Beslut Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Beslut för förskola i Vallentuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
BeslUit 2(11) Tillsyn av förskolan i Vallentuna kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Vallentuna kommun under våren 2014. Vallentuna kommun besöktes av Skolinspektionen den 16 och 17 januari 2014. En intervju med representanter för huvudmannen genomfördes den 28 januari 2014. Fakta om förskolan i Vallentuna kommun Förskoleverksamheten i Vallentuna kommun bedrivs i form av förskola och annan pedagogisk verksamhet. Verksamheten omfattar 15 kommunala förskolor med 49 avdelningar, varav en är en språkförskola. Det finns även annan pedagogisk verksamhet i kommunal regi bestående av sex stycken familjedaghem. Kommunen bedriver även öppen förskola. Förskolorna leds av rektorer som förutom detta har grundskola och fritidshem under sitt ansvarsområde. Barn - och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamheten i Vallentuna kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen leds av en utbnctningschef tillika förvaltningschef. Vid tiden för tillsynen finns 772 barn inskrivna i de kommunala förskolorna och 32 barn i annan kommunal pedagogisk verksamhet. I kommunen finns också 28 fristående förskolor och tre fristående pedagogisk verksamhet i form av familjedaghem. Vallentuna kommun har tillsynsansvar över de fristående enheterna och den pedagogiska verksamheten i kommunen. Skolinspektionen granskar dock hur kommunen fullgör sitt tillsynsansvar. Av den nationella statistiken för läsåret 2012/13 framgår att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är 31 procent i Vallentuna kommun. Motsvarande siffra för riket är 53 procent.
Beslut 3(11) Hei hetsbedömning Tillsynen av förskolorna i Vallentuna kommun visar att verksamheten i hög utsträckning erbjuder barnen en trygg omsorg och en verksamhet med ett planerat pedagogiskt innehåll. Föräldrar och vårdnadshavare uttrycker att de anser att det bedrivs en bra verksamhet och att barnen känner sig trygga i förskolan. Tillsynen visar att personalen har insikter och kunskap om förskolans uppdrag. De arbetar medvetet med det pedagogiska uppdraget som framgår av läroplanen med tydlig fokus på språkutveckling, matematik, teknik och naturkunskap. Vallentuna kommun behöver dock utveckla det systematiska kvalitetsarbetet avseende förskolorna. Det sker en viss utvärdering av verksamheten på kommunnivå och på enhetsnivå via de kommungemensamma verktygen och de verksamhetsplaner som varje skola har där förskolans verksamhet finns beskriven. Förskolorna behöver fördjupa kvalitetsarbetet för att kunna utvärdera, analysera och följa upp resultaten av den egna verksamheten i syfte att ta fram utvecklingsåtgärder och nya mål. Det saknas en övergripande sammanställning av förskolornas verksamhet och därmed analyser av verksamheten på kommunnivå vilket kan innebära att det inte sätts in adekvata åtgärder för att utveckla verksamheten. Detta bekräftas av både förvaltningschef och representanter för nämnden. Vallentuna kommun har barn med annat modersmål än svenska i några av kommunens förskolor. Det framkommer i samtliga intervjuer att kunskapen om hur förskolorna ska möta barnens behov och ge dem möjligheter att utveckla både det svenska språket och deras modersmål, i enlighet med de krav som ställs i skollagen, måste förbättras särskilt på förskolor som har få barn med annat modersmål än svenska. Det har inte i någon större utsträckning genomförts någon kartläggning av barnens språkliga bakgrund och familjesituation när de börjar på förskolan vilket kan försvåra personalens arbete att möta barnens behov. Vidare behöver kommunens förskolor utveckla arbetet med att motverka traditionella könsmönster för att ge alla barn möjlighet att utveckla förmågor och intressen, utan att barnen begränsas utifrån traditionella könsroller. Förskolornas planer mot kränkande behandling finns i olika former, ibland som separata planer för varje enhet men även integrerad i grundskolomas planer. Innehållet i dessa behöver dock utvecklas så att varje förskolas behov identifieras och synliggörs.
BesByt 4 (11) VaUentirna konvmun behöver även i större utsträckning utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek för att analysera vilka konsekvenser detta får för möjligheterna att omsätta det pedagogiska uppdraget. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vallentuna kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 13 maj 2014 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Motivering Se till att förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I Vallentuna kommun finns barn med annat modersmål än svenska på vissa av förskolorna. I kommunen finns ett språkcafé under ledning av en logoped där personal från de olika förskolorna träffas för att bland annat diskutera arbetet kring barn med annat modersmål än svenska. Det framkommer dock i samtliga intervjuade grupper att arbetet med hur förskolorna ska möta behoven och ge dessa barn möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål varierar och behöver utvecklas. Det har inte alltid skett någon kartläggning av barnens språkliga bakgrund och familjesituation när de börjar på förskolan vilket kan försvåra personalens arbete att möta barnens behov. Flera av de förskolor som har ett stort antal flerspråkiga barn uppger att de kan söka modersmålsstöd hos kommunen. Personalen på dessa förskolor har dessutom utarbetat egna strategier för att möta barnens behov i grupperna. De använder olika pedagogiska aktiviteter bland annat så kallade språkpåsar och språklekar samt olika "appar" för att stimulera barnens språkutveckling. De förskolor som har ett litet antal barn med annat modersmål kan ge få exempel på olika sätt som de använder sig av i vardagen för att möta barnens behov. De uppger att det saknas strategier i det dagliga arbetet för att kunna fullgöra
Besllut 5(11) uppdraget i enlighet med skollag och läroplan. Enligt merparten av de intervjuade grupperna är arbetet med barn med annat modersmål ett område där det behövs större kunskap om och ett mer systematiskt arbetssätt kring, vilket bekräftas av förskolecheferna. Vallentuna kommun behöver med anledning av detta utveckla arbetet med och kunskap kring barn med annat modersmål än svenska för att kunna uppfylla skollagens krav. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i förskolornas arbete med barn med annat modersmål än svenska. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 10 skollagen, Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag och 2.2 Utveckling och lärande Grundläggande värden och inflytande Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Se till att förskolornas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Motivering Enligt läroplanen ska förskolorna arbeta för att medvetet motverka traditionella könsmönster. I intervjuer med både personal och förskolechefer framkommer att det sker en viss anpassning av miljön och lekmaterial, men att den diskussion som förs bland rektorer och personal mest sker utifrån att miljön ska anpassas efter barnens intressen och att alla barn ska få göra samma saker. På vissa av förskolorna förekommer dock diskussioner om betydelsen av vuxnas förhållningssätt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster. En del förskolechefer beskriver att genusfrågorna är ständigt levande på deras förskolor medan andra uppger att de saknar kännedom om hur personalen på förskolorna jobbar med dessa frågor eller medger att de själva inte driver arbetet att motverka traditionella könsmönster. Både förskolechefer och personal bekräftar därmed att det varierar i kommunens förskolor hur man arbetar med dessa frågor och att det arbetet behöver utvecklas.
BöSlöt 6(11) De föräldrar Skolinspektionen intervjuade uttrycker att de saknar kännedom om hur förskolorna arbetar med genuspedagogiken. "Jag har inte sett någon målformulering för genuspedagogiken" uttrycker en förälder. "Jag har inte fått uppfattningen att man arbetar direkt medvetet med de frågorna" tillägger en annan. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att förskolornas arbete inte är medvetet och tydligt inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen. Författning Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet Trygghet och en god miljö Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömnrngsområdet Trygghet och en god miljö. Upprätta en plan mot kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs i skollagen. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandling avseende olika förskoleenheter i Vallentuna kommun. Planerna som i vissa fall är egna dokument för förskolan och i andra fall gemensamma med grundskolans planer innehåller i flera delar det som författningarna kräver. Det finns dock planer där åtgärderna är alltför generella och inte utgår från de aktuella förhållandena på den specifika förskolan. Redogörelsen av åtgärder utgår till exempel inte från en aktuell kartläggning. Det förekommer också att föregående års åtgärder saknas i planerna. Sarnmanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i förskolornas planer mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen.
Beslöt 7(11) Författning 6 kap. 8 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömiiingsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att förskolecheferna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen. Förskolechefens ansvar är att se till att det på enhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör förskolechefen se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Huvudmannanivå I intervjuer med förvaltnmgschefen och representanter för nämnden framkommer att barn- och ungdomsnämnden följer upp förskolornas verksamhet via verksamhetsrapporter. Både förvaltningschefen och representanter för nämnden uppger till Skolinspektionen att analysen av de genomförda aktiviteterna vid de enskilda förskolorna behöver bli bättre och tydligare. Utifrån det befintliga underlaget är det enligt förvaltningschefen svårt att identifiera verksamhetens utvecklingsområden och även kunna styra och stödja förskolornas
Beslöt 8 (11) utvecklingsarbete mot ökad måluppfyllelse. Från och med höstterminen 2013 har ett nytt målstyrningsverktyg, Stratsys, införts i kommunen där målen för förskoleverksamheten formuleras och sedan följs upp via tertialrapporter. Stratsys är tänkt att ge underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt förskolechefer, personalen och förvaltningschefen är det nya målstyrningsverktyget ännu inte fullt ut implementerat. Även den så kallade kundenkäten, som vänder sig till förskolebarnens föräldrar, utgör ett uppföljningsverktyg på huvudmannanivå. Skolinspektionen har inte tagit del av någon redogörelse för måluppfyllelse relaterad till nationella mål för den samlade förskoleverksamheten i kommunen och inte heller några analyser och ref lektioner över verksamheten. Av intervjuer med förskolecheferna och huvudmannen framgår att någon utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning inte heller görs. Avsaknaden av en kommunövergripande samlad bild och analys kan innebära att det kan finnas brister i verksamheten som inte uppmärksammas och åtgärdas vilket kan få konsekvenser för förskolans pedagogiska uppdrag. Enhetsnivå Personalen vid förskolornas olika avdelningar utvärderar kontinuerligt sina verksamheter inom bland annat matematik, språk, naturkunskap och teknik och arbetar med olika varianter av pedagogisk dokumentation, däribland dokumentationspärmar och informationsbrev. Det framkommer av intervjuer att arbetslagsledama och förskolecheferna utför verksamhetsobservationer. Även vårdnadshavares synpunkter på förskoleverksamheten, som samlas in via den kommunövergripande kundenkäten, tas till vara för att utveckla förskoleverksamheten. I intervjuer med förskolechefer och personal framkommer dock att enheterna har kommit olika långt i processen med det systematiska kvalitetsarbetet. På enhetsövergripande nivå dokumenteras arbetet i dokumentet "Utvärdering av mål och resultat 2012-13" som är gemensamt för grundskolor, förskolor och fritidshem och används hos kommunens alla enheter. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av dessa dokument och kan konstatera att det varierar mellan förskolorna hur kvalitetsarbetet dokumenteras innehållsmässigt. Till stora delar innehåller dokumentationen beskrivningar av de genomförda aktiviteterna under det aktuella läsåret. Skolinspektionen bedömer att det främst saknas analyser i form av måluppfyllelse i relation till det mål man valt att arbeta mot. I flera fall behöver även förslag på åtgärder formuleras. Av de exempel på det dokumenterade systematiska kvalitetsarbete som Skolinspektionen tagit del av är det svårt att få en enhetsövergripande bild av verksamhetens kvalitet och dess måluppfyllelse.
Besjlflf 9(11) Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 3-5 skollagen, Lpfö 98, 2.7 Förskolechefens ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen och förskolecheferna följer upp och utvärderar barngruppemas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö i övrigt. Vid gruppsammansättning ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Av läroplanen framgår att lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att bam lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. I Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) anges att kommunen bör återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. Tillsynen visar att Vallentuna kommun inte gör någon kontinuerlig utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning och vad det får för konsekvenser för förskolornas pedagogiska uppdrag. Den uppföljning och analys som genomförs är mer situationsanpassad, det vill säga när problemställningar dyker upp, än på ett systematiskt och kontinuerligt sätt. Detta bekräftas av både förvaltningschef och representanter för barn - och ungdomsnämnden. Rektorerna uppger att kommunen inte efterfrågar någon analys av barngruppernas storlek. I intervjuer med rektorer, personal och vårdnadshavare framkommer att förutsättningarna för att bedriva en god pedagogisk verksamhet kan skilja sig mellan olika förskolor och områden. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i uppföljning och utvärdering av barngruppemas sammansättning och storlek.
Beslöt 10(11) Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Författning 8 kap. 8 skollagen, Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag På Skolinspektionens vägnar Katarina Håkansson Enhetschef Renata Gre^k Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 11 (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudman. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörmtmgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.