Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Relevanta dokument
Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? menti.com

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Erik Rova Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Överblick. Lågaffektivt bemötande 12/8. Syfte med eftermiddagen/kvällen. Erik Rova leg. Psykolog

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker. Läs mer tips

Strategier i vardagen

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i förskolan

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Verktyg för utvärdering och kartläggning

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården

Fostran av annorlunda barn

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

En föreläsning om problemskapande beteende

Adhd och Autism i vardagen

Hantering av problemskapande beteende

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Den moraliska pop-out-effekt

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Adhd och Autism i vardagen

Lågaffektivt bemötande i skolan

Lågaffektivt bemötande

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Traumakunskap och bemötande för skolan

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Idag. Frågor och reflektion? Systematiskt arbete vid beteendeproblem

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Läropussel, minikonferens

Lågaffektivt bemötande

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Lågaffektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Vardagen - utvärdering

Transkript:

Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet anton@rovasjogren.se 073-0301337 Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet Handledning och konsultation Föreläsningar och utbildningar Böcker Beteendeproblem Lågaffektivt bemötande Läs mer tips Trauma i klassrummet https://www.sollentuna.se/globalassets/skola-ochforskola/grundskola/elevhalsa/trauma_web.pdf Traumamedveten omsorg https://www.raddabarnen.se/documents/medlemssidor/verksa mhet/barn-pa-flykt/ett-gott-mottagande/artikel3_tmo_3.pdf Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter av flykten till Sverige samt deras upplevelser av att vara ha r idag https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/52129/1/gupea_2077_52 129_1.pdf 1

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på metoder för att arbeta lågaffektivt Ge en utgångspunkt att arbeta vidare ifrån i er organisation Vad är lågaffektivt bemötande? Hur jobbar man lågaffektivt? Förebygga Hantera - Ett förhållningssätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Förståelse Etik Hur jobbar man lågaffektivt? Vi använder metoder som bygger tillit Medvetenhet kring inskränkningar av självbestämmande Undvikande av fara Omsorg Öka faktiskt självbestämmande Alla har rätt att säga nej! Pedagogisk uppgift få ett ja. Inte kravlöst, krav som funkar! Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande beteende är ett beteende som leder till problem. 11 2

Vad är problemskapande beteende? Vad är problemskapande beteende? - Människor som kan uppföra sig gör det! Ross W. Greene Vad är problemskapande beteende? Elever som ofta hamnar i situationer som leder till problembeteende har ofta svårigheter med: Exekutiva förmågor Språk och kommunikation Känsloreglering Adaptiva strategier Flexibilitet Sociala färdigheter Trauma och lågaffektivt bemötande Återupplevande Undvikande Negativa kognitiva förändringar och sinnesstämning Överspändhet Sammantagna konsekvenser Dubbel negativ effekt: Larm signalerar för ofta Samtidigt som: Svårt att reglera stark affekt och att lugna sig Risk för minskad tillit till omgivningen och vuxna Traumamedvetet bemötande Ett förhållningssätt som sammanför kunskap om hur trauma påverkar hjärnan med bemötande Ingen enhetlig metod ett ramverk för att förstå barn och ungas beteende verktyg för att hjälpa vuxna att bemöta mycket krävande barn och ungdomar 17 3

Traumamedvetet bemötande Fokus ligger inte på terapi, terapeuter eller en terapeutisk process utan på bemötande i omsorgsmiljöer. Se beteenden som ett symptom på det komplexa traumat barnet upplevt och de färdigheter som saknas. Som vuxen ta ansvar för att förstå och anpassa utifrån barnets behov. Traumamedvetet bemötande Tre pelare: Trygghet Relation Coping Bath, 2015 Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 1. Ansvarsprincipen 2. Kontrollprincipen 3. Principen om affektsmitta Princip 1: Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka! Att fokusera på det man kan påverka minskar upplevd maktlöshet Minskad upplevd maktlöshet minskar risken för negativ interaktion mellan personal och elever (och andra) Princip 1: Ansvarsprincipen Var lägger vi ansvaret när vi inte lägger det på oss själva? BUP Socialtjänst Föräldrar Eleven själv Princip 1: Ansvarsprincipen Att lägga ansvaret på eleven Människor som kan uppföra sig gör det Om vi misslyckas med uppdraget måste vi söka lösningen hos oss själva i verksamheten Den språkliga beskrivningen spelar roll! 4

Princip 1: Ansvarsprincipen Lat Svårt att starta uppgifter Omotiverad Lyckas inte få överblick eller sammanhang Ouppfostrad Svårt att hitta bra strategier Tjurig Svårt med övergångar Manipulativ Svårigheter med socialt samspel Bråkig Svårt att reglera känslor vid motgångar Diskussion - Problembeskrivning Kan du komma på exempel där man med språket har lagt ansvar och problemet hos eleven? Har du exempel där problemformuleringen varit viktig för hur man kommer fram till nya lösningar? Sammanfattning ansvarsprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar. Princip 2: Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna samarbeta med andra. ü Vi måste ha metoder som säkerställer elevens självkontroll. ü Vi måste ha förståelse för och kunskap om elevens agerande. Självkontrollmodellen Princip 2: Kontrollprincipen Affektintentsitet Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Kaosbeteende Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 29 5

Princip 2: Kontrollprincipen Strategiskt beteende - för att behålla eller återfå självkontroll Princip 2: Kontrollprincipen Det är viktigt att vi försöker förstå vilket syfte elevens beteende har för att kunna bemöta och skapa alternativ. Det är svårt om vi stirrar oss blinda på vår sida av problematiken. Princip 2: Kontrollprincipen Vägra, ljuga, skapa avstånd, hota självskada Kaosbeteende Sammanfattning kontrollprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Vår uppgift är att hjälpa eleven behålla eller återfå självkontrollen. Ju högre affekt och stress desto sämre tillgång till förmågor. Självkontroll är nödvändigt för att kunna tillgodogöra sig pedagogiska interventioner Reflektion - Kontroll Princip 3: Affektsmitta Hitta exempel där problembeteende kan ses som elevens strategier för att behålla självkontroll. Har du goda praktiska exempel då en elev fått möjlighet att behålla självkontrollen. Vad gjorde personalen då? 6

Princip 3: Affektsmitta Spegling sker på neurologisk nivå Vissa har av olika anledningar svårare att reflektera över och påverka sina egna affekter än andra. Sammanfattning affektsmitta Vad innebär detta för mig som personal? Vi påverkas av och påverkar andras affekter. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på egna affekter och bibehålla lugn för att öka chansen att situationen skall präglas av lugn. Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Personen vi arbetar med ska inte förlora sin självkontroll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att ungdomen ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Fika! Boston 24/7 1. Vad har personerna i filmen för olika problem de vill lösa i situationen? 2. Var lägger personerna i filmen ansvar? 3. Vilka strategier använder eleven för att behålla självkontroll? 4. Ser ni några exempel på affektsmitta? 5. Vad tror du skulle kunnat öka chanserna för ett bättre utfall? Exempel på metoder för att minska problembeteende 7

Exempel på metoder för att minska problembeteende Avledning Affektreglering Kravanpassning Avledning Enkla avledningar Kraftiga avledningar Självkontrollmodellen Affektreglering Affektintentsitet Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Avstånd Position Ögonkontakt Lugn och avslappning Miljö Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 45 Reflektion Kan du komma på exempel på situationer då affektreglering, affektsmitta eller avledning påverkat situationen? Kravanpassning Ställa krav på ett sådant sätt att ungdomen kan klara av dem Öka begripligheten Släppa överkrav reaktivt/proaktivt (hantera/förändra) 8

Kravanpassning Öka begripligheten t.ex. genom att: Göra saker tillsammans. Förbättra överblicken av situationen Introducera ett krav just när något annat är färdigt. Skapa en så kallad prompt. Skapa en känsla av delaktighet. Kravanpassning Släppa krav när de överstiger förmåga Ingen mening att ställa krav som man vet att eleven inte klarar av Släppa kravet reaktivt eller proaktivt När lär vi oss? Den som är van att misslyckas lär sig inget av att misslyckas på nytt. Den som är väldigt stressad (i eller nära kaos) är inte särskilt mottaglig för pedagogiska interventioner. Tillit, välvilja och validering skapar förutsättningar för lärande. Vi lär oss när vi har förmåga till det! Reflektion Kan du komma på exempel då du lyckats ställa ett krav på ett nytt sätt så att eleven lyckats möta det? Missförstånd och begreppsförvirring Kravlöshet Kravanpassning Gränssättning Tydlighet Låg röst Lågaffektivt bemötande Låga förväntningar Lågaffektivt bemötande Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Personen vi arbetar med ska inte förlora sin självkontroll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att ungdomen ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. 9

Sammanfattning av lågaffektiva metoder Vid kaos är det centrala att personen återfår sin självkontroll Vi måste anpassa kraven så att det matchar med eleven/barnets förmågor, annars kommer problemet kvarstå. Frågor och reflektion? 57 10