Övervakningsprogram VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

-2015 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

-2015 för Diarienummer 537-27782-2012 Utgiven av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Ansvarig avdelning Vattenvårdsenheten, Vattenmyndighetens kansli Författare Ragnar Lagergren m fl Layout omslag Carina Nanker

Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 8 Definitioner... 10 Övervakning enligt Ramdirektivet för vatten... 11 Grundvatten... 12 Övervakning av kvantitativ status...12 Övervakning av kemisk status...12 Ytvatten... 13 Kontrollerande övervakning...13 Operativ övervakning...13 Övervakning i skyddade områden...14 Undersökande övervakning...14 Ansvar för vattenförvaltningens övervakningsprogram... 15 Andra sätt att övervaka vatten... 16 Gruppering av vatten...16 Inventeringar...16 Screening...16 Modeller och data om påverkanstryck...17 Hur har ÖP 2012 tagits fram?... 18 Tidplan för arbetet... 18 Förankring av arbetet... 19 Grundvatten urval av övervakningsstationer... 19 Övervakning av kvantitativ status...19 Sidan 3

Kontrollerande övervakning av kemisk status...19 Operativ övervakning av kemisk status...20 Ytvatten urval av övervakningsstationer... 20 Kontrollerande övervakning...20 Operativ övervakning...21 Kontrollerande och operativ övervakning - prioriterade ämnen...23 Kontrollerande och operativ övervakning - särskilt förorenande ämnen...24 Övervakning av skyddade områden...24 Strategi för undersökande övervakning...24 Övervakningsprogram 2012-2015 för... 25 Sammanfattning av urval... 25 Grundvatten ÖP 2012... 26 Övervakning av kvantitativ status...26 Övervakning av kemisk status...28 Ytvatten ÖP 2012... 30 Kontrollerande övervakning...30 Operativ övervakning...39 Övervakning i skyddade områden...46 Övervakningsprogram 2012-2015 för Glomma internationella vattendistrikt inom Sverige...46 Sammanfattning av urval... 46 Strategi för undersökande övervakning ÖP 2012...51 Rapportering... 54 Utvecklingsbehov inför framtiden... 54 Sidan 4

Förord Detta dokument utgör Övervakningsprogram för, i denna rapport kallad ÖP 2012, som har upprättats i enlighet med miljöbalken (1998:808), länsstyrelseinstruktionen (2002:864), vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och direktiv 2000/60/EG om upprättande av ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten). Övervakningsprogrammet har utarbetats av Vattenmyndigheten i (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) i samarbete med länsstyrelserna i Dalarnas län, Jämtlands län, Värmands län, Örebro län, Jönköpings län, Kronobergs län, Jönköpings län, Hallands län och Skåne län. Övervakningsprogrammet täcker både yt- och grundvatten samt skyddade områden. Programmet baseras på ett urval av de övervakningsinsatser som pågår inom vattendistriktet inom den nationella övervakningen som administreras av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Geologiska Undersökning, den regionala miljöövervakning och kalkeffektuppföljning som administreras av länsstyrelserna, recipientkontroll som utförs inom olika verksamheters egenkontroll enligt miljöbalken, samt kommunal övervakning. Övervakning ska följa trenderna och statusen för de olika vattenförekomsterna eller representera grupper av vattenförekomster. Grundvattenövervakningen utgörs av kvantitativ övervakning och av kontrollerande övervakning av kemisk status som vid behov ska kompletteras med operativ övervakning. Ytvattenövervakningen har delats upp i programmen för kontrollerande och operativ övervakning med något olika syfte, innehåll och frekvens. Övervakningen av skyddade områden beskrivs översiktligt. Övervakningsprogram för vattenförvaltningen ska ses över minst en gång vart sjätte år, och en revision planeras 2014 då övriga underlag för vattenmiljöerna skall vara framtagna och fastställda. Lars Bäckström Landshövding Ordförande i vattendelegationen Sidan 5

Sammanfattning Syftet med övervakning är att påvisa och följa effekter av mänsklig miljöpåverkan och att kontrollera om miljöarbetet leder till bättre miljökvalitet. Övervakningen ska också ge underlag till arbetet med bedömning av status, som i sin tur ligger till grund för beslut av miljökvalitetsnormer och upprättande av åtgärdsprogram. Sverige har en lång tradition av övervakning av vatten, men i och med ramdirektivet ställdes nya krav på övervakningen vad gäller strategi, omfattning, metoder och bedömningar. Beroende på vilken typ av övervakning det rör sig om är möjligheterna till anpassning till de nya kraven olika. Processen med att utveckla de nya anpassade programmen fördröjs delvis av att övervakningen inte kan läggas om på kort tid utan att värdefulla tidsserier och bakgrundsdata riskerar att förloras. Övervakningen av vattenkvaliteten ska enligt ramdirektivet bedrivas i olika program. Grundvattenövervakningen ska utgöras av program för övervakning av kvantitativ och kemiska status, där den senare delas upp i kontrollerande övervakning respektive operativ övervakning. Den operativa övervakningen utgår från resultat av den kontrollerande övervakningen för de grundvattenförekomster med otillfredsställande status eller som riskerar att inte uppnå god status. För ytvatten ska programmen för övervakning av ekologisk och kemisk status bedrivas som kontrollerande övervakning, operativ övervakning samt en strategi för undersökande övervakning. Det ska också finnas ett program för övervakning av skyddade områden med syfte att följa upp tillståndet i områden som avsatts/skyddats enligt direktiv som anges i bilaga V i ramdirektivet. Sverige har ett stort antal vattenförekomster och en regelbunden provtagning av samtliga vattenförekomster skulle vara mycket kostsamt. Övervakningen behöver kompletteras med andra typer av undersökningar och metoder för att uppfylla behoven inom vattenförvaltningen. Ett sätt är att använda olika typer av modeller. En annan metod är att gruppera vattenförekomster som liknar varandra, enskild vattenförekomst med övervakning kan då en representera en hel grupp. Vidare kan screeningar användas för att visa på vattenförekomster som är i behov av mer undersökningar. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sverige Geologiska Undersökning (SGU) har det övergripande samordningsansvaret för nationell och regional övervakning av vatten i Sverige. Havs- och vattenmyndigheten har rapporteringsansvaret till EU. Vattenmyndigheterna har ansvar att ta fram övervakningsprogram som följer ramdirektivet för vatten och vattenförvaltningsförordningen. Då vattenmyndigheterna inte bedriver någon egen övervakning måste vattenmyndigheterna samverka med de aktörer som bedriver övervakning. Det framtagna övervakningsprogrammet baseras på dataunderlag om övervakning som finns i databasen Vatten Information System Sverige (VISS), samt Vattentäktsarkivet, som innehåller analysresultat från kommunernas råvattenkontroll. Arbetsgång och urvalskriterier för urval av övervakningsstationerna ur databaserna har utarbetats av vattenmyndigheterna i samarbete med SGU och HaV. Föreslagna övervakningsstationer har därefter kvalitetsgranskats av länsstyrelserna och de centrala myndigheterna. För kvantitativ status i grundvatten är programmet som rapporteras begränsat till övervakningsstationer inom den nationella övervakning som sker av SGU. Antalet stationer blir därmed mycket begränsat, endast 1,7% av grundvattenförekomsterna i distriktet är med i övervakningsprogrammet. Det kontrollerande övervakningsprogrammet för kemisk status i Sidan 6

grundvatten består av nationella och regionala övervakningsstationer tillsammans med kommunernas råvattenkontroll. Programmet omfattar 121 stationer vilket ger att 24% av grundvattenförekomsterna i distriktet är med i programmet. Inget program för operativ övervakning av kemisk status i grundvatten rapporteras, då det i nuläget saknas övervakningsdata för att kunna motivera operativ övervakning. Av distriktets 2 552 ytvattenförekomster övervakas 46% inom det kontrollerande övervakningsprogrammet. Det operativa programmet omfattar 43 % av distriktets vattenförekomster. Övervakningen av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är starkt underrepresenterade i det kontrollerande programmet. Detta beror till stor del på att det saknas utpekade kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder samt att hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är underrepresenterade i urvalet från VISS. Den kontrollerande övervakningen av prioriterade ämnen i sjöar och vattendag domineras av övervakning av metaller medan det i kustvattnen är fler parametrar som övervakas. Den operativa övervakningen i ytvatten redovisas per miljöproblem. 66% respektive 47% av vattenförekomsterna som har problem med försurning och övergödning övervakas, medan vattenförekomsterna med hydromorfologiska miljöproblem endast övervakas i 23-36%. Den operativa övervakningen av prioriterade ämnen omfattar all stabil övervakning i sediment, biota och vatten förutom stationer som ingår i omdrevsprogrammet för sjöar. Inom programmet för övervakning av skyddade områden övervakas 11 ytvattentäkter som omfattar sammanlagt 20 olika ämnen. Ett urval har även gjorts för den svenska delen av det internationella distriktet Glomma, där bland annat Enningsdalsälven och Glomma ingår. Dessa vattendrag rinner från Sverige till Norge. I den svenska delen av detta distrikt finns inga kustvatten och endast två grundvattenförekomster, vilka inte har några övervakningsstationer. 37% av vattenförekomsterna omfattas av kontrollerande övervakning, det är nästan uteslutande nationell övervakning gällande vattenkemi och kalkeffektuppföljning som bidrar med biologiska unersökningar. Det operativa programmet omfattar ca 46% av vattenförekomsterna och här bidrar kalkeffektuppföljningen även med vattenkemi. Undersökande övervakning presenteras som en strategi. I distriktet sker undersökande övervakning bland annat i samband med förorenade områden som läcker miljögifter till vatten, i samband med screeningverksamhet eller olyckor och föroreningsincidenter. Miljöövervakningsprogrammen ska rapporteras till EU-kommissionen och Europeiska Miljöbyrån via European Environment Information and Observation Network (EIONET), som en komplettering av rapporteringen av förvaltningsplanerna 2010. Databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS) kommer att användas som plattform. Nästa rapportering till EU kommer att ske 2016 där övervakningsprogrammet kommer vara en del i förvaltningsplanen. Programmet som tas fram nu visar inte fullt ut hur en övervakning borde vara utformad för att ge den bild av distriktets vatten som behövs. För att belysa hur övervakningen av vatten borde se ut pågår även ett arbete med att ta fram en långsiktig plan för övervakningen av vatten. Det pågår också ett projekt för att ta fram en representativ övervakning av sjöar samt en strategi för uppföljning vid olyckor och incidenter. Sidan 7

Inledning Med miljöövervakning menas, i denna rapport, återkommande och systematiskt upplagda undersökningar av tillståndet i miljön. Syftet med övervakningen är att påvisa och följa effekter av mänsklig miljöpåverkan och att kontrollera om miljöarbetet leder till bättre miljökvalitet. Miljöövervakningen är långsiktig, ofta behövs mätningar under långa tidsperioder för att kunna avgöra om en miljöförändring orsakas av mänsklig påverkan eller är en naturlig variation. Miljöövervakningen är också ett strategiskt uppföljnings- och utvecklingsinstrument för miljöarbetet och ger grundläggande bidrag till utformningen av miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer, bedömningsgrunder och riktvärden för tillståndet i miljön. Miljöövervakningens resultat används också för internationell miljötillståndsrapportering och som underlag för internationella förhandlingar. Krav på återkommande undersökningar av miljötillståndet ställs även i flera andra EU-direktiv än ramdirektivet för vatten samt i internationella konventioner om havsmiljö, luftföroreningar och biologisk mångfald. Ett bra uppbyggt övervakningsprogram av vatten är nödvändigt för att de beslut som fattas inom arbetet med vattenförvaltning ska bli rätt. Data från övervakningen är basen för exempelvis bedömning av status och åtgärdsbehov så att vi vet om vi når målet god eller hög status i distriktets grundvatten, sjöar, vattendrag, övergångs- och kustvatten. När åtgärder sedan genomförts behöver vi veta om dessa har fått önskad effekt (figur 1). Figur 1. Övervakning ska ge underlag till bedömning av status och åtgärdsbehov Det är många olika aktörer som bidrar till den totala övervakningen av miljön. Miljöövervakningens datavärdskap är viktiga i miljöinformationsflödet och spelar en central roll för övervakningsresultatens kvalitetssäkring och tillgänglighet. I enlighet med 7 kap i förordningen (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) ska varje vattenmyndighet i Sverige upprätta ett program för övervakning av vattnets tillstånd. Programmet ska vara färdigt att tas i bruk senast december 2006 och därefter revideras minst vart sjätte år. Övervakningsprogrammens innehåll regleras närmare i Naturvårdsverkets Sidan 8

övervakningsföreskrift (NFS 2006:11) och Sveriges Geologiska Undersöknings övervakningsföreskrift (SGU-FS 2006:2) ändrad genom SGU-FS 2011:1. Ytterligare handledning om utformandet av övervakningsprogram finns i Naturvårdsverkets handbok 2008:2 om övervakning. Det första övervakningsprogrammet för fastställdes 2006 och rapporterades till EU i mars 2007. Kartläggningsarbetet hade vid den tidpunkten inte slutförts och distriktets vattenförekomster hade ännu inte statusklassificerats. Under hösten 2011 ställde Europeiska kommissionen en rad frågor till Sverige med anledning av Sveriges rapportering av förvaltningsplanen i mars 2010. Kommissionen hade bland annat noterat att det övervakningsprogram som rapporterats inte motsvarade ramdirektivets krav på övervakning. Anmärkningar fanns på att det endast var en liten andel av de svenska vattenförekomsterna som hade någon övervakning och att omfattningen av övervakning av biologiska parametrar och prioriterade ämnen var otillräcklig. Kommissionen ansåg att Sveriges rapportering av övervakningsprogram inte var fullständig och pekade på att detta var en allvarlig brist då det får återverkningar på i princip alla övriga steg i vattenförvaltningsarbetet. Situationen är dock inte så illa som kommissionen framför. Vid urval av stationer till det övervakningsprogram som rapporterades under den första vattenförvaltningscykeln ingick endast en liten del av Sveriges samlade övervakning. Kommissionens uppfattningen att den rapporterade övervakningen var det enda datamaterial som legat till grund för de statusbedömningar som sedan gjorts var alltså felaktig. I realiteten hade såväl övrig övervakning och enstaka inventeringar och screeningar som modeller använts till statusbedömningar. Inför framtagandet av föreliggande övervakningsprogram har vattenmyndigheterna ett omfattande underlag i form av statusklassificeringar, riskbedömningar och påverkansbeskrivning. Det första åtgärdsprogrammet har också fastställts. I och med införandet av vattenförvaltningsförordningen ställdes nya krav på övervakning vad gäller strategi, omfattning, metoder och bedömningar. Även om övervakningen utförs av andra aktörer har vattenmyndigheterna ett övergripande ansvar att samordna och upprätta övervakningsprogram som uppfyller vattendirektivets krav. För att uppnå detta behöver vattenmyndigheterna samverka med de aktörer som bedriver övervakning så att vattenförvaltningens behov bättre tillgodoses. Beroende på vilken typ av övervakning det rör sig om är möjligheterna till anpassning olika. Processen med att utveckla de nya anpassade programmen fördröjs delvis av att övervakningen inte kan läggas om på kort tid utan att förlora värdefulla tidsserier och bakgrundsdata. Sidan 9

Definitioner Bedömningsgrunder för miljökvalitet Betydande mängd Betydande påverkan Naturvetenskapliga kriterier för att klassificera status. Innehåller referensvärden och klassgränser för kvalitetsfaktorer. Den mängd av ett visst ämne som bedöms kunna hindra att den biologiska statusen/potentialen uppnås. Betydande påverkan innebär sådan mänsklig påverkan som, ensamt eller sammanlagt med annan påverkan, orsakar risk för att en vattenförekomst inte uppnår god status eller potential år 2015. Kvalitetsfaktor Biologiska, fysikalisk/kemiska samt hydromorfologiska faktorer som anges i bilaga V i ramdirektivet för vatten. En kvalitetsfaktor kan bestå av en eller flera parametrar. Kvalitetsfaktorerna vägs samman till ekologisk status och ekologisk potential. Miljöövervakning I denna rapport: Regelbundet återkommande provtagnings- /observationsinsatser med syfte att i ett långsiktigt perspektiv övervaka en eller flera miljöparametrar. Övervakningen ska ske på fasta stationer/områden och följa ett fastlagt schema och använda replikerbara metoder för såväl provtagning som utvärdering. Parameter Del av en biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk kvalitetsfaktor. En kvalitetsfaktor kan bestå av en eller flera parametrar. Provtagningsplats Ett geografiskt angivet läge där delprov tas. Flera provtagningsplatser kopplas till en samlande Övervakningsstation. Referensvärde Värde som motsvarar ett av människan i princip opåverkat tillstånd. Referensvärden för en parameter eller en kvalitetsfaktor anges i motsvarande bedömningsgrund. Recipientkontroll Övervakning av miljöförhållandena i ett påverkat område. Enligt miljöbalken är miljöstörande anläggningar skyldiga att ta reda på miljöeffekterna av sin verksamhet. Det är vanligt att flera parter samordnar denna miljöövervakning till ett samordnat recipientkontrollprogram. Referensstation En station i ett vatten som motsvarar ett av människan i princip opåverkat tillstånd. Referensvärden för en parameter eller en kvalitetsfaktor anges i motsvarande bedömningsgrund. Vattenförekomst En avgränsad, homogen och betydande förekomst av grund- eller ytvatten såsom t.ex. en sjö, en åsträcka eller ett kustvattenområde som pekats ut inom arbetet med vattenförvaltningen. Vattenkategori Vattenförekomsterna kan endast tillhöra en av följande ytvattenkategorier: grundvatten, sjöar,vattendrag, kustvatten eller vatten i övergångszon mellan vattendrag och kustvatten (övergångsvatten). Vattentyper Typen är ett sätt att beskriva en vattenförekomst på ett standardiserat sätt. En typ är också en grupp vattenförekomster med samma eller likartade referensförhållanden av morfologisk och vattenkemisk karaktär. ÖP 2012 Vattenmyndighetens övervakningsprogram 2012-2015. Övervakningsstation Ett geografiskt angivet läge eller område som där information kan bestå av data som insamlats från en eller flera provtagningsplatser för att uppnå målet med representativitet. Sidan 10

Övervakning enligt Ramdirektivet för vatten Inom vattenförvaltningsarbetet finns olika typer av övervakning som fyller olika syften. För grundvatten ska övervakning bedrivas i form av program för övervakning av kvantitativ status, för kontrollerande övervakning av kemisk status och för operativ övervakning av kemisk status (figur 2). Figur 2. De olika typerna av övervakning av grundvatten När det gäller ytvatten ska övervakning av ekologisk och kemisk status bedrivas i form av program för kontrollerande övervakning, operativ övervakning samt en strategi för undersökande övervakning (figur 3). Figur 3. De olika typerna av övervakning av ytvatten. Till detta kommer att det ska finnas en övervakning av skyddade områden med syfte att följa upp tillståndet i områden som avsatts/skyddats enligt direktiv som anges i bilaga V i Ramdirektivet för vatten. Nedan redovisas det grundläggande syftena med de olika typerna av övervakning för grundvatten respektive ytvatten. Sidan 11

Grundvatten Övervakning av kvantitativ status Inom varje vattendistrikt ska ett övervakningsnät för kvantitativ övervakning upprättas för grundvattenförekomster där risk föreligger att summan av grundvattenuttagen är större än den långsiktiga årliga grundvattenbildningen. Kvantitativ övervakning ska också upprättas i grundvattenförekomster där förändrade grundvattennivåer kan medföra risk för att god ekologisk status inte nås i med grundvattnet förbundna ytvatten eller i grundvattenberoende terrestra ekosystem eller där antropogent förorsakad risk för saltvatteninträngning eller annan försämring av grundvattnets kvalitet kan uppstå. Kvantitativ övervakning ska alltid utföras i grundvattenförekomster där uttagen i minst en plats är större än 100 m 3 /dygn. Den kvantitativa övervakningen syftar till att: underlätta bedömning av den kvantitativa statusen för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster ge en tillförlitlig bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen ge en tillförlitlig bedömning av de effekter på förbundna terrestra och akvatiska ekosystem som de antropogent orsakade förändringarna på grundvattennivån har ge en bedömning av antropogent förorsakad risk för saltvatteninträngning eller annan försämring av grundvattnets kvalitet Övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning För varje vattenförvaltningscykel ska ett program för kontrollerande övervakning av grundvatten upprättas. Resultaten av det kontrollerade programmet ska sedan användas för att upprätta ett operativt övervakningsprogram. Syftet med den kontrollerande övervakningen är att: ge en heltäckande översikt av grundvattenförekomsternas (eller gruppernas) kemiska status ge underlag för bedömningar av långsiktiga tendenser, både till följd av förändringar i naturliga förhållanden och förändringar orsakade av mänsklig verksamhet ge underlag för riskbedömningar ge en bas för upprättande av ett operativt övervakningsprogram Operativ övervakning Ett operativt övervakningsprogram ska upprättas för sådana grundvattenförekomster som är i riskzonen att inte nå god kemisk status. Syftet med den operativa övervakningen är att: fastställa kemisk status för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som bedöms vara i riskzonen fastställa förekomsten av eventuella långsiktiga uppåtgående tendenser för koncentrationen av varje typ av förorenande ämnen på grund av mänsklig verksamhet Den operativa övervakningen fokuserar specifikt på de risker som ligger till grund för att god status inte nås. Sidan 12

Ytvatten Kontrollerande övervakning Kontrollerande övervakning i ytvatten ska utföras i ett så stort antal vattenförekomster att en generell beskrivning av vattenstatusen i varje avrinningsområde inom vattendistriktet kan göras. I ett avrinningsområde som är heterogent med avseende på vattentyper och/eller påverkanstryck krävs fler övervakningsstationer än i ett homogent avrinningsområde. Samtliga ytvattenkategorier ska omfattas av ett kontrollerande övervakningsprogram. Den kontrollerande övervakningen syftar till att: komplettera och bekräfta det förfarande för bedömning av miljöpåverkan som anges i bilaga II i ramdirektivet kunna utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningsprogram i framtiden bedöma de långsiktiga förändringarna i naturliga förhållanden bedöma de långsiktiga förändringar som orsakas av omfattande mänsklig verksamhet Kontrollerande övervakning ska för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom förvaltningsplanens tidsram när det gäller: parametrar som indikerar samtliga biologiska kvalitetsfaktorer parametrar som indikerar samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer parametrar som indikerar samtliga allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer prioriterade förorenande ämnen som släpps ut i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängder i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet Operativ övervakning Operativ övervakning av ytvatten ska utföras för de vattenförekomster där statusen är sämre än god samt i alla vattenförekomster där statusen riskerar att försämras samt de vattenförekomster där det förekommer utsläpp av prioriterade ämnen. Övervakningen ska omfatta den eller de kvalitetsfaktorer som är mest känsliga för den påverkan (försurning, övergödning, flödesförändringar etc.) som vattenförekomsterna är utsatta för. Den operativa övervakningen i ytvatten syftar till att fastställa statusen för de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormerna bedöma de förändringar av statusen som åtgärdsprogrammet resulterar i För att kunna bedöma omfattningen av den påverkan som ytvattenförekomster utsätts för, ska de kvalitetsfaktorer som bäst återspeglar situationen övervakas. Operativ övervakning ska innehålla: parametrar för den biologiska kvalitetsfaktor, eller de biologiska kvalitetsfaktorerna, som är mest känslig(-a) för den påverkan som vattenförekomsterna utsätts för alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd parametrar som indikerar den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som har konstaterats Sidan 13

Övervakning i skyddade områden Enligt Ramdirektivet för vatten ska skyddade områden som följer av olika antagna direktiv inom EU-samarbetet övervakas och redovisas inom vattenförvaltningens ram. De direktiv som detta gäller och vilken myndighet som ansvarar för övervakningen är: Nitratdirektivet - Jordbruksverket Avloppsvattendirektivet - Naturvårdsverket Badvattendirektivet - Smittskyddsinstitutet Dricksvattendirektivet Statens livsmedelsverk Fiskvattendirektivet Havs- och vattenmyndigheten Art- och habitatdirektivet - Naturvårdsverket Fågeldirektivet - Naturvårdsverket Skaldjursdirektivet - Havs- och vattenmyndigheten Enligt ramdirektivet för vatten och föreskrift om övervakning av ytvatten (NFS 2006:11) ska den kontrollerande och operativa övervakningen kompletteras för att uppfylla särskilda kriterier för skyddade områden avseende dricksvatten samt livsmiljöer och artskyddsområden. Dricksvatten De ytvattenförekomster som ger mer än 100 m 3 per dag ska väljas ut som övervakningsstationer och ska underställas sådan ytterligare övervakning som är nödvändig för att uppfylla kraven i artikel 7 i Ramdirektivet för vatten. Alla prioriterade ämnen ska övervakas liksom alla andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, vilka kan påverka statusen och vilka regleras enligt dricksvattendirektivet. I artikel 7 anges att medlemsstaten ska se till att det renade vattnet uppfyller kraven i dricksvattendirektivet (införlivat i svensk lagstiftning genom Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30). Livsmiljöer och artskyddsområden Enligt Ramdirektivet för vatten ska operativ övervakning ske i de vattenförekomster som är skyddade områden enligt Art- och habitatdirektivet och som riskerar att inte uppfylla alla kvalitetskrav, d v s miljökvalitetsnormen enligt Ramdirektivet för vatten och kraven på gynnsam bevarandestatus enligt Art- och habitatdirektivet. Övervakning ska genomföras för att bedöma omfattningen av all relevant betydande påverkan och vid behov för att bedöma vilka förändringar i dessa vattenförekomsters status som åtgärdsprogrammen medför. Övervakningen ska fortsätta till dess att områdena uppfyller de vattenrelaterade kraven i den lagstiftning enligt vilken de identifierats och målen enligt artikel 4. Undersökande övervakning Förutom program för kontrollerande och operativ övervakning ska en strategi för undersökande övervakning finnas. Undersökande övervakning ska genomföras (enligt 1.3.3 i Bilaga V): för att fastställa omfattningen och konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter när den kontrollerande övervakningen visar att de mål som fastställts enligt artikel 4 för en viss vattenförekomst troligtvis inte kommer att uppnås, och operativ övervakning inte redan har inletts, i syfte att fastställa orsakerna till att en eller flera vattenförekomster inte uppnår miljömålen, eller när orsaken till överskridandena är okänd Sidan 14

Denna övervakning skall ligga till grund för inrättande av ett åtgärdsprogram som syftar till att nå miljömålen och särskilda åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med effekterna av oavsiktliga föroreningsincidenter. Ansvar för vattenförvaltningens övervakningsprogram Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sverige Geologiska Undersökning (SGU) har det övergripande samordningsansvaret för nationell och regional övervakning av vatten i Sverige. Det är HaV som har rapporteringsansvaret till EU. Vidare ligger ansvaret för recipientkontroll, råvattenkontroll och uppföljning av skyddade områden var och en på olika huvudansvariga, men det är vattenmyndigheterna som har ansvar att ta fram övervakningsprogram som följer ramdirektivet för vatten och vattenförvaltningsförordningen. Då vattenmyndigheterna inte bedriver någon egen övervakning, måste övervakningsprogrammen bestå av stationer och aktiviteter som väljs ut från övervakning där det är andra aktörer som är huvudmän (figur 4). Figur 4. Vattenmyndigheternas övervakningsprogram består av övervakningsstationer som drivs av flera olika aktörer och med olika finansiering. Arbetet med att konkretisera övervakningen av vatten kommer därför kräva samarbete mellan flera olika aktörer där utgångspunkten är miljöövervakning som idag många gånger sker parallellt. En stor uppgift för vattenförvaltningsarbetet blir att få till stånd en inriktning av övervakningen så att den uppfyller vattenförvaltningens krav samtidigt som det ursprungliga syftet med de enskilda övervakningsprogrammen behålls. På så sätt kan de olika aktiviteterna göra största möjliga nytta tillsammans. En god samordning av övervakningen är en förutsättning för att vi ska få en heltäckande bild av miljösituationen. Sidan 15

Andra sätt att övervaka vatten Övervakning av vatten innebär inte bara att prover tas regelbundet på fasta övervakningsstationer. Även andra metoder används för att kunna göra en bedömning av status i såväl vattenförekomster som mindre vatten (figur 5). Figur 5. För att få en mer täckande bild av miljötillståndet måste även resultat från såväl inventeringar och screeningar som modeller och data på påverkanstryck, kopplas till den löpande övervakningen i ÖP 2012. Gruppering av vatten Vatten som är lika varandra kan grupperas så att en enskild vattenförekomst med övervakning får representera en hel grupp. Gruppering av vatten kan göras på en rad olika sätt, beroende på syftet med grupperingen. Antingen kan grupperingen bygga på vatten som är lika varandra utifrån naturtyp, exempelvis små skogssjöar eller fjällvatten inom ett område. Om påverkanstrycket är ungefär lika kan data från ett vatten även gälla för övriga vatten inom gruppen. Ett och samma vatten kan även tillhöra flera olika grupper exempelvis beroende på vilket miljöproblem som ska belysas. Inventeringar En löpande övervakning kan även kompletteras med provtagning av engångskaraktär, exempelvis inventeringar. Detta har bland annat gjorts inom arbetet med bedömning av status där statusbedömningarna från den första vattenförvaltningscykeln sedan verifierats genom inventeringskampanjer. Inventering av exempelvis förekomst av olika arter eller situationen för ett visst miljöproblem är också vanligt förekommande. Försurning, övergödning och fysisk påverkan har stegvis modellerats i de två norra distrikten och behöver i många fall bekräftas med en verifieringsprovtagning eller biotopkartering. Denna typ av undersökning är även vanlig för att få en bedömning av miljögifter i miljön. Screening För att undersöka omfattningen av exempelvis en viss miljöproblematik eller halt av vissa typer av ämnen kan screeningar vara ett bra sätt att kartlägga helhetsbilden. När resultaten är analyserade Sidan 16

kan detta sedan ligga till grund för vidare åtgärder eller design av någon annan typ av övervakning. Detta kan vara en lämplig metod inom den undersökande övervakningen. Modeller och data om påverkanstryck Även i de vatten som ingår i ett övervakningsprogram finns ofta problem, då det är sällsynt att provtagning till fullo omfattar de parametrar och utförs med sådan frekvens som bedömningsgrunderna för statusklassificering kräver. Den stora bristen på data från fältkartering och provtagning innebär att ett modellbaserat angreppssätt är nödvändigt för att genomföra den karakterisering av vattenförekomster som utgör grunden för åtgärdsplanering. En väl underbyggd modell kan även ge vägledning om vilka påverkanskällor som har störst betydelse för att en vattenförekomst inte uppnår sin miljökvalitetsnorm, vilket enstaka mätningar kan ha svårt att göra. För bedömning av övergödningssituationen finns ett flertal källfördelningsmodeller att utgå ifrån, med användningsområden både nationellt och lokalt. På nationell nivå finns modellerad belastning av kväve och fosfor dels genom HBV-NP och dels genom S-Hype. Båda modellsystemen är utvecklade av SMHI som även utför de nationella belastningsberäkningarna. Modellering i HBV- NP ligger till grund för Sveriges internationella rapportering (PLC5) och nationella resultat återfinns på SMED:s hemsida (www.smed.se). Resultat från nationell modellering med S-hype kan erhållas via SMHI:s vattenwebb (http://vattenweb.smhi.se/). För kustvatten har SMHI satt upp en kustzonsmodell som bland annat beräknar kväve och fosfor i olika delbassänger. Denna modell kan samköras med S-Hype eller HBV-NP. De modellresultat som presenteras i SMHI:s webbtjänst HOME Vatten baseras i dagsläget på kustzonsmodellen och HBV-NP. Framöver kommer troligtvis HBV-NP ersättas av S-Hype. Avseende belastningsmodeller för miljögifter i ytvatten pågår ett projekt med ambition att inarbeta påverkanskällor för miljögifter i S-Hype. Modellen ska beskriva belastning, transport och retention av ett antal typföroreningar. Flera svårigheter finns dock med nationell modellering av miljögifter, bl a genom bristande belastningsdata, skiftande transportväg beroende på ämne, hög utspädning i ytvatten vilket ofta resulterar i låga halter som är svåra att kalibrera/verifiera modellen mot. Trots flera begränsningar bedöms en nationell modell för miljögifter kunna ha stor betydelse i påverkansanalyser av miljögifter i ytvatten. Inom flera avrinningsområden i Sverige finns det även lokala modelluppsättningar för kväve- och fosforbelastning med högre geografisk upplösning än vad de nationella modellerna medger. Lokala modeller byggs upp av lokal indata och är ofta kalibrerade mot flera mätstationer, vilket ger förutsättningar för trovärdiga belastningsberäkningar och källfördelning. Exempel på modellsystem som används vid lokal modellering är SLU:s Fyriså-modell eller DHI:s Mike Basin. Även S-hype genererar resultat på delavrinningsnivå. När det gäller grundvatten används inom vattenförvaltningen en nationell modell för påverkansanalys i GIS-miljö. Påverkansanalysen ger en indikation på vilka grundvattenförekomster som ligger i riskzonen för att inte uppnå god status. De vattenförekomster som pekas ut i den nationella påverkansanalysen måste dock verifieras på lokal/regional nivå, där hänsyn tas till de lokala hydrogeologiska förhållandena och där mer detaljerad information om påverkanskällor vägs in. Sidan 17

Hur har ÖP 2012 tagits fram? Eftersom vattenmyndigheterna inte bedriver någon egen övervakning, har urvalen av stationer till ÖP 2012 gjorts utifrån redan befintliga övervakningsprogram på nationell, regional och lokal nivå. Tidplan för arbetet Arbetet med att välja stationer till grundvattenövervakning till ÖP 2012 har skett i ett antal steg: 1. Förändring av övervakningsdelen i VISS (2010) 2. Uppdatering och kvalitetssäkring av metadata om övervakning i vatten av länsstyrelser och datavärdar (jan 2011 - jan 2012) 3. Framtagande av arbetsgång för övervakning till ÖP 2012 tillsammans med SGU. (februari 2012) 4. Gruppering av grundvattenförekomster för övervakning (april 2012) 5. Urval av de stationer som kan ingå i ÖP 2012 (april 2012) 6. Begäran om synpunkter samt kvalitetssäkring av urval till länsstyrelser och SGU (maj 2012) 7. Diskussion om urvalsprinciper vid möte med vattendelegationen (maj 2012). 8. Urval utifrån inkomna synpunkter om grundvattenövervakning (juni-aug 2012) 9. Komplettering av metadata om grundvattenövervakning i VISS (juni-aug 2012) 10. Arbetsgång och urvalsprinciper antas av vattendelegationen (sep 2012) 11. Förslag till övervakningsprogrammen redovisas till SGU (oktober 2012) 12. Beslutsunderlag skickas till vattendelegationen (oktober 2012) 13. Rapportering av övervakningsprogram till SGU (november 2012) 14. Slutligt beslut om ÖP 2012 tas av vattendelegationens ordförande (november 2012) 15. Rapportering till EU (november 2012) Arbetet med att välja stationer till ytvattenövervakning till ÖP 2012 har skett/sker i ett antal steg: 1. Förändring av övervakningsdelen i VISS (2010) 2. Uppdatering och kvalitetssäkring av metadata om övervakning i vatten av länsstyrelser och datavärdar (januari 2011 - januari 2012) 3. Framtagande av urvalskriterier för övervakning till ÖP 2012 tillsammans med HaV (februari 2012) 4. Uttag av data om övervakning från VISS (februari - mars 2012) 5. Urval av vilka övervakningsaktiviteter som ska ingå i övervakningsprogrammen (mars 2012) 6. Begäran om synpunkter samt kvalitetssäkring av urval av övervakning till länsstyrelser, HaV, NV, SMHI och SLU (april 2012) 7. Förändrat urval utifrån inkomna remissvar på ytvattenövervakning. (maj 2012) 8. Korrigering av upptäckta fel i VISS (maj 2012) 9. Diskussion om urvalsprinciper möte med vattendelegationen (maj 2012) 10. Nytt urval och kvalitetssäkring av ytvattenövervakning utifrån inkomna synpunkter (maj - augusti 2012) 11. Arbetsgång och urvalsprinciper antas av vattendelegationen (september 2012) 12. Beslutsunderlag skickas till vattendelegationen (oktober 2012) 13. Förslag till övervakningsprogrammen redovisas till HaV (oktober 2012) 14. Slutligt beslut om ÖP 2012 tas av vattendelegationens ordförande (november 2012) 15. Rapportering till EU (november 2012) Sidan 18

Förankring av arbetet Vattenmyndigheterna har i samarbete med HaV och SGU utarbetat en arbetsgång för hur stationer ska väljas ut till respektive typ av övervakning. Ett första urval sändes för kvalitetsgranskning till länsstyrelserna samt HaV, SGU, Naturvårdsverket, SMHI och SLU. Syftet med kvalitetsgranskningen var att i första hand granska det urval som gjorts inom respektive län med avseende på långsiktighet i mätningarna men även att få synpunkter på de strategier för urval som använts. För grundvattenövervakningen var fokus i kvalitetssäkringen på: Urvalsprocess tillvägagångssätt för urval Bedömning av de valda övervakningsstationernas/programmens lämplighet Förslag till gruppering av vattenförekomster gruppernas lämplighet För ytvatten var fokus i kvalitetssäkringen på: Bedömning av de valda övervakningsaktiviteternas stabilitet och lämplighet Tillvägagångssätt för urval till operativ övervakning. Övervakning av skyddade områden - Punkter där dricksvatten tas ut metod för urval - Art- och habitatdirektivet synpunkter på att inget urval gjorts Urval övervakning av prioriterade ämnen till kontrollerande och operativ övervakning. Att inget urval gjorts av övervakning av särskilt förorenande ämnen/andra förorenande ämnen De synpunkter som inkom var dels av generell karaktär och dels distrikts- eller stationsspecifika. Granskningen gjorde också att en del felaktigheter och kompletteringsbehov i VISS uppmärksammades. Det mesta av detta har rättats till och ytterligare några stationer har därmed i kunnat läggas till i urvalet. Grundvatten urval av övervakningsstationer Övervakning av kvantitativ status Eftersom vattenmyndigheterna i nuläget har begränsad tillgång till egen data från övervakning av grundvattennivåer, så har vattenmyndigheterna och SGU föreslagit att det kvantitativa programmet utgörs av de delar av SGU:s nationella övervakning av nivåer som utförs i vattenförekomster i sand och grus. Övervakningen omfattar endast referensmätningar, som valts ut utifrån att de inte är utsatta för mänsklig påverkan. Kontrollerande övervakning av kemisk status Antalet grundvattenförekomster inom distriktet är stort och det finns inte möjlighet att övervaka samtliga. Vattenförekomsterna har därför delats in i grupper där resultat från övervakningsstationer i några förekomster kan representera alla förekomster inom gruppen. Grupperingar går att göra om den geologiska uppbyggnaden är likartad, inklusive de geokemiska egenskaperna hos materialet. Föreliggande gruppering är framtaget gemensamt av vattenmyndigheterna och SGU. Vid planering av övervakning och urval av övervakningsstationer till ÖP 2012 var målet att det ska finnas minst tre övervakningsstationer per grupp. Arbetsgången för framtagande av det kontrollerande övervakningsprogrammet beskrivs i punkterna 1 till 4 nedan. Sidan 19

1) Utgångspunkten var övervakning i alla typer av övervakningsprogram som utförs i vattenförekomster 2) Information om övervakning av grundvatten hämtades från SGU:s vattentäktsarkiv. 3) Rekommenderade övervakningsstationer till grundvattenförekomster: de stationer som kan kopplas till en grundvattenförekomst både i sand och grus och i sedimentärt berg sammanställdes i en bruttolista. Utifrån bruttolistan rekommenderades minst tre stationer per grupp där så var möjligt. Rekommendationerna gjordes utifrån följande kriterier: a) nationell och regional miljöövervakning b) stationer med konstgjord grundvattenbildning har prioriterats bort c) vattentäkter med konstgjord infiltration eller hög andel naturlig infiltration, provpunkter med osäker lokalisering, provpunkter med osäker framtida finansiering eller som enbart provtagits ett fåtal gånger bedömdes som olämpliga att ingå i övervakningsprogrammet. Provtagningsparametrar och provtagningsfrekvens för respektive provpunkt har delvis kontrollerats, men har i övrigt tagits från inrapportering till nationella databaser Operativ övervakning av kemisk status I grundvattenförekomster där riskbedömningen har verifierats kan fastställda provtagningsplatser övergå från kontrollerande till operativa övervakningsstationer. Det förutsätter dock också att de parametrar som överskridit gränsvärdena också kontinuerligt ingår i fortsatta mätningar. Ytvatten urval av övervakningsstationer Vattenmyndigheternas program för kontrollerande övervakning av ytvatten utgår ifrån övervakningsstationer i vattenförekomster inlagda i VISS våren 2011. Urvalet av stationer har gjorts enligt nedan beskriven arbetsgång. Denna arbetsgång har utarbetats i samförstånd med HaV och Naturvårdsverket. Kontrollerande övervakning 1) Utgångspunkten var övervakning i alla typer av övervakningsprogram som utförs i vattenförekomster. 2) Urvalet gjordes ur VISS per vattendistrikt. 3) Kvalitetssäkring av övervakningsaktiviteter: Bortsortering av övervakningsstationer/aktiviteter: a) som inte har kontinuerlig övervakning b) dubbletter där en och samma aktivitet används i två eller flera övervakningsprogram c) övervakningsstationer i små vattendrag som inte är vattenförekomster men där aktiviteten har kopplats till en större sjö som är vattenförekomst d) övervakning av badvattenkvalitet (som bara omfattar bakterier och ph) e) övervakning av flodpärlmussla och flodkräfta då bedömningsgrunder saknas f) nationell övervakning av fiskhälsa i kusten där övervakningen inte riktigt passar in på någon kvalitetsfaktor g) på annat sätt felaktigt inlagda aktiviteter i VISS som är uppenbart olämpliga att rapportera markerades som olämplig för urval och ingick inte i urvalsprocessen till ÖP2012. 4) Urval av övervakning av biologiska kvalitetsfaktorer all övervakning som bedömts som lämpliga enligt punkt 3 ovan. Sidan 20

5) Urval av övervakning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer all övervakning som bedömts som lämpliga enligt punkt 3 ovan. 6) Urval av övervakning av fysikal-kemiska kvalitetsfaktorer, kust och övergångsvatten all övervakning som bedömts som lämpliga enligt punkt 3 ovan. 7) Urval övervakning av fysikal-kemiska kvalitetsfaktorer, sjöar och vattendrag - all övervakning som bedömts som lämpliga enligt punkt 3 ovan och som omfattar såväl försurnings som övergödningsparametrar. Det innebär bland annat att många av kalkeffektuppföljningens stationer inte har kommit med här, de kommer dock med i det operativa programmet. 8) Komplettering av utsjöstationer som ligger utanför baslinjen + 1 nautisk mil, d v s den linje som utgör gräns för kustvatten enligt Ramdirektivet för vatten. 9) Analys om övervakningen omfattar övervakning av betydande vattenvolymer och -flöden enligt bilaga V 1.3.1 i Ramdirektivet för vatten. Motiv till vissa av urvalen Steg 3 d) Orsak till att program för badvattenkvalitet inte kom att ingå i ÖP 2012 är att denna övervakning endast omfattar två parametrar (bakterier och ph) och därför inte kan ge någon bra bild av vattenkvaliteten i vattenförekomsten. Steg 3 e) Orsak till att övervakning av flodpärlmussla/stormusslor inte kom att ingå i ÖP 2012 är att bedömningsgrunder saknas i dagsläget. Vattenmyndigheten är dock medveten om att övervakning av flodpärlmussla/stormusslor lämpar sig för och har använts i stor utsträckning vid bedömningen av ekologisk status av vattendrag (expertbedömning). Steg 3 f) Orsak till att övervakning av fiskhälsa i kustvatten inte kom att ingå i ÖP 2012 är dels att det inte finns bedömningsgrunder och dels att det inte fungerar rapporteringsmässigt. Kvalitetsfaktorn fisk finns inte i vattendirektivet för kustvatten och övervakning av prioriterade ämnen rapporteras på parameternivå som analys av halter i vatten/biota/sediment, vilket inte är tillämpbart för fiskhälsa. Övervakning av fiskhälsa torde däremot bli aktuellt i rapportering enligt Havsmiljöförordningen år 2014. Steg 8) Motiv till komplettering av ett urval utsjöstationer för att ingå i den kontrollerande övervakningen. Nationell marin övervakning omfattar även stationer som ligger utanför baslinjen + 1 nautisk mil d v s den linje som utgör gräns för kustvatten enligt Ramdirektivet för vatten. Denna övervakning är stabil och frekvent samt håller god kvalitet. I många fall ligger stationerna väldigt nära gränsen till kustvatten och data används som underlag för att bedöma status i framför allt den yttre kustvattentypen. Utifrån kriteriet att data är tillämpbart för den yttre kustvattentypen har ett antal stationer som övervakar fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer, växtplankton/chl a, bottenfauna och prioriterade ämnen (i biota) valts att ingå i programmet för kontrollerande övervakning. Stationerna ligger således inte inom vattenförekomst, men har associerats till närmaste vattenförekomst i den yttre kustvattentypen. Respektive station har associerats endast till en vattenförekomst, trots att det i många fall vore relevant att associera till flera. Detta för att det i dagsläget inte går att göra bedömningen av hur stort område en station kan tänkas representera. Operativ övervakning En förutsättning för att kunna välja stationer till operativ övervakning är att det finns kännedom om risk och status i det vatten som är associerat till övervakningsstationen. Då endast de vatten som är vattenförekomster har klassificerats gör det att urvalet av stationer till de operativa programmen begränsas till att bara omfatta stationer i vattenförekomster. För operativ övervakning finns inget krav på yttäckning. Vattenmyndigheternas program för kontrollerande övervakning av ytvatten utgår ifrån övervakningsstationer i vattenförekomster inlagda i VISS sommaren 2012. Urval av stationer gjordes först enligt nedan beskriven arbetsgång. Sidan 21

1) Utgångspunkt övervakning i alla typer av övervakningsprogram som utförs i vattenförekomster. 2) Urval gjordes ur VISS per vattendistrikt. 3) Kvalitetssäkring av övervakningsaktiviteter. Bortsortering av övervakningsstationer: a) som inte har kontinuerlig övervakning b) dubbletter där en och samma aktivitet används i två eller flera övervakningsprogram. c) övervakningsstationer i små vattendrag som inte är vattenförekomster men där aktiviteten kopplats till en större sjö som är vattenförekomst d) övervakning av badvattenkvalitet (som bara omfattar bakterier och ph) e) övervakning av flodpärlmussla och flodkräfta då bedömningsgrunder saknas f) nationell övervakning av fiskhälsa i kusten där övervakningen inte riktigt passar in på någon kvalitetsfaktor g) på annat sätt felaktigt inlagda aktiviteter i VISS. markerades som olämplig för urval och ingick inte i urvalsprocessen till ÖP2012. 4) Urval av övervakningsstationer som ligger i vattenförekomster som angetts som i riskzon för ekologisk status. 5) Urval av de stationer som har övervakning av relevanta kvalitetsfaktorer i förhållande till för vattenförekomsten angivet miljöproblem. a) Försurning sjöar i) Växtplankton, artantal (observera att stationer med endast klorofyllmätningar inte ger någon bedömning av försurning och skall ej tas med i urvalet) ii) litoralbottenfauna, MILA iii) fisk iv) försurningsstatus (ph, SO 4, Cl, Ca, Mg och DOC/TOC) b) Försurning vattendrag i) Påväxtalger, ACID ii) Bottenfauna, MISA iii) fisk iv) försurningsstatus (ph, SO 4, Cl, Ca, Mg och DOC/TOC) c) Övergödning, sjöar i) växtplankton eller klorofyll ii) makrofyter iii) fisk iv) profundalbottenfauna, BQI v) näringsförhållanden, tot-p vi) ljusförhållanden, siktdjup vii) syrgasförhållanden d) Övergödning, vattendrag i) Påväxtalger, IPS ii) Bottenfauna, DJ och ASPT iii) näringsförhållanden, tot-p e) Övergödning, kustvatten och övergångsvatten i) växtplankton (biovolym och/eller klorofyll) ii) mjukbottenfauna iii) makrovegetation iv) näringsförhållanden: tot-p, tot-n sommar resp. vinter; DIN, DIP endast vinter v) Ljusförhållanden, siktdjup vi) Syrgasförhållanden, syrebalans vii) Fisk (endast övergångsvatten) Sidan 22

f) Fysisk påverkan sjöar, flödesförändringar (regleringspåverkan) i) Makrofyter g) Fysisk påverkan vattendrag, flödesförändringar (regleringspåverkan) i) bottenfauna, ASPT ii) fisk h) Fysisk påverkan vattendrag, kontinuitetsförändringar i) Fisk i) Fysisk påverkan vattendrag, morfologiska förändringar i) Bottenfauna, ASPT ii) fisk j) Främmande arter i) Inget urval Kontrollerande och operativ övervakning - prioriterade ämnen För närvarande har vi ingen god kännedom om var utsläpp av prioriterade ämnen sker. I urvalet till den kontrollerande övervakningen har därför i stort sett all övervakning av prioriterade ämnen markerats som kontrollerande övervakning. Vid urval för operativ övervakning av prioriterade ämnen visade det sig att viktiga uppgifter som skulle möjliggöra ett urval saknades i VISS. Därför beslutades att all övervakning utom programmet för omdrevssjöar med sin låga provtagningsfrekvens, ska ingå i operativ övervakning. Den operativa övervakningen av prioriterade ämnen kommer då att företrädelsevis bestå av recipientkontroll och kalkeffektuppföljning samt nationell och regional övervakning med tätare provtagningsfrekvens än 1 gång/6 år. Vattenmyndigheternas program för kontrollerande och operativ övervakning av prioriterade ämnen utgår ifrån övervakningsstationer i vattenförekomster inlagda i VISS våren 2011. Urval av stationer gjordes enligt nedan beskriven arbetsgång. 1) Utgångspunkt - övervakning i alla typer av övervakningsprogram som utförs i vattenförekomster 2) Urval görs ur VISS per vattendistrikt 3) Kvalitetssäkring av övervakningsaktiviteter Bortsortering av övervakningsstationer/aktiviteter: a) som inte har kontinuerlig övervakning b) dubbletter där en och samma aktivitet används i två eller flera övervakningsprogram. c) övervakningsstationer i små vattendrag som inte är vattenförekomster men där aktiviteten kopplats till en större sjö som är vattenförekomst d) nationell övervakning av fiskhälsa i kusten där övervakningen inte riktigt passar in på någon kvalitetsfaktor e) på annat sätt felaktigt inlagda aktiviteter i VISS 4) Urval övervakning av prioriterade ämnen all övervakning i: a) Vattenfas b) Sediment c) Biota 5) Komplettering av utsjöstationer som ligger utanför baslinjen + 1 nautisk mil, dvs den linje som utgör gräns för kustvatten enligt Ramdirektivet för vatten. Se motivering i steg 7) för kontrollerande övervakning. Dessa stationer ingår endast i kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen. 6) För operativ övervakning valdes sedan alla sjöar som ingår i programmet för omdrevssjöar bort. Sidan 23

Kontrollerande och operativ övervakning - särskilt förorenande ämnen Eftersom det för närvarande inte finns någon definition av vad som är att betrakta som betydande påverkan, kan vi inte heller peka ut några särskilt förorenande ämnen/andra förorenande ämnen. Sålunda har inget urval gjorts av övervakning av miljögifter som inte pekats ut som prioriterade ämnen. Detta ställningstagande har skett i samförstånd med HaVoch Naturvårdsverket. Övervakning av skyddade områden I Bilaga V (punkt 1.3.5) i Ramdirektivet för vatten beskrivs de tilläggskrav som finns gällande övervakningen i skyddade områden. Enligt kraven ska Punkter där dricksvatten tas ut omfattas av den kontrollerande och operativ övervakningen och Livsmiljöer och artskyddsområden omfattas av den operativa övervakningen. Övriga skyddade områden har egna system för övervakning som rapporteras till EU i andra sammanhang, och stationer för dessa ska inte ingå i övervakningsprogrammet 2012. Däremot kommer aktuellt övervakningsprogram för respektive direktiv att beskrivas på en sammanfattande nivå vid rapporteringen. Punkter där dricksvatten tas ut När det gäller urval av övervakning i ytvatten där uttag för produktion av dricksvatten sker, erhöll vattenmyndigheterna information om samtliga ytvattentäkter från SGU. Från detta sorterades sedan följande fram: 1) Ytvatten som pekats ut enligt artikel 7 i ramdirektivet för vatten 2) Ytvatten som ger mer än 100 m 3 per dag 3) Ytvatten där analys av prioriterade ämnen sker Samtliga stationer markerades som del av kontrollerande och operativ övervakning. Livsmiljöer och artskyddsområden När det gäller urval av miljöövervakning som berörs av Art- och habitatdirektivet, kan ett relevant sådant inte göras i dagsläget. Program för uppföljning av skyddade områden är under uppbyggnad och metoder för denna är framtagna, men något stationsnät har ännu inte tagits fram i Sverige. Därför har det inte varit möjligt att ta fram ett övervakningsprogram för dessa områden. Detta ställningstagande har skett i samförstånd med Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. Strategi för undersökande övervakning Diskussioner har förts mellan vattenmyndigheterna, HaV samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Dessa diskussioner har legat till grund för strategi för undersökande övervakning. Undersökande övervakning i samband med arbetet med förorenade områden och screeningverksamheten beskrivs i strategin. Sidan 24

Övervakningsprogram 2012-2015 för Västerhavets vattendistrikt Sammanfattning av urval Ur den samlade övervakningen av grundvatten har stationer valts ut för att ingå i övervakning av kvantitativ och kemisk status. I omfattar programmet för kvantitativ status totalt 18 stationer i 8 olika vattenförekomster, vilket utgör 1,7 % av det totala antalet grundvattenförekomster i distriktet (tabell 1). Programmet för kontrollerande övervakning av kemisk status omfattar 121 stationer i 113 olika grundvattenförekomster, vilket utgör 24% av det totala antalet grundvattenförekomster i distriktet. Inga stationer har rapporterats som operativa stationer då det varit svårt at utreda om de parametrar mäts som är orsaken till att vattenförekomsterna klassats till otillfredsställande kemisk status. Tabell 1. Sammanställning av övervakningsstationer för grundvatten i. Antal övervakade vattenförekomster Övervakning av kvantitativ status Operativ övervakning av kemisk status Västerhavets vattendistrikt Kontrollerande övervakning av kemisk status Totalt antal grundvattenförekomster i distriktet Antal VF Andel 1 Antal VF Andel 1 Antal VF Andel 1 Antal VF Grundvatten 8 1,7% 113 24% 0 0 477 1 Andel (%) av totala antalet vattenförekomster i distriktet. Ur den samlade övervakningen av ytvatten har stationer valts ut för att ingå i program för kontrollerande och operativ övervakning. I omfattar programmet för kontrollerande övervakning totalt 1175 ytvattenförekomster (exkl. övervakning av prioriterade ämnen), vilket utgör 46% av det totala antalet vattenförekomster i distriktet (tabell 2). Programmet för operativ övervakning omfattar 1096 vattenförekomster (exkl. övervakning av prioriterade ämnen), vilket motsvarar 43% av vattenförekomsterna. Prioriterade ämnen övervakas i det kontrollerande programmet i 528 vattenförekomster och i 255 vattenförekomster i det operativa programmet. Observera att samma vattenförekomst kan omfattas av både kontrollerande och operativ övervakning. Sammantaget omfattas ca 46% av vattenförekomsterna av någon form av rapporterad övervakning (figur 6), sjöar och kustvatten har högre andel än vattendrag och grundvatten. Tabell 2. Sammanställning av övervakningsstationer för ytvatten i. Antal övervakade vattenförekomster Västerhavets vattendistrikt Vattenkategorier Kontrollerande övervakning exkl. prioriterade ämnen Kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen Operativ övervakning exkl. prioriterade ämnen Operativ övervakning av prioriterade ämnen Totalt antal vattenförekomster Antal Andel 1 Antal Andel 1 Antal Andel 1 Antal Andel 1 Antal VF VF VF VF VF Sjöar 408 52% 400 51% 408 52% 126 16% 790 Vattendrag 732 44% 99 6% 655 40% 100 6% 1650 Övergångsvatten 1 50% 2 100% 1 50% 2 100% 2 Kustvatten 34 31% 27 25% 32 29% 27 25% 110 Totalt 1175 46% 528 21% 1096 43% 255 10% 2552 1 Andel (%) av totala antalet vattenförekomster i motsvarande vattenkategori. Sidan 25

Figur 6. Andel vattenförekomster per vattenkategori som omfattas av ÖP 2012. Grundvatten ÖP 2012 Övervakning av kvantitativ status I Västerhavets distrikt är det 18 stationer i 8 olika vattenförekomster (karta 1) som övervakas med avseende på kvantitativ status (tabell 3). Tabell 3. Övervakning av parametrar indikativa för kvantitativ status Våsterhavets vattendistrikt Övervakning av kvantitativ status Parametrar Antal stationer Frekvens/år Frekvens/cykel Grundvattennivå 8 24 ggr/år 1 Sidan 26

Karta 1. Kvantitativ övervakning i grundvatten i. Sidan 27

Övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning I Västerhavets distrikt är det 121 stationer i 113 olika vattenförekomster (karta 2) som omfattas av kontrollerande övervakning av kemisk status. Det är mycket olika provtagningsfrekvenser för stationerna från olika program. Av de obligatoriska parametrarna är det syre som oftast saknas bland de ingående parametrarna men även Magnesium och Aluminium saknas det mätningar för i några av programmets stationer (tabell 4). Tabell 4. Kontrollerande övervakning av parametrar indikativa för kemisk status. Övervakning av kemisk status Kontrollerande övervakning Parametrar Antal stationer Frekvens Obligatoriska parametrar: syre ph konduktivitet nitrat ammonium vätekarbonat sulfat klorid natrium kalium kalcium magnesium järn mangan aluminium 41 121 121 121 121 121 121 121 121 121 121 110 121 121 111 2 ggr/år 1 gång vart sjätte år Operativ övervakning I har inget urval för operativ övervakning gjorts även om flera stationer ligger i grundvattenförekomster där riskbedömningen har verifierats. Orsaken är att de ämnen vars värden överskridit gränsvärdena sällan ingår i kontinuerliga provtagningsprogram. Sidan 28

Karta 2. Program för Kontrollerande övervakning av kemisk status i grundvatten i Västerhavets vattendistrikt. Av sekretesskäl visas inte stationerna utan de övervakade grundvattenförekomsterna. Sidan 29

Ytvatten ÖP 2012 Kontrollerande övervakning 46% av distriktets vattenförekomster omfattas av kontrollerande övervakning i någon form (karta 3 och 4). Här presenteras hur övervakningen fördelas mellan statusklasser och kvalitetsfaktorer. Övervakning av statusklasser I Västerhavets distrikt omfattas 46 % av vattenförekomsterna av kontrollerande övervakning. Övervakningen är relativt väl fördelad mellan de olika statusklasserna i förhållande till hur många vattenförekomster det är av respektive statusklass (figur 7). Som framgår av figur 8 är dock övervakningsinsatserna i relation till antalet vattenförekomster störst i vattenförekomster med hög och dålig status. 6% Samtliga VF - fördelning mellan statusklasser 2% 2% 0% 44% 0% 47% Hög God Måttlig Otillfreds. Dålig MEP GEP VF med kontrollerande övervakning - fördelning mellan statusklasser 3% 2% 0% 7% 0% Hög God 43% Måttlig Otillfreds. 45% Dålig MEP GEP Figur 7. Fördelning mellan statusklasser för samtliga vattenförekomster och för vattenförekomster i programmet för kontrollerande övervakning. Sidan 30

Figur 8. Andel övervakade vattenförekomster av respektive statusklass i förhållande till totala antalet vattenförekomster av respektive statusklass. MEP/GEP = Måttlig/God ekologisk potential. Övervakning av kvalitetsfaktorer Biologiska kvalitetsfaktorer Samtliga biologiska kvalitetsfaktorer övervakas inom Västerhavets distrikt (tabell 5). De vanligaste biologiska undersökningar som görs är fisk och bottenfauna i vattendrag med 536 respektive 505 stationer. Många av dessa stationer utförs inom kalkeffektuppföljningen. Stationer för påväxtalger har lagts både inom kalkeffektuppföljningen och inom flera samordnade recipientkontrollprogram och uppgår nu till hela 165 stationer för distriktet och fler stationer är på gång. I sjöar har lägre andel av vattenförekomsterna biologisk övervakning än i vattendragen och det som främst görs är bottenfauna, växtplankton och fiskövervakning. Sjöar med regelbunden makrofytövervakning är dock endast sex stycken. I kustvattnen är det också bottenfauna som har flest stationer följt av makroalger och växtplankton. Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer I relation till antalet vattenförekomster är sjöarna de som har flest stationer för fysikaliska och kemiska parametrar. I sjöarna utgör dock omdrevssjöar, som bara provtas en gång vart sjätte år, ett stort antal och i dessa provtas heller inte syre och ljusförhållanden. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Endast sju statoner i sjöar och 59 i vattendrag i ÖP2012 övervakar hydrologisk regim i. När det gäller både kontinuitet och morfologiska förhållanden finns det dock ett underlag för statusklassningar genom databaser som ännu inte kopplats till VISS, såsom vandringshinderdatabas och biotopkarteringsdatabas. Provtagningsfrekvenser Då stationerna har plockats från många olika program är det också ett vitt spann av frekvenser för mätningarna av respektive kvalitetsfaktor, några provtagningsfrekvenser har därför inte angivits i tabell 5. Sidan 31

Tabell 5. Kontrollerande övervakning av kvalitetsfaktorer, redovisat som antal stationer. IA står för att kvalitetsfaktorn inte ar aktuell för vattenkategorin. Västerhavets Vattendistrikt Sjöar Kontrollerande övervakning av kvalitetsfaktorer Vattendrag Kustvatten + utsjövatten 1 Övergångsvatten Biologiska kvalitetsfaktorer Antal stn Antal stn Antal stn Antal stn Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton (inkl Chla) 136 IA 25 1 Makrofyter + Makroalger 6 IA 34 - Påväxtalger IA 165 IA IA Bottenfauna 155 505 49 - Fisk 98 536 IA 2 - Hydrologisk regim 7 59 - - Tidvatten IA IA - - Kontinuitet - - IA IA Morfologiska förhållanden - - IA IA Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Ljusförhållanden 198 330 24 1 Syre 176 323 24 1 Salthalt 435 379 24 1 Försurning 470 419 IA IA Näringsämnen 497 458 24 1 1 Utsjöstationer har tagits med i urvalet som komplement till den kontrollerande övervakningen i främst de yttre kustvattentyperna. 2 Fisk ingår inte som kvalitetsfaktor för kustvatten enligt Ramdirektivet för Vatten och presenteras därför inte här. Fisk ingår för övergångsvatten. Övervakning av betydande vatten Vid arbetet med att ta fram övervakningsprogram ska medlemsländerna, där det är lämpligt, bland annat se till att det finns punkter för övervakning i betydande vattenvolymer och vattenflöden. Vilka dessa vatten är har överenskommits av vattenmyndigheterna, HaV och SGU. I Västerhavets distrikt sker det kontrollerande övervakning i samtliga dessa (tabell 6 och 7). Tabell 6. Övervakning av betydande vattenflöden i. (källa: SMHI) Namn HARO nr Vattendistrikt Utlopp Area (km 2 ) Omfattas av övervakning Lagan 98 Västerhavet Mynningen i havet 6 452 Ja Nissan 101 Västerhavet Mynningen i havet 2 686 Ja Ätran 103 Västerhavet Mynningen i havet 3 342 Ja Göta älv 108 Västerhavet Mynningen i havet 50 116 Ja Gullspångsälven 108 Västerhavet Mynningen i Vänern 5 044 Ja Byälven 108 Västerhavet Mynningen i Vänern 4 785 Ja Norsälven 108 Västerhavet Mynningen i Vänern 4 174 Ja Upperudsälven 108 Västerhavet Mynningen i Vänern 3 337 Ja Sidan 32

Tabell 7. Övervakning av betydande vattenvolymer i. (källa:smhi) Namn Vattendistrikt Area (km 2 ) SjöID Omfattas av övervakning Vänern Västerhavet 5 650 647666-129906 Ja Bolmen Västerhavet 173 629511-136866 Ja Skagern Västerhavet 132 654174-140266 Ja Stora Le/Foxen Västerhavet 119 658397-127781 Ja Komplettering av övervakning i utsjövatten Utifrån kriteriet att data är tillämpbart för den yttre kustvattentypen har ett antal utsjöstationer, dvs stationer utanför baslinjen + 1 nautisk mil, som övervakar fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer, växtplankton/chl-a, bottenfauna och prioriterade ämnen (i biota) valts att ingå i programmet för kontrollerande övervakning (tabell 8). Samtliga valda stationer är nationella trendstationer med stabil, frekvent övervakning. Stationerna ligger således inte inom vattenförekomst, men har associerats till närmaste vattenförekomst i den yttre kustvattentypen. Tabell 8. Antal utsjöstationer som valts ut för att komplettera den kontrollerande övervakningen i kustvatten. Antal utsjöstationer Kontrollerande övervakning Vattenkategori utsjövatten Antal stationer Frekvens/år Fys-kem 3 12 ggr/år Växtplankton/chl-a 3 12 ggr/år Bottenfauna 8 1 g/år Prioriterade ämnen ( i biota) 3 1 g/år Sidan 33

Karta 3. Program för Kontrollerande övervakning i, per ytvattenkategori. Kartan visar stationer i vattenförekomster med övervakning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Kartan visar inte övervakning av prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen. Sidan 34

Karta 4. Program för Kontrollerande övervakning i Västerhavets distrikt, uppdelat på biologiska och fysikalisk-kemiska/hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Kartan omfattar inte övervakning av prioriterade eller särskilt förorenande ämnen. Sidan 35

Kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen Kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen omfattar all stabil övervakning i sediment, biota och vatten inklusive stationer som ingår i omdrevsprogrammet för sjöar (karta 5 och 6). I tabell 9 redovisas kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen som antal övervakade stationer (tabell enligt NFS 2006:11). Den låga provtagningsfrekvensen i sjöar beror på att de flesta stationer antingen är omdrevsstationer, där ett prov tas vart sjätte år i vattenfas, eller sedimentprovtagningar. Metaller i fisk är annan vanlig undersökning i sjöar och även här görs provtagningarna vart tredje eller vart sjätte år i de flesta fall. Förutom metaller är det få prioriterade ämnen som mäts i sjöar och vattendrag. I vattendrag utgör vattenkemistationerna den största andelen vilket också avspeglar sig i tätare provtagningsfrekvens. Näst vattenkemi är metaller i vattenmossa den vanligaste undersökningstypen. Kustvatten och övergångsvatten är de vattenkategorier där flest olika prioriterade ämnen mäts, även här är det sedimentundersökningar som dominerar. Tabell 9. Kontrollerande övervakning av kvalitetsfaktorn Prioriterade ämnen, redovisat som antal stationer. Frekvens anger den vanligast förekommande provtagningsfrekvensen för respektive parameter. En del av vattenförekomsterna har övervakning av både biota, sediment och vatten. Västerhavets Kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen vattendistrikt Sjöar Vattendrag Kustvatten Övergångsvatten Ämne Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Kadmium 393 Var sjätte år 103 12 ggr/år 22 Var femte år 2 Var femte år Kvicksilver 118 Var tredje år 60 6 ggr/år 23 Var femte år 2 Var femte år Bly 393 Var sjätte år 112 12 ggr/år 23 Var femte år 2 Var femte år Nickel 391 Var sjätte år 97 12 ggr/år 23 Var femte år 2 Var femte år Bromerade difenyletrar (BrDPE, flamskyddsmedel) 9 Var tionde år 24 Var femte år 2 Var femte år Hexaklorbensen (HCB) 26 Var femte år 3 Var femte år Hexaklorcyklohexan (HCH) 2 1 g/år DDT 2 Var tionde år 25 Var femte år 5 Var femte år PAH 29 Var sjätte år 47 Var femte år 3 Var femte år Tributyltenn föreningar (TBT) 9 Var tionde år 1 1 g/år 40 Var femte år 4 Var femte år Di(2-ethylhexyl)ftalat (DEHP) 9 Var tionde år 2 Var femte år 1 Var femte år Nonylfenol 9 Var tionde år 3 Var femte år Oktylfenol 9 Var tionde år 3 Var femte år Aldrin 1 Var sjätte år Antracen 31 Var femte år 3 Var femte år Benso(a)pyrene 31 Var femte år 3 Var femte år Endosulfan 1 Var sjätte år Endrin 1 Var sjätte år Fluoranten 31 Var femte år 3 Var femte år Isodrin 1 Var sjätte år Naftalen 39 Var femte år 2 Var femte år Pentaklorbensen 19 Var femte år 2 Var femte år Triklorbensener 3 Var femte år Totalt 1350 373 421 39 Sidan 36

Karta 5. Kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen i per vattenkategori. Sidan 37

Karta 6. De nationella och regionala övervakningsprogrammen för omdrevssjöar utgör en stor del av den totala kontrollerande övervakningen av prioriterade ämnen i. Kartan visar övervakning av prioriterade ämnen i vattenfas, biota (fisk) och sediment. I omdrevssjöarna analyseras prioriterade ämnen i vattenfas 1 gång/6 år. Sidan 38

Operativ övervakning Operativ övervakning har valts ut i vattenförekomster som i VISS har markerats vara i riskzonen att inte uppnå God ekologisk status till 2015 har en övervakning som svarar på det eller de miljöproblem som angivits i VISS. Övervakning av miljöproblem Tabellerna 10-14 visar antal vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå God ekologisk status till 2015 (exklusive miljöproblemet Miljögifter), antal vattenförekomster som har en övervakning som svarar på respektive miljöproblem samt hur stor andel av förekomsterna i riskzonen ( at risk ) som har en relevant övervakning. En tabell presenteras per miljöproblem. Figur 9 visar en sammanfattning av samtliga miljöproblem och vattenkategorier. Tabell 10. Operativ övervakning av miljöproblemet försurning. Västerhavets Vattendistrikt Samtliga vattenförekomster Relevant operativ övervakning Miljöproblem försurning At risk Totalt Fys-kem Biologi Vattenkategori Antal VF Antal VF Andel (%) Antal VF Antal VF Sjöar 436 338 78% 324 110 Vattendrag 772 457 59% 415 378 Totalt 1208 795 66% 739 488 Framförallt genom en väl uppbyggde kalkeffektuppföljning har distriktet en relativt hög andel av de försurade vattenförekomsterna som har någon form av operativ övervakning. Sjöarna har högst andel övervakade vattenförekomster totalt sett medan biologisk övervakning är mer frekvent i vattendragen där 49% av vattenförekomsterna har biologiska provtagningsstationer. Tabell 11. Operativ övervakning av miljöproblemet övergödning. Västerhavets Vattendistrikt Miljöproblem övergödning Samtliga vattenförekomster Relevant operativ övervakning At risk Totalt Fys-kem Biologi Vattenkategori Antal VF Antal VF Andel (%) Antal VF Antal VF Sjöar 106 59 56% 57 43 Vattendrag 379 185 49% 152 123 Kustvatten 105 32 30% 16 32 Övergångsvatten 2 1 50% 1 0 Totalt 592 277 47% 226 198 Endast 30% av de övergödda kustvattenförekomsterna har stationer för uppföljning av kvalitetsfaktorer kopplade till övergödning medan motsvarande siffra är runt 50% för övriga vattenkategorier. Sjöar har högst andel med biologisk provtagning men här är det många stationer där endast klorofyll mäts. Sidan 39

Tabell 12. Operativ övervakning av miljöproblemet flödesförändringar. Västerhavets Vattendistrikt Miljöproblem flödesförändringar Samtliga vattenförekomster At risk Relevant operativ övervakning Totalt Vattenkategori Antal VF Antal VF Andel (%) Sjöar 205 0 0% Vattendrag 437 147 34% Totalt 642 147 23% Tabell 13. Operativ övervakning av miljöproblemet kontinuitetsförändringar. Västerhavets Vattendistrikt Samtliga vattenförekomster Relevant operativ övervakning Miljöproblem kontinuitetsförändringar At risk Totalt Vattenkategori Antal VF Antal VF Andel (%) Sjöar 45 0 0% Vattendrag 586 189 32% Totalt 631 189 30% Tabell 14. Operativ övervakning av miljöproblemet morfologiska förändringar. Västerhavets Vattendistrikt Samtliga vattenförekomster Relevant operativ övervakning Miljöproblem morfologiska förändringar At risk Totalt Vattenkategori Antal VF Antal VF Andel (%) Sjöar 12 0% Vattendrag 478 175 37% Totalt 490 175 36% Övervakningen av biologiska parametrar som är relevant för de hydromorfologiska miljöproblemen enligt urvalskriterierna visar att det i vattendragen finns övervakningsstationer i ungefär en tredjedel av vattendragen. För sjöarna har inga stationer kommit med i urvalet. Sidan 40

Figur 9. Antal vattenförekomster för respektive miljöproblem som jämförelse till hur stor andel av varje miljöproblem som har en operativ övervakning. Övervakning av kvalitetsfaktorer Tabell 15 visar antalet stationer för den operativa övervakningen (karta 7) av kvalitetsfaktorer (exkl. prioämnen) med ungefärlig frekvens för de stationer som ingår (tabell enligt NFS 2006:11). Sidan 41

Tabell 15. Operativ övervakning av kvalitetsfaktorer, redovisat som antal stationer. Frekvensen anger den vanligast förekommande provtagningsfrekvensen för respektive kvalitetsfaktor. Västerhavets Vattendistrikt Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton (inkl. Chla) Makrofyter + Makroalger Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Operativ övervakning Sjöar Vattendrag Kustvatten Övergångsvatten Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens 76 1 g/år 21 12 ggr/år 4 Var annat år Påväxtalger 129 Bottenfauna 102 Hydrologisk regim Tidvatten Kontinuitet Morfologiska förhållanden Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Fisk 83 Var tredje år Var tionde år 435 489 Vart annat år Var tredje år Vart annat år 34 1 g/år 44 1 g/år Ljusförhållanden 65 2 ggr/år 162 6 ggr/år 20 12 ggr/år 1 12 ggr/år Syre 57 2 ggr/år 158 6 ggr/år 20 12 ggr/år 1 12 ggr/år Försurning 484 2 ggr/år 653 5 ggr/år Näringsförhållanden 130 2 ggr/år 222 6 ggr/år 20 12 ggr/år 1 12 ggr/år Totalt 1001 2248 159 3 Sidan 42

Karta 7. Program för Operativ övervakning i, per vattenkategori. Kartan omfattar övervakning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Kartan omfattar inte övervakning av prioriterade eller särskilt förorenande ämnen. Sidan 43

Operativ övervakning av prioriterade ämnen Den operativa övervakningen av prioriterade ämnen har inte kunnat väljas ut på samma grund som för de andra miljöproblemen, det vill säga där miljöproblemet förekommer. Därför kan inte statistik visas för hur stor andel som övervakas av de vattenförekomster som är riskzonen att inte uppnå god kemisk status. Den operativa övervakningen av prioriterade ämnen omfattar all stabil övervakning i sediment, biota och vatten förutom stationer som ingår i omdrevsprogrammet för sjöar. Tabell 15 visar operativ övervakning av prioriterade ämnen som antal övervakade stationer per parameter och med ungefärlig frekvens (tabell enligt NFS 2006:11). Tabell 15. Operativ övervakning av kvalitetsfaktorn Prioriterade ämnen, redovisat som antal stationer. Frekvens anger den vanligast förekommande provtagningsfrekvensen för respektive parameter. En del av vattenförekomsterna har övervakning av både biota, sediment och vatten. Västerhavets vattendistrikt Ämne Bromerade difenyletrar (BrDPE, flamskyddsmedel) Operativ övervakning av prioriterade ämnen Sjöar Vattendrag Kustvatten Övergångsvatten Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Antal stn Frekvens Kadmium 116 Var sjätte år 103 12 ggr/år 22 Var femte år 2 Var femte år Kvicksilver 118 Var tredje år 60 6 ggr/år 23 Var femte år 2 Var femte år Bly 116 Var sjätte år 112 12 ggr/år 23 Var femte år 2 Var femte år Nickel 114 Var sjätte år 97 12 ggr/år 23 Var femte år 2 Var femte år 9 Var tionde år 24 Var femte år 2 Var femte år Hexaklorbensen (HCB) 26 Var femte år 3 Var femte år Hexaklorcyklohexan (HCH) 2 1 g/år DDT 2 Var tionde år 25 Var femte år 5 Var femte år PAH 29 Var sjätte år 47 Var femte år 3 Var femte år Tributyltenn föreningar (TBT) 9 Var tionde år 1 1 g/år 40 Var femte år 4 Var femte år Di(2-ethylhexyl)ftalat (DEHP) 9 Var tionde år 2 Var femte år 1 Var femte år Nonylfenol 9 Var tionde år 3 Var femte år Oktylfenol 9 Var tionde år 3 Var femte år Aldrin 1 Var sjätte år Antracen 31 Var femte år 3 Var femte år Benso(a)pyrene 31 Var femte år 3 Var femte år Endosulfan 1 Var sjätte år Endrin 1 Var sjätte år Fluoranten 31 Var femte år 3 Var femte år Isodrin 1 Var sjätte år Naftalen 39 Var femte år 2 Var femte år Pentaklorbensen 19 Var femte år 2 Var femte år Triklorbensener 3 Var femte år Totalt 519 373 421 39 Sidan 44

Karta 8. Operativ övervakning av prioriterade ämnen i per vattenkategori. Sidan 45

Övervakning i skyddade områden Den kontrollerande och operativa övervakningen har kompletterats med övervakning av skyddade områden avseende ytvattenförekomster som används för dricksvatten. Inget urval av övervakning i områden utpekade enligt Art- och habitatdirektivet är möjligt att göra i dagsläget, se kapitel Övervakning i skyddade områden. Dricksvattentäkter i ytvatten I tabell 17 anges antalet stationer i ytvattentäkter som övervakas genom program för råvattenkontroll. Övervakning av dricksvattentäkter som finns i grundvatten presenteras i kapitlet för grundvatten. Tabell 17. Sammanställning av övervakning i ytvattentäkter. Den angivna frekvensen är den genomsnittliga frekvensen för ingående stationer. Västerhavets Övervakning av ytvattentäkter Vattendistrikt Sjöar Vattendrag Övervakning av Antal Frekvens Antal Frekvens/cykel prioriterade ämnen stationer stationer Aldrin 5 1 g per år 2 1 g per år Atrazin 9 1 g per år 2 1 g per år Bensen 7 1 g per år 2 1 g per år Benso(a)pyrene 7 1 g per år 2 1 g per år Benzo(b)fluoranten 4 1 g per år 2 1 g per år Benso(g,h,i)perylen 7 1 g per år 2 1 g per år Benso(k)fluoranten 4 1 g per år 2 1 g per år Kadmium 8 1 g per år 2 1 g per år 1,2-dikloretan 7 1 g per år 2 1 g per år Diuron 6 1 g per år 2 1 g per år Kvicksilver 8 1 g per år 2 1 g per år Indeno(1,2,3-cd)pyren 7 1 g per år 2 1 g per år Isoproturon 9 1 g per år 2 1 g per år Nickel 8 1 g per år 2 1 g per år Bly 8 1 g per år 2 1 g per år Pentaklorfenol 1 2 g per år Simazin 9 1 g per år 2 1 g per år Tetrakloretylen 7 1 g per år 2 1 g per år Trikloretylen 7 1 g per år 2 1 g per år Triklormetan 5 1 g per år 2 1 g per år Totalt 133 38 Övervakningsprogram 2012-2015 för Glomma internationella vattendistrikt inom Sverige Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt ansvarar även för att ta fram ett övervakningsprogram för det internationella distriktet Glomma som vi delar med Norge. Samtliga avrinningsområden inom Glomma mynnar i Norge men t.ex. Enningdalsälven har största delen av sitt avrinningsområde i Sverige. Sammanfattning av urval Det finns bara två grundvattenförekomster inom distriktet och ingen av dessa har någon övervakningsstation. Ur den samlade övervakningen av ytvatten har 40 stationer i 29 olika vattenförekomster valts ut för att ingå i program för kontrollerande och operativ övervakning inom Glomma (tabell 18). Programmet för kontrollerande övervakning omfattar totalt 20 Sidan 46

vattenförekomster (exkl. övervakning av prioriterade ämnen), vilket utgör 37% av det totala antalet vattenförekomster. Programmet för operativ övervakning omfattar 25 vattenförekomster (exkl. övervakning av prioriterade ämnen), vilket motsvarar 46% av vattenförekomsterna. Prioriterade ämnen övervakas i det kontrollerande programmet i 9 sjöar och ett vattendrag. Samtliga 9 sjöar ingår i det nationella omdrevsprogrammet och har inte valts ut till det operativa programmet. Observera att samma vattenförekomst kan omfattas av både kontrollerande och operativ övervakning. Tabell 18. Sammanställning av övervakningsstationer för ytvatten i Glomma inom Sverige. Antal övervakade vattenförekomster Glomma Kontrollerande övervakning exkl. prioriterade ämnen Kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen Operativ övervakning exkl. prioriterade ämnen Operativ övervakning av prioriterade ämnen Totalt antal vattenförekomster Vattenkategorier Antal VF Andel 1 Antal VF Andel 1 Antal VF Andel 1 Antal VF Andel 1 Antal VF Sjöar 10 43% 9 39% 15 65% 0 0% 23 Vattendrag 10 32% 1 32% 10 32% 1 3% 31 Totalt 20 37% 10 19% 25 46% 1 2% 54 1 Andel (%) av totala antalet vattenförekomster i motsvarande vattenkategori. Övervakning av kvalitetsfaktorer För den kontrollerande övervakningen (tabell 19) är det främst stationer från nationell övervakning i sjöar samt den biologiska provtagningen från kalkeffektuppföljningen som rapporterats (karta 9). Tabell 19. Kontrollerande övervakning av kvalitetsfaktorer, redovisat som antal stationer. Frekvens anges som intervall per år och per förvaltningscykel (6 år) för respektive kvalitetsfaktor. IA står för att kvalitetsfaktorn inte ar aktuell för vattenkategorin. Glomma Kontrollerande övervakning av kvalitetsfaktorer Sjöar Vattendrag Biologiska Antal Antal Frekvens/år Frekvens/cykel kvalitetsfaktorer stn stn Frekvens/år Frekvens/cykel Växtplankton (inkl Chla) - IA Makrofyter - IA Påväxtalger IA 1 1 2 Bottenfauna IA 6 1 3 Fisk - 4 1 2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hydrologisk regim 1 3 Kontinuitet - - Morfologiska förhållanden Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer - - Ljusförhållanden - 1 12 1 Syre - 1 12 1 Salthalt 9 1 6 1 12 1 Försurning 9 1 6 1 12 1 Näringsämnen 9 1 6 1 12 1 Sidan 47

Karta 9. Program för Kontrollerande övervakning i Glomma internationella vattendistrikt. Kartan visar stationer i vattenförekomster med övervakning av biologiska, fysikalisk-kemiska, hydromorfologiska kvalitetsfaktorer samt prioriterade ämnen. Sidan 48

Inom Glomma är det framför allt miljöproblemen försurning, morfologiska förändringar kontinuitet som ger upphov till att vattenförekomster klassats som at risk för ekologisk status. (tabell 20). Tabell 20. Antalet vattenförekomster (VF) som bedömts ha respektive miljöproblem i Glomma. Antal VF "at risk" Sjöar Vattendrag miljöproblem antal VF andel VF antal VF andel VF Försurning 14 61% 25 81% Övergödning 1 4% 1 3% Främmande arter 0 0% 0 0% Vattenutag 0 0% 0 0% Flödesför. 0 0% 0 0% Kontinuitet 0 0% 5 16% Morfologi 0 0% 8 26% Den operativa övervakningen inom distrikt Glomma (tabell 21) utgörs framför allt av kalkeffektuppföljning och nationell övervakning. Fisk i sjöar saknas det program då finansiering av framtida provfisken är osäker, men många av sjöarna har dock provfiskats någon gång under de senaste 10 åren. Tabell 21. Operativ övervakning av kvalitetsfaktorer, redovisat som antal stationer. Frekvens anges som intervall per år och per förvaltningscykel (6 år) för respektive kvalitetsfaktor. Operativa övervakning av kvalitetsfaktorer Glomma Sjöar Vattendrag Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton (inkl Chla) Makrofyter Antal stn Frekvens/år Frekvens/cykel Antal stn Frekvens/år Frekvens/cykel Påväxtalger 1 1 2 Bottenfauna 6 1 3 Fisk 4 1 2 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hydrologisk regim Kontinuitet Morfologiska förhållanden Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Ljusförhållanden Syre Salthalt Försurning 14 1 6 9 5 1 Näringsämnen 1 1 6 Sidan 49

Karta 10. Program för Operativ övervakning i, per ytvattenkategori. Kartan visar stationer i vattenförekomster med övervakning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Kartan visar inte övervakning av prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen. Sidan 50

Inom distrikt Glomma finns få källor till prioriterade ämnen. Det är bara inom de nationella programmen för flodmynningar och omdrevssjöar som det görs mätningar av prioriterade ämnen (tabell 21). Tabell 21. Kontrollerande övervakning av prioriterade ämnen, redovisat som antal stationer. Frekvens anges som intervall per år och per förvaltningscykel (6 år) för respektive ämne. Vattendragsstationen, som ligger där Enningsdalsälven rinner över till Norge, har även rapporterats som operativ station. Glomma Övervakning av prioriterade ämnen Vattendistrikt Sjöar Vattendrag Ämne Antal stn Frekvens/år Frekvens/cykel Antal stn Frekvens/år Frekvens/cykel Kadmium 10 1 6 1 12 1 Kvicksilver 1 12 1 Nickel 10 1 6 1 12 1 Bly 10 1 6 1 12 1 Strategi för undersökande övervakning ÖP 2012 Förutom program för kontrollerande och operativ övervakning ska en strategi för undersökande övervakning finnas. Strategin är densamma för alla vattendistrikt i Sverige. Den undersökande övervakningen kan i specifika fall ligga till grund för inrättande av åtgärdsprogram med syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna och för att anpassa operativa övervakningsprogram (figur 10). Figur 10. Flödesschema för undersökande respektive operativ övervakning. Sidan 51

När miljökvalitetsnormen inte uppnås eller när orsaken till en miljöeffekt är okänd Undersökande övervakning kan utföras när kontrollerande övervakning visar att miljökvalitetsnormen inte nås och operativ övervakning inte redan inletts för att fastställa orsakerna. Syfte med den undersökande övervakningen är då att klarlägga omfattningen av miljöproblemet så att rätt åtgärder kan genomföras. Det är tillsynsmyndigheten som har ansvar för genomförandet av den undersökande övervakningen i enlighet med 26 kap MB, antingen genom egna undersökningar eller genom att ålägga verksamhetsutövaren/-na att genomföra övervakningen. Undersökande övervakning bör också utföras när den ekologiska eller kemiska statusen inte uppnår god status och orsaken till miljöeffekten är okänd. Undersökningarna kan avse såväl utvidgade undersökningar av de ekologiska och kemiska förhållandena som fördjupad påverkansanalys. Syfte med den undersökande övervakningen är då att klarlägga miljöproblemet så att rätt åtgärder kan genomföras. Det är vattenmyndigheterna och länsstyrelserna som ansvarar för att övervaka och utreda orsakssambanden för statusklassificeringen och miljöproblem inom ramen för sitt kartläggningsarbete inom vattenförvaltningsarbetet (vattenförvaltningsförordningen). Att utreda orsakssamband är nödvändigt som grund för åtgärdsprogrammet och vilka åtgärder som behövs. För vissa miljöproblem kan särskilda nationella/regionala projekt behöva initieras för att undersöka orsakssambanden. Undersökande övervakning i samband med efterbehandling av förorenade områden Ett exempel på undersökande övervakning är de undersökningar som görs inom arbetet med förorenade områden inför fortsatt arbete med åtgärder. I de fall dessa områden påverkar vatten, såväl ytvatten som grundvatten, omfattas de av punkt 8 i vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2009-2015. När det efter övergripande inventering bedömts att det förekommer läckage till vatten och/eller att påverkan finns, vidtas undersökningar, den så kallade MIFO Fas II -klassningen, för att verifiera utsläppens/läckagets omfång. Är utsläppet/läckaget av sådant omfång att risk för miljö eller hälsa föreligger eller att miljökvalitetsnormen inte uppnås går man vidare med en förstudie. I förundersökningen görs ytterligare bestämning av art/karaktär på utsläppet/läckaget samt var ifrån det härstammar. Nästa steg är att genomföra en huvudstudie där det kvantifieras vilka ämnen och vilka mängder som behöver åtgärdas och vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta (figur 11). Figur 11. Arbetsflöde vid åtgärder av förorenade områden och i vilka faser undersökande övervakning genomförs. MIFO Fas II-klassning innebär att riskklassningen från den översiktliga inventeringen verifieras med provtagning för de objekt med högst risk. Sidan 52

Undersökande övervakning i samband med screening av miljögifter Ett annat exempel på undersökande övervakning är screening av miljögifter. Denna startade 1996 97 på uppdrag av Naturvårdsverket. Målet är en screening som kan fungera som ett earlywarning - system för att hitta förekomst av nya miljögifter i miljön. Framförallt utgör resultaten från screeningen underlag för bedömning av behov av åtgärder. Det är också ett sätt att få information om alla de kemiska ämnen som finns med på olika internationella listor och som Sverige åtagit sig att kontrollera. Screeningen ger också underlag för att avgöra om ett ämne ska tas med i regelbundna mätningar i exempelvis övervakningsprogram med tidsserier (figur 12). Figur 12. Screeningprocessen Olyckor och föroreningsincidenter Undersökande övervakning behöver ibland genomföras i samband med en olycka eller föroreningsincident. Det är särskilt effekterna på miljön, den ekologiska, kemiska eller kvantitativ statusen, som ska följas upp och för att se om insatta åtgärder har fått önskad effekt. Ansvarsfördelningen för den undersökande övervakningen är delad mellan olika myndigheter och följer i huvudsak det område som idag regleras i lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB) ansvarar för samordning och metodutveckling med avseende på uppföljning av miljöeffekter för olyckor och föroreningsincidenter för land, sjöar, vattendrag, kanaler och hamnar. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att samordning och metodutveckling med avseende på uppföljning av miljöeffekter för olyckor och föroreningsincidenter som sker inom sitt ansvarsområde. HaV har uppdragit åt Sweco att ge expertstöd vid olje- och kemikalieolyckor till havs och i inlandsvatten, den så kallade oljejouren. Tillsynsmyndigheten har ansvar för genomförandet av den undersökande övervakningen i enlighet med 26 kap MB, antingen genom egna undersökningar eller genom att ålägga verksamhetsutövaren/-na att genomföra undersökningar med anledning av olyckans miljöeffekter. Sidan 53