1 (16) Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022
2 (16) Innehållsförteckning 1. Överenskmmelse... 3 2. Utgångspunkter... 4 3. Villkr för användning av ersättningen... 5 4. Ersättning... 6 5. Uppgifter ch stöd... 7 5.1 Generellt stöd... 7 5.2 Risk- ch sårbarhetsanalys... 8 5.3 Planering... 9 5.4 Gegrafiskt mrådesansvar... 12 5.5 Utbildning ch övning... 13 5.6 Rapprtering... 14 6. Riktlinjer för redvisning ch uppföljning... 15 6.1 Redvisning... 15 6.2 Uppföljning... 15 6.3 Hantering av sparande från föregående år... 15 6.4 Principer för när ersättningen kan reduceras eller falla brt... 16
3 (16) 1. Överenskmmelse Denna överenskmmelse mellan staten, företrädd av Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap (MSB) ch Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) reglerar ersättning ch uppgifter ch därtill kpplat stöd för kmmunernas arbete med krisberedskap under periden 2019-2022. Kmmunerna, länsstyrelserna ch MSB ska arbeta tillsammans för att öka samhällets krisberedskap på lkal nivå. En gd utveckling av krisberedskapen ska bygga på ett nära samarbete mellan staten, SKL samt kmmunerna. Uppgifterna utgår från: lag (2006:544) m kmmuners ch landstings åtgärder inför ch vid extrardinära händelser i fredstid ch höjd beredskap (LEH) förrdning (2006:637) m kmmuners ch landstings åtgärder inför ch vid extrardinära händelser i fredstid ch höjd beredskap (FEH) kmmunallag (2017:725) Överenskmmelsen utgår från 5 kap. LEH där det anges att kmmunerna skall få ersättning av staten för kstnader för förberedande uppgifter sm de utför enligt 2 kap. LEH. Den statliga ersättningen avser de specifika uppgifter sm regleras i LEH ch denna överenskmmelse. Ersättningen ska utgöra ett kmplement till kmmunens egen finansiering av arbete med krisberedskap. Överenskmmelsen är en justering av det tidigare avtalet från 2013 mellan MSB ch SKL, dnr MSB 2012-5541, SKL 12/6159. Denna justerade överenskmmelse ersätter det tidigare avtalet från ch med 1 januari 2019. Denna överenskmmelse gäller tillsvidare men kan justeras eller sägas upp, dck tidigast från ch med 2023. Justering ch uppsägning kan dck ske innan 2023 m det föranleds av ändring eller upphävande av LEH eller FEH. Vid uppsägning eller ändring av överenskmmelsen ska detta ske i samrdning med eventuella övergångsbestämmelser i lag ch förrdning. Avsikten är att en ny överenskmmelse från ch med 2023 ska reglera kmmunernas arbete med både krisberedskap ch civilt försvar. Stckhlm den 16 ktber 2018 Stckhlm den 16 ktber 2018 MSB SKL Dan Eliassn Vesna Jvic
4 (16) 2. Utgångspunkter Extrardinär händelse Kmmunens åtaganden enligt LEH utgår från begreppet extrardinär händelse i fredstid sm det är definierat i 1 kap. 4 : Med extrardinär händelse avses i denna lag en sådan händelse sm avviker från det nrmala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktiner ch kräver skyndsamma insatser av en kmmun eller ett landsting. Krisberedskap mfattar mer än LEH Kmmunens arbete med krisberedskap mfattar mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtagandena enligt LEH ch annan lagstiftning, till exempel scialtjänstlagen ch lagen m skydd mt lyckr, förutsätts att kmmunen kntinuerligt bedriver ett grundläggande arbete med krisberedskap. Det är upp till kmmunen själv att finansiera de ytterligare förberedelser ch åtgärder sm kmmunen bedömer nödvändiga. Ersättningen ska inte användas för till exempel brttsförebyggande arbete eller internt skydd. Den förmåga sm byggs upp för att hantera extrardinära händelser kan även vara användbar vid händelser sm inte är att betrakta sm extrardinära. Statens ersättning till kmmunerna är beräknad utifrån att den ska finansiera verksamhet sm är till nytta för mycket mfattande ch svåra händelser sm allvarligt kan påverka kmmunens verksamhet. Civilt försvar Den fredstida krisberedskapen utgör även grunden för det civila försvaret, det vill säga beredskapen för höjd beredskap ch krig. Arbetet med civilt försvar regleras i Överenskmmelse m kmmunernas arbete med civilt försvar sm avser periden 2018-2020. Avsikten är att en ny överenskmmelse från ch med 2023 ska reglera kmmunernas arbete med både krisberedskap ch civilt försvar. Det innebär att Överenskmmelse m kmmunernas arbete med civilt försvar kan kmma att förlängas eller revideras för periden 2021-2022. Kmmunen kan samrdna arbetet med krisberedskap ch civilt försvar, när det bedöms lämpligt. Samhällsviktig verksamhet Begreppet viktiga samhällsfunktiner har i denna överenskmmelse ersatts med samhällsviktig verksamhet vars innebörd definieras i MSBFS 2015:5 eller annan författning sm trätt i dess ställe.
5 (16) 3. Villkr för användning av ersättningen Följande villkr gäller för den ersättning sm kmmunen får för genmförandet av uppgifterna i LEH ch denna överenskmmelse: Finansierade aktiviteter ch åtgärder ska kunna härledas till uppgifterna i 2 kap. i LEH sm består av risk- ch sårbarhetsanalys, planering, gegrafiskt mrådesansvar, utbildning ch övning, samt rapprtering. Finansierade åtgärder ska avse förberedande ch förebyggande arbete. Åtgärder för att hantera en inträffad händelse ska inte finansieras med ersättningen. De vidtagna åtgärderna ska öka förmågan att kntinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt stärka förmågan att hantera extrardinära händelser. Huvuddelen 1 av ersättningen kan användas för persnalkstnader. Det gäller både grundbelppet ch verksamhetsersättningen. Persnalkstnader kan fkuseras till en eller ett fåtal medarbetare (till exempel beredskapssamrdnare), men de kan även fördelas till flera medarbetare i lika förvaltningar sm arbetar med uppgifterna i överenskmmelsen. Den statliga ersättningen ska endast användas för att finansiera arbete med krisberedskap. Om den statliga ersättningen används för att betala delar av lönen för en medarbetare sm även arbetar med andra frågr, till exempel brttsförebyggande ch internt skydd, är det viktigt att ersättningen endast används för att beksta den del av tjänsten sm avser krisberedskap. Ersättningen ska inte användas för större investeringar. Ett exempel på större investeringar är kmmunala ledningsplatser. För ledningsplatser finns särskild medfinansiering att söka. Ersättningen ska inte användas för finansiering av Rakelabnnemang, då det genm överenskmmelsen finns en subventin av abnnemangspriset. MSB ch SKL ska i samverkan utfrma mer detaljerade anvisningar m hur ersättningen får användas. 1 Undantaget är den del av VMA-ersättningen sm ska användas för att betala telematikabnnemang.
6 (16) 4. Ersättning Ersättningen räknas upp årligen med knsumentprisindex (KPI). Ersättningarna nedan anges i prisläge 2018 (januari 2018). De fördelningsprinciper sm baseras på invånarantal ska utgå från invånarantalet den 1 nvember året före utbetalningsåret. Ersättningen betalas ut av MSB senast den 30 juni respektive år efter fakturering från kmmunen. a) Grundbelpp Grundbelpp för att hålla en funktin med erfrderlig kmpetens för samrdning av kmmunens uppgifter i krisberedskapssystemet. Stckhlm Götebrg Malmö Övriga kmmuner >80 000 innevånare Resterande kmmuner 3 500 000 kr 2 000 000 kr 1 500 000 kr 560 000 kr 318 000 kr b) Verksamhetsersättning För genmförande av uppgifterna planering, risk- ch sårbarhetsanalys, gegrafiskt mrådesansvar, utbildning ch övning, samt rapprtering utbetalas 17,25 kr per invånare. Hela denna ersättning får användas för lönekstnader. c) Ersättning för utmhusvarning Kmmunen får en årlig ersättning sm uppgår till 1 145 kr per ljudsändare i respektive kmmun för att finansiera kstnader för drift ch underhåll, samt för att genmföra kvartalsvisa tester av utrustningen. d) Rakelsubventin I syfte att stimulera kmmunernas anslutning till det gemensamma radikmmunikatinssystemet Rakel, ch därmed öka förmågan till samverkan inm kmmunen ch mellan kmmunen ch andra aktörer vid en inträffad händelse, avsätts 27 mnkr per år för att subventinera kmmunernas abnnemangspriser för Rakel under periden enligt nedan: grundabnnemang i Rakel fastställs till 6 000 kr per år. telematikabnnemang för styrning av utmhusvarning (VMA) via Rakel fastställs till 625 kr per år. Priset avser även kmmunala blag ch kmmunalförbund sm bedriver verksamhet inm de kriterier sm anges i förrdning (2003:396) m elektrnisk kmmunikatin.
7 (16) 5. Uppgifter ch stöd Här preciseras kmmunernas uppgifter samt statens stöd till kmmunerna. Uppgifterna sm beskrivs i 2. kap i LEH delas in i följande verksamheter: risk- ch sårbarhetsanalys planering gegrafiskt mrådesansvar utbildning ch övning rapprtering 5.1 Generellt stöd Det ligger i såväl kmmunernas sm statens intresse att den kmmunala krisberedskapen utvecklas på ett bra sätt. En viktig förutsättning är att staten ger stöd till kmmunernas arbete med krisberedskap. Utgångspunkten för stödet är att det ska ges av den nivå ch aktör sm är bäst lämpad för uppgiften ch sm kan göra det på det mest kstnadseffektiva sättet. Nedan anges det generella stödet från MSB ch länsstyrelserna till kmmunerna. MSB ska leda ett natinellt frum i syfte att utveckla den kmmunala beredskapen. I detta frum kmmer fkus vara att diskutera vilka åtgärder sm bör vidtas för att utveckla kmmunernas arbete med krisberedskap ch civilt försvar. verka för samrdning av stödet från centrala myndigheter ch länsstyrelser, bland annat avseende metdutveckling. beakta det kmmunala perspektivet vid initiering av frskning ch studier inm krisberedskap. verka för att gda exempel i arbetet med krisberedskap sprids till kmmunerna, till exempel från utvecklingsprjekt sm finansierats av MSB. etablera en löpande analysprcess för den infrmatin sm staten hämtar in från kmmunerna avseende krisberedskap, sm även inkluderar återkppling av relevant infrmatin till kmmunerna. MSB ska även utreda en självskattningsmdell för kmmunernas krisberedskap. i samarbete med SKL ch berörda myndigheter ta fram en handbk i kmmunal krisberedskap sm spänner över hela kmmunens verksamhet. samla egna ch andra myndigheters ch aktörers stöd på en webbplats. utöva sitt särskilda ansvar för att stödja utvecklingen av den kmmunala räddningstjänstens krisberedskap.
8 (16) Länsstyrelsen I förrdningen (2017:870) m länsstyrelsernas krisberedskap ch uppgifter vid höjd beredskap framgår att länsstyrelsen ska vara sammanhållande för krisberedskapen inm sitt gegrafiska mråde, samt före, under ch efter en kris verka för samrdning ch gemensam inriktning av de åtgärder sm behöver vidtas. De ska särskilt stödja de aktörer sm är ansvariga för krisberedskapen i länet när det gäller planering, risk- ch sårbarhetsanalys, utbildning ch övning, samt följa upp kmmunernas tillämpning av LEH. Länsstyrelserna bör samrdna sin metdutveckling avseende stöd till kmmunal krisberedskap, till exempel av metder för skydd av samhällsviktig verksamhet ch samverkan ch ledning. 5.2 Risk- ch sårbarhetsanalys Lagtext Kmmunen ska analysera vilka extrardinära händelser i fredstid sm kan inträffa i kmmunen ch hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas ch sammanställas i en risk- ch sårbarhetsanalys (2 kap. 1 LEH). Kmmunens uppgifter Kmmunen ska bedriva ett arbete med risk- ch sårbarhetsanalys sm avser det gegrafiska mrådesansvaret, kmmunens rganisatin, samt berörda kmmunala blag ch kmmunalförbund. Kmmunen ska använda underlaget från risk- ch sårbarhetsanalysen i planering ch genmförande av åtgärder för att öka förmågan att kntinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt stärka förmågan att hantera extrardinära händelser. Kmmunen ska efter en inträffad kris utvärdera kmmunens hantering, både med avseende på kmmunens verksamhetsansvar ch det gegrafiska mrådesansvaret. Underlaget ska användas i arbetet med risk- ch sårbarhetsanalys. Förtydligande Kmmunens arbete med risk- ch sårbarhetsanalys kan, m kmmunen finner det lämpligt, samrdnas ch integreras med det riskanalysarbete sm sker i enlighet med annan lagstiftning, till exempel säkerhetsskyddslagen ch lagen m skydd mt lyckr.
9 (16) Statliga myndigheters stöd MSB ska ta fram en samlad verktygslåda med stöd för arbetet med risk- ch sårbarhetsanalys. med utgångspunkt i natinella riskanalyser utveckla stödmaterial så att infrmatin m de risker sm MSB har analyserat kan användas i kmmunernas arbete med risk- ch sårbarhetsanalys. ta fram vägledning för utvärdering av kmmunens hantering av inträffade händelser. Länsstyrelsen bör stödja kmmunerna i arbetet med risk- ch sårbarhetsanalys. Det inbegriper såväl hur analyserna genmförs sm hur resultatet tas m hand i planering av åtgärder för att uppnå bästa effekt. samråda med kmmunerna m vad sm ska betraktas sm reginala respektive lkala risker. Länsstyrelsen bör vid behv invlvera kmmunerna i prcessen med att analysera ch åtgärda de reginala riskerna. 5.3 Planering Lagtext Kmmunen ska, med beaktande av risk- ch sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperid fastställa en plan för hur de ska hantera extrardinära händelser (2 kap. 1 LEH). Fullmäktige ska anta reglementen m nämndernas verksamhet ch arbetsfrmer (6 kap. 44 kmmunallag). Kmmunstyrelsen ska i en instruktin fastställa hur kmmundirektören ska leda förvaltningen under kmmunstyrelsen. Instruktinen ska ckså fastställa kmmundirektörens övriga uppgifter (7 kap. 2 kmmunallag). Kmmunens uppgifter Kmmunen ska ta fram ett styrdkument för kmmunens arbete med krisberedskap. Styrdkumentet ska ange kmmunens övergripande mål ch inriktning för arbetet med krisberedskap under mandatperiden ch innehålla: övergripande styrning av arbetet med krisberedskap i kmmunala förvaltningar, blag ch kmmunalförbund. kmmunens övergripande prcess för risk- ch sårbarhetsanalys. kmmunens ambitiner i arbetet med sitt gegrafiska mrådesansvar. vilken planering avseende krisberedskap inm lika mråden sm kmmunen ska ta fram eller uppdatera under mandatperiden.
10 (16) Kmmunen ska ta fram ett reglemente för krisledningsnämnden. Kmmunstyrelsen bör i instruktinen för kmmundirektören ange vilka uppgifter sm kmmundirektören ska ha avseende krisberedskap. Kmmunen ska ta fram en plan för hantering av extrardinära händelser. Planen ska innehålla: hur kmmunen ska rganisera sig under extrardinära händelser. hur kmmunens rganisatin för krisledning ska bedriva samverkan ch ledning i syfte att uppnå inriktning ch samrdning. vilka lkaler med nödvändig teknisk utrustning för samverkan ch ledning sm dispneras vid extrardinära händelser. Kmmunen ska ta fram en utbildnings- ch övningsplan. Förtydliganden Styrdkumentet: ska beslutas av kmmunfullmäktige. kan samrdnas med kmmunens närliggande styrdkument för till exempel skydd mt lyckr, internt skydd, brttsförebyggande, samt infrmatins- ch cybersäkerhet. får utfrmas ch benämnas av kmmunen så att det passar in i kmmunens struktur för styrdkument. Reglementet för krisledningsnämnden ska beslutas av kmmunfullmäktige. Planen för hantering av extrardinära händelser ska beslutas av lägst kmmundirektören. Utbildnings- ch övningsplanen ska beslutas av lägst kmmundirektören. Styrdkumentet, reglementet för krisledningsnämnden, planen för hantering av extrardinära händelser, samt utbildnings- ch övningsplanen ska vara beslutade senast 31 december under den nya mandatperidens första år. Kmmunstyrelsen bör i instruktinen för kmmundirektören ta ställning till vilken rll sm kmmundirektören ska ha avseende kmmunens arbete med krisberedskap. Rllen kan både avse det förberedande arbetet ch kmmunens rganisatin för krisledning. Kmmundirektören behöver inte nödvändigtvis ha en specifik rll i krisberedskapen.
11 (16) Exempel på planering sm kmmunen bör ta fram eller uppdatera under mandatperiden kan gälla: planering för persnella ch materiella resurser sm kmmunen behöver för att hantera extrardinära händelser (till exempel resursinventering, identifiering av möjliga förstärkningsresurser, samt planering för att ta emt förstärkningsresurser). planering för specifika funktiner (till exempel krisstöd). planering för specifika händelser (till exempel värmebölja, skgsbrand eller ljeutsläpp). kntinuitetsplaner för kmmunens samhällsviktiga verksamheter. Statliga myndigheters stöd MSB ska i samarbete med SKL ta fram metdstöd m: styrdkument för kmmunens arbete med krisberedskap. utbildnings- ch övningsplan. ta fram metdstöd m: behvsanalys för förstärkningsresurser. mttagande av förstärkningsresurser. uppdatera ch utveckla stödet för kntinuitetshantering. Länsstyrelsen bör stödja kmmunerna med planeringen för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid allvarliga störningar (identifiering, analys ch skydd). stödja kmmunerna i att ta fram en flerårig utbildnings- ch övningsplan. tillsammans med kmmunerna se över behvet av frivilligresurser inm länet.
12 (16) 5.4 Gegrafiskt mrådesansvar Lagtext Kmmuner ska inm sitt gegrafiska mråde i fråga m extrardinära händelser i fredstid verka för att (2 kap. 7 LEH): 1. lika aktörer inm kmmunens gegrafiska mråde samverkar ch uppnår samrdning i planerings- ch förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder sm vidtas av lika aktörer under en sådan händelse samrdnas ch 3. infrmatin till allmänheten under sådana förhållanden samrdnas. Kmmunens uppgifter Kmmunen ska ge aktörer sm bedriver samhällsviktig verksamhet inm kmmunens gegrafiska mråde möjlighet att samverka i syfte att uppnå samrdning av förberedelser inför extrardinära händelser. Kmmunen ska under en extrardinär händelse kunna stå värd för en inriktnings- ch samrdningsfunktin (ISF) på lkal nivå, i syfte att verka för samrdning av lika aktörers åtgärder. Kmmunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extrardinär händelse. Kmmunen ska verka för att infrmatin till allmänheten vid en extrardinär händelse samrdnas. Kmmunens förberedelser inför extrardinära händelser ska ske i samverkan med närliggande kmmuner ch relevanta aktörer utanför det egna gegrafiska mrådet. En förutsättning för att samverkan ska ske är att de externa aktörerna vill ch kan samverka med kmmunen. Berörda kmmuner ska säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utmhusvarning genm att ljudsändare underhålls. Förtydliganden En inriktnings- ch samrdningsfunktin (ISF) består av företrädare för ffentliga ch privata aktörer samt frivilliga resurser sm möts för att åstadkmma gemensam inriktning ch samrdning vid samhällsstörningar. Kmmunen ansvarar för att erbjuda en mötesplats ch att driva arbetet kpplat till ISF framåt. Här ingår till exempel att sammankalla, leda ch dkumentera möten, samt följa upp överenskmna åtgärder. Kmmunen kan samverka med andra kmmuner m att stå värd för en inriktnings- ch samrdningsfunktin.
13 (16) Statliga myndigheters stöd MSB ska ta fram en samverkansmatris sm beskriver vilka förutsättningar de viktigaste aktörerna inm krisberedskapen har för att samverka med kmmuner i det förberedande ch hanterande arbetet. ta fram en vägledning för inriktnings- ch samrdningsfunktin på lkal nivå. ta fram en praktisk vägledning för kmmunens infrmatin till allmänheten vid extrardinär händelse. ta fram en vägledning för att skapa samlad lägesbild. Länsstyrelsen bör stödja kmmunerna i utvecklingen av det gegrafiska mrådesansvaret på lkal nivå. Länsstyrelsen bör även bidra till en tydligare ansvarsfördelning ch tlkning av de gegrafiska mrådesansvaren på lkal ch reginal nivå. stödja kmmunerna i implementering av Gemensamma grunder för samverkan ch ledning. 5.5 Utbildning ch övning Lagtext Kmmunen ska ansvara för att förtrendevalda ch anställd persnal får den utbildning ch övning sm behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extrardinära händelser i fredstid (2 kap. 8 LEH). Kmmunens uppgifter Kmmunen ska ha en regelbundet utbildad ch övad krisrganisatin. Även kmmunens beredskapsfunktiner inm till exempel kmmunalteknisk försörjning ch krisstöd ska vara utbildade ch övade. Kmmunen ska genmföra ch utvärdera minst två övningar under en mandatperid. Kmmunens krisledningsnämnd ch tjänstemannaledning ska övas minst en gång per mandatperid. Kmmunen ska, i den utsträckning tillfälle ges, delta i planering, genmförande ch utvärdering av samverkansövningar på reginal eller natinell nivå sm avser fredstida kriser. Förtydliganden Övningsverksamheten ska beakta de brister sm identifierats i arbetet med risk- ch sårbarhetsanalys. Varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkr sm svagheter när det gäller kmmunens egen krisberedskap ch förmåga att samverka med andra aktörer.
14 (16) Statliga myndigheters stöd MSB ska stödja andra centrala myndigheters framtagning av sektrsvisa övningar för reginal ch lkal nivå enligt knceptet Öva enkelt. i samråd med kmmunala företrädare ch länsstyrelser se över sitt utbildningsutbud gentemt kmmunal krisberedskap. Utbildningsutbudet ska presenteras på ett samlat sätt. stödja kmmunernas egen utbildningsverksamhet genm att ta fram utbildningsmaterial inm pririterade mråden. Länsstyrelsen bör stödja kmmunernas utbildnings- ch övningsverksamhet, exempelvis genm att bedriva nätverk för utbildnings- ch övningsansvariga. ta fram länets fleråriga övningsplan i samråd med länets kmmuner. samla nya krisledningsnämnder ch kmmunstyrelser för att infrmera m deras ansvar vid extrardinära händelser, respektive vid höjd beredskap. 5.6 Rapprtering Lagtext Kmmunen ska hålla den myndighet sm regeringen bestämmer infrmerad m vilka åtgärder sm vidtagits enligt detta kapitel ch hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget (2 kap. 9 LEH). Kmmunen ska vid en extrardinär händelse i fredstid ge den myndighet sm regeringen bestämmer lägesrapprter ch infrmatin m händelseutvecklingen, tillståndet ch den förväntade utvecklingen samt m vidtagna ch planerade åtgärder (2 kap. 9 LEH). Kmmunens uppgifter Kmmunen ska ha förmågan att ta emt ch dela infrmatin med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik ch metdik sm tillämpas natinellt ch reginalt för samverkan ch ledning vid samhällsstörningar (till exempel WIS ch Rakel). Kmmunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapprt m läget i kmmunen vid en extrardinär händelse. Statliga myndigheters stöd Länsstyrelsen bör ta fram metdstöd för kmmunernas rapprtering till länsstyrelsen.
15 (16) 6. Riktlinjer för redvisning ch uppföljning 6.1 Redvisning Ersättningen under periden delas upp ch utbetalas årsvis till kmmunen. Ersättningen ska användas till uppgifterna i LEH ch denna överenskmmelse. Kmmunen ska årligen redvisa för länsstyrelsen hur ersättningen har använts under föregående år. Redvisningen mfattar både eknmisk ch verksamhetsrelaterad dkumentatin av genmförda aktiviteter. I kmmunens redvisning matchas intäkten under periden med kstnader sm uppstått sm en följd av överenskmmelsen. MSB ch SKL ska i samverkan utfrma mer detaljerade anvisningar m hur ersättningen får användas ch hur redvisningen ska ske. 6.2 Uppföljning MSB Enligt FEH har MSB ansvar för att bestämma ch betala ut ersättning till kmmunerna inm ramen för vad regeringen årligen beslutar, samt på förslag från länsstyrelsen besluta att ersättningen ska reduceras eller falla brt. MSB ska verka för att länsstyrelsernas uppföljning gentemt kmmunerna samrdnas. MSB kmmer i samarbete med länsstyrelserna ch SKL ta fram en metd för uppföljning av överenskmmelsen. Vidare kmmer MSB att följa upp länsstyrelsernas stöd ch uppföljning gentemt kmmunerna. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska följa upp tillämpningen av LEH ch denna överenskmmelse. Länsstyrelsen kan enligt FEH föreslå för MSB att en del av ersättningen ska reduceras eller falla brt för en kmmun sm inte fullgjrt sina uppgifter. 6.3 Hantering av sparande från föregående år Hela ersättningen ska användas till uppgifterna i LEH ch denna överenskmmelse. Att spara en del av ersättningen till kmmande år i syfte att genmföra åtgärder inm ramen för denna överenskmmelse är möjligt, så länge det finns en plan för hur de medel sm sparas ska användas. Om hela ersättningen inte har använts under året ska kmmunen i den årliga uppföljningen mtivera varför, samt redgöra för hur kmmunen planerar att använda förbrukade medel kmmande år.
16 (16) 6.4 Principer för när ersättningen kan reduceras eller falla brt Länsstyrelsen ska uppmärksamma kmmunen på de brister sm identifierats i uppföljningsarbetet. Kmmunen ska med stöd av länsstyrelsen upprätta en åtgärdsplan för hur bristerna ska hanteras. Länsstyrelsen kan i enlighet med FEH föreslå för MSB att en del av ersättningen ska reduceras eller falla brt. MSB fattar beslut m reducerad ersättning utifrån länsstyrelsens rapprtering. Hur mycket sm ska reduceras eller falla brt avgörs från fall till fall. Reduktinen av kmmunens ersättning ska stå i prprtin till hur str del av arbetet sm utförts. Följande principer ligger till grund för beslutet m att en del av ersättningen ska reduceras eller falla brt: m en kmmun inte fullgör sina uppgifter kan en del av ersättningen reduceras eller falla brt, m ersättningen finansierar annan verksamhet än den sm är beskriven sm ersättningsgill i LEH eller denna överenskmmelse kan en del av ersättningen reduceras samt m kmmunens sammanlagda sparande av ersättningen överstiger 10 prcent av den årliga ersättningen ch utgör mer än 200 000 kr ch kmmunen inte har en plan för hur sparandet ska användas under kmmande år, så kan delar av ersättningen reduceras. MSB:s beslut m reducerad ersättning kan överklagas i enlighet med 8 kap. 1 LEH. Frmerna för överklagande samt fastställande ch beräkning av överklagandetid hänvisas till förvaltningslagen (2017:900). Om en kmmun 12 månader efter mandatperidens sista år har förbrukade medel ska dessa återbetalas till MSB.