Antitrombotisk behandling hos den komplexa patienten. Joakim Alfredsson Ischemisektionsansvarig Universitetssjukhuset, Linköping

Relevanta dokument
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Nya antitrombotiska medel

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Trombosprevention hos patienter med förmaksflimmer och Akuta Koronara Syndrom. Joakim Alfredsson Ischemisektionsansvarig US, Linköping

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Klinisk lägesrapport NOAK

Lathunden är uppdaterad 2015

Prioriteringar för sköra äldre. Niklas Ekerstad, med dr, överläkare Kardiologiska kliniken NU-sjukvården

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Peter Eriksson, Umeå. Prasugrel den klokes val

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

Ätstörningar vid fetma

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

SGF Nationella Riktlinjer 2014

Förmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Har vi råd med att vara tröga i införande av nya behandlingar i hjärtsjukvården

Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne.

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Datortomografi av kranskärl

BESLUT. Datum

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Det här vill jag prata om: Klassificering i SFINX

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne.

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

Aterosklerosens olika ansikten

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Riskbaserad monitorering i RRCT studie med patienter - ett teamarbete

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Transkript:

Antitrombotisk behandling hos den komplexa patienten Joakim Alfredsson Ischemisektionsansvarig Universitetssjukhuset, Linköping

Komplex patient?

Äldre patienter med komplexa behov Socialstyrelsens definition av multisjuklighet: >75 år Under senaste 12 mån minst 3 vårdtillfällen Från minst 3 skilda diagnosgrupper Ca 7% av befolkningen Annan definition av multisjuklighet/multipel komorbiditet: Minst 2 kroniska sjukdomar > 50% av de som är över 75 år

Demografi

Statistik och prognos från SCB

Krutgubbar och Krutgummor är väl inget problem?

Hur friska är våra äldre?

Självskattad hälsa 80 God-utmärkt hälsa 70 60 50 40 30 20 10 0 65 70 75 80 God-utmärkt hälsa B Westerholm J of Nursing Research 2015

Multipel Komorbiditet

Komorb kond in HF

Multipel Komorbiditet betyder något för prognosen Alfredsson, MCC review Clin Ger Med 2015, Adapted from Chen, Clin epidem, 2013

Kliniskt betydelsefull komorbiditet Betydelsen av komorbiditet varierar med vilket tillståndet är!! Diabetes, HT, PAD Njurinsuff Anemi, Malignitet, Psykiatrisk sjukdom, Demens Ansamling av komorbida tillstånd i sig betydelsefullt

Konsekvenser av Komorbiditet Påverkar akuta vården / diagnossättning Över-, Underbehandling Påverkar hur patienten tål terapier (lm och invasiva) Njursjdukdom, anemi, autonom dysfunktion Påverkar följsamhet till vård Kognitiv nedsättning, affektiva sjukdomar, social utsatthet Påverkar prognos Konkurrerande sjukdomar, Över-, Underbehandling

Bortom komorbiditet-skörhet/frailty

Frailty Det finns en mängd olika instrument för att identifiera skörhet En del tar fast på minskande fysisk förmåga/muskelsvaghet Gait speed, up-and-go, handkraft Andra tar fasta på allmän nedgång i fysisk prestation och förmåga att klara ADL.

Frailty / Skörhet Biologiskt syndrom med sviktande fysiologiska reserver och ökad vulnerabilitet (Fried 2001) Markör för biologisk ålder prognostisk innebörd (Rockwood 2005) Vanligaste syfte: instrument för riskvärdering (Buta 2016) Ökar med komorbiditet men är inte synonymt

Survival probability (%) Skörhet - återstående livslängd 100 Mortality 80 60 40 Group Frail Nonfrail 20 0 0 100 200 300 400 Time (days) Ekerstad et al. European Journal of Preventive Cardiology 2013. Survival analysis, unadjusted.

Skörhet-inte bara för prognosbedömning 8000 pat som behandlats med TAVI.

Hur ska vi behandla patienter med multipel komorbiditet och / eller skörhet?

Blödning och prognos Eikelboom Circ 2006

Ålder som del i RiskScore CHA 2 DS 2 -VASC HAS-BLED ACUITY bleeding score GRACE ACS risk score Blödning och trombos delar flera riskfaktorer

Problem med Kliniska Riktlinjer CPG Clinical Practice Guidelines

Konflikt EBM och Individualiserad vård?

Hur gör vi--olika

Finns underlag för olika effekt av trombocythämning baserat på ålder? ASA Clopidogrel Ticagrelor Nej Nej Nej

Finns underlag för olika effekt av trombocythämning baserat på ålder? ASA Clopidogrel Ticagrelor Prasugrel Nej Nej Nej Ja

Dosjustering DOAC Dabigatran 75-79 år överväg 110 mg, 80 år, 110 mg CrCl 30-50 ml/min, 110 mg Rivaroxaban CrCl 15-49 ml/min, 15 mg Apixaban Om 2 av (ålder 80år,vikt<60,Krea>133umol/L) dosreduktion till 2,5 x2

Blödningslokalisation A Holm, Submitted Thr Res

Protonpumpshämmare PPI

Individualisera / Skräddarsy / Personalise Lätt att säga-svårare att göra

RiskScore

RiskScore DAPT score

DAPT score

Validering i SWEDEHEART Dueda 2018 Submitted EHJ

Ta in patientens preferenser.. Hur kommunicerar vi risk och nytta? Förstår patienter? halverad risk Förstår doktorn? Effekt kontra biverkningar Riskminskning med att förlänga trombocythämning hos 40-årig pat med uttalad kranskärlssjukdom Riskminskning med att förlänga trombocythämning 85-årig pat med en tidigare stroke och ulcus Betablockad post-mi vid normal VKF. Effekt? Biverkningar? Informerade gemensamma beslut?

Sammanfattning Andelen äldre ökar Andelen med komorbiditet och multipel komorbiditet ökar Enskild och multipel komorbiditet liksom frailty är betydelsefullt för prognosen Enskild och multipel komorbiditet liksom frailty är betydelsefullt för behandlingsstrategi Stor brist på vetenskapligt grundade guidelines Vi gör väldigt olika Individualisering nödvändigt - men svårt Försök skatta risk / nytta

För framtiden. Det finns mycket kvar att göra! Ökad kunskap om betydelsen av komorbiditet (enskilda och kluster) liksom betydelsen av skörhet. Vilket är bästa sättet att mäta? Kan vi förhindra MCC / svår frailty genom tidig identifiering? Stora datamängder nödvändigt för att utveckla individualiserad medicin hos patienter med komorbiditet och skörhet Vi börjar nu registrera skörhet i SWEDEHEART Inkludera äldre patienter med komorbiditet i RCT RRCT en bra bit på vägen. DETO2X, VALIDATE eller REDUCE Utveckla möjlighet att ta in Patientens preferenser Att kommunicera risk och nytta på ett begripligt sätt Öppenhet för andra mål hos patienten. Vilka outcome är viktigast?

Tack!

5 meters gångsträcka Gait speed alone did as well as 30+ factor risk score Both together were better than either alone

Studenski JAMA Jan 5, 2011