Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner om attributionsteori

Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret tlll - Anhöriga - Den andra föräldern - Politiker - Personen med beteendet

Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser

Science 27;305(5688):1254-1258

PNAS 100(6) pp 3531 3535

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser - Belöning

Redan de gamla grekerna... Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras Denna synen har omfamnats inte minst av Augustinus och Calvin Och är grunden för auktoritärt föräldraskap och auktoritära pedagogiska metoder

Redan de gamla grekerna... Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Denna synen är grunden för både Rousseaus barnsyn och utvecklingspsykologin enligt Piaget och Stern Och inte minst lågaffektivt bemötande

Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är autonoma och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att - Barnet gör det med flit - Barnet gör sitt bästa

Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Kanske handlar synvändan om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

Affektreglering När vi har för höga förväntningar använder barnen olika lösningar och strategier - Att vägra

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Glåpord Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Det betyder att vi attribuerar fel

Moral pop-out effect Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress

Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsprocesser Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Vid psykos, demens och hjärnskada förlorar man den

Att skilja sig själv från andra Lombardo et al 2010

Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej Få barnet att tänka på annat - avleda

Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning

Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot

Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan

Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn

Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade

Stress och affektreglering Roelofs et al visade att vi fokuserar på hotfulla uttryck när vi är stressade

Stress och affektreglering Det betyder att stress gör att vi: - Fokuserar på barnets ilska - Bedömer ilskan som dåligt beteende istället för att förstå den - Smittas lättare av ilskan

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag

Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ barnets rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

När något inte funkar är det något som är fel

Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vad hände innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att barnet kunde? - Fanns det Kaos tillräckliga strukturer för att hjälpa barnet att kunna Ingen kontroll det vi förväntade oss? Självkontroll - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för barnens affektutbrott? - Hur kan Tid vi se till att det inte händer igen?

Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte barnet sig på? - Var barnets strategier egentligen okej? - Fick barnet möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för barnet, som hen i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på barnet i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontrollbarnet att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? Självkontroll - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade barnet möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa barnet att behålla självkontrollen? Tid

Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid

Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick barnet den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Appen Lågaffektivt bemötande

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - AAK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Kravanpassning - Vilka krav - Hur

Kravanpassning - hur Validering Promtar Färdigt Skapa överblick Skapa val Vänta ut Snooza Motiverande handlingar

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - AAK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Kravanpassning - Vilka krav - Hur Öka delaktigheten Träning av färdigheter och strategier Behandling av det som går att behandla

Metod: Upptrappningen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för barnets egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse

Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne

www.hejlskov.se