Planering Umeå klarade av 1990-talets sysselsättningskris på ett bra sätt

Planering Umeå klarade av -talets sysselsättningskris på ett bra sätt 1 (20) Utredningar och rapporter från Strategisk Planering, nr 6 2013

INNEHÅLL sida Inledning 3 Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Umeå kommun 2011 3 Arbetsmarknad i fritt fall 4 Umeå klarade sysselsättningen under krisåren mycket bättre än många jämförbara kommuner 5 Kraftigt sjunkande förvärvsintensiteter 6 Medelålders berördes knappt av krisen medan de yngsta blev de stora förlorarna 6 Ungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden kvartstår fortfarande 7 Turbulensen på arbetsmarknaden medförde att kvinnor fick högre förvärvsintensitet än män 8 Bakgrunden till -talskrisen 9 Den ekonomiska utvecklingen 9 En ny företagsfilosofi förändrade arbetsmarknaden för unga 9 Sammanfattning 10 Källor 11 Bilaga 12 Tillverkningsindustrin hårt drabbad av krisen men återhämtade sig starkt i Umeå 12 Branschvisa jämförelser mellan Umeå och andra medelstora kommuner 14 Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Foto: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Annalena Löfgren, Strategisk Planering, tel. 0-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se Gunnar Hedin, Statistiska Centralbyrån, tel. 019-45 33 41 2 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013

Inledning Syftet med föreliggande rapport är att belysa vilka konsekvenser den drastiskt försvagade ekonomin under perioden i landet fick för arbetsmarknaden i Umeå kommun. Nedgången i landets BNP under den aktuella perioden var den största sedan 1930-talets depression och den i tid längsta under 10-talet. Sveriges och Finlands ekonomier drabbades hårdare av -talets konjunkturnedgång än andra OECD-länder. I rapporten beskrivs hur Umeå klarade av krisåren sysselsättningsmässigt. Därefter ges en bakgrund till den politiska och ekonomiska utveckling som ledde fram till -talets samhällskris. Ett försök görs även att förklara orsakerna till ungdomarnas bestående problem på arbetsmarknaden. I en bilaga redovisas hur enskilda branscher i Umeå och i fyra jämförbara kommuner påverkades samt hur återhämtningen lyckades på branschnivå. Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Umeå kommun 2011 Umeå kommun har haft en gynnsam befolkningsutveck ling under de senaste decennierna. Sedan har be folk ningen i kommunen ökat från 85 000 till 117 000 invånare. Antalet personer i förvärvs aktiva åldrar det vill säga 20 64 år ökade från 52 000 till 74 000 medan antalet för värvs arbet ande steg från 48 500 till 60 000. En ökning med 38 procent för befolkningen, 43 procent i för värvsaktiva åldrar och 23 procent för samtliga förvärvsarbetande. Diagram 1. Antal invånare och antal förvärvsarbetande i Umeå kommun 2012 120 000 000 000 60 000 40 000 20 000 0 Befolkningen Befolkning 20 64 år Förvärvsarbetande Förvärvsarbetande 20 64 år 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 1 visar att utvecklingen av befolkning och syssel sättning i Umeå följer varandra relativt väl förutom under perioden, då sysselsättningen plötsligt minskar drastiskt och gapet mellan befolkningen i förvärvsverksamma åldrar och sysselsättningen ökar och blir därefter bestående. Det är den processen som vi ska försöka belysa och analysera orsakerna till i denna rapport. Utredningar och rapporter, nr 6 2013 3 (20)

Arbetsmarknad i fritt fall Den djupa ekonomiska recessionen 1) som drabbade landet fick allvarliga effekter och följdverkningar på arbetsmarknaden. Sysselsättningen minskade i Sverige under perioden med 16 procent eller med drygt 600 000 förvärvsarbetande. Det kändes som om arbetsmarknaden var i fritt fall. BNP föll tre år i rad. Den stora uppgången i BNP och påverkade sysselsättningen endast marginellt. Först under perioden fick den förbättrade BNP-utvecklingen ordentligt genomslag även på arbetsmarknaden. I Umeå var utvecklingen inte alls lika negativ som för riket. Kommunen förlorade dock cirka 4 000 förvärvsarbetande mellan och, vilket motsvarar en minskning med åtta procent. bröts den nedåtgående trenden och syssel sättningen ökade något. Uppgången i Umeå var större än den för riket. och sjönk sysselsättningen åter igen men i betydligt blygsammare omfattning än tidigare. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden bröts äntligen under åren, då antalet sysselsatta i riket ökade med cirka 250 000 personer och i Umeå med 3 700. Diagram 2. BNP-utvecklingen från användarsidan 2010 6 4 2 0-2 -4-6 Diagram 3. Sysselsättningsförändringar i procent i Umeå och i riket under perioden 2011 6 4 2 0-2 -4-6 1) En recession indikeras av två efterföljande kvartal med negativ tillväxt av BNP. 4 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013 2008 2008 2009 Riket Umeå 2009 2010 2010 2011

I diagram 4 redovisas antalet sysselsatta i förhållande till års syssel sättningsnivå, som var den högsta under både 19- och -talen. Det redovisningssättet ger en större förståelse för hur syssel sättningen förändras under en längre period. Under perioden ökade sysselsättningen i Umeå snabbare än i riket. Nedgången var som vi sett tidigare betydligt mindre i Umeå än i riket. Umeå uppnådde års sysselsättningsnivå medan för riket dröjde det till 2011 innan den nivån var uppnådd. Umeå klarade sysselsättningen under krisåren mycket bättre än många jämförbara kommuner I Umeå och Linköping minskade sysselsättningen med åtta respektive tio procent under krisåren medan i övriga jämförelsekommuner sjönk den med cirka 15 procent. Uppgången i konjunkturen gav störst utslag i Jönköpings och Umeås sysselsättning medan den fortsatte att sjunka i Luleå och Sundsvall. Efter de svåra åren ökade sysselsättningen i alla kommuner. Den största ökningen hade Jönköping och Umeå. Diagram 4. Antal sysselsatta i Umeå och riket -2011. Index = 120 110 Diagram 5. Sysselsättningsutvecklingen i Umeå och andra medelstora kommuner. 25 20 15 10 5 0-5 -10 Riket Umeå 2008 2009 2010 2011 Gävle Sundsvall Västerås Linköping Luleå Umeå Jönköping -15-20 Utredningar och rapporter, nr 6 2013 5 (20)

Kraftigt sjunkande förvärvsintensiteter Under andra hälften av åttiotalet var andelen förvärvsarbetande 20 64 år mycket hög i landet med cirka 85 procent. Alla kommuner i jämförelsegruppen låg på ungefär samma nivå. Under perioden sjönk förvärvsintensiteten i Umeå till strax under 70 procent för att sedan stiga till 75 procent. Efter blev skillnaderna mellan kommunerna allt större. 2011 låg den i Jönköping på procent. Umeå tillhörde en mellangrupp av kommuner som låg kring 75 procent. Linköping hade den allra lägsta förvärvsintensiteten med 72 procent. Medelålders berördes knappt av krisen medan de yngsta blev de stora förlorarna Under krisåren sjönk andelen förvärvsarbetande i alla åldersgrupper i Umeå. Mest dramatiskt blev det för de yngre åldersgrupperna. För 20 24 åringarna minskade den från 74 procent till 35 procent. 25 29-åringarnas förvärvsintensitet sjönk från 82 till 69 procent och låg på 59 procent, 30 34-åringarnas minskade från 88 till 79 procent och var 74 procent. För åldersgrupperna 40 54 år minskade förvärvsintensiteten marginellt från drygt procent till cirka 88 procent. Även för den äldsta åldersgruppen var minskningen måttlig fram till men sjönk till 48 procent. Åldersgruppen 60 64 år hade det besvärligt på -talet men var den enda åldersgrupp som hade högre förvärvsintensitet 2011 än. Diagram 6. Andel förvärvsarbetande 20 64 år i vissa kommuner 2011 *) Jönköping Sundsvall Luleå Västerås Gävle Umeå Linköping 85 75 70 Diagram 7. Andel förvärvsarbetande 20 64 år i Umeå efter åldersgrupp 2011 70 60 50 40 20 24 år 25 29 år 30 34 år 35 39 år 40 44 år 45 49 år 50 54 år 55 59 år 60 64 år 20 64 år 6 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013 2008 2009 2008 2009 2010 2010 2011 2011

Ungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden kvartstår fortfarande Ungdomarna var den grupp som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen under -talet. Det gäller i Umeå såväl som i andra kommuner. Särskilt åldersgruppen 20 24 år var drabbad men även gruppen 25 29 år. Från att ha legat med en förvärvsintensitet på drygt 70 procent under senare delen av 19-talet sjönk andelen förvärvsarbetande 20 24 åringar i Umeå till 35 procent för att där efter öka till cirka 45 procent under 00-talet och den låg 2011 på 47 procent. Se diagram 8. Spridningen i ungdomarnas förvärvsintensitet mellan kommunerna ökade efter. Universitetskommunerna Linköping och Umeå låg i botten av jämförelsekommunerna. 2011 var andelen förvärvsarbetande 20 24 åringar i Umeå 15 procentenheter lägre än i Jönköping och 10 procentenheter lägre än i riket. För gruppen 25 29 år var utvecklingen inte lika drastisk som för 20 24 åringarna. Andelen förvärvsarbetande sjönk från cirka procent under senare delen av 19-talet till 60 procent under - talet. Därefter har den endast ökat marginellt i Umeå och Linköping. I Jönköping låg andelen under 2011 på 76 procent jämfört med 63 procent för Umeå. Diagram 8. Andel förvärvsarbetande 20 24 år i medelstora kommuner och riket *) 70 60 50 40 Jönköping Sundsvall Riket Västerås Gävle Luleå Umeå Linköping Diagram 9. Andel förvärvsarbetande 25 29 år i medelstora kommuner och i riket *) 70 60 2008 2009 2010 Jönköping Sundsvall Riket Västerås Gävle Luleå Umeå Linköping 2008 2009 2010 *) användes en ny avgränsningsmodell för att avgränsa förvärvsarbetande. Därför har året två redovisningar. Den första enligt den tidigare avgränsningsmodellen och den andra enligt den nya. Utredningar och rapporter, nr 6 2013 7 (20) 2011 2011

Under krisåren ökade antalet universitetsstuderande i landet. I Umeå medförde detta att antalet 20 24 åringar folkbokförda i kommunen ökade med 35 procent, i Linköping med 20 procent och i Jönköping med endast sex procent. Det förklarar den låga andelen förvärvsarbetande 20 24 åringar i Umeå och de höga förvärvssiffrorna för Jönköping. En faktor som påverkade andelen förvärvsarbetande ungdomar var naturligtvis att Umeå och Linköping var sedan länge etablerade universitetsorter med ett stort antal heltidsstuderande. Den mycket låga förvärvsintensiteten i Umeå och Linköping berodde främst på ökad tillströmning av studenter till universiteten i kommunerna men även på den mycket svaga konjunkturen. Ett kvarstående faktum är dock att någon återhämtningen vad gäller ungdomarnas förvärvsandel från -talets låga nivåer inte har ägt rum varken i Umeå i Linköping eller i övriga jämförelsekommuner och för landet som helhet. En annan grupp som blev nästan lika stora förlorare som ungdomarna på arbetsmarknaden under krisåren var personer med utländsk bakgrund. Deras problem liknade ungdomarnas. Eftersom gruppen var relativt liten i Umeå särredovisas den inte separat i rapporten. Turbulensen på arbetsmarknaden medförde att kvinnor fick högre förvärvsintensitet än män Lågkonjunkturen drabbade först männen. I Umeå sjönk andelen förvärvsarbetande män 20 64 år från 86 procent till 74 procent och till 70 procent. Därefter steg den igen. För kvinnor var förvärvsintensiteten 85 procent, 74 procent och 67 procent för att sedan stiga igen. 2011 var den 74 procent för kvinnor och 76 för män. Under perioden hade kvinnor för första gången högre förvärvsintensitet än män. Orsaken var att de mansdominerade branscherna som Byggverksamhet och Tillverkning och utvinning drabbades först av lågkonjunkturen medan de kvinnodominerade drabbades några år senare. Efter hade männen återigen något högre förvärvsintensitet än kvinnor. Diagram 10. Andel förvärvsarbetande 20 64 år 2011 i Umeå och riket efter kön 85 75 70 8 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013 Kvinnor 2008 Män 2009 2010 2011

Bakgrunden till -talskrisen Det var flera samverkande händelser inom och utom landet som ledde fram till -talets djupa recession. Politiska och ekonomiska förändringar ute i världen förändrade världskonjunkturen och politiska beslut hemma i Sverige bidrog till att krisen fördjupades. Som en följd av den negativa ekonomiska utvecklingen och en begynnande globalisering av ekonomin för-ändrade många företagsledare sin syn på hur företag skulle drivas. Den ekonomiska utvecklingen Det började med en god världskonjunktur under senare delen av 19-talet. avreglerades kreditmarknaden i Sverige, vilket medförde en snabb ökning av både efterfrågan på och utbud av krediter. Svensk ekonomi förvandlades till ett finansiellt drivhus med raskt stigande tillgångspriser och inflationstakt. Den goda konjunkturen och tillgången på billigt kapital gjorde att svensk ekonomi gick på högvarv. Under perioden var förvärvstalen mycket höga och arbetslösheten nästan eliminerad. Mot slutet av decenniet började orosmolnen torna upp sig ute i världen. Järnridån raserades och Sovjetimperiet var i upplösning. Krig utbröt mellan oljestater i Mellanöstern. Den industrialiserade världen sjönk ned i recession, driven av bland annat höjda oljepriser på grund av Kuwaitkrisen och höga realräntor i Europa orsakade av den tyska återföreningen. Under hösten och sommaren kulminerade lågkonjunkturen i Europa i en valutakris, då många valutor stod under attack bland annat den svenska. Under genomfördes i Sverige århundradets skattereform, vilken tillsammans med den internationella ränteuppgången ledde till kraftig höjning av realräntorna efter skatt. Det fick den fastighetsbubbla som hade byggts upp under de gyllene åren på 19-talet att brista. Sverige drabbades samtidigt av en bank- och en valutakris. Botten gick ur ekonomin och arbetslösheten rusade i höjden. De offentliga finanserna försämrades i takt med att utgifterna ökade och intäkterna stagnerade. Budgetunderskottet växte hastigt. I november tvingades Riksbanken att släppa den fasta växelkursen. Därefter påbörjades återhämtningen som kulminerade först under perioden. En ny företagsfilosofi förändrade arbetsmarknaden för unga Som redovisats tidigare i rapporten fick ungdomar under krisen svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. År hade exempelvis 70 procent av ungdomarna i landet arbete vid 21 års ålder medan uppnåddes motsvarande nivå vid 27 års ålder medan medelålders personer knappt berördes av krisen. Något hade hänt med ungdomarnas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. En del kan förklaras av att i anslutning till krisen förändrades synen på företagandet. Många företagsledare påverkades av diskussionerna kring lean production 3). Grundfilosofin är att med kunden i centrum utforma ett resurssnålt och effektivt produktionssystem. Utgångspunkten är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden. Enkelt uttryckt handlar det om mer värde för mindre arbete. De två principer som systemet bygger på är Just in time och att man beställer inte mer än vad som behövs till produktionen som på detta sätt hela tidens hålls "slimmad. Just in Time bygger på att rätt komponent ska anlända till produktionen i rätt tid och med rätt kvantitet. Det innebär bland annat att lagerhållningen minimeras och att företagen satsar på sin kärnverksamhet. Många kringtjäns- 2) Lean production är en västerländsk tolkning av Toyota Production System. 3) Outsourcing betyder att ett företag låter ett annat företag sköta en eller flera processer. På det sättet kan företaget fokusera på sin kärnverksamhet Utredningar och rapporter, nr 6 2013 9 (20)

ter som företagen tidigare hade haft etablerad inom den egna verksamheten outsourcades 3). Det kunde exempelvis gälla transport-, städ- eller programmeringstjänster. Det blev lagligt att driva bemanningsföretag, vilket var ett av utslagen för det nya sättet organisera företagens verksamhet. Den nya företagsfilosofin accepterades av många företagsledningar som dessutom började känna av ett allt större hot från en global konkurrens. De blev i högre grad än tidigare medvetna om betydelsen att hålla rätt arbetsstyrka och rätt kompetens. I stället för att anställa anlitade man i större utsträckning än tidigare kompetens från andra företag för att klara av speciella uppgifter. Under perioden blev det även attraktivt att flytta ut enklare verksamheter till de nya låglöneländerna i Öst europa men även till länder i Asien. Kombinationen att hålla nere arbetsstyrkans storlek och kravet på kompetens gjorde det svårare för unga oerfarna att få plats i företagen samtidigt som många enklare arbetsuppgifter flyttade ut till andra länder. Allt detta sammantaget fick negativa konsekvenser framför allt för ungdomars och för invandrares möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. För ungdomarnas del innebar det att nästan alla fortsatte att studera efter grundskolan och en större andel än tidigare gick vidare till högskolan. Begrepp som magra och anorektiska organisationer blev myntade under denna period. Exempelvis fick SCB i uppdrag av Rådet för arbetslivsforskning att kartlägga företeelsen och Institutet för psykosocialmedicin (IPM) genomförde en stor studie för att undersöka hur hälsan påverkas av magra organisationer. Sammanfattning Sverige gick in i en djup sysselsättningskris under perioden. Under de tre första åren av krisen minskade antalet förvärvsarbetande med cirka 600 000 personer, vilket motsvarar 16 procent av antalet sysselsatta i landet. Umeå hade en betydligt gynnsammare sysselsättningsutveckling under krisåren än riket och många andra kommuner. I Umeå minskade antalet förvärvsarbetande med cirka 4 000 personer eller åtta procent. Återhämtningen i Umeå kom i gång redan jämfört med för riket och i de flesta av jämförelsekommunerna. var antalet sysselsatta i Umeå åter tillbaka på års nivå, vilket kan jämföras med 2011 för riket. Medelålders drabbades marginellt av krisen medan ungdomar och personer med utländsk bakgrund drabbades desto hårdare. Andelen förvärvsarbetande 20 64 år i Umeå och i riket 2011 var dock fortfarande låg jämfört med situationen under senare delen av 19-talet. Det gäller särskilt för åldrarna under 30 år. Spridningen i förvärvsintensiteten ökade mellan kommunerna under krisåren och det förhållandet består fortfarande 2011. Många företagsledare förändrade sin syn på företagande för att klara krisåren och den tilltagande globala konkurrensen. Ungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden idag kan ses som ett arv från krisåren. Alla branscher i Umeå utom Utbildning och forskning påverkades negativt av krisen. Byggverksamhet, Tillverkningsindustri samt Energi, vatten och avfallshantering var hårdast drabbade. Tillverkningsindustrin återhämtade sig dock snabbt i Umeå och fick en mycket gynnsam utveckling i likhet med Finansiell verksamhet och företagstjänster. Byggverksamhet och Handel m.m. har däremot fortfarande inte återhämtat sig helt från krisåren. 10 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013

Källor Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2011 SCB Från olika till jämlika: Finlands och Sveriges ekonomier på 10-talet. Avsnittet om Den ekonomiska krisen i Finland och Sverige. Uppgången, fallet och återhämtningen. - Thomas Hagberg, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm, - Lars Jonung, DG II, European Commission, Brussels - Jaakko Kiander, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, Helsingfors - Pentti Vartia, Research Institute of Finnish Economy, ETLA, Helsingfors Adlibris Sverige Utländsk bakgrund ger sent inträde i arbetslivet Gunnar Hedin, VälfärdsBulletinen :3, SCB Translating Lean production Jostein Pettersen Linköpings Universitet LiU-Tek-LIC 2009:10 Downsizing of staff is associated with lowered medically certified sick leave in female employees. Törres Teorell, Gabriel Oxenstierna, Harald Westerlund, J Ferrie, J Hagberg och L Alfredsson Institutet för psykosocial medicin (IPM) Kartläggning av magra organisationer Björn Tegsjö, Gunnar Hedin och Inger Eklund Rådet för arbetslivsforskning Libris Utredningar och rapporter, nr 6 2013 11 (20)

Bilaga Tillverkningsindustrin hårt drabbad av krisen men återhämtade sig starkt i Umeå -talets kris drabbade nästan alla branscher. I detta avsnitt redovisas branschutvecklingen för perioden för Umeå kommun, riket och med Umeå fyra jämförbara kommuner. Anledningen till att redovisningen bryts vid beror på att nästa stora kris infaller 2008 2009 och den bör behandlas separat, Dessutom ändras branschindelningen, vilket innebär att jämförbarheten bakåt i tiden inte är möjlig. 2009 års ekonomiska kris var även den djup men fick ett helt annorlunda och lindrigare förlopp i Sverige och i Umeå än den på -talet. En beskrivning av konsekvenserna av den krisen finns tillgänglig i rapporten 0 nya jobb i Umeå under 2011 från Utvecklingsavdelningens rapportserie 2013 nr 1. Nästan alla branscher påverkades av sysselsättningskrisen under -talet. Nedan kommenteras utvecklingen uppdelad på tio branscher i Umeå kommun. Avsnittet redovisar som nämnts tidigare branschutvecklingen i Umeå för åren det vill säga under högkonjunkturen, krisåren och återhämtningsperioden. Diagram 11. Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande efter bransch i Umeå kommun 14 000 Vård och omsorg 12 000 Handel och kommunikation Utbildning och forskning 10 000 Tillverkning och utvinning 8 000 Finansiell verksamhet och företagstjänster 6 000 4 000 2 000 0 12 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013 Personliga och kulturella tjänster Byggverksamhet Offentlig förvaltning mm Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering Jordbruk, skogsbruk och fiske

Vård och omsorg Är den största branschen i Umeå kommun. Branschen förlorade cirka 1 500 förvärvsarbetande motsvarande 11,5 procent det vill säga något mindre än vad kommunen i genomsnitt minskade med. Handel och kommunikation Förlorade 1 3 sysselsatta motsvarande -14,7 procent. Branschen uppnådde inte riktigt års sysselsättningsnivå år. I Umeå har branschen haft en likartad återhämtning med riket. Utbildning och forskning Påverkades inte av krisen och utvecklades positivt i kommunen ända fram till då den började stagnera syssel sättningsmässigt. I Umeå har branschen ökat sysselsättningen avsevärt till och med men trots det har det inte varit i samma utsträckning som i riket. Tillverkning och utvinning Förlorade 1 600 personer eller 25 procent mellan och. Där efter ökade sysselsättningen med drygt 3000 personer till år. Efter skedde en stagnation. Återhämtningen efter krisen var således mycket god och sysselsättningen passerade redan nivån för. Finansiell verksamhet och företagstjänster Förlorade drygt 600 personer mellan och motsvarande 14 procent och har därefter ökat kraftigt. Branschen hade under krisåren likartad utveckling med den i kommunen men har haft den bästa utvecklingen av alla branscher därefter. Branschens utveckling i Umeå har varit jämbördig med rikets. Personliga och kulturella tjänster Branschen förlorade cirka 550 personer motsvarande 17 procent, vilket är mer än för kommungenomsnittet. Därefter ökade sysselsättningen med 1 450 personer fram till. Branschen har haft en bra återhämtning. Byggverksamhet Byggverksamheten förlorade mellan och 1 550 personer, vilket motsvarar 37 procent. Branschen har återhämtat sig något men ligger fortfarande långt under års nivå. Offentlig förvaltning med mera Offentlig förvaltning hade en annorlunda utveckling än övriga branscher. Nedgången i sysselsättningen skedde successivt fram till då branschen sysselsatte 2 540 personer för att därefter stiga till 3 550 personer. Orsaken var bland annat att I 20 lades ner och Fo-staben. Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering minskade sysselsättningen med 150 personer mellan och motsvarande 25 procent men hade sin lägsta nivå. Därefter har branschen nästan fördubblat antalet sysselsatta till cirka 850 personer år. Jordbruk, skogsbruk och fiske Branschen är svår att beskriva med traditionell statistik eftersom många personer inom branschen har även annan sysselsättning. Branschen mer än halverades från drygt 1 200 personer till cirka 350 personer för att sedan stiga igen till drygt 500 år. Utredningar och rapporter, nr 6 2013 13 (20)

Branschvisa jämförelser mellan Umeå och andra medelstora kommuner Nedan jämförs utvecklingen branschvis i riket, Umeå och fyra andra med Umeå jämförbara kommuner för perioden. Vård och omsorg Sysselsättningen ökade kraftigt under perioden för att sedan sjunka till en låg nivå. Därefter sker ingen återhämtning i Sundsvall och Linköping. I Västerås, Umeå och Jönköping uppnådde branschen års sysselsättningsnivå. De är även de kommuner som haft bättre utveckling inom branschen än riket. Utbildning och forskning Utbildning och forskning hade måttlig eller ingen nedgång i sysselsättningen under krisåren. Umeå har inte haft lika god utveckling i branschen efter krisåren som övriga jämförelsekommuner och riket. Alla kommuner hade dock betydligt fler sysselsatta i branschen än. Diagram 12. Sysselsättningsutvecklingen inom Vård och omsorg i medelstora kommuner. Index = 110 Västerås Umeå Jönköping Riket Linköping Sundsvall 105 95 85 75 70 Diagram 13. Sysselsättningsutvecklingen inom Utbildning och forskning i medelstora kommuner. Index = Västerås Jönköping Linköping Riket Sundsvall Umeå 150 140 130 120 110 14 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013

Handel, kommunikation och magasinering Under krisåren sjönk sysselsättningen med mellan 10 och 20 procent i alla kommuner jämfört med års nivå. Umeå klarade sig relativt bra. Bäst klarade sig Jönköping som var den enda kommun som hade en mycket gynnsam utveckling inom Handel, kommunikation och magasinering sedan krisåren. Umeå tillhörde en mellangrupp kommuner som låg på års sysselsättningsnivå i branschen. Endast Sundsvall har haft en svagare utveckling än riket inom branschen. Tillverkning och utvinning Tillverkning och utvinning var den bransch som förlorade största andelen sysselsatta under perioden. För Umeås del var nedgången under likartad med den i flesta andra kommuner. Uppgången för Umeå blev dock kraftfullare och pågick ända fram till då den stagnerade. Umeå var den enda av kommunerna som hade en gynnsam utveckling inom branschen efter krisåren. Även jämfört med riket hade branschen en osedvanligt god utveckling. Diagram 14. Sysselsättningsutvecklingen inom Handel, kommunikation och magasinering i medelstora kommuner. Index = 130 Jönköping Västerås Linköping Umeå Riket Sundsvall 120 110 Diagram 15. Sysselsättningsutvecklingen inom Tillverkning och utvinning i kommuner. Index = 120 Umeå Jönköping Riket Västerås Sundsvall Linköping 110 70 Utredningar och rapporter, nr 6 2013 15 (20)

Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster påverkades marginellt under krisåren. Sysselsättningen hölls uppe på ungefär års nivå under de besvärligaste åren och ökade sedan med några undantag under följande år. Finansiell verksamhet var den bransch som hade den mest positiva sysselsättningsutvecklingen av alla branscher. Linköping och Umeå var de kommuner som hade den bästa utvecklingen av jämförelsekommunerna. Personliga och kulturella tjänster Personliga och kulturella tjänster i Umeå påverkades mest under krisåren av jämförelsekommunerna. Sysselsättningen i Umeå sjönk till 83 procent av års nivå. Uppgången kom i de flesta kommuner och ökningen har varit god sedan dess. Starkaste ökningen hade Linköping och Umeå. Alla kommuner ligger betydligt över års sysselsättningsnivå. Diagram 16. Sysselsättningsutvecklingen inom Finansiell verksamhet och företagstjänster i medelstora kommuner. Index = 200 Linköping Umeå Riket Sundsvall Jönköping Västerås 1 160 140 120 Diagram 17. Sysselsättningsutvecklingen inom Personliga och kulturella tjänster i medelstora kommuner. Index = 150 Linköping Umeå Riket Jönköping Sundsvall 140 130 120 110 16 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013

Byggverksamhet Byggverksamheten hade goda år framför allt i Västerås, Umeå och Linköping. Under krisen nästan halverades byggverksamheten i flera kommuner. Umeå tillhör den grupp som drabbades hårt av nedgången i sysselsättningen inom branschen. Byggbranschen i Linköping klarade sig bäst och var den enda av jämförelsekommunerna som hade högre sysselsättning i branschen än. Offentlig förvaltning med mera Sysselsättningen inom Offentlig förvaltning mm har haft en annorlunda utveckling än andra branscher. I nästan alla kommuner började nedgången före. Alla kommuner i jämförelsegruppen hade dock fler sysselsatta i branschen än. Det gäller även Umeå som hade den svagaste branschutvecklingen. För Umeås del låg sysselsättningen inom branschen som lägst. lades I 20 ner och Fo-staben lades ner. Diagram 18. Sysselsättningsutvecklingen inom Byggindustrin i medelstora kommuner. Index = 110 Linköping Riket Jönköping Umeå Västerås Sundsvall 70 60 Diagram 19. Sysselsättningsutvecklingen inom Offentlig förvaltning m.m. i medelstora kommuner. Index = 170 160 150 140 Sundsvall Jönköping Västerås Riket Linköping Umeå 130 120 110 Utredningar och rapporter, nr 6 2013 17 (20)

Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering berördes i vissa kommuner relativt mycket av krisen. sysselsatte branschen i Umeå endast 75 procent av antalet sysselsatta medan i Jönköping var nedgången endast marginell. Från och med ökade branschen i Umeå mest av alla kommuner i jämförelsegruppen. I Umeå., Jönköping och Linköping sysselsatte branschen fler personer än. Jordbruk, skogsbruk och fiske Som nämnts tidigare är branschen är den minsta och den svåraste att beskriva med traditionell statistik eftersom många personer inom branschen har även annan sysselsättning, som den ofta bokförs på i statistiken. Branschens utveckling i samtliga kommuner har varit likartad negativ. Diagram 20. Sysselsättningsutvecklingen inom Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering i medelstora kommuner. Index = 150 Umeå Jönköping Linköping Riket Västerås Sundsvall 140 130 120 110 70 Diagram 21. Sysselsättningsutvecklingen inom Jordbruk, skogsbruk och fiske i medelstora kommuner. Index = 140 Västerås Sundsvall Riket Umeå Jönköping Linköping 120 60 40 18 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013

Utredningar och rapporter, nr 6 2013 19 (20)

Umeå kommun, Planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE-1 84 Umeå Telefon 0-16 10 00 E-post umea.kommun@umea.se 20 (20) Utredningar och rapporter, nr 6 2013 www.umea.se