DD1350 Logik för dataloger

Relevanta dokument
DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Grundläggande logik och modellteori

En introduktion till predikatlogik

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

DD1350 Logik för dataloger

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Logik och bevisteknik lite extra teori

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Lite om bevis i matematiken

Tentamen i logik 729G06 Programmering och logik

Grundläggande logik och modellteori

Om modeller och teorier

9. Predikatlogik och mängdlära

Om semantisk följd och bevis

Robin Stenwall Lunds universitet

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin

8. Naturlig härledning och predikatlogik

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om urvalsaxiomet mm. Axiom som är ekvivalenta med urvalsaxiomet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Grundläggande logik och modellteori

Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar

13. CHURCH S OCH GÖDELS SATSER. KORT ORIENTERING OM BERÄKNINGSBARHET, EFFEKTIV UPPRÄKNELIGHET OCH AVGÖRBARHET.

ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW

Grundläggande logik och modellteori

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Varför är logik viktig för datavetare?

Föreläsning 5. Deduktion

K3 Om andra ordningens predikatlogik

Semantik och pragmatik

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

Logik och modaliteter

Grundläggande logik och modellteori

Predikatlogik: Normalformer. Klas Markström

DD1361 Programmeringsparadigm HT17

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Relationskalkyl (RK)

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Vardagssituationer och algebraiska formler

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Probabilistisk logik 1

DD1361 Programmeringsparadigm HT16

Några saker som jag inte hann: Ur trigonometriska ettan kan vi uttrycka och i termer av. Vi delar båda led i trig. 1:an med :

DD1361 Programmeringsparadigm HT15

Algebra och talteori MMGL31. Repetition. Idag. Föreläsning 9 VT FLS och primtalstestning. Carmichaeltal. Rabin-Miller test.

, S(6, 2). = = = =

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

DUBBELINTEGRALER. Rektangulära (xy) koordinater

Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 11 april 2017 kl. 8:00-13:00

Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Första ordningens logik

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Konstruktiv mängdteori

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Substitution och unifiering

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

Efternamn förnamn pnr årskurs

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

7, Diskreta strukturer

En introduktion till logik

3-8 Proportionalitet Namn:

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

kvoten mellan två på varandra följande tal i en talföljd är konstant alltid lika stor.

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.

10. Mängder och språk

Induktion och rekursion

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Ur en kortlek på 52 kort väljer man ( utan återläggning och utan hänsyn till ordning) slumpvis 5 kort. Vad är sannolikheten för att få

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 18 december xy = y2 +1

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Komplexitetsklasser och repetition

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

LAPLACES OCH POISSONS EKVATIONER

7, Diskreta strukturer

Transkript:

DD1350 Logik för dataloger Fö 4 Predikatlogik 1 Kort repetition Satslogik Naturlig deduktion är ett sunt och fullständigt bevissystem för satslogik Avgörbarhet Så vad saknas?

Egenskaper Satslogiken är dålig på att uttrycka egenskaper hos objekt. T.ex. Anna är student och Eva är student I satslogik blir detta p /\ q, men detta verkar inte fånga hela betydelsen Bättre: Student(anna) /\ Student(eva) eller P(a) /\ P(e) vilket i varje fall visar att det finns 2 objekt med samma egenskap. Relationer Satslogiken är dålig på att uttrycka relationer mellan objekt. T.ex. Om en person känner en annan person, så känner den andra personen också den första. Om vi vet Anna känner Eva så vill vi kunna dra slutsatsen Eva känner Anna. x y( Känner(x,y)! Känner(y,x))

Fler brister hos satslogik Satslogiken kan inte uttrycka påståenden om ett oändligt antal element, t. ex. Alla primtal större än 2 är udda x ( Primtal(x) /\ x>2! Udda(x)) Detta påstående kan inte uttryckas i satslogik. Predikatlogik Predikatlogik utökar det satslogiska språket med: variabler konstanter funktionssymboler relationssymboler kvantifierare

Variabler och konstanter Variabler kan bindas till termer (definieras snart), som representerar objekt Som variabler använder vi typiskt u, v, w, x, y, z Konstanter representerar objekt typiskt a, b, c, anna, eva, sverige, stefan_löfven Termer Funktionssymboler är t.ex. f, g, +, Varje symbol har en aritet (antal argument) En term definieras rekursivt: en variabel är en term en konstant är en term om f är en funktionssymbol av aritet n, och t 1,, t n är termer, så är f (t 1,, t n ) en term inget annat är en term

Formler Relationssymboler, t.ex P, Q, Känner, Primtal, Udda Formler definieras rekursivt: om P är en relationssymbol med aritet n, och t 1,, t n är termer, så är P (t 1,, t n ) en formel om ϕ och ψ är formler så är följande formler: ϕ, ϕ /\ ψ, ϕ \/ ψ, ϕ! ψ, x ϕ, x ϕ inget annat är en formel Exempel Kvantifierare kan förekomma inne i formler: Alla människor har en mamma x ( Människa(x)! y ( Mamma(y,x))) Alla svenska medborgare har en kung y x ( Svensk(x)! Kung(y,x)) Ingen människa saknar en mamma x ( Människa(x) /\ y ( Mamma(y,x)))

Likhet = är en speciell relationssymbol som vi antar alltid finns i logiken. x = y betecknar att x och y är samma objekt T.ex. max ett objekt har egenskapen E: x y (E(x) E(y) x = y) Räckvidd Vilka kvantifierare binder vilka förekomster av vilka variabler? x y (P(x,y) x Q(x,y)) Räckvidden (eng: scope) för en kvantifierare i en formel ( x φ) eller ( x φ) omfattar alla förekomster av variabeln x i delformeln φ, med undantag av de som i sin tur tillhör en delformel x ψ eller x ψ av φ

Fria och bundna variabelförekomster En förekomst av en variabel x i en formel φ är bunden om den ligger inom räckvidden för någon kvantifierare, och är fri annars Exempel: i formeln y (P(x,y) x Q(x,y)) är första förekomsten av variabeln x fri, och den andra bunden En kvantifierare x eller x binder alla (fria) förekomster av variabeln x inom sin räckvidd Vi kan byta namn på bundna variabler men inte på fria! Substitution För en variabel x, en term t och en formel φ, betecknar φ[t / x] formeln som är resultatet av substitutionen av alla fria förekomster av x i φ med t Exempel: y (P(x,y) x Q(x,y)) [x+1/x] = y (P(x+1,y) x Q(x,y))

Variabelinfångande Problem: φ(x) y (x < y) vad är då φ(y)? y (x < y)[y/x]? men y (y < y) har inte samma mening! variabelinfångande (eng: variable capture) när vi gör en substitution måste vi undvika variabelinfångande! Substitutionen φ[t / x] undviker infångande om t är fri för x i φ Variabelinfångande Termen t är fri för variabeln x i formeln φ om ingen fri förekomst av x i φ är inom räckvidden för någon kvantifierare y eller y för någon variabel y i t Detta kan alltid åstadkommas - genom omdöpning i formeln, t.ex: φ(x) y (x < y) y kan döpas om till z φ(x) z (x < z) φ(y) z (y < z) med samma mening

Substitution som undviker variabelinfångande OBS: I kursen kommer vi låta φ[t / x] beteckna resultatet av substitutionen som undviker variabelinfångande! 1. i formeln φ, döp om alla kvantifierare som fångar någon variabel i termen t vid någon fri förekomst av variabeln x i formeln φ 2. utför substitutionen som vanligt, dvs substituera alla fria förekomster av x i φ med t