1(6) 2014-06-13 Studiehandledning Hälsans idéhistoria (7,5 hp) History of ideas about health (7.5 ECTS) Kurskod: VPA 103 Höstterminen 2014 Kursansvarig: Robert Ohlsson Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 och didaktik www.edu.su.se E-post: robert.ohlsson@edu.su.se 106 91 Stockholm
Välkommen till kursen! Kursens innehåll och syfte Kursen behandlar den historiska utvecklingen av idéer om hälsa och sjukdom i det västerländska samhället. I kursen fokuseras hur synen på hälsa och sjukdom förändrats inom såväl medicinska och vårdvetenskapliga perspektiv, som inom folkhälsoarbete och det vardagliga tänkandet. I samband med detta belyses även den historiska framväxten av olika professioner och institutioner inom hälsooch sjukvårdsområdet. Med ett pedagogiskt perspektiv på den historiska utvecklingen fokuserar kursen hur vetenskaplig och professionell kunskap inom hälsoområdet samspelar med vardagskunskap och vardagliga föreställningar genom historien. Under kursen ges föreläsningar vid tre tillfällen då några aspekter av den idéhistoriska utvecklingen fokuseras och exemplifieras. Vid det första tillfället ges en introducerande historisk översikt över några teman i hälsans idéhistoria med fokus på medicinens och folkhälsans historia. Vid de två följande tillfällena behandlas psykoanalysens utveckling i ett behandlingshistoriskt perspektiv samt den historiska utvecklingen av vårdens professioner. Utöver dessa undervisningsinslag kommer också en föreläsning att ges av gästforskaren Isabelle Ville som besöker institutionen i oktober. Hon leder det franska Programme Handicap vid Ecoles des Hautes Etudes en Sciences Sociales och kommer att bidra till kursen med en presentation av sin forskning inom funktionshinderområdet. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för centrala teman i den västerländska idéutvecklingen om hälsa och sjukdom, redogöra för och problematisera centrala inslag i den historiska framväxten av professioner och institutioner inom hälso- och sjukvårdsområdet, kritiskt diskutera dagens idéer om hälsa i ett historiskt perspektiv. Kursens uppläggning Kursen ges på halvfart och kan läsas som fristående kurs eller inom ramen för Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa (120 hp). Undervisningen utgörs av föreläsningar och seminarier vid schemalagda sammankomster vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Mellan de universitetsförlagda sammankomsterna sker också gruppdiskussioner via Adobe Connect som är en plattform för möten online. En gruppindelning kommer att göras i samband med kursintroduktionen och dessa grupper träffas sedan vid tidpunkter som de själva bestämmer efter varje sammankomst för att diskutera instuderingsuppgifter och arbetet med examinationsuppgiften som pågår under hela kursens gång. Mer information om hur man loggar in och använder sig av Adobe Connect kommer att ges vid kursintroduktionen och via lärplattformen Mondo. (Obs: du behöver ha mikrofon och webkamera till din dator för att kunna delta vid dessa gruppdiskussioner). 2
Lärplattformen Mondo Kursen har en sida på lärplattformen Mondo (www.mondo.su.se) där aktuell information om kursen finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas här på Anslagstavlan. Vid kursstart hittar du också här några av de texter som ingår i den obligatoriska kurslitteraturen. Mondosidan används även för inlämning av hemtentamen. Stöd i studierna Om du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Kunskapskontroll och examination Examinationen består av två delar: a) individuellt författande av en text där studenten demonstrerar sitt uppnående av lärandemålen (instruktioner för denna uppgift finns på Mondo vid kursstart), b) aktivt deltagande i gruppdiskussioner via Adobe Connect och en skriftlig reflektion över dessa diskussioner som bifogas examinationsuppgiften. Den skriftliga examinationen lämnas in på kursens mondosida vid det datum som anges i instruktionerna för uppgiften. Meddela kursansvarig om du inte har möjlighet att lämna in din text vid det angivna datumet. Uppgiften bedöms och betyg rapporteras till Ladok inom 15 arbetsdagar. Texten skrivs lämpligen med Times New Roman 12 p, enkelt radavstånd och med referenser till kurslitteratur och andra källor inom parentes i den löpande texten på vedertaget sätt. Använd gärna texten Akademiskt skrivande som stöd för referenshanteringen (denna finns på kursens Mondosida). Examinationsuppgiften ska vara självständigt skriven och språkligt väl genomarbetad. Det ska framgå att du har satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är viktigt att din förståelse för kursinnehållet och din förmåga att diskutera detta framgår med tydlighet av texten. Plagiat Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Plagiat i en examinationsuppgift blir alltid föremål för ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Det är givetvis tillåtet att citera olika källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta eller fullständiga referensuppgifter. 3
Betygskriterier Betygsättning av examinationsuppgiften sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A B C D E Fx F Texten ger prov på en mycket god förmåga att redogöra för och diskutera idéhistoriska teman, samt att redogöra för centrala inslag i den historiska framväxten av professioner inom hälso- och sjukvårdsområdet och problematisera dessa. Dagens idéer om hälsa diskuteras på ett kritiskt och insiktsfullt sätt utifrån ett historiskt perspektiv. Texten präglas genomgående av utvecklade, självständiga och nyanserade resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för C men når inte upp till vad som krävas för A. Texten ger prov på en god förmåga att redogöra för och diskutera idéhistoriska teman, samt att redogöra för centrala inslag i den historiska framväxten av professioner inom hälso- och sjukvårdsområdet och problematisera dessa. Dagens idéer om hälsa diskuteras på ett kritiskt sätt i utvecklade resonemang utifrån ett historiskt perspektiv. Texten präglas av självständiga och tydliga resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för E men når inte upp till vad som krävas för C. Texten ger prov på en grundläggande förmåga att redogöra för och diskutera idéhistoriska teman, samt att redogöra för centrala inslag i den historiska framväxten av professioner inom hälso- och sjukvårdsområdet och problematisera dessa. I texten görs goda ansatser till att diskutera dagens idéer om hälsa på ett kritiskt sätt utifrån ett historiskt perspektiv. Texten bygger på kurslitteraturen, präglas av en röd tråd i framställning och resonemang, och har endast smärre brister i formalia. Texten är outvecklad, bygger endast på en mindre del av kurslitteraturen, präglas av oklarheter eller har formella brister som gör att den behöver kompletteras föra att kraven för godkänt betyg ska kunna uppnås. Examinationsuppgiften är inte löst på ett tillfredsställande sätt och omtentamen krävs. 4
Schema Datum Tid Lärare Lokal Innehåll 5 sep 9-12 13-15 RO 1511 2436 Kursintroduktion och presentation av några teman i hälsans och vårdens idéhistoria. Gruppdiskussion på Adobe Connect 9 okt 9-12 GK 1511 Psykoanalysen i ett behandlingshistoriskt perspektiv. 13-16 RO 1511 Föreläsning av gästforskare Isabelle Ville Gruppdiskussion på Adobe Connect 3 nov 13-15 15-16 HR RO 1511 Framväxten av professioner inom vårdområdet Avslutande seminarium om kursinnehållet och examinationsuppgiften Gruppdiskussion på Adobe Connect Medverkande lärare (RO) Robert Ohlsson (GK) Gunnar Karlsson (HR) Helena Rehn robert.ohlsson@edu.su.se gunnark@edu.su.se helena.rehn@edu.su.se 5
Kurslitteratur Johannisson, K. ( 2004). Medicinens öga. Sjukdom, medicin och samhälle historiska erfarenheter. Stockholm: Norstedts. Palmblad, E. & Eriksson, B. E. (2014). Kropp och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel, Stockholm: Carlssons. Porter, D. (1999). Health, Civilization and the State. A history of public health from ancient to modern times. London: Routledge. Texter som laddas ner från Mondo Rosenberg, C. E. (1989). Disease in History: Frames and Framers, The Milbank Quarterly, Vol. 67, Suppl. 1. Foster, J. (2013). What can Social Psychologists Learn from Architecture? The Asylum as example, Journal for the Theory of Social Behaviour, 44(2): 131-147. Peterson, H-I. & Nilsson, I. (1998). Medicinens idéhistoria. Stockholm: SNS-förlag. (valda delar) Qvarsell, R. (1993). Skall jag taga vara på min broder?, i Qvarsell. R. (red.) Skall jag taga vara på min broder? Idéhistoriska skrifter 15, Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet. (valda delar) Qvarsell, R. (2001). Vårdens idéhistoria. Stockholm: Carlsson. (valda delar) Rehn, H. (2008). Framväxten av sjuksköterskan som omvårdnadsexpert. Meningsskapande om vård under 1900-talet, Doktorsavhandling, Stockholms universitet. (valda delar) Reverby, S. & Rosner, D. (2004). Beyond the Great Doctors Revisited, i F. Huisman & J. H. Warner (eds.). Locating Medical History. The Stories and Their Meanings. London: Johns Hopkins. Sundin, J. (2005). Folkhälsa och folkhälsopolitik, i Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, R. (red.) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Willner, S. (2005). Hälso- och samhällsutvecklingen i Sverige 1750-2000, i Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, R. (red.) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Ytterligare artiklar och kapitel inför föreläsningarna tillkommer och görs då tillgängliga via Mondo. * 6