamhet för barn och unga

SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-05-13 Handläggare Sara-Marie Gertsson Tjänsteskrivelse Näktergalen, Malmö högskolans mentorsverksamhet för barn och unga GRF-2013-3382 Sammanfattning Externt mentorskap erbjuds elever på Malmö stads skolor i huvudsak genom tre större aktörer, Näktergalen, Drivkraft Malmö och Mentor Sverige. En utredning har genomförts för att kartlägga mentorskap och Näktergalens verksamhet, ta fram synpunkter på den samverkan som finns samt ge förslag inför eventuell fortsatt samverkan. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna, att avsätta medel för finansiering av samverkan med Näktergalens mentorsverksamhet med 500 tkr, avseende läsåret 2014-2015 samt att uppdra åt grundskoleförvaltningen att upprätta samverkansöverenskommelse med Näktergalen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport Kartläggning mentorskap och samverkan i Näktergalen Beslutsplanering Grundskolenämnden 2014-05-21 Ärendet Externt mentorskap erbjuds elever på Malmö stads skolor i huvudsak genom tre större aktörer, Näktergalen, Drivkraft Malmö och Mentor Sverige. Grundskolenämnden finansierar under läsåret 2013-2014 mentorskapsverksamhet i samverkan med Näktergalen och Drivkraft Malmö. En utredning har genomförts för att kartlägga Näktergalens verksamhet och dess samverkan med skolorna, visa på erfarenheter från den samverkan som finns samt ge förslag inför fortsatt samverkan. Rapporten visar att externt mentorskap har ett stort värde för de elever som deltar och för samhället i stort. Det externa mentorskapet i Näktergalen uppfattas vara en ingrediens i skolornas kompensatoriska arbete och i elevhälsans förebyggande arbete, vilken kan ses som ett komple-

ment till skolornas egna insatser. Även om Näktergalens arbete kan klassificeras under skolans förebyggande uppdrag kan det inte ersätta skolans egna insatser gällande förbyggande åtgärder. När det gäller stöd till föreningar och ideella organisationer, såväl inom mentorskap som inom andra områden, ska sådant utgå från grundskolenämndens beslut avseende Stöd till föreningar och ideella organisationer samt Utredning Studiestöd/läxhjälp. Rapporten visar också att externt mentorskap har ett värde för samhället i stort, vilket har förankring i Malmökomissionens rapport om en socialt hållbar stad. Externt mentorskap bör därmed ses som en angelägenhet inte bara för skolan utan i ett helhetsperspektiv för Malmö stad. Därmed bör frågan kring finansiering lyftas till diskussion på kommuncentral nivå. Skolans egna insatser inom de angivna områdena ska skolan själv finansiera. När det gäller finansiering från kommuncentralt håll pågår en central översyn av riktlinjer kring samverkan och finansiering. I avvaktan på resultatet av denna översyn föreslås att grundskolenämnden finansierar fortsatt samverkan med Näktergalen med motsvarande medel som för läsåret 2013-2014, d.v.s. 500 tkr. Överenskommelsen avser samma volym som innevarande år, 80 platser, fördelningen av platserna mellan skolorna sker i samråd mellan förvaltning och rektorer utifrån skolornas behov. 2 (2) Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör

Rapport Kartläggning mentorskap och samverkan i Näktergalen Upprättad Datum Version Ansvarig Förvaltning 2014-05-12 1.0 Sara-Marie Gertsson Grundskoleförvaltningen

2 (17) Innehåll INLEDNING... 3 UPPDRAGSBESKRIVNING... 3 UTGÅNGSPUNKTER... 3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 BAKGRUND... 4 FORSKNING OCH UTVÄRDERING AV MENTORSKAP... 4 EXTERN MENTORSVERKSAMHET I MALMÖ STADS GRUNDSKOLOR... 4 KARTLÄGGNING NÄKTERGALEN... 5 VERKSAMHET... 5 SAMMANSTÄLLNING FRÅN TVÅ LÄSÅR... 6 FORSKNING, UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING AV NÄKTERGALEN... 7 SYNPUNKTER KRING MENTORSKAP OCH SAMVERKAN... 7 MENTORSKAP OCH SKOLORNAS UPPDRAG... 7 NÄKTERGALENS VERKSAMHET OCH SAMVERKAN... 8 ORGANISERING OCH FINANSIERING AV SAMVERKAN... 8 SLUTSATSER... 9 MENTORSKAPETS BETYDELSE... 9 KOPPLING TILL MALMÖ KOMMISSIONEN... 9 FRAMTIDA SAMVERKAN OCH FINANSIERING... 10 BILAGA 1 ÖVERSIKT MENTORSVERKSAMHETER...11 BILAGA 2 UTVÄRDERING NÄKTERGALEN...15 BILAGA 3 UTDRAG UR SKOLLANS FÖRFATTNINGAR...17 2

3 (17) Inledning Att erbjuda elever i skolan att få en extern mentor, dvs. en vuxen som finns utanför skolans kontext, är en företeelse som funnits i ett flertal år. För elever i Malmö stad har externt mentorskap erbjudits elever via skolorna, genom samverkan mellan mentorsinitiativ och stadsdelarnas verksamheter och/eller genom samverkan direkt med enskilda skolor. Ett av de mentorskapsinitiativ som erbjuds elever är Näktergalens mentorsverksamhet. Näktergalen startade 1997 och drivs av Malmö Högskola. Till följd av Malmö stads omorganisation 2013 har förutsättningarna för samverkan mellan Malmö stads skolor och Näktergalen förändrats. Hur Näktergalens mentorsverksamhet från 2014 och framåt ska kopplas till skolans uppdrag och verksamhetsområde har därmed aktualiserats för utredning. Uppdragsbeskrivning I utredningen har ingått: Kartläggning och genomlysning av genomförda uppföljningar och utvärderingar av Näktergalen från 2009-2013. Vad har följts upp/utvärderats, vem har genomfört? Beskrivning av Näktergalens verksamhet för 2012-2013 och 2013-2014, avseende verksamhet, finansiering av och samverkan med Malmö stad. Redovisning av vilka effekter som har kunnat påvisas (i uppföljningar och utvärderingar): - för eleverna relaterat till grundskolans uppdrag, inkl. elevernas måluppfyllelse - för eleverna ur andra aspekter - för andra än eleverna Förslag för hur Näktergalens mentorsverksamhet för barn- och unga kan kopplas till grundskoleförvaltningen och Malmö Stads skolor, för läsåret 2014-2015 och ur ett långsiktigt perspektiv. I förslaget ska aspekter kring finansiering och uppföljning av samverkan ingå. Synpunkter kring Näktergalens verksamhet och finansiering relaterat till Malmö stad i ett helhetsperspektiv. Utgångspunkter Utgångspunkter för uppdraget har varit att utgå från mentorsverksamhet relaterat till skola på vetenskaplig grund samt att lyfta fram effekter av mentorsverksamhet relaterat till skolans uppdrag och verksamhet. Andra förvaltningars eventuella samverkan med och finansiering av Näktergalens mentorsverksamhet för barn och unga inte ingått i utredningsuppdraget. Tillvägagångssätt Ansvarig för utredningsuppdraget har varit Sara-Marie Gertsson, utvecklingsstrateg på grundskoleförvaltningen. Utredningen har genomförts gemensamt av en arbetsgrupp bestående av Eva-Lotta Eriksson, utredare på kvalitetsavdelningen samt Anders Nilsson ansvarig samordnare för grundskoleförvaltningens samverkan med Näktergalen. 3

4 (17) Material till utredningen har inhämtats via uppgifter från Näktergalen, genom verksamhetsledaren Carina Sild Lönroth. Vidare har en litteratursökning kring forskning på området mentorskap gjorts tillsammans med en granskning av de uppföljningar och utvärderingar som genomförts av Näktergalens verksamhet. Avseende finansieringsaspekten har Malmö stads stadsjurist lämnat underlag, tillsammans med Malmö stads centrala upphandlingsenhet. Intervjuer har genomförts med mentorsprojektens kontaktpersoner på skolorna, oftast elevhälsopersonal, och med rektorer. Bakgrund Forskning och utvärdering av mentorskap Det finns en mängd forskningsstudier kring mentorskap i allmänhet, både i arbetslivet och i skolan. Eftersom mentorskap används i en mängd olika situationer och därtill skiljer sig åt i syfte och mål är det inte möjligt att dra några generella slutsatser om effekter av mentorskap i allmänhet. Vidare är en stor del av forskningen om mentorskap gjord i USA och resultaten från denna forsking går inte alltid att överföra till svenska förhållanden. Det finns ett minde antal internationella forskningsstudier som har undersökt effekterna av mentorskap i skolan, d.v.s att elever i skolan får en extern mentor. Positiva effekter som visats i studierna är att: Elevernas skolprestationer ökar liksom motivationen att tillägna sig kunskaper och färdigheter. 1 Eleverna får ökad problemlösningsförmåga. 2 Eleverna får bättre kamratrelationer och förbättrad förmåga att hantera konflikter. 3 Eleverna utvecklar bättre självkänsla. 4 Eleverna får förbättrade vänskapsrelationer, bättre social kompetens och en positivare attityd till skolan i kombination med en minskning av bråk och slagsmål. 5 De barn som haft mentorer har utvecklat en mer positiv attityd till skolan och rankat skolan högre jämfört med elever som inte haft mentorer. 6 Mentorskapet stärker föräldrarnas förmåga att fungera bättre i relation med det egna barnet 7. Föräldrars deltagande i barnets skolaktiviteter ökar. 8 Extern mentorsverksamhet i Malmö stads grundskolor Det finns flera aktörer inom externt mentorskap i skolan som är verksamma i Malmö. De tre huvudaktörerna är Näktergalen, Drivkraft Malmö och Mentor Sverige. 1 Drexler Sibylle, Borrman Birgitte & Müller-Kohlenburg Hildegard (2012). Learning life skills strengthening and healthrelated quality of life of socially disadvantaged elementary school children through the mentoring program Balu and Du. Artikel i J. Public Health Springer-Verlag. 2 Ibid. 3 Ibid. 4 Rhodes Jean E (2002). Stand by me: The risk and Rewards of Mentoring Today s Youth. Cambridge, MA: Harvard University Press. 5 Herrera Carla (2004). School-Based Mentoring: A closer look. Philadelphia: Public/Private Ventures. 6 Goldner L. (2008). The quality of Mentoring Relationships and Mentoring Success Empirical research. Artikel I Springer Science & Business Media, LLC2008. 7 Rhodes Jean E (2002). Stand by me: The risk and Rewards of Mentoring Today s Youth. Cambridge, MA: Harvard University Press. 8 Tierney Joseph P, Grossman Jean Baldwin & Resch N.L. (2000). Making a difference: An impact study of Big Brothers Big Sisters. Philadelphia: Public/Private Ventures. 4

5 (17) På förvaltningsnivå finns samverkan med Näktergalen och Drivkraft Malmö, båda får finansiering via grundskolenämnden, och åtagandena mellan parterna regleras i avtal. På skolnivå finns samverkan också med Mentor Sverige. Nedan följer en översikt av de olika mentorsverksamheterna avseende samverkan, volym och finansiering. Ytterligare översikt presenteras i Bilaga 1. Organisation Finansieras av Samverkan med grundskolan Antal platser (reglerade via samverkansavtal) Finansiering från Malmö stad Näktergalen Drivkraft Malmö Mentor Sverige Verksamhet inom Malmö Ideell förening Ideell organisation Högskola Malmö Högskola Malmö Stad: Grundskoleförvaltningen Näringslivet Malmö Stad och Andra medel stadsområden Näringslivet Andra medel Förvaltningsnivå Förvaltningsnivå Skolnivå Skolnivå 80 platser på 5 utvalda skolor 500 tkr från grundskoleförvaltningen Skolnivå 60 platser på 10 utvalda skolor 500 tkr från grundskolenämnden, 100 tkr från vardera stadsområdesnämnd (ej reglerat på förvaltningsnivå) 0 Kartläggning Näktergalen Verksamhet Näktergalens drivs av Malmö Högskola och innefattar flera olika mentorsverksamheter och projekt riktade till olika åldersgrupper från barn- och ungdomar till äldre. Näktergalens mentorskapsprogram för barn- och unga vänder sig till elever i årskurs 2-6. Grundidén med Näktergalen är ömsesidig nytta. Relationen mellan student och barn innebär en grund för att ge och ta, lära sig något om sig själv, berika varandra och få möjlighet att lära sig nya saker. Näktergalens verksamhetsidé är att: Inom Näktergalens mentorsverksamhet ansöker studenter om att bli mentorer åt barn i åldern 8-12 år. De träffas en gång per vecka, efter skoltid, under åtta månader, för att göra gemensamma aktiviteter tillsammans. Grundidén är ömsesidig glädje och lärande och verksamhetens långsiktiga mål är att bidra till en breddad rekrytering vid högskolan. Alla barn i årskurs 2-6 i de utvalda skolornas erbjuds deltagande. Rekryteringen av barnen sker genom att skriftlig information om Näktergalen lämnas ut i klasserna, med ansökningsblankett och en inbjudan till intresserade barn och föräldrar att komma på informationsmöte. Om intresse kvarstår efter informationsmöte matchas intresserade barn mot potentiella mentorer på högskolan. Skolans elevhälsa har vanligtvis en aktiv roll vid urvalsprocessen, i samråd med elevens klasslärare. 5

6 (17) Näktergalen rekryterar potentiella mentorer bland studenter på Malmö Högskola. Potentiella mentorer matchas mot de elever/föräldrar som ansökt och deltagit på informationsmöte. Flickor matchas alltid med kvinnliga mentorer. Näktergalens åtagande i samverkan med skolorna är att: informera elever och föräldrar om mentorsverksamheten och ansökning till denna rekrytera barn/föräldrar och mentorer intervjua studenter och barn utbilda och handleda mentorer arrangera gemensamma aktiviteter för mentorer och elever löpande följa upp mentorskapet genom att mentorerna skriver månadsrapporter sammanställa utvärderingar gjorda under året ansvara för verksamheten Skolans åtagande är att: samverka vid rekryteringen av barn och urvalsprocessen utse en kontaktperson med uppgift att fungera som kontaktlänk mellan skolan och högskolan under mentorsårets gång, t.ex. om problem skulle dyka upp. delta i verksamhetsgruppsmöten samt startdag och avslutningsdag Sammanställning från två läsår Under läsåret 2013 2014 har Näktergalens mentorsverksamhet 80 platser, riktade till elever på 5 utvalda skolor. Grundskolenämnden finansierar Näktergalens mentorsverksamhet med 500 tkr för budgetåret 2014, vilket enligt samverkansavtalet inkluderar arvode/lön till studenter samt några procent av heltidsanställd vid Näktergalen på Malmö Högskola. Av totalkostnaderna för Näktergalens verksamhet bekostar Malmö Högskola ca 2/3 9. Nedan presenteras en sammanställning av de två senaste låsårens uppföljningar 10 2012-2013 Ansökningar/prioriterade Matchade Platser Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Holma 10 5 5 10 5 5 10 Sofielundskolan 10 3 7 5 * 2 3 10 Munkhätteskolan 16 5 11 9 1 8 9 Lindängeskolan 13 10 3 10 8 2 10 Högaholmsskolan 9 6 3 6 6 0 6 Hermodsdalsskolan 21 12 9 9 5 4 9 Augustenborgsskolan 20 9 11 12 4 8 12 Nydalaskolan 18 7 11 8 5 3 8 Söderkullaskolan 3 1 2 3 1 2 3 Mosippan 5 2 3 3 2 1 3 *Avvikelse pga byte av kontaktperson 9 Uppgifter från verksamhetsledare. 10 Uppgifter från verksamhetsledare. 6

7 (17) 2013-2014 Ansökningar/prioriterade Matchade Platser Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Holma 10 7 3 10 7 3 10 Sofielundskolan 17 8 9 13 5 8 10 Kirsebergsskolan* 12 8 4 12 8 4 20 Munkhätteskolan 20 9 11 19 9 10 20 Rosengårdsskolan* 14 2 12 9 1 8 20 * Avvikelse pga sent beslut om finansiering av Malmö stads grundskolenämnd Notera: Antalet ansökningar skiljer sig ofta från antal matchade p.g.a olika skäl som t.ex. flytt, föräldrar deltog ej på informationsmötet, barnet har redan haft mentor, ej prioriterade av kontaktperson etc. Forskning, utvärdering och uppföljning av Näktergalen Forskningsstudier, utvärderingar och uppföljningar har genomförts av Näktergalens verksamhet vid högskolorna i Malmö, Borås och Växjö samt av Nattergalen i Norge. För Malmös del genomför högskolan årligen uppföljningar i form av årsberättelser och sammanställningar av synpunkter från mentorer, elever, barnens föräldrar, skolornas kontaktpersoner och verksamhetsledningens koordinatorer. Malmö högskola har utfört två större utvärderingar av Näktergalens verksamhet i Malmö. Den första utvärderingen genomfördes efter tre år, under den fas då Näktergalen drevs som ett pilotprojekt med endast lärarstudenter som mentorer. 11 Den andra genomfördes tio år efter starten och sammanfattar alla de tidigare årens uppföljningar. 12 Näktergalen har utöver detta skrivit en rapport 13 med syfte att få svar på frågan: Vilka effekter har mentorskapet och vad lär sig barn och mentorer i relationen? I rapporten sammanställs även resultat och erfarenheter från andra forskningsstudier och utvärderingar. I Bilaga 2 presenteras en kort sammanfattning av resultaten i rapporten. Synpunkter kring mentorskap och samverkan Mentorskap och skolornas uppdrag Är då mentorskap en angelägenhet för skolorna? Vid intervjuer framkommer att mentorskapet i Näktergalen uppfattas som en samverkan mellan kommunen och högskolan. Högskolan har valt att, i den här verksamheten, samverka med skolan istället för med socialtjänsten. Detta innebär att erbjudande om mentorskap kan riktas till alla elever på en skola (vilka sedan själva ansöker), därmed snävas inte mentorskapet in som en utpekande insats för vissa elever på skolan. Externt mentorskap i skolan uppfattas ha koppling till skolans främjande uppdrag och till det kompensatoriska uppdraget (se Bilaga 3). Främjandeuppdraget innebär att skolans elevhälsa numera har ett vidare ansvar än tidigare för förebyggande och hälsofrämjande arbete 14 mot bakgrund av att lärande och hälsa i stor utsträckning påverkas av samma faktorer. 15 Många av de intervjuade personerna från elevhälsan understryker att det är svårt för skolan, som ensam ak- 11 Rubinstein Reich Lena (2001). Mentorsprojektet Näktergalen Mötet mellan skolbarn och högskolestudenter. Holmbergs. 12 Sild Lönroth Carina (2007) Näktergalen- En knuff framåt. Holmbergs. 13 Carina Sild Lönroth (2013). Mentorskapets effekter. Malmö högskola. 14 2 kap. 25 skollagen (2010:800). 15 SOU 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. 7

8 (17) tör, att leva upp till främjandeuppdraget. För att klara detta uppdrag behöver skolan samverka med det omgivande samhället. Ett sådant exempel på samverkan menar de är Näktergalen. Skolan ska, tillsammans med hemmen, främja barns och elevers personliga utveckling. Enligt skollagen har skolan också ett kompensatoriskt uppdrag för de barn och elever som har sämre förutsättningar. 16 I utbildningen ska skolan ta hänsyn till alla elevers olika behov, och sträva efter att uppväga skillnader i deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Intervjuer lyfter det externa mentorskapet i Näktergalen som en förstärkande insats inom skolans kompensatoriska uppdrag, utöver de insatser som görs av skolan själv inom ramarna för utbildningen. Näktergalens verksamhet och samverkan De styrkor som de professionella på skolorna har lyft fram med Näktergalen är det etablerade konceptet, de tydliga strukturerna och rutinerna och den kvalitetssäkring som görs inom verksamheten: i detta finns att Näktergalen löpande gör uppföljningar, att man är öppen utåt med hur man arbetar, sina data och uppnådda resultat och effekter. Näktergalen uppfattas stå för långsiktighet och uthållighet. Ännu en styrka som också framhålls är att verksamheten till skillnad från de andra externa mentorsverksamheterna vänder sig till de yngre barnen. Kritik framkommer kring att mentorskapet är tidsbegränsat, vilket kan leda till att barn far illa när mentorsrelationerna avslutas. Denna kritik är inte specifik för Näktergalen utan lyfts fram generellt för mentorsverksamheterna. Det lyfts fram att det finns ett gott och nära samarbete mellan Näktergalen och skolorna, framförallt genom skolans elevhälsopersonal. Det finns upparbetade och etablerade former och forum för samarbete som byggts upp genom åren. Samarbetet har sin bas i Näktergalens strukturerade arbetssätt och etablerade former. En styrka som framförs är att Näktergalen och skolorna gör gemensam uppföljning. En brist som uppmärksammats är att rektor inte alltid är tillräckligt involverad i samarbetet. För samverkan med Näktergalen 2013 2014 har det funnits en utsedd samordnare på förvaltningsnivå med ansvar för driften. Det har i viss mån funnits dubbla funktioner genom att Näktergalen har en egen samordningsfunktion där skolornas nyckelpersoner träffas regelbundet. Organisering och finansiering av samverkan Samverkan med Näktergalen har under läsåret 2013 2014 via grundskoleförvaltningen destinerats till ett urval skolor inom ramarna för områdesprogrammet. Under utredningen har frågor lyfts både kring tillgången till platser för elever och kring urvalet av skolor som tilldelas platser. Urvalet av skolorna har inte styrts av rektor, vilket har medfört att en del skolor som velat ha samverkan med Näktergalen inte haft tillgång till detta medan andra skolor som fått platser inte upplevt behov av samverkan kring mentorskap för eleverna på skolan. En annan fråga som lyfts fram handlar om finansiering av externt mentorskap. Det handlar inte om mentorskapet i sig, alltså själva företeelsen, utan de olika alternativa utförarna, deras syften och under vilka former de bedriver verksamheten. Finansieringsformen har till viss del visat sig vara förknippad med vilken aktör det är som vänder sig till skolorna; om det är en ideell förening eller organisation, en offentlig aktör eller en stiftelse som sponsras av näringslivet 17. Det 16 1 kap. 4, andra stycket skollagen (2010:800). Skolans kompensatoriska uppdrag berörs även i Prop. 2009/2010:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Utbildningsdepartementet. 17 Enligt samråd med Malmö stadsjurist samt jurist på Centrala upphandlingsenheten 8

9 (17) har också visat sig vara förknippat med under vilka former mentorsverksamheten bedrivs, om det är att se som en samverkan mellan skolorna och mentorsaktören utifrån ett gemensamt intresse från båda parter. Slutsatser Mentorskapets betydelse I den forskning och utvärdering som finns om externt mentorskap och Näktergalens koncept lyfts följande fram: betydelsen för elevers måluppfyllelse avseende kunskapsmålen Det går inte att visa på direkta samband mellan mentorskap och ökad måluppfyllelse avseende skolans kunskapsuppdrag. Måluppfyllelse avseende skolans värdegrundsuppdrag har inte varit aktuellt att titta på, eftersom detta handlar om skolans ansvar för det egna arbetet med trygghet och arbetsro, plan mot kränkande behandling etc. En indirekt påverkan på elevens måluppfyllelse har dock identifierats i den meningen att elevens hälsa har betydelse för lärandet. Som tidigare nämnts är elevernas lust att lära starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande, då de i stort gynnas av samma faktorer. Faktorer som trygghet, trivsel, upplevelser av sammanhang och helhet, delaktighet, inflytande, självkänsla samt möjlighet att få använda alla sinnen och utveckla kreativitet främjar hälsan, vilket även en god lärande miljö gör. 18 betydelsen för de barn och unga som deltar Ett flertal positiva effekter har påvisats för barn- och unga som deltar, bland annat förbättrad språkutveckling och ökad studiemotivation. Bland de positiva effekter som framhålls i intervjuer är att barnen får en stimulerande fritid genom träffarna men mentorerna och de olika aktiviteterna i Näktergalen, att barnen får nya relationer och ett större socialt kontaktnät och att de rör sig i nya och fler miljöer i hela staden. betydelsen ur andra perspektiv I forskning och utvärdering visas att externt mentorskap ger effekter relaterat till skolan och samhället (se Bilaga 2). Ur intervjuer framkommer att mentorskapet bland mycket annat uppfattas vara förebyggande genom att en god hälsa bidrar positivt till lärande och att eleverna genom mentorskapet får träna det svenska språket. Eleven får en också mer positiv inställning till skolan. Ur ett samhällsperspektiv lyfts ett flertal positiva aspekter fram, så som att mentorskap bidrar positivt till integration och social hållbarhet. Vidare framhålls att genom att eleverna har en ung vuxen från Malmö högskola som mentor, inspireras de till högskolestudier. Koppling till Malmö kommissionen Malmökomissionen har satt hälsan i fokus för social hållbarhet och samhällsutveckling. Då Näktergalens övergripande mål är att bredda rekrytering till högskolestudier blir detta, sett utifrån skolans perspektiv, en handling för förebyggande insatser genom att elever som deltar får ökade möjligheter till en framtida social mobilitet. I detta avseende kan grundskoleförvaltningens samverkan med Malmö högskola ses som en del av arbetet med att skapa en social hållbar stad. 18 SOU 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. 9

10 (17) Framtida samverkan och finansiering Det externa mentorskapet har positiv påverkan på samhällsnivå, vilket innebär att det kan ses som en angelägenhet för Malmö stad i sin helhet. Därmed bör frågan kring mentorsverksamheten i Näktergalen lyftas till kommuncentral nivå för ställningstagande till eventuell finansiering via övergripande medel avsatta för detta ändamål från kommunen. Även om Näktergalens arbete kan klassificeras under skolans förebyggande uppdrag kan det inte ersätta skolans egna insatser gällande förbyggande åtgärder. Samma förhållande gäller skolans arbete med främjande insatser och det kompensatoriska uppdraget, nämligen att externa aktörer inte kan ersätta skolans arbete utan bör ses mer som ett komplement och extra insatser utöver ordinarie arbete. Skolans egna insatser inom de angivna områdena ska skolan själv finansiera. Grundskolenämndens ansvar för finansiering av skolans verksamhet är kopplad till skolförfattningarna. Krav på samverkan med externa aktörer regleras specifikt i skollagen och avser samverkan med socialtjänsten m.fl. kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa 19. För förvaltningsövergripande samverkan med externa aktörer, utöver det som beskrivs ovan, rekommenderas att riktlinjer för samverkan tas fram av grundskolenämnden. Riktlinjerna bör tydliggöra grundläggande förutsättningar så som avsikt, inriktning och eventuell finansiering. 19 29 kap. 13 skollagen (2010:800). 10

11 (17) BILAGA 1 Översikt mentorsverksamheter Näktergalen Länkadress https://www.mah.se/ar-student/naktergalen-mentorsverksamhet/ Om verksamheten Se sid 5-7 i föreliggande rapport. Aktiviteter: Vanligtvis ganska vardagliga aktiviteter som att laga mat tillsammans, baka, spela spel, eller åka till staden för att fika. Ibland görs besök på bibliotek, museer, konsthallar eller högskolan. Många ägnar sig även åt olika sportaktiviteter såsom badminton, bowling, skridskoåkning, bad och många deltar även i de gemensamma aktiviteterna. Alla barn och mentorer är försäkrade under tiden de träffas samt till och från träffarna. Näktergalen erbjuder organiserade gemensamma aktiviteter. De flesta sådana aktiviteter är planerade i förväg och finns i mentorsguiden, de läggs även ut på Näktergalens hemsida. Några aktiviteter planeras in efterhand under året. Aktiviteter som brandkårsbesök, teaterbesök, skateboard-åkning brukar uppskattas. Strävan är att det ska finnas en så stor variation på aktiviteterna att de kan passa alla. Det finns spel, filmer och datorspel till utlåning som mentorerna kan låna 1 2 veckor. På Näktergalens hemsida finns en lista över det material som finns till utlåning. På vilka skolor finns Näktergalen Malmö? Rosengårdsskolan Holma Sofielundskolan Kirsebergsskolan Munkhätteskolan. Drivkraft Malmö Länkadress http://www.drivkraftmalmo.se/ Om verksamheten Drivkraft Malmö är en mentors- och fadderverksamhet som vänder sig till elever i årskurs 6-9 och deras familjer. Därutöver erbjuds läxhjälp. Mentorsverksamheten finns under läsåret 2013 2014 på 8 utvalda skolor, sammanlagt 60 platser. Drivkraft Malmö är en ideell förening. För budgetåret 2014 finansierar Malmö stad verksamheten med 1 000 tkr, 500 tkr från grundskolenämnden och 100 tkr från vardera stadsområdesnämnd. Grundskoleförvaltningens och Drivkrafts Malmös åtaganden regleras i ett samverkansavtal mellan parterna. Målet med Drivkraft Malmös verksamhet är att skapa en bättre framtid för både den enskilde eleven och stadens invånare. Syftet är att inspirera eleven till förbättrade möjligheter i studier och framtida yrkesval och att motverka skolk, men också att ge eleven en meningsfull fritid. 11

12 (17) Drivkraft Malmö gör individuella uppföljningar som inte är offentliga. Drivkraft Malmö genomför intervjuer och använder berättelser för att synliggöra kvaliteteten i arbetet, elevens välmående och utveckling. Aktiviteter: Olika sorts aktiviteter, t.ex. pratar, bowlar, träffar andra fadderpar, går på fotboll eller gör läxor ihop. Aktiviteterna bestämmer de tillsammans. Drivkraft Malmö ordnar också gemensamma aktiviteter för alla pågående fadderpar. De får utbildning och handledning av Drivkraft Malmö innan och under hela ditt fadderskap. På vilka skolor finns Drivkraft Malmö? Rosengårdsskolan Höjaskolan Oxievångskolan Sofielundsskolan Kirsebergsskolan Sundsbroskolan Hermodsdalsskolan Möllevångsskolan Mentor Sverige Länkadress http://mentor.se/ Om verksamheten Mentor Sverige arbetar med mentorprogram för ungdomar samt föräldraverksamhet. I det senare fallet utbildar och stöttar de föräldrar, i första hand tonårsföräldrar. Mentorsverksamheten vänder sig till barn i årskurs 6-9 och till 17-åringar i gymnasiet. Verksamheten drivs via en stiftelse och finansieras av näringslivet. Målet för verksamheten är att förebygga våld och droganvändning bland ungdomar. Syftet är att stärka ungdomars självkänsla genom att ge dem en extra vuxen att prata med så att de blir stärkta och kan välja en hälsosam och drogfri livsstil. Mentor Sverige ingår i den internationella paraplyorganisation Mentor Foundation, som genomför projekt i 70 länder. År 2013 fanns det 160 platser på 13 skolor. Mentor Sverige gör individuella uppföljningar som inte är offentliga. Deras årliga förvaltningsberättelser är tillgängliga på webben, där framför allt den ekonomiska redovisningen lyfts fram. Aktiviteter: Spela biljard och fotboll, kolla senaste biofilmen eller bara fika. Prata om precis vad eleven vill jobbiga, roliga eller konstiga saker eller inte prata alls om eleven hellre föredrar det. Träffa andra mentorer och ungdomar på Mentors gemensamma träffar. Mentor Sverige håller på att expandera sin verksamhet i Malmö pga stor efterfrågan från elever. På vilka skolor finns Mentor Sverige? Apelgårdsskolan Hermodalsskolan Johannesskolan Lindängeskolan Munkhätteskolan Möllevångsskolan 12

13 (17) Rönnens skola Sorgenfriskolan Stenkulaskolan Söderkullaskolan Västra Hamnens skola 13

14 (17) Syfte och mål Elever Mentorer och tid Uppföljning och utvärdering Kostnad och antal Övrigt Näktergalen * Ge barnen en vuxen förebild, en studerande vid Malmö högskola * Ömsesidig glädje och lärande. Elever i åldern 8-12 år, årskurs 2-6 Studenter vid Malmö högskola En gång per vecka, under 8 månader (okt-maj), Årliga uppföljningar Tre utvärderingar tillgängliga på webben Budgetår 2014: 500 tkr från GrF 80 platser på 5 skolor Start 1997 Mål: Barnen ska klara sig bättre i och utanför skolan och i högre utsträckning söka till högskola (2-3 tim) Långsiktigt mål: Bredda rekryteringen till högskolan Drivkraft Malmö * Inspirera till förbättrade möjligheter i studier och framtida yrkesval, motverka skolk och fånga upp elever som på olika sätt behöver stöd * Ge eleven en förebild samt en samtalspart för familjen. Elever i åldern 12-16 år, årskurs 6-9 Eleven erbjuds en Fadder Familjen erbjuds en Mentor Studenter vid Malmö högskola eller person från yrkeslivet Två gånger per månad, under 1-2 terminer, ev förlängning (minst 1,5 tim) Individuella uppföljningar som ej är offentliga. Intervjuer och berättelser publiceras för att synliggöra kvaliteten i arbetet, elevens välmående och utveckling. Budgetår 2014: 500 tkr från GrF 500 tkr från stadsområden 60 platser på 8 skolor Start 2011 Begär utdrag ur belastningsregistret Mål: Att skapa en bättre framtid för både den enskilde eleven och stadens invånare. Mentor Sverige * Stärka ungdomars självkänsla genom att ge dem en extra vuxen att prata med. Stärka dem att välja en hälsosam och drogfri livsstil. Mål: Förebygga våld och droganvändning bland ungdomar Elever i åldern 13-17 år, årskurs 6-9 samt gymnasiet år 1. Bedriver även föräldraverksamhet mot intresserade. En vuxen person över 20 år. Två gånger per månad, under 12 månader. Sammanställning från 2013 av årets enkäter och individuella uppföljningar skickas till skolorna. Förvaltningsberättelse tillgänglig på webben, med betoning på ekonomisk redovisning Kostnadsfritt för skolor. Finansieras av näringslivet och ett 90-konto, insamlingsstiftelse. 160 platser på 13 skolor (år 2013) Start 2002 i Malmö (1994 för Mentor.se) Begär utdrag ur belastningsregistret 14

15 (17) BILAGA 2 Utvärdering Näktergalen Mentorskapets roll och betydelse för eleven, skolan och samhället Följande text har i huvudsak använd källor från rapporten Mentorskapets effekter. 20 I flera noter hänvisas endast till årtal, vilka åsyftar de årliga uppföljningarna som genomförs inom ramen för verksamheten. Eleven För eleven har Näktergalen betytt följande, enligt uppföljningarna 21 där även barnintervjuer 22 ingått: Förbättrad språkutveckling. Eleverna har utvecklats i det svenska språket. Motsvarande språkutveckling har skett för norska elever som deltagit i Nattergalen, enligt den norska utvärderingen. 23 Ökat självförtroende. Eleverna har utvecklats i olika avseenden och därmed vuxit inför sig själva. De törs prata i större grupper, vågar mer, tar kontakt med nya människor, provar aktiviter som de tidigare inte gjort etc. Medbestämmande. Upplevelsen av att ha fått vara med och bestämma är ett bestående minne av mentorsrelationen hos ungdomar även tio år efter. Delaktighet. Barnen berättar om delaktighet, att de fått vara med och bestämma. De uppskattar mest att de haft någon att prata med som lyssnar och att de har haft något att göra. Nya dörrar öppnas. Även tio år efteråt talar barnen/ungdomarna 24 om mentorn som öppnade dörrar till högskolan, olika aktiviteter, att de fick göra sådant som de annars inte skulle ha fått göra därför att deras föräldrar inte kände till det. Detta överensstämmer med mentorers utvärderingar och månadsrapporter; de är förvånade över att barnen så sällan eller aldrig har varit i centrum av Malmö eller inte har så mycket att göra på sin fritid. Kontaktpersoner och lärare beskriver den glädje barnen visat när de berättat om sin mentor, att de har fått prova idrottsaktiviteter, tagit del av stadens kulturliv eller fått uppleva naturen i trakten kring Malmö. Mentorn har varit en positiv förebild. Flera ungdomar pratar om sin mentor som regelbundet gick till högskolan, studerade, hade förhoppningar om framtida arbete något som sporrade dem. Ett genusperspektiv: Flickor med begränsad fritid och hedersrelaterad problematik har levt upp och deras självkänsla har stärkts, vilket har iakttagits av kontaktpersonerna. De har även noterat att mentorerna haft en betydelsefull roll för pojkar att vilja satsa på sina studier. Skolan Uppföljningarna 2001 och 2013 bygger på intervjuer och enkäter från deltagande skolor. De som yttrat sig är lärare, fritidspedagoger, kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor och skolledare. Några av dem har varit kontaktpersoner mot högskolan. Utöver de omdömen som redovisats ovan under eleven beskriver skolorna: Skolan har fått värdefull hjälp och stöd till vissa barn. Mentorn har inspirerat, stimulerat och motiverat deras lärande. 20 Carina Sild Lönroth (2013). Mentorskapets effekter. Malmö högskola 21 2001, 2007, 2010, 2011, 2013. 22 2007, 2010, 2011, 2013. 23 Backe-Hansen Elisabeth, Seeberg Marie-Louise, Solberg Anne, Bakketeig Elsiv, Patras Joshua (2011). Rapport 26/11 Gjensidig trivsel, glede og laering. Evalueringen av mentorordningen Nattergalen. NOVA. 24 Sild Lönroth Carina (2007). Näktergalen en knuff framåt. Holmbergs. 15

16 (17) I relationen med mentorn har barnen övat och utvecklat sitt språk, vilket även gynnat skolarbetet positivt. 25 Mentorn har på olika sätt varit ett stöd i barnets sociala utveckling vilket påverkat deras kamratrelationer, t.ex. har barn som inte hade kamrater tidigare fått detta efter mentorsårets slut. Barnen har utvecklat sitt sätt att relatera till och kommunicera med vuxna. Barn med besvärlig social situation har fått en vuxen att lita på. De har fått en positiv förebild. Ur ett hälsofrämjande perspektiv har barnens skyddsfaktorer stärkts, en motvikt mot socialt utanförskap. 26 Exempel som nämns är att trivas i skolan, att ha vänner och att vara fysiskt aktiv, men också goda relationer och delaktighet i kultur och föreningslivet. Samhället Samhällsnytta och effekter av Näktergalen har inte vart föremål för någon akademisk studie, dock lyfts några trådar i ett par av de hittills genomförda utvärderingarna. Att motverka snedrekryteringen till högskolan. Det beskrivs att många barn saknar någon tradition av högskolestudier hemifrån och att det idag återfinns före detta mentorsbarn på högskolan. Dock finns inga siffror att tillgå om hur stort antal detta gäller. Den samhälleliga nyttan som Näktergalen kan ha på lång sikt borde följas upp inom den forskning som intresserar sig för integration och det mångkulturella samhället. 27 Långsiktiga effekter på elevens skolprestationer vore intressant att veta. En forskningsstudie i Tyskland 2012 (systerprojekt till Näktergalen) visar att barns skolprestation och motivation ökade hos barn som hade mentor jämfört med kontrollgruppen. I hårprovstester visade barn med mentor dessutom lägre kortisolhalt, de var dessutom lugnare och mer intresserade av skolarbetet än kontrollgruppen. Ett resultat som överensstämmer med forskningsstudier i USA. Effekter på studenternas professionella utveckling. Mentorerna uppger att de fått öva ledarskap och ta ansvar, men också att mentorskapet gett dem vidgade vyer, bättre förståelse för barn och familjer med minoritetsbakgrund. Flera beskriver att de blivit mer uppmärksamma på faktiska sociala och ekonomiska livsomständigheterna. En annan sida av samhällsnyttan är vad Näktergalen betytt för föräldrarna. I flera fall har mentorn varit en viktig kommunikationsfrämjare 28 inte minst för nyanlända. Ibland har mentorn varit den första svensk som familjen fått en relation till, som inspirerat dem och stärkt dem i föräldrarollen och ibland även hjälp till med vardagliga aktiviteter som t ex att översätta brev från myndigheter, ringa telefonsamtal etc. Efter mentorsperioden slut har en del mentorer även blivit kontaktpersoner till familjen, genom socialtjänsten. Det har skett enligt föräldrarnas egna önskningar. Negativa erfarenheter Det framkommer inte av utvärderingarna att något genomgående område varit problematiskt eller negativt. Däremot har enskilda föräldrar haft synpunkter på mentorn. Några har velat att mentorn skulle träffa barnet mer än vad uppdraget tillåter, någon har tyckt att mentorn kunde varit mer uppfostrande mot barnet, en annan att mentorn skulle ha varit mer aktiv och gjort mer aktiviteter m.fl. önskemål. Det finns även exempel på mentorer som blivit allt för engagerade och haft svårt att hålla sig till överenskomna ramar för uppdraget. 25 2013. 26 2013. 27 Nilsson, Henrik (2013). Tre år med Näktergalsprojektet i Växjö. Växjö: Linnéuniversitet. 28 2001, 2007. 16

17 (17) BILAGA 3 Utdrag ur skollans författningar Det kompensatoriska uppdraget återfinns i skollagen (2010:800). i 1 Kap. 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. och i 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Förtydligan kring ansvarsfördelning och utformning kring det kompensatoriska uppdraget finns även i grundskolans läroplan. I Skolverkets allmänna råd för utföring av arbetet med åtgärdsprogram utrycks det kompensatoriska uppdraget som följer: Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I detta ligger att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. 29 Det främjande och förebyggande uppdraget återfinns i skollagen (2010:800) i 2 Kap. 25 [ ] Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.[ ] Även skollagens förarbeten behandlar begreppen främjande och förebyggande arbete. 30 29 Skolverkets allmänna råd (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd 30 Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Kap 6.6, sid 274-277. 17