1(14) Tjänsteprisindex för datatjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 72 TPI-projektets rapport nr 2 Merja Cerda Marie Glanzelius Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB November 2001
2(14) Tjänsteprisindex för datatjänster, SNI-grupp 72 TPI-projektets rapport nr 2 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund 1.1 Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-område 1.2 NR:s krav på prisindex 1.3 Internationell erfarenhet av tjänsteprisindex för datakonsultverksamhet 2. Inledning 3. Branschbeskrivning 3.1 Översikt av näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet 3.2 Datatjänstverksamhetens nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda enligt olika statistikkällor 3.3 Produkter, kundstruktur och de största företagen 3.4 Datakonsultverksamhet i andra branscher 4. Testundersökningens uppläggning 4.1 Statistiska storheter 4.2 Målpopulation och urvalsram 4.3 Urvalsförfarande 4.4 Insamlingsförfarande 4.5 Prismätningsmetoder 4.6 Antaganden, vikter och indexberäkning
3(14) 5. Utvärdering av testundersökningen 5.1 Allmänt 5.2 Utvärdering per tjänsteområde 6. Slutsatser
4(14) Tjänsteprisindex för datatjänster, SNI 72 TPI-projektets rapport nr 2 TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. 1. Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000 skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och avses att användas inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. Alternativt kan ett tjänsteprisindex skapas genom att uppgifter över prisutvecklingen för företags- och myndighetsanvändningen av produkten vägs ihop med motsvarande KPI (som mäter prisutvecklingen för hushållen). För att överhuvudtaget kunna skapa branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen mm. Prissättningsmekanismerna studeras och typiska produkter kartläggs. 1.1 Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-område Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex anses vara producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher i det första distributionsledet då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. I nuläget saknas manual, riktlinjer, rekommendationer och internationella regleringar helt på området. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, förväntas inkludera tjänster. I utkastet anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen betalar och säljaren säljer för; d v s diverse rabatter frånräknade.
5(14) 1.2 NR:s krav på prisindex Inom nationalräkenskapssystemet betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, kapitel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas t ex vid korta (månad, kvartal) jämförelser i tiden. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. (ENS 1995, del av 10.14) ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då man registrerar förändringar mellan olika perioder. 1.3 Internationella erfarenheter av tjänsteprisindex för datatjänster Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices framgår att Australien, Japan, Kanada, Korea, Mexico, Nya Zeeland, Storbritannien, Tjeckien och USA samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter på datakonsulttjänster. På det 14:e Voorburg Group mötet på Nya Zeeland 1999 presenterades två papper som handlar om tjänsteprisindex för datakonsulttjänster; Australian Price Indexes for Computing Services av David Collins och The Development of a Corporate Services Price Index for Computer and Related Activities in the UK av Bernice Francis & Dave Watts. Båda rapporterna understryker svårigheten med att hitta återkommande tjänster för prismätningar samt lämpliga metoder att följa prisutvecklingen med. De två länderna har valt delvis olika prismätningsmetoder och dessutom varierar metoderna beroende på typ av tjänst. ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE
6(14) (General Industrial Classification of Economic Activities of the European Communities) och den svenska motsvarigheten SNI92 (Svenska näringsgrensindelning 1992). 2. Inledning I TPI-projektets prioriteringslista, fastställd 15/12 2000, ligger Datakonsultverksamhet SNI-grupp 72 överst. Enligt svenska nationalräkenskaper finns det följande fördelning bland olika produktgrupper (PG) inom SNI 72: Tabell 1 PG Beskrivning Vikt (%) 7220 Datakonsulttjänster system 41,3 72500 Underhåll och reparation 3,2 7220EG Egen programvara 1,0 72A Övriga databehandlingstjänster 44,8 5C Handelsmarginal 3,3 7020A Lokalhyror 1,1 713 Uthyrning av maskiner 1,1 741A Licenser 1,9 804 Utbildning 1,6 71100A Bilförmån 0,7 7220 Datakonsulttjänster avseende system innehåller bl a utveckling av kundspecifik programvara och utveckling av befintliga program. I 72A ingår t ex konsultverksamhet avseende maskinvara, tabulering, registrering, datanät-, datordrift- och databastjänster. Datatjänstbranschen i Sverige delar upp tjänsterna i tre huvudgrupper: 1) datakonsulttjänster 2) drifttjänster 3) underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning Det är ofta svårt att dela upp konsulttjänsterna på konsultverksamhet avseende maskinvara respektive system- och programvara. Den tjänst kunden köper är snarare ett helt paket av tjänster där specialister på olika områden samarbetar.
7(14) I drifttjänsterna ingår databehandling, databasverksamhet och andra datoranknutna tjänster. Underhåll och reparationer utgör den tredje gruppen av tjänster. De stora företagen erbjuder ofta både konsult- och drifttjänster. Även företag som är specialiserade på underhåll- och reparationstjänster erbjuder ofta konsulttjänster avseende maskinvara. De tjänsterna erbjuds vanligtvis av de på området specialiserade företagen. Även de små företagen är ofta specialiserade på något visst område. Inom datakonsultbranschen sker för närvarande kontinuerligt stora förändringar; nya bolag startar samtidigt som andra slutar sin verksamhet och fusioner är vanligt förekommande. Även inom bolagen sker förändringar t ex genom specialisering eller utvidgning av verksamheten. Datakonsultbranschens sammanslutning heter Svenska IT-företagens organisation, SITO. Organisationen har ca 650 medlemsföretag varav omkring hälften arbetar med IT-konsultverksamhet. 3. Branschbeskrivning 3.1 Översikt av näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet I SNI 92, Standard för svensk näringsgrensindelning 1992 kallas detaljgrupp 72 Datakonsultverksamhet och omfattar följande delgrupper: Tabell 2 Bransch Prod-SNI CPA Konsultverksamhet avseende maskinvara 72.100 72.10 Konsultverksamhet avseende system-och programvara 72.201 72.20 Programvarutjänster 72.202 Databehandling 72.300 72.30 Databasverksamhet 72.400 72.40 Underhåll och rep. av kontors- och bokföringsmaskiner 72.500 72.50 samt databehandlingsutrustning Andra datoranknutna tjänster 72.600 72.60 CPA är EU:s Classification of Products by Activities och Prod-SNI 92 är dess svenska version. SNI-grupp 72 motsvarar Group 72 i ISIC Rev.3 samt Class 72 i NACE.
8(14) 3.2 Datatjänstverksamhetens nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda enligt olika statistikkällor Enligt Företagsstatistiken 1999 fanns inom bransch 72, 19 045 företag som sysselsatte 70 536 personer. Den totala nettoomsättningen var 96,8 miljarder kronor och förädlingsvärdet var 43,8 miljarder kronor. Många stora koncerner har dessutom flera dotterbolag inom en och samma bransch. Tabellen nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda, nettoomsättning samt förädlingsvärde fördelar sig på olika underbranscher. Tabell 3 SNI Bransch Antal företag Antal anställda Netto- Förädl. omsättn -värde, mkr mkr 72100 Konsultverksamhet avseende maskinvara 999 3 245 5 438 1 989 72201 Konsultverksamhet avseende 14 729 45 980 61 768 30 338 system- och programvara 72202 Programvarutjänster 1 825 11 716 13 582 5 822 72300 Databehandling 655 6 401 10 355 3 840 72400 Databasverksamhet 141 830 1 635 571 72500 Underhåll och rep. av kontorsoch bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning 348 1 802 2 869 940 72600 Andra datoranknutna tjänster 348 562 1 116 330 Totalt: 19 045 70 536 96 762 43 830 SNI 72201 Konsultverksamhet avseende system- och programvara är den underbransch som har störst andel företag, anställda, nettoomsättning samt förädlingsvärde i förhållande till dessa variablers respektive samlade värde. Av den totala nettoomsättningen på 96,8 miljarder kronor står enskilda näringsidkare sammanlagt för 1,9 miljarder kronor, dvs 2,0 %. 7 966 företag var registrerade som enskilda näringsidkare. Tabell 4 Datakonsulterna 1999 fördelade i storleksklasser efter antal anställda Antal anställda Antal företag % Antal anställda % Nettoomsättning, mkr Förädlingsvärde, mkr
9(14) 0-9 18 053 94,8 13 435 19,0 19 664 8 234 10-49 812 4,2 16 530 23,4 19 913 8 881 50-199 130 0,7 11 957 17,0 14 501 7 629 200-499 31 0,2 9 208 13,1 12 683 6 233 500-19 0,1 19 406 27,5 30 002 12 853 Totalt: 19 045 100,0 70 536 100,0 96 762 43 830 Tabellen ovan visar hur variablerna antal företag, antal anställda, nettoomsättning samt förädlingsvärde fördelar sig på storleksklasser. De flesta företag återfinns i storleksklassen 0-9 anställda. Vidare arbetar den största andelen av totalt antal anställda inom företag med 500 eller fler anställda. Dessutom återfinns den största nettoomsättning och förädlingsvärdet i den storleksklassen. 3.3 Produkter, kundstruktur och de största företagen Den intermittenta undersökningen 2001 gällande IT-konsulter visade att 48,0 1 miljarder kronor, dvs 61,5%, av den totala nettoomsättningen återfinns hos intäktsslag/produkt konsulttjänster. Nedan i tabell 5 kan man se hur nettoomsättningen fördelas på de olika kunderna. Tabell 5 Kundkategori 2 Nettoomsättning (mdr kr) % Företag och affärsdrivande verk 70,44 75,8 Statliga och kommunala myndigheter 13,13 14,1 Hushåll och privatpersoner 0,17 0,2 Hushållens id. org. 0,03 0,0 Export 9,18 9,9 Totalt: 92,95 100,0 Företag och affärsdrivande verk står alltså som användare för ¾ av den totala omsättningen och hushållen för endast 0,2%. Företagsstatistiken 1999 uppger att den totala nettoomsättningen i SNI 72 är 96,8 miljarder kronor, men däremot den intermittenta undersökningen uppger att den totala nettoomsättningen i SNI 72 är 92,95 miljarder kronor. Värdena skiljer sig alltså åt. Anledningen till detta är att urvalet av företag som undersökningarna grundas på är dragna på olika sätt. 1 Resultat från intermittent undersökning gällande IT-konsulter 2001. 2 Ibid
10(14) Enligt den intermittenta undersökningen omsatte de 13 största företagen (sorterade efter nettoomsättning) 25% av den totala omsättningen och hade totalt 20% av totalt antal anställda i bransch 72. Hälften av dessa företag återfanns inom bransch 72201, Konsultverksamhet avseende system- och programvara. 3.4 Datakonsultverksamhet i andra branscher Det finns ett antal storföretag som bedriver konsultverksamhet, men som inte tillhör bransch 72 och därmed inte heller ingår i den intermittenta undersökningen. Anledningen till detta är att merparten av deras verksamhet är förlagd till exempelvis tillverkning av datorer, vilket gör att de får en annan branschkod. Troligtvis återfinns merparten av dessa företag främst inom branscherna: - 52463 Butikshandel med datorer, kontorshandel och programvara - 51640 Partihandel med kontorsmaskiner och kontorsutrustning - 51653 Partihandel med teleprodukter och elektronikkomponenter Exakt hur stor del av dessa branschers totala omsättning som går till ITkonsultverksamhet kan varken Företagsstatistiken 1999 eller den intermittenta IT-konsultundersökningen svara på. 4. Testundersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Under hösten 2001 genomfördes en testundersökning där femton relativt stora företag ingick. De efterfrågade tjänsterna delades in i tre grupper; konsulttjänster, drifttjänster samt underhålls- och reparationerstjänster. Dessa täcker tillsammans produktgrupperna 7220, 7220EG, 72A samt 72500. NR önskar index uppdelat på tre kategorier: företag, myndigheter och privat personer. Eftersom kategorin privatpersonerna 1999 endast stod för 0,2 % av den totala omsättningen är den av mindre intresse. Väldigt få företag i undersökningen kunde ange priset uppdelat på kategorierna företag och myndighet. 4.1 Statistiska storheter
11(14) De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är datatjänstföretagens utbud av tjänster i Sverige för företag, myndigheter och privatpersoner. Målvariabel är det pris på konsulttjänster, drifttjänster respektive underhålloch reparationstjänster som kunden faktiskt betalar. Mervärdesskatt och andra skatter ingår ej. 4.2 Målpopulation och urvalsram Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige verksamma i datatjänstbranschen. Datatjänstverksamhet behöver ej vara företagets huvudsyssla. Som urvalsram användes Sveriges statistiska databaser (FDB). 4.3 Urvalsförfarande Utöver de åtta företag som tidigare besökts valdes sju företag ut så att samtliga sju SNI-grupper inom SNI 72 blev representerade. Då man misstänkte att FDB:s SNI-placering av företag inte helt överensstämmer med verkligheten, fick samtliga i testundersökningen ingående företag frågor om både konsulttjänster, drifttjänster samt underhålls- och reparationstjänster. Samtliga företag har hela landet som sitt arbetsfält. För att klara av de uppgifter och responstider man åtagit sig enligt avtal anlitar man ibland underleverantörer runt om i landet. Dessa underleverantörer följer moderbolagets prissättning. Val av typtjänster gjordes på basis av de diskussioner som förts vid företagsbesöken. Företaget ombads då välja tjänster med hög omsättning. 4.4 Insamlingsförfarande De företag som inte besökts kontaktades per telefon och informerades om testundersökningen. Vid samtalet erhölls även en kontaktperson i varje företag. Testundersökningen genomfördes i form av tre frågeformulär i Excel-format, ett för vardera typ av tjänst, dvs. konsult-, drift- respektive underhåll- och reparationstjänst. Detta underlättar för företaget om uppgifter hämtas från flera kontaktpersoner. Excel-filerna skickades till företagen med e-post och företagen returnerade de ifyllda filerna till SCB på samma sätt.
12(14) 4.5 Prismätningsmetoder För konsulttjänster frågades efter specificerade timtaxor för följande kategorier; projektledare systemutvecklare programmerare datatekniker. Hänsyn togs även till konsultens erfarenhet och kontraktslängd. För prismätningar på drifttjänster tillämpades enhetspriser, specification pricing och timtaxor. Specification pricing tillämpades även för underhåll- och reparationstjänster. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. 4.6 Antaganden, vikter och indexberäkning Eftersom ingen annan information finns så görs antagandet att varje typ av tjänst inom de tre olika delarna väger lika mycket. T ex ges timtaxa på systemutvecklare, programmerare och projektledare lika stor vikt. I verkligheten ingår dock i ett projekt ofta bara en projektledare och flera systemutvecklare och programmerare. Likaså antas supporttjänster, datalagring, back-up och övervakning av servrar lika vikt. Däremot finns det underlag att fördela vikterna mellan företagen. Indexberäkning För varje produktgrupp (G), 7220, 7220EG, 72A och 72500, räknas ett index i två steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag enligt Dutot: G, F F T Pt I 0t T 100 F T P (4-1) = T 0 där F T Pt = pris för tjänst T i företag F vid tidpunkten t. F P T = pris för tjänst T i företag F vid bastidpunkten 0. 0
13(14) 2. I det andra steget beräknas det totala indexet för respektive produktgrupp genom att väga ihop de index som beräknats för varje företag i det första steget: G F G, F I 0t w0 I 0t = F ~ (4-2) F där ~w 0 = andelen omsättning inom produktgrupp år 2000. bas = kvartal 1, 2001 viktperiod = år 1999. referenstidpunkt = kvartal 1, 2001 5. Utvärdering av testundersökningen 5.1 Allmänt Att använda e-post var ett bra sätt för att hämta information. Det är visserligen tidskrävande vid första utskicket att göra en fil för varje företag. Tidsbesparingen är dock stor, när svaren kommer in kan man genom länkar koppla samman filerna för resultaträkning. Tid som krävs för bearbetning av data blir därmed mycket kort och man kan ta med svar som kommer in sent. Inom företagen har ofta olika personer fyllt i uppgifter om de olika tjänsterna. Detta tyder på att uppdelningen i konsulttjänster, drifttjänster och underhålloch reparationstjänster speglar verksamhetsuppdelningen i företagen. Eftersom man var osäker på att företagens SNI-placering i FDB var korrekt, valde man att skicka alla tre filer till samtliga företag i testundersökningen. Det visade sig dock att företagsdatabasen stämde bättre än väntat. Det faktum att företagen fick frågor om tjänster som de inte erbjuder, kan ha bidragit till bortfallet. 10 av de 15 företag som ingick i urvalet har svarat på en eller flera delar av undersökningen. Endast ett företag erbjuder tjänster inom alla tre områden. Den vanligaste kombinationen är konsulttjänster och drifttjänster. Svarsfrekvensen hos de företag vi besökt var något högre än hos de övriga, 75 % resp. 57 %. 5.2 Utvärdering och svarsfrekvens per tjänstområde a) Konsulttjänster
14(14) 12 av de 15 företagen i urvalet erbjöd konsulttjänster. Av de 12 företagen har vi fått svar från 9. Ett av företagen har inte kunnat ge timtaxor för systemutvecklare eller programmerare då man önskar ytterligare specificeringar. Enligt företaget skiljer sig timtaxan för systemutvecklare, systemerare, systemanalytiker, systemdesigner och systemtekniker. Samtal med företagen tyder på att de flesta både enkelt och snabbt kan få fram de specificerade timtaxor vi frågar efter. b) Drifttjänster Åtta av företagen i urvalet erbjuder drifttjänster. Av dem har sju valt att medverka i undersökningen. Dataföretagen åtar sig ofta hela driften av ett företags datasystem, vilket innebär att priset är ett pris för ett paket av tjänster där även konsulttjänster kan ingå. Av den anledningen är det svårt för många företag att bryta ner drifttjänsterna på den detaljerade nivå som vi efterfrågat. Fyra av sju företag kunde inte svara på någon fråga. De återstående tre företagen svarade däremot på samtliga frågor. Två av företagen, som idag inte kan dela upp tjänsterna på detaljerad nivå, anser det vara möjligt att göra det längre fram då man för närvarande arbetar med att prissätta olika delar av ett driftåtagande. Då det partiella bortfallet var stort finns det anledning att undersöka om det är möjligt att hitta andra sätt eller komplettera de detaljerade frågorna med pakettjänster. c) Underhåll och reparation Fem av företagen i urvalet erbjuder dessa tjänster och tre av företagen har svarat på enkäten. Ett av företagen anlitar en underleverantör för vissa av tjänsterna vilket medför att man inte kunde svara på en del frågor. De övriga två företagen har valt att inte medverka i undersökningen. 6. Slutsatser För produktgrupperna 7220 Datakonsulttjänster avseende system, 7220EG Datakonsultverksamhet avseende egen programvara och 72500 Underhåll och reparation utföll testet väl. Man bedömer det nu vara möjligt efter mindre ändringar i frågeformuleringarna börja produktionen av dessa index. Antalet frågor gällande underhåll och reparationer kommer att minskas.
15(14) Att använda timtaxor i en bransch med mycket snabb utveckling är inte optimalt. Därför kommer man att undersöka vidare möjligheten att komplettera timtaxor med andra metoder längre fram. Med hjälp av PPS-urval väljs företag för respektive produktgrupp från motsvarande SNI-grupp i företagsdatabasen. Urvalsstorleken kommer att skilja sig mellan de olika produktgrupperna eftersom produktgrupperna har olika stor vikt, som visas i tabell 1 på sidan 5, dvs. mer resurser används för produktgrupp 7220 som har en stor vikt. Insamlingsförfarandet kan komma att ändras då risk finns för bearbetningsfel med nuvarande metod vid ett större urval. Vidare diskussioner förs även om val av index. För den fjärde produktgruppen, 72A Övriga databehandlingstjänster, är fortsatt utvecklingsarbete nödvändigt. Detta sker genom vidare samarbete med branschorganisationen och företag i branschen.