Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal!
Vad är nytt i Livsmedelsverkets råd? Helhetsperspektiv med Måltidsmodellen Från fyra skrifter till en gemensam Inga fördefinierade koster Stort fokus på individens behov och önskemål Måltidskedjan för bättre samverkan
Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till modeller Från detaljer till helhet
Att stimulera aptit och främja matglädje
Vision Matgästen i centrum Helhetsperspektiv Samverkan Mat av god kvalitet och trivsamma måltider är inte att betrakta som lyx utan en mänsklig rättighet och en central del av vården och omsorgen om äldre.
Några utmaningar
Andelen äldre ökar Antal personer 80 år eller äldre 2000 2014 samt prognos 2015 2035 Källa: SCB
Onödig ohälsa Med stigande ålder ökar andelen med sjukdom eller funktionsnedsättning. Ätsvårigheter och undernäring leder till förlust av muskelmassa, försämrad sårläkning försämrad livskvalitet ett ökat vårdbehov och höga samhällskostnader Ca 1 miljard kronor/år kunde besparas enbart i sjukvården om undernäring förebyggs (SoS 2000)
SOSFS 2014:10 Socialtjänsten Socialnämnden ska säkerställa att det finns rutiner för hur undernäring ska förebyggas hur risker för undernäring ska upptäckas hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas
För lite mat i magen Många orsaker till undernäring Ökad risk för undernäring att äta färre än fyra gånger per dag att ha en nattfasta längre än elva timmar att äta ensam Nedsatt aptit
Viktigt att klara sig själv och vara oberoende Vikten av att få vara delaktig, betraktad som den person man är och få behålla sitt sätt att leva och sina vanor. Måltider är en meningsskapande social aktivitet med vilken vi kan uttrycka identitet och kulturell tillhörighet.
Måltiden - så mycket mer än bara mat
Allas rätt att få behålla sitt sätt att leva Äldreomsorgens värdegrund enligt Socialtjänstlagen: Ett värdigt liv - självbestämmande, delaktighet och individanpassning; respekt för privatliv och personlig integritet; gott bemötande; och insatser av god kvalitet Välbefinnande - trygghet och meningsfull tillvaro Socialtjänstlagen (2001:453)
Strukturer som försvårar Ett starkt institutionellt ramverk med rutiner och strukturer som i liten utsträckning tar hänsyn de äldres egna önskemål Otydlig måltidskedja och ansvarsfördelning Bristande uppföljning av vad som faktiskt äts upp Hemtjänstpersonalens dilemman tidsbrist och ansvar vid nedsatt aptit? Måltiden inte en del av kärnverksamheten Brist på kompetens Livsmedelsverkets rapport 37, 2017
Många möjligheter!
Maten kan bevara funktion Tillräckligt med energi och näring Bevara kroppsvikt och muskelmassa, bättre sårläkning Minska risken för fall Minska behovet av hjälp
men även måltiden!
Måltider som ger mening Inte bara ett verktyg för att förebygga undernäring Mat och ätande en central del av att vara människa Måltidsstöd ur ett helhetsperspektiv
Hur kan aptiten främjas? Respekt för individens önskemål Delaktighet Självständighet Trivsam måltidsmiljö Sällskap Kulinarisk kvalitet Variation och valmöjligheter Aptitretare Mellanmål Sensorisk mättnad
Måltiden som grund Grunden för all nutritionsbehandling är bra måltider, men dessa kan behöva kompletteras med ytterligare insatser vid specifika sjukdomstillstånd, som undernäring.
Nya rekommendationer kring näringsriktighet Måltiderna täcker behovet av näring och energi, med extra energi och protein till dem med nedsatt aptit Många, små energi- och proteintäta måltider, spridda över dygnet Nattfastan är högst 11 timmar Det är viktigare att maten är god och lockar aptiten än att den exakt uppfyller näringsrekommendationerna.
Tallriksmodellen för den med nedsatt aptit
Spetsade kraftpaket! Protein Ägg, bönor, ärter, linser, mjölkprodukter, kött, fisk och fågel Nötter och nötsmör Dubbelpålägg på smörgåsar Ost i bitar som snacks eller riven Ostkaka, pannkaka, kvarg Mjölkpulver i bakverk Tillaga gröt och välling med mjölk Energi Undvik lättprodukter, välj fetare varianter av mjölk, grädde, crème fraiche och smörgåsfett Tillsätt extra olja, smör eller grädde Gratänger eller stuvningar istället för att koka i vatten Rikligt med sås Mjölk, lättöl, juice eller sockersötad saft istället för vatten
Många små måltider spridda över dygnet
Samverkan kring måltiden Läkare, MAS, sjuksköterska, dietist, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, tandvården, biståndshandläggare Undersköterska, måltidsombud, måltidsbiträde, aktivitetsansvarig Kock Måltidschef, enhetschef
Fem framgångsfaktorer 1. Fokusera på individen 2. Satsa på kunskap och kompetens 3. Se till helheten använd Måltidsmodellen 4. Tydliggör ansvarsområden och möjliggör samarbete 5. Sätt upp mål, prioritera och fråga efter resultaten
Inspireras av andra! Instagram sök på #äldremat https://www.instagram.com/explore/tags/äldremat/
Växjö Måltidsrutiner i särskilt boende Måltidsobservation som metod Kontakt: Cecilia Svanberg, Växjö kommun
SMAK-projektet i Västerås Dialoger som ökat samverkan Kontakt: Jenny Radeck, Västerås Stad
Kontakt Anna-Karin Quetel Anna-karin.quetel@slv.se 018-17 56 04 livsmedelsverket.se/maltider maltidsbloggen.se Twitter: @Maltiden Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg