Virtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18

Relevanta dokument
God och nära vård i Gävleborg

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet

Brunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen

Uppföljning vård på distans och mobila lösningar

JAN Beskrivning Utvecklingsuppdrag primärvården

Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018

Öppna förskolan Gläntan

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Kompetenslyftet ehälsa

MVT. Kistamässan

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Befolkningsinriktade hälsosamtal

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Delrapport 2 Hälsosam Ragunda februari 2014

Slutrapport Distansmöte IFO

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

Uppföljning av Vårdval Stockholm

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Familjecentraler framgång och fall

Minnesanteckningar från möte med den lokala SUF-gruppen i Falun

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Ingela Jönsson Dnr:RS/282/2016 Samordningskansliet

Sammanträde i sjukvårdsstyrelse söder

Lathund inmatningsverktyget

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

4. Hur många besök för psykisk ohälsa har gjorts under 2018? Antal

Förslag till inriktning av budget för 2005.

Att barn- och ungdomsanpassa den fysiska miljön

Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

Förebygga ohälsa bland samer I primärvården Krokoms NVO

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

Slutrapport. Version Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Handlingsplan för Mysam Gävle år

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

Folkhälsoplan

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

1. Har stimulansmedel använts/intecknats för ökad bemanning? 1 a. Inom vilka yrkeskategorier har ni ökat bemanningen? Ange antal årsarbetare.

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014

Diabetesgrupp på hälsocentral

Forska!Sveriges opinionsundersökning

PROJEKTPLAN

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör

Hälsofrämjande arbetsplatser

Vill ge anhöriga partners stöd

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

ORGANISATION RIKTLINJEARBETET IMPLEMENTERING AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Arbetsväxling vad anser personalen? Karlstads Teknikcenter Tel

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Kommunala pensionärsrådet Gävle kommun

Mall för slutrapport förprojektering

Hälsoval Jämtlands län

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Minnesanteckning Färgelanda, , Närhälsan, konferensrum, Färgelanda. 8:00-11:00 Personer med sammansatta behov av vård och omsorg

SUF konferens Från praktik till att bygga hållbara strukturer för samverkan

Verksamhetsutvecklingsprojekt

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

Mötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Onsdag 9 oktober

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

Föräldrastöd i grupp

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

5-stegsguide. Till ett effektivt digitalt samarbete

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Metoder för förbättrad venprovtagning

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård

Transkript:

Datum Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Virtuella grupper Svegs HC Sep 17- maj18

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte och mål... 2 Metod... 3 Resursåtgång... 4 Resultat... 4 Slutsats... 5 /kontakt... 5 1

Sammanfattning I vår region har många i befolkningen långa avstånd till både sjukhus och hälsocentral och det finns ett stort värde i att kunna erbjuda aktiviteter på närmaste på hälsocentral. Med virtuella grupper vill vi ge alla samma möjlighet att delta i hälsofrämjande grupper på lika villkor oavsett storlek på hälsocentral. Att genomföra virtuella grupper ska vara enkelt, därför har vi tagit fram en informationsfolder som presenterar idén och hjälper gruppansvarig att sätta igång en virtuell patientgrupp. De rum som deltagarna befinner sig i ska förstärka känslan av gruppgemenskap så därför strävar vi mot att inreda och utrusta rummen likadant på alla enheter. Aktuella grupper identifieras och när man startar finns det färdiga mallar att jobba utifrån. Bakgrund I Härjedalen är det långa avstånd och få personer som bor i kommunen. Det finns ett behov av att kunna erbjuda olika typer av gruppaktiviteter för våra patienter men ett problem är att det är så få deltagare i varje grupp att det många gånger inte alls kan erbjudas. Idén som vi presenterar här har sitt ursprung hos våra barnmorskor som framförde önskemål om att kunna bjuda in till gemensam föräldragrupp med deltagare från både Hede, Funäsdalen och Sveg (Fysiskt på respektive HC) samt även kunna bjuda in föreläsare från t.ex. BB/förlossningen på länk. Vi såg möjligheter även för andra grupper att tänka på samma sätt. Vi ansåg också att själva rummet var viktigt så att känslan av gemenskap och att vara i samma rum behövde förstärkas. Vi hade redan påbörjat utformning av rum med anpassad inredning och utrustar dessa med bra videoutrustning. Tanken är att rummen på de olika hälsocentralerna ska likna varandra. Det som tidigare funnits att tillgå är konferensrum. Vi ville utforma rummen mer anpassade för patientgrupper. Syfte och mål Vi vill erbjuda befolkningen i glesbygd möjligheten att delta i olika patientgrupper på distans, med känslan av att de är på plats. Göra det enkelt för den som leder gruppen att: Använda tekniken Arrangera/organisera både inbjudan och deltagarna på andra hälsocentraler Förväntan: Att delta i grupper där man kan utbyta erfarenheter, träffa likasinnade och få kunskap om sin situation är hälsofrämjande och en viktig aspekt i vårt sjukdomsförebyggande arbete. Vi har långa avstånd i vår region och på detta sätt skulle man kunna ge befolkningen här samma förutsättningar som de som bor på en större ort och har nära till allt. 2

Ökad tillgänglighet för de som bor i glesbygd med bättre folkhälsa som effekt. Mål: Att komma igång med minst en gruppverksamhet Kunna erbjuda flera olika virtuella grupper Ökat deltagarantal Deltagarenkät där man utvärderar upplevelsen av gruppen Ta fram arbetsformer och identifiera viktiga aspekter som förstärker/underlättar gruppgemenskapen och utifrån det göra en praktisk handbok. Fortsätta utrusta rum anpassade till patientverksamhet (inte känsla av konferensrum) Utifrån ovanstående underlätta för fler hälsocentraler eller andra som också vill jobba på liknande sätt. Metod Beskriv hur har ni gått till väga för att uppnå projektets syfte/mål/frågeställningar? Vi började med ett gemensamt möte där vi samtalade och presenterade idén för de yrkeskategorier som vi ansåg lämpliga. Psykosociala enheten, PSE, barnavårdscentralen, BVC, mödravårdscentralen, MVC, sjukgymnaster, SJG och diabetessköterskor. PSE var precis i startgroparna för en livsstilsskola och just den gruppen var inte aktuell för distans. Diabetespatienter var en målgrupp och det fanns en klar plan för en diabetesskola som lämpade sig för distans. SJG i Sveg undersökte intresset i Funäsdalen och MVC var pilotgrupp men det saknades intresse just då i Funäsdalen och Hede. En handlingsplan togs fram som bifogas rapporten. Diabetes: Hela diabetesskolan grundade sig i sort sett på olika föreläsare och det var svårt att få ihop det med de yrkeskategorier som krävdes. På grund av underbemanning räckte inte tiden till. Vi har haft tre möten med diabetessköterskorna angående projektet. Sammanlagt har 9 möten genomförts med olika yrkeskategorier var för sig eller tillsammans. En folder med information till de som funderar på att starta en grupp har tagits fram. Hur har arbetet utvärderats? Vi har utvärderat mot målen Handbok - identifierat innehåll men ej klar. Arbetet med denna fortsätter. 3

Resursåtgång Projektledare på 50% Utrustat rum Hållt i möten Utformat folder Handlingsplan Projektledarutbildning 3 dagar Resultat Kunna erbjuda flera olika virtuella grupper Ja Vi har kunnat erbjuda flera olika grupper på länk vilket var vårt mål. Ökat deltagarantal Nej Antalet erbjudande om grupper har dock ökat Deltagarenkät där man utvärderar upplevelsen av gruppen Ja En enkät har tagits fram men har inte använts. Enkäten, som vi bifogar slutrapporten, tror vi att vi kommer ha stor nytta utav i framtida grupper. Ta fram arbetsformer och identifiera viktiga aspekter som förstärker/underlättar gruppgemenskapen och utifrån ovanstående göra en praktisk handbok Ja Fortsätta utrusta rum anpassade till patientverksamhet (inte känsla av konferensrum) Ja. När vi utformade rummet hade vi i tanken att rummet skulle kunna användas på olika sätt. Möblerna vi valde har hjul för att lätt kunna flyttas om man behöver mer golvyta och gör rummet väldigt flexibelt. Rummet används idag flitigt till både konferensrum, föräldrautbildning och babymassage. Högt patienttryck och låg bemanning i kombination med sjukskrivningar har gjort det svårt att få igång arbetet med grupperna, trots att det på sikt förmodligen hade minskat arbetsbördan. Det har varit svårast att motivera och kommunicera med andra hälsocentraler men ett viktigt steg har gjorts. + projektledare med avsatt tid som kunnat hålla i arbetet + gruppansvariga har varit positiva till att försöka + vi har ökat förmågan att i framtiden kunna ha det här som arbetssätt Utifrån ovanstående underlätta för fler hälsocentraler eller andra som också vill jobba på liknande sätt. 4

Slutsats Arbetet med virtuella grupper har varit värdefullt och har bidragit till att komma en bit på väg i ett arbete som vi tror har betydelse på lång sikt. Det är svårt att få med alla på tåget, att alltså implementera nya arbetssätt på olika enheter när det dessutom är långt mellan våra hälsocentraler. /kontakt Mathilda Blomdahl, projektledare 0680-16544, 070-2931089 Mathilda.blomdahl@regionjh.se 5