Sammanfattning från fältdag, Skogsmästarskolan/Skinnskatteberg och Bjurforsbäcken/Avesta, 31 oktober 2017

Relevanta dokument
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Restaurering Ramsan 2017

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

l JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Damminventering inom Avasund

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Levande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå augusti H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar

Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Stöd till fiskevården

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Vägtrummor som vandringshinder

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Allmänt om Tidanöringen

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Flottledsåterställning i Bureälven

Elfisken Vojmån 2010

Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum (onsdag) Tid 18:00 Protokoll nr :1 Plats Säters Folkets Hus

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Bevara barnens skogar

Restaurering av vattendrag

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

DÄGGDJUR. Utter. Utter

BIOTOPVÅRDSÅTGÄRDER SOM GJORDES I

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Transkript:

Sammanfattning från fältdag, Skogsmästarskolan/Skinnskatteberg och Bjurforsbäcken/Avesta, 31 oktober 2017 En blandning av teori och handfast besök på plats längs vattendrag mötte de 25-talet entusiastiska deltagarna från fiskevårdsområdesföreningar, vattenägare, kommun, företag och fiskeklubbar i Nedre Dalälvsområdet under den vackra höstdagen. En mycket uppskattad dag blev slutbetyget från deltagarna. Vår förmiddagsvärd Johan Törnblom, forskare och lärare vid Skogsmästarskolan, inledde med en bakgrund till uppkomsten av demonstrationssträckan Hedströmmen. Våren 2009, såg han platsen som en anonym torrfåra kantad av kundvagnar, bilbatterier och annat skräp. År 2010 skedde ett plötslig påsläpp av vatten förbi dammanläggningen, som ägs av Mälarenergi, och då framstod tydligt möjligheterna med sträckan. Se Johans bilder på projektets internsida. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 1 av 11

Den idag 658 meter långa sträckan, fördelad i dryga dussinet lokaler, fungerar som lektionslokal och laboratoriemiljö för akvatisk landskapsekologi inom SLU Skogsmästarskola. Syftet är att fungera som lektionssal för akvatisk landskapsekologi och biologi så att elever vid skogsmästarutbildningen ska ges en helhetsutbildning i hur ekologin samspelar och vad skogsbruket har att vinna på ett planera med miljöhänsyn. Avrinningsområdesperspektiv - göra det bästa vi kan, lyfta fram landsbygdens konkurrensfördelar. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 2 av 11

Ekologisk status från 2011-2016 har mäts i sträckans olika lokaler. Snittet för sträckans ekologiska status har gått från dålig status till god, på skalan 5 (Dålig) till 1 (Hög). Det handlar inte om raket-vetenskap utan om målmedveten uppföljning för att följa utvecklingen i områdets olika delar som sker över tid m.h.t de åtgärder man gjort längs sträckan. Stabil öring-stam finns och även abborre, mört. Årsyngel öring nu över 1 200 st. Från ca 250 st. Större än 25 cm 2017 ca 70 st. Fisken används som miljö-indikator. Ursprungligen släpptes vattenvolymen 80 l/sek vilket höjdes till 300 l/sek vid igångsättandet av återskapandet av sträckans vattenmiljöer. Livsmiljön påverkades ett par år av högre flöden p.g.a. driftsproblem i kraftstationen. I dagsläget släpps 400 l/sek. Vattendugga - pedagogiska övningar. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 3 av 11

Sträckan ligger mitt inne i Skinnskatteberg och förbinder sjöarna Övre och Nedre Vättern. Demonstrationssträckan är inte ett initiativ enbart för Skogsmästarskolan utan baseras på ett lokalt engagemang som intresserar befolkningen. Ett s.k. LONA-projekt har finansierat informationsplatser längs sträckan som berättar om bl.a. kulturhistoriens inverkan längs sträckan, om 16 miljö-kvalitetsmål, om åtgärder som gjorts längs sträckan och hur samspelet i naturen längs sträckan fungerar. (LONA = lokalt naturvårdsprojekt. Ska stimulera kommunernas och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/bidrag/lokala-naturvardssatsningen/) Johan berättar för den intresserade gruppen om åtgärder vid vandringshinder, m.h.t. andra arter som flodpärlmussla, signalkräfta, flodkräfta, bäver... Även om andra åtgärder som utläggning av lekgrus och död ved. Sveaskog, Länsstyrelsen, markägare, arkeologi konsult, SLU har arbetade tillsammans och lärde av varandra. Rykten om tjuvfiske kom 2015. När får vi börja fiska? Vi väntar sa fvof. Bryggor har byggts i delar längs sträckan, sammanfogning med träplugg-teknik, vilket ger fler möjlighet att komma nära vattnet och kika på bottendjur, växter och inte minst fiskar. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 4 av 11

Energibolaget Mälarenergi Vattenkraft AB i Västerås, med affärsområdeschefen Mats Lindberg, har varit entusiastisk och engagerad. Mälarenergi vattenkraft AB personal som ingenjörer regleringstekniker, operatörer får utbildning i akvatisk ekologi i regleringspåverkade vatten. Liksom personal vid skogsbolag och elever vid skolan. Akvatisk bristanalys för öring längs hela Hedströmmen. Åtgärder på demosträckan, lekgrus tre lokaler samt död ved. Bryggkonstruktioner som även fungerar som skydd. Lekgruset har flyttats av kraftiga flödestoppar till områden med kulturellt skydd där utlägg av lekgrus ej godkändes vid starten av utvecklingen. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 5 av 11

Syfte att sprida erfarenheter till kommunekologer, kommunfullmäktige, fortifikationsverket, SLU, journalister. Utrustning för märkning och pejling har just införskaffats. Åldersbestämning planeras nu. Återintroduktion av stensimpa. Än har inte stensimpan påverkat öringens rom, genom att äta upp den. Lärdom genetiska åsikter - den ursprungliga stammen står sig starkare än utsatta odlade, konnevesistam. Läs mer i PowerPoint-serien: Hedströmmen i Bergslagen en demonstrationssträcka för ekologisk status i ett regleringspåverkat vattendrag av Johan Törnblom på länken https://www.nedredalalven.se/index.php/sv/fiskevard Johan Törnblom hade också gjort iordning ett bord med referenslitteratur som behandlar restaurering och återställning av vattendrag samt överlämnande ett exemplar av kompendiet WWFs verktygslåda för god vattenhänsyn i skogen till varje deltagare. Bygga förtroende och tillit! Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 6 av 11

Efter lunchen åkte vi i karavan österut mot Bjurforsbäcken strax utanför Avesta på gränsen till Norberg. Där vi under kunnig ledning av Böril Jonsson, vattenvårdskonsulten Allumite, med brett arbetsområde fick en bakgrund till restaureringen av Bjurforsbäcken. Idag blir det allt vanligare att vid återställningsarbeten i mindre vattendrag att designa med trösklar, höljor, block som skapar strömvariationer och död ved som ger förutsättningar för näring, skydd och samspel över säsonger. Daniel Lindstein är kommunekolog i Avesta kommun och har tillsammans med Böril arbetat längs Bjurforsbäcken. Nyfikenheten var stor hos deltagarna som frågade, tyckte, gjorde jämförelser och diskuterade. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 7 av 11

I bildens mitt syns färska spår av hur en utlagd grusbädd nyligen gjort tjänst som lekbotten. Det av fiskhonorna rensopade substratet lyser ljust mot de mörkare bottenpartierna. Det rör sig om några hinkar av stenmaterial, fraktion ca 12-25 mm, som här har hällts ut och nu gör tjänst som lekplats. Enkel åtgärd som kan göras med handkraft. Nix, det är inte en salig röra av skräp i bäcken! Stammar har planerats och lagts ut för att styra vattenströmmen på ett för naturen optimalt sätt, minska risker för erosionsskador och ge skydd etc. Ofta förankras större stammar i botten med armeringsjärn för att fungera över tid. Nedströms stammarnas v-bildning skapas en grop som är en ypperlig näringskälla för öringen. När öringen är ca 3-4 somrar och 12-15 cm stor kan den leka första gången. I den här typen av vattendrag blir öring ej så stor. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 8 av 11

Vägtrummor är till antalet den enskilt största påverkan på mindre åars och bäckars möjlighet att låta fisken röra sig upp- och nedströms. I runda tal rör det sig om ca 300 000 vägtrummor i landet som utgör hinder. Just den här vägtrumman där Bjurforsbäcken rinner fram ligger så djupt att den trots sin ålder ger tillfredställande möjlighet för fisken att röra sig. Men runt om i landet är det vanligt med små vattenfall om ca en halvmeter på trummans nedsida av vägbanken som effektivt stoppar fisken från att ta sig uppströms. Bild lånad från Länsstyrelsen Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 9 av 11

Vid Bjurfors gamla mässingsbruk finns falltrösklar fisken ej kan ta sig förbi. Men omlöpet till vänster gör det möjligt för fisken att söka sig uppströms. Nivåskillnaden mellan vattenytan under den gamla vägbrons valv och lugnet på hitsidan av trädstammarna är 1,8 meter. Den grunda forssträckan restaureras nu så att kulturvärdena med bron bibehålls, m.h.a länsmuseet, samtidigt som nya höljor skapas med hjälp av naturstenar och de stora stammarna så att fisken får ett vattendjup de kan ta sig upp genom. De kraftiga stammarna förankras rejält i botten för att ligga kvar stabilt. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 10 av 11

Under landsvägen passerar bäcken i en modern fiskpassage. Den gamla runda vägtrumman har ersatts av en gjuten bottenbädd med stenar, block och grus utlagt för variation i flödet. En valvformad galvad korrugerad plåt monterats på grundkonstruktionens kantbalkar. En ny metod med prefabricerade grundelement har nu utvecklats och provas av Trafikverket. Förenklar, förbättrar, förlänger hållbarhet. Bara att ge sig ut och leta lämpliga restaureringsprojekt runt vägnätet hemmavid Pengar finns kvar i Trafikverkets pott för åtgärder på det allmänna nätet. Hör av dig NU med önskemål om innehåll till nästa fältdag och planerade seminariedagar henrik@nedredalalven.se eller mobil 070-749 7071. För information och frågor om du vill göra fiskevårdsarbete välkommen kontakta undertecknad alternativt: Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Dalarna, Håkan Danielsson, 010-225 0278 Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Västmanland, Sven-Erik Åkerman, 010-224 9356 Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Uppsala, Daniel Brelin, 010-223 3229 Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Gävleborg, Karl Gullberg, 010-225 1412 Ordförande Leader Nedre Dalälven3, tillika fiskenestor, Kalle Hedin, 070-652 1801 Webbmaster, Fiskevård i Nedre Dalälvsområdet, Johan Hedin, 073-500 9649 Vänlig hälsning Henrik Thomke Projektledare Fiskevård i Nedre Dalälvsområdet 070-749 7071 Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken 2017-10-31 Sida 11 av 11