GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter
LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lars Andersson DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/3031 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 1.0 2015-05-27 Grundversion framtagen 2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess. 3.0 2017-11-01 Rättelser och omarbetningar efter remiss 3.1 2017-12-15 Rättelser efter synpunkter. Förbättrad kodlista. 3.2 2018-03-15 Komplettering av inmätningsläge för marklinjer Ändringar av några marklinjeattribut. Ändringar i kodlistor. Anpassningar i texten har gjorts. Uppdragsledare: Ingela Nilsson (Agima) Linn Varhaugvik (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Katarina Lönnqvist (Stockholms stad) Anna Selander (Nyköpings kommun) Anders Carlström (Västerås stad) Jonny Jäwert (Örnsköldsviks kommun) Jan Karlsson (Hässleholms kommun) Göran Leiner (Nässjö kommun) Lars Börjesson (Skövde kommun) Olov Johansson (Metria AB) Linn Varhaugvik Arto (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Lars Andersson (Lantmäteriet) Linn Varhaugvik Arto (Lantmäteriet) Linn Varhaugvik Arto (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Lars Andersson (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess
1 (69) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet har geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman utarbetats. Målet med arbetet har varit att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivits och där geodataspecifikationen använts i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter.
2 (69) Styrgruppen Introduktion till Geodataspecifikation Specifikationens dokumentation baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp. Geodataspecifikationen för är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processen som tagits fram inom innehåller en vision av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande kan gå till. avser förekomster av fysiska företeelser ovan mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Marklinjer är olika typer av linjer som kan utbytas separat alternativt används för att bilda ytor tillsammans med centroidpunkter i utbytesmodellerna för Markanvändning eller Marktäcke. Geodataspecifikationen avser geodata om som Lantmäteriet, kommunerna och övriga aktörer t.ex. entreprenörer och andra statliga myndigheter utbyter information om. Informationsutbytesmodellerna redovisas i avsnitt 5 samt i Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsmodellerna innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på ett flertal befintliga kommunala modeller, vilka används inom samhällsbyggnadsprocessen. Som några exempel kan nämnas Sverigemodellen (Lantmäteriet, ESRI), SGD (Södertörns Geodata = Tyresö kommun, Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Södertälje kommun, Nynäshamns kommun, Salems kommun, Haninge kommun samt Nykvarns kommun), Topobase/Geodatapaketet (Symetri och Topobase användarförening), Baggis (Stockholms stads Stadsbyggnadskontor) m.fl. Som underlag och inspiration för framtagning av modellen har även kommungml, Geomatrisen, GSD fastighetskartan, NSL (Nationell strandlinje) och RIGES (Regional innovativ GIS- och e-tjänstsamverkan) använts. Se vidare avsnitt 2.1.2 Förkortningar samt avsnittet 13 Referenser.
3 (69) Styrgruppen Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Numreringen kan skilja sig åt mellan olika specifikationer, då specifika krav och rekommendationer kan tillkomma eller utgå. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform och enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.
4 (69) Styrgruppen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 7 2 ÖVERSIKT 7 2.1 Information om geodataspecifikationen 7 2.2 Information om 13 3 MARKDETALJERS OMFATTNINGAR 15 3.1 Omfattning A och marklinjer 15 4 IDENTIFIERING AV SPECIFIKATION MARKDETALJER16 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 18 5.1 Beskrivande text 18 5.2 Informationsutbytesmodell 20 5.3 Beskrivning av basmodell 22 5.4 Beskrivning av 27 5.5 Ordning på attribut och associationer 30 6 REFERENSSYSTEM 31 7 KVALITETSKRAV 32 7.1 Datakvalitet 32 8 METADATA 34 9 TILLHANDAHÅLLANDE 34 10 DATAFÅNGST OCH UNDERHÅLL 34 11 PRESENTATIONSREGLER 35
5 (69) Styrgruppen 12 ÖVRIG INFORMATION 35 13 REFERENSER 35 13.1 HMK Handbok i mät- och kartfrågor 35 13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 35 1 Övriga referenser 36 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSÖVERENSSTÄMMELSE 36 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSUTBYTESMODELL 38 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 39 ML_MarkdetaljDatamangd 39 ML_Markdetalj 39 ML_Marklinje 42 ML_MarkdetaljTyp 45 ML_MarklinjeTyp 45 ML_PlanLageTyp 46 ML_HojdLageTyp 47 BILAGA D. KODLISTOR 49 Bilaga D1. Kodlista 49 Bilaga D2. Kodlista Marklinjer 57 BILAGA E. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 59 Bilaga E1. Krav 59 Bilaga E2. Rekommendationer 60
6 (69) Styrgruppen BILAGA F. ÄNDRINGAR I KODLISTOR 61 Bilaga F1. Ändringar i kodlista markdetaljer 61 Bilaga F2. Ändringar kodlista marklinjer 64 BILAGA G. SAMBAND MED SPECIFIKATIONER ELLER DATAMÄNGDER UTANFÖR SVENSK GEOPROCESS 65 BILAGA H. MAPPNING AV MARKDETALJERS KODLISTOR MOT INSPIRE 66
7 (69) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av data om markdetaljer och marklinjer, vilka framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Datum 2018-11-01 Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post URL svenskgeoprocess@lm.se http://www.lantmateriet.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den Nationella metadataprofilen, tabell 33. Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av markdetaljer mellan kommuner och infrastrukturbyggare samt kommuner och Lantmäteriet. I detta utbyte ingår även marklinjer från olika teman. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte av avses utbyte av geometrier med klassning enligt denna specifikations kodlistor. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation.
8 (69) Styrgruppen Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet, kvalitet och tillförlitlighet. 2.1.1 Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. Tabell 1. Termer för i Term Exploateringsområde Beskrivning (och eventuella kommentarer) Område avsett för någon form av exploatering och där baskarta uppdateras i samband med t.ex. framtagning av grundkarta för detaljplan Tabell 2. Generella termer i Term Abstrakt klass Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Definition klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och roller. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde[ekvator] samband mellan klasser [Ekvator] Kommentar: beskrivs med roller i egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Ekvator] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Ekvator] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Ekvator] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram.
9 (69) Styrgruppen Term Definition Begreppsmodell Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Företeelsetyp Generic Conceptual Model Geodataspecifikation Informationsmodell Informationsutbytesmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Datakvalitetsegenskap (engelska, quality element) Kategorier av datakvalitetsegenskaper (engelska, data quality element category) modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Ekvator] på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Ekvator] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: SG_Namn, Boolean (sant/falskt) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Ekvator] grupp av Företeelser med samma egenskaper motsvarande basmodell i Inspire som beskriver gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor ett dokument som beskriver alla krav som ställs på geodatamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] Informationsmodell specifikt anpassad för informationsutbyte kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en datakvalitetsegenskap detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kategori av datakvalitetsegenskaper och mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetsparameter i HMK övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i datakvalitetsegenskaper, som mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetstema i HMK
10 (69) Styrgruppen Term Definition Kodlista Metadata Modellelement Multiplicitet Nätverks-RTK Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Roll diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] data som definierar och beskriver andra data [Ekvator] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Ekvator] beskriver associationens funktion för en objekttyp till en annan objekttyp i en utbytesmodell Kommentar: implementeras som attribut i xml Tabell 3. Källor för termer Källa GIS-Ordbok Beskrivning GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg. 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multilingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien 63 70 00 och tekniska rapporter
11 (69) Styrgruppen Källa Beskrivning (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, 26 http://sis.termweb.se/termweb/app 2.1.2 Förkortningar Tabell 4. Förkortningar Förkortning BSAB DGNSS EPSG EVRS FBM GALILEO GLONASS GML GNSS GPS GUM HMK Beskrivning Byggandets Samordning AB, kodsystem för beteckning av byggdelar eller produktionsresultat Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK-Ordlista modifierad] http://www.epsg-registry.org/ European Vertical Reference System. Europeiskt höjdsystem. [HMK-Ordlista] Fastighetsbildningsmyndighet Europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK- Ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. http://www.opengeospatial.org/standards/gml Global Navigation Satellite System, samlingsbegrepp för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK-ordlista] Global Positioning System Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK- Ordlista] Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Internationell standard för mätosäkerhet. [HMK-ordlista] Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och
12 (69) Styrgruppen Nätverks-RTK OGC Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/hmk Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium, internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK-ordlista] RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] RMS RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm UML URI UUID XML Root Mean Square, en typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK-Ordlista] Real Time Kinematic, bärvågsmätning i realtid Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame 1999, svensk realisering av det europeiska geodetiska referenssystemet ETRS 89 Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator, nationellt plant koordinatsystem erhållet genom projektion av SWEREF 99 Swedish Reference Frame 1999, nationella plana koordinatsystem (12 stycken) för storskaliga tillämpningar erhållna genom projektion av SWEREF 99 Unified Modeling Language, modelleringsspråk som i används för att grafiskt utrycka informationsutbytesmodeller Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier, kodningsprincip där en sekvens på 128 bitar genereras enligt regler i ISO/IEC 11578:1996 [Ekvator] extensible Markup Language, textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor
13 (69) Styrgruppen 2.2 Information om Namn Förkortning - Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum innehåller de markdetaljtyper som utgör grundläggande geografiska data och som har identifierats ingå i en baskarta. innehåller även marklinjer vilket är nytt från och med version 3.0 av specifikationen. na och marklinjerna utgör underlag vid framtagning av kartprodukter och kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen, t.ex. detaljplanering, bygglovshantering miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Vissa markdetaljtyper ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Markdetaljtyperna, inklusive marklinjerna, används för att beskriva fysiska företeelser som förekommer naturligt eller är anlagda, men även för att beskriva en gräns mellan olika typer av marktäcke eller markanvändning även när gränsen inte utgör någon fysisk barriär. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Exempel på en marklinje kan vara gränsen mellan parkering och väg eller ett dike. Uppgifterna beskrivs i de metadata som följer leveransen. Syfte beskriver data om fysiska företeelser som förekommer naturligt eller är anlagda. behövs som underlag vid detaljplanering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. kan också bidra till att bland annan myndighetsutövning underlättas. Geodataspecifikationen omfattar grundläggande geografiska data som, tillsammans med andra geodataspecifikationer (inom eller utanför ) ska kunna utgöra underlag för en baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Markdetaljtyper beskrivna i markdetaljer kan även ingå i andra kommunala produkter såsom adresskarta, ledningsdokumentation, projekteringsunderlag, underlag för drift och underhåll av kommunala anordningar (t.ex. parker och gator) samt mer småskaliga kartprodukter eller analysunderlag. Vissa objekt ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket.
14 (69) Styrgruppen Datakällor Beskrivs i levererande organisations egen dokumentation eller i teknisk specifikation för upphandling. Produktionsprocesser Beskrivs i levererande organisations egen dokumentation eller i teknisk specifikation för upphandling. Ajourhållning Beskrivs i levererande organisations egen dokumentation eller i teknisk specifikation för upphandling.
15 (69) Styrgruppen 3 s omfattningar Specifikationen anger inga delomfattningar, innehåller bara den generella omfattningen. 3.1 Omfattning A och marklinjer Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå och marklinjer 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Datamängd beskrivande markdetaljer och marklinjer. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Omfattningen avser alla Sveriges kommuner. Yttäcken - Ingående omfattningar -
16 (69) Styrgruppen 4 Identifiering av Specifikation Titel Alternativ titel Versionsnummer Sammanfattning omfattar fysiska företeelser, naturliga eller anlagda, vilka har betydelse för samhällsbyggnadsprocessen. Med samhällsbyggnadsprocessen avses översiktlig planering eller detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovhantering samt processer kopplade till dessa. Syfte beskriver fysiska företeelser, vilka förekommer naturligt eller är anlagda. ska, tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför ), möjliggöra en baskarta. En baskarta behövs som underlag vid detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. En baskarta ajourhålls kontinuerligt och fungerar som underlag inom flera delar av samhällsbyggnadsprocessen. kan även vara underlag för framtagning av ledningsdokumentation, projekteringsunderlag eller analysunderlag för olika delar i processen. Större delen av dessa processer ägs av kommunerna och är reglerade i PBL (Plan- och bygglagen). bidrar till att annan myndighetsutövning underlättas. Geodataspecifikationen, med kodlistorna inkluderade, är även avsedd att främja och effektivisera datautbytet mellan kommunerna och olika statliga myndigheter (Lantmäteriet, Sjöfartsverket m.fl.), datautbytet mellan kommunerna och olika privata aktörer (arkitekter, projektörer, byggare etc.) samt datautbytet kommuner emellan, vid t.ex. markoch exploateringsprojekt över kommungräns. Vissa markdetaljer ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor. Ämnesområde ur den Nationella metadataprofilen, tabell 33.
17 (69) Styrgruppen Typ av geometrisk representation Rumslig upplösning - 001 Vektor. Ur den Nationella metadataprofilen. Geografisk utsträckning Beskrivs i metadata medföljande leveransen. Kompletterande information -
18 (69) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I avsnittet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i. Beskrivning sker med hjälp av förklarande text, figurer (UML-diagram, www.uml.org) i detta avsnitt samt i Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog i Bilaga C. Objekttypskatalog. På webbplatsen presenteras även en fullständig modell och objekttypskatalog för alla teman. Informationsutbytesmodellens innehåll är dokumenterad med UML (www.uml.org). Informationsmodellen är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se Bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i. Till modellen hör två hierarkiska kodlistor med typer av markdetaljer och marklinjer (Se Bilaga D1. Kodlista och Bilaga D2. Kodlista Marklinjer). Kodlistan för markdetaljtyper har som avsikt att vara så heltäckande som möjligt för att motsvara främst kommunala behov av att tillhandahålla grundläggande kartunderlag till de olika processerna. Värden i kodlistan är anpassade för att harmonisera med kommuners olika förutsättningar och strukturer, t.ex. skillnader i behov av olika typer av koder mellan storstads- och landsortskommuner. För att generera en komplett baskarta kombineras data från flera olika geodataspecifikationer inom, t.ex. Väg/Järnväg, Byggnad, Markanvändning/Marktäcke eller Vatten. Även data beskrivna utanför kan behövas för att skapa en komplett baskarta. I kodlistan har en avgränsning gjorts gentemot lokala verksamhetssystem (t.ex. park, ledning, VA, hamn, trafik etc.) eftersom det är praktiskt omöjligt att ha med alla koder. Behoven ser olika ut i olika kommuner och hos olika myndigheter. I praktiken innebär det att objektet som ingår i kodlistan kan vara mer generellt och inte definierat utifrån någon specifik verksamhet. Modellen medger att marklinjer kan utbytas tillsammans med markdetaljer. Detta kan ske oberoende av vilken funktion dessa linjer har. Marklinjerna kan även användas som kantlinjer vid utbyte av data rörande markanvändning och marktäcke tillsammans med centroidpunkter enligt specifikationen för Markanvändning och Marktäcke. Till marklinjerna hör en hierarkisk kodlista som är utökningsbar efter de behov som kommun eller annan part har. har inte som de flesta andra teman i ett motsvarande tema i Inspire. I Bilaga H. Mappning av s kodlistor mot INSPIRE redovisas vilka koder i som kan mappas mot INSPIRE:s dataspecifikationer.
19 (69) Styrgruppen 5.1.1 Förändringar från och med version Attributet skymdlinje i ML_Marklinje är borttaget då samma information kan fås i geometrimetadata. Under marknivå införts som värde i kodlistan för attributet ML_HojdLageTyp. Bytt namn på marklinjeattribut, från kantsten till kantstöd (berör terminologin). Eftersom en kant kan stödjas av annat material än sten behövde termen bytas. Ändringar i kodlistorna ML_MarkdetaljTyp och ML_MarklinjeTyp redovisas i Bilaga F. Ändringar i kodlistor. Anpassningar i texten har gjorts till övriga geodataspecifikationer. Termer om kvalitet har anpassats till SIS terminologi, vilket syns i avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla. samt i tabellhuvuden i avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla.. Mått för kvalitetsegenskaperna konceptuell konsistens och domänkonsistens har ändrats. 5.1.2 Förändringar från och med version 3.2 Attributen: lagetyp i ML_Marklinje har ändrats till planlagetyp hojdlagetyp är nytt attribut i ML_Marklinje Associationerna: Rollnamnen har ändrats så att de uttrycks på samma sätt som i attribut Ändringar i basmodellen som påverkar : Attribut för geoidmodell har tillkommit i datatypen GE_GeometriMetadata Metadata-attributet i SG_Datamangd redovisas i en länk som kan gå till en websida eller en fil. Vad som ska redovisas beskrivs i Basmodell. Instruktioner för hur EPSG-koder ska anges i GML för objekt med höjdvärden 5.1.3 Förändringar från och med version 3.1 Kodlistan för marklinjer har harmoniserats mot motsvarande listor för markanvändning och marktäcke. Kodlistan för markdetaljer har harmoniserats mot mätningsanvisningar. Bägge kodlistorna har också ändrats efter remissynpunkter. Se Bilaga F. Ändringar i kodlistor. Kompletta kodlistor finns i Bilaga D. Kodlistor. 5.1.4 Förändringar från och med version 3.0 I namn på klasser, attribut och associationer har å, ä, ö ersatts med a, a, o för att överensstämma med namn i xml-scheman. Värden i kodlistorna behåller å, ä, ö men har ändrats så att de börjar med liten bokstav, utom när värdet står för egennamn.
20 (69) Styrgruppen Det förändringar som påbörjades i version 3.0 test med marklinjer som kan vara fristående alternativt fungera som kantlinjer till markanvändning och marktäcke har vidareutvecklats. Kodlistan för marklinjer har harmoniserats mot motsvarande listor för markanvändning och marktäcke. Kodlistan för markdetaljer har harmoniserats mot mätningsanvisningar. Bägge kodlistorna har också ändrats efter remissynpunkter. Se Bilaga F. Ändringar i kodlistor. Kompletta kodlistor finns i Bilaga D. Kodlistor. 5.2 Informationsutbytesmodell Inom finns nio teman Bild, Vatten, Markanvändning/Marktäcke,, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell omfattar ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsutbytesmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsutbytesmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess. Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsmodell inklusive objekttypskatalog återfinns på webbplatsen www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess med kopia i Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur strukturen ser ut i utbytet av information. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 2 - vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och beigefärgade klasser för importerade klasser från standarder och Inspire.
21 (69) Styrgruppen class Färgsättning «featuretype» AnnanObjekttyp «datatype» AnnanDatatyp «codelist» AnnanKodlista «featuretype» TematsObjekttyp «datatype» TematsDatatyp «codelist» TematsKodlista «featuretype» ImporteradObjekttyp «datatype» ImporteradDatatyp «codelist» ImporteradKodlista Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Gemensamma klasser för och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire Generic Conceptual Model beskrivs i dokumentet Basmodell. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom Samverkan ska egna versioner av kodlistor avstämmas med intressenter för samsyn. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation. Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista.
22 (69) Styrgruppen Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 5.3 Beskrivning av basmodell För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG_. Det finns även en geometrimodell med prefix GE. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i specifikationen Svensk Geoprocess Basmodell med motsvarande numrering. 5.3.1 SG_Basklass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. SG_BasKlass tillför via arv dessa attribut till objekttyper som inte är en utökning av Inspire såsom objekttyper tillhörande och vissa objekttyper i andra teman. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localid som tillsammans ger ett unikt id. 5.3.2 Identifierare Alla objekt som levereras enligt Svensk Geoprocess ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Med objekt menas realisering av det verkliga objektet. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Lantmäteriet har i sina Inspiretjänster valt att representera namespace med land.organisation.tema. Krav 7. Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodata-specifikation ska ha en identifierare (Id). Krav 8 Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic conceptual model BaseTypes].
23 (69) Styrgruppen Krav 9. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. [Inspire Base Types:Identifier, note 3]. Rekommendation 2. LocalId som är ett attribut till typen Identifier anges med typen UUID [ISO/IEC 9834 8:2005]. 5. Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion, om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls. Krav 10. Krav 11. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Om attributet versionid förekommer ska det anges i heltal och uppräknas ett steg efter varje version som tilldelas värde i beginlifespanversion. Rekommendation 3. Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation. 5.3.4 Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges. 5.3.5 SG_Projekt Används inte i detta tema. 5.3.6 Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom Svensk Geoprocess. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation och utförare anges för inmätningen. 5.3.7 Extern referens Används inte i detta tema.
24 (69) Styrgruppen 5.3.8 Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nillable från XML-schemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värde och anges med booleanvärdet true och anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen visar t.ex. att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable utom identiteten. 5.3.9 Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. För 2D-geometrier anges EPSG-kod för plansystem och dimension =2. För 3D-geometrier anges EPSG-kod för kombinationer av plan- och höjdsystem och dimension =3. Koordinatsystem för plan, höjdsystem och dimension anges även i attribut SG_Datamangd. Se mer i avsnitt 6. 5.3.10 SG_CoClass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer. SG_CoClass används i s objekttyper för markdetalj och marklinje. 5.3.11 Geometri behandlar geometri som en egenskap till en företeelse. Detta ger möjlighet att representera en företeelse med flera olika geometrier efter olika verksamheters behov. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. Om det är en linje eller en yta ges istället av geometrin. Om det är en kantlinje, en mittlinje anges av attribut för redovisningsläge på objektet. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Specifika metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri Svensk Geoprocess använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet lägesnoggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats. Mätningsanvisningar är ett komplement till geodataspecifikationer och beskriver geometrisk representation vid utbyte. 5.3.11.1 Kropp Geometri som har utbredning i 3 dimensioner 5.3.11.2 Ytgeometri Ytor kan representeras av informationsbärande polygoner med eventuella uteslutande inre polygoner (hål).
25 (69) Styrgruppen Ytor kan även representeras av slutna linjegeometrier tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. Linjen kan i sig bära information och vara ett eget objekt. Centroidpunkten ska ligga inom ytan och det måste finnas omkringliggande kantlinjer runt centroidpunkten för att kunna bilda en yta. För att bilda en sluten yta där kantlinjer saknas används tätningslinje, dvs en fiktiv linje utan information. 5.3.11.3 Linjegeometri Linjeobjekt representeras av en ordnad följd koordinatsatta brytpunkter (punktgeometrier). Kontinuerliga linjeobjekt t.ex. kurvor, cirkelbågar och klotoider transformeras till denna form för utbyte. Enbart utvalda linjegeometrier kan även representera de objekt som i sig kan klassificeras som ytor men inte har krav på ytbildning. I specifikation för finns exempel på mittlinjer och kantlinjer. 5.3.11.4 Punktgeometri Punktobjekt representeras geometriskt med ett koordinatpar för 2D samt med höjdvärde om det är 3D-representation. 5.3.11.5 Metadata för geometri Geometrins kvalitet beror till stor del på hur inmätning skett samt var på objektet inmätning skett, detta anges med attribut. I dokumentet Mätningsanvisningar beskrivs hur objekten representeras geometriskt. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osakertlage sättas till True och attributet osakertlageanledning skall anges. Från och med version 3.1 av basmodellen ingår attributet geoidmodell i geometrimetadata. 5.3.12 Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjd som ett attribut. Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över geoiden ( havet ). Relativ höjd beskriver höjdskillnad mellan två höjdlägen på ett objekt. Vanligen mellan objektets översta nivå och marken, men andra höjdlägen förekommer. Geometri med höjdvärden. o o Höjd kan anges som en höjdkoordinat på punkter och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd redovisas på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar.
26 (69) Styrgruppen 5.3.13 SG_Namn Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_Namn. En datatyp som beskriver namnets status, språk och beslutande myndighet. 5.3.14 SG_Datamangd Geodata levereras som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i Svensk Geoprocess. Datamängd används av vektordata men inte för bild och vissa höjddata-leveranser och när en datamängd från Inspire ingår i modellen t.ex. Markanvändning och Marktäcke. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är frivilligt men rekommenderas. 5.3.14.1 Metadata för datamängd Grundläggande metadata i enlighet med svensk metadataprofil för datamängden ger en överblick över datamängden med syfte, ämnesområde samt identitet och kontaktuppgifter. Ett urval av metadata enligt metadatastandarden ISO 19115 redovisas i en länk till en websida eller till en fil. I Basmodell avsnitt 5.3.4.1 visas vilka metadata från standarden som ska anges enligt.
27 (69) Styrgruppen 5.4 Beskrivning av pkg Paketberoenden SG_Bas BY_Byggnad (from Informationsutbytesmodell) VT_Vatten (from Informationsutbytesmodell) (from Informationsutbytesmodell) ML_ MT_Marktacke (from Informationsutbytesmodell) VJ_VägJärnväg (from Informationsutbytesmodell) MA_Markanvandning (from Informationsutbytesmodell) (from Informationsutbytesmodell) Figur 3. Paketdiagram visande s beroenden till andra specifikationer i. utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden. Figur 3 visar dessa relationer som beroenden till andra modeller i Svensk geoprocess. har även beroenden till specifikationer utanför, t.ex. fastigheter, rättigheter, planer, bestämmelser, fornlämningar och ledningsinformation (se Bilaga G. Samband med specifikationer eller datamängder utanför ).
28 (69) Styrgruppen class Öv ersikt SG_Datamangd «DataSet» ML_Objekttyper:: ML_MarkdetaljDatamangd +markdetalj 0..* +marklinje 0..* SG_BasKlass «FeatureType» ML_Objekttyper::ML_Markdetalj SG_BasKlass «featuretype» ML_Objekttyper::ML_Marklinje «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarkdetaljTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarklinjeTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_HojdLageTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_PlanLageTyp Figur 4. Översiktligt diagram på informationsutbytesmodellen för markdetaljer och marklinjer. avser förekomster av fysiska företeelser ovan mark. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Marklinjer är olika typer av linjer som kan utbytas separat alternativt används för att bilda ytor tillsammans med centroidpunkter i utbytesmodellerna för Markanvändning eller Marktäcke. Informationsutbytesmodellen består av en datamängdklass och två klasser på objektnivå. Objekttyperna ML_Markdetalj och ML_Marklinje är klasser på objektnivå som ärver gemensam information från SG_BasKlass. SG_BasKlass ingår i de gemensamma objekttyperna för. Till dessa objekttyper hör kodlistor som redovisas i Bilaga D1. Kodlista och Bilaga D2. Kodlista Marklinjer. Ett markdetaljobjekt har en geometri som beskriver dess läge och utbredning. Geometrin kan vara yta, linje, punkt eller kropp. Marklinjerna är givetvis alltid linjer.
29 (69) Styrgruppen class SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass + id: Identifier + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarkdetaljTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarklinjeTyp «featuretype» ML_Objekttyper::ML_Markdetalj + markdetaljtyp: ML_MarkdetaljTyp + namnmarkdetaljobjekt: SG_Namn [0..*] {ordered} + geometri: GM_Object + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] + planlagetyp: ML_PlanLageTyp [0..1] + hojdlagetyp: ML_HojdLageTyp [0..1] + relativhojd: Real [0..1] + bredd: Real [0..1] + variant: CharacterString [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..1] + geodataproducent: CharacterString [0..1] «featuretype» ML_Objekttyper::ML_Marklinje + marklinjetyp: ML_MarklinjeTyp [0..1] + geometri: GM_MultiCurve + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] + planlagetyp: ML_PlanLageTyp [0..1] + hojdlagetyp: ML_HojdLageTyp [0..1] + tatninglinje: Boolean [0..1] + bro: Boolean [0..1] + tunnel: Boolean [0..1] + kantstod: Boolean [0..1] + variant: CharacterString [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..1] + geodataproducent: CharacterString [0..1] «codelist» ML_Kodlistor:: ML_HojdLageTyp + marknivå + under marknivå + bottennivå + högsta nivå + vattennivå + vattennivå - normalt vattenstånd + vattennivå - högvatten + vattennivå - lågvatten «codelist» ML_Kodlistor:: ML_PlanLageTyp + kant + mitt + centrum + botten + annat läge Figur 5. Klasser på objektnivå som beskriver utbytet av markdetaljer inklusive marklinjer. Inom ML_Markdetalj finns möjlighet att ange om detaljen har något särskilt namn i attributet namnmarkdetaljobjekt. Markdetaljen kan kallas något speciellt eller är tilldelad ett officiellt namn. Till exempel kan en brygga ha ett officiellt namn. Namnsättningen sker via datatypen SG_Namn vilken ingår i basmodell och beskrivs närmare i dokumentet Basmodell.
30 (69) Styrgruppen Alla markdetaljer kan ha en höjd som anges med det valfria attributet relativhojd. Höjden anges i meter över marken. Hur geometrin för objekten redovisas styrs av Mätningsanvisningar. Redovisningsläge för markdetaljer och marklinjer redovisas i attributet planlagetyp och hojdlagetyp. Dessa är frivilliga utom när mätningsanvisningarna inte följs. Attributet geometrimetadata är ett komplext attribut som använder datatypen GE_GeometriMetadata som i sin tur har en rad attribut som hanterar information om geometrin för objektet. Ett av dessa attribut är foljermatningsanvisningar där man svarar True antingen eller False (Ja/nej). Krav 12. När inmätning av markdetaljer och marklinjer inte följer Svensk geoprocess mätningsanvisningar ska attributen planlagetyp och hojdlagetyp anges. class Datamängd «DataSet» SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd + id: Identifier + metadata: URI + uttagdatum: DateTime + koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan + hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] + dimension: GE_Dimension [0..1] «DataSet» ML_Objekttyper:: ML_MarkdetaljDatamangd Figur 6. Klassen ML_MarkdetaljDatamangd På datamängdsnivå finns objekttypen ML_MarkdetaljDatamangd vilken ärver alla attribut från SG_Datamangd som ingår i basmodell. Metadata ska anges på datamängdsnivå för. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation. För utförligare information om metadata se avsnitt 8. 5.5 Ordning på attribut och associationer I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och associationer är densamma som i informationsmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella relationer till andra modellelement.
31 (69) Styrgruppen 6 Referenssystem Referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 används inom. Koordinatsystem för plan, höjdsystem och dimension anges som attribut för datamängd. Lista på godkända koordinatsystem finns i dokumentet Basmodell i form av tabell. Koordinatsystem i plan resp. höjdsystem anges med EPSG-kod. Temporalt referenssystem anges med UTC +1 eller +2 vintertid/sommartid i de fall det är aktuellt. Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller aktuella och väldokumenterade algoritmer. Data utbyts i referenssystem i plan SWEREF 99 (EPSG:3006 EPSG:3018, EPSG:5846 EPSG:5857) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar enligt gregorianska kalendern UTC +1 (CET) eller UTC +2 (CEST). Data utbyts i temporala referenssystemet enligt gregorianska kalendern UTC +1 (CET) eller UTC +2 (CEST). Krav 13. Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 inklusive dess lokala zoner och RH 2000. GML hanterar geometrier i XML-filer. I GML anges referenssystem som EPSG-kod samt dimension med värdet 2 eller 3. I GML finns inget specifikt värde för höjdsystem, utan när dimensionen är 3 behöver EPSG-koden tas från en uppsättning kombinerade koder (EPSG:5828, EPSG:5845 - EPSG:5857). Tabell 5. Exempel på hur referenssystem redovisas i XML-fil Plansystem Höjdsystem I XML-fil SWEREF 99TM Saknas srsname="urn:ogc:def:crs:epsg::3006" srsdimension="2" SWEREF 99TM och RH2000 RH2000 srsname="urn:ogc:def:crs:epsg::5845" srsdimension="3"
32 (69) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Informationsutbytesmodellen i denna specifikation beskriver hur data ska levereras. Avvikelser från den specificerade modellen (konceptuell konsistens, formulerade som Krav 1 och Krav 2 med röd fet text) ska beskrivas i kvalitetsdelen av Metadata tillsammans med resultatet av övriga kvalitetskrav som ställs här. Kvalitetsmåtten med identiteter (id) är hämtade från bilaga D i standarden SS-EN ISO 19157 Datakvalitet. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. I HMK dokumenten används termen lägesosäkerhet för mätningens kvalitet medan Kvalitetsstandarderna använder termen lägesnoggrannhet för kvalitetsredovisningen av motsvarande resultat. Tabell 6. Datakvalitetskrav Kategori Fullständighet en datamängds innehållsmässiga överensstämmelse med dataproduktspecifikationen Logisk konsistens överensstämmelse med logiska regler för en datamängd Kvalitetsegenskap Brist saknade förekomster i en datamängd Övertalighet för många förekomster i en datamängd Konceptuell konsistens grad av överensstämmelse avseende det konceptuella (begreppsmässiga) schemat Domänkonsistens grad av överensstämmelse avseende värdedomän (tillåtna värden) Topologisk konsistens grad av korrekthet i topologiska egenskaper Kvalitetskrav (Kvalitetsmått) och marklinjer För företeelser och geometrier får högst 5 % saknas i datamängden inom exploateringsområde. (D.7 Andel saknade enheter, Id 7). och marklinjer Övertalighet ska ej förekomma. (D.2 - Antal övertaliga enheter, Id 2). och marklinjer Alla förekomster ska överensstämma med informationsutbytesmodellen. (D.8 - bristande överensstämmelse med applikationsschemat, Id 8). och marklinjer Alla förekomster ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.14 - icke överensstämmelse med värdedomän, Id 14). Marklinjer och markdetaljer med linjegeometri Missade anslutningar pga. undershoots får inte finnas (D.24 - Antal saknade anslutningar på grund av för korta linjer, Id 23) Missade anslutningar pga. overshoots får inte finnas