Verksamhetsredovisning 2017 Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Hans Johansson Förvaltningschef: Sandra Lidberg 1
Innehåll Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Verksamhetens fördelning... 4 Nämndens delmål... 4 Redovisning av förutsättningar... 5 Kompetens och personal... 5 Lokaliteter... 5 Organisation... 5 Styrning och ledning... 6 Ekonomi... 6 Driftredovisning... 6 Verksamhetsredovisning kompetens och arbetslivsnämnden... 7 Uppföljning och analys av mål 1... 8 Ett socialt hållbart Falköping... 8 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål... 10 Åtgärder för framtiden... 10 Uppföljning och analys av mål 2... 11 Ett attraktivare Falköping... 11 Uppföljning och analys av mål 3... 12 Ett näringsliv som utvecklas... 12 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål... 14 Åtgärder för framtiden... 14 Uppföljning och analys av mål 4... 15 Kvaliteten inom verksamheten ska öka... 15 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål... 18 Åtgärder för framtiden... 18 2
Inledning Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån nationella lagar och kommunala politiska mål, styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheternas genomförande. Detta kräver ett systematiskt arbete genom uppföljning och analys av resultat utifrån helhetsyn. Syftet med kommunens och nämndens uppföljningsarbete är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen och nämnderna klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika satsningar har. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om n och om orsakerna till resultatet. Uppföljningsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för att regelbundet planera, genomföra, följa upp, analysera och åtgärda. Verksamhetsredovisningen presenterar årets ekonomiska resultat, uppföljning, analys samt bedömning av följt av identifierade utvecklingsområden som visar på åtgärder som behövs för att stärka n framåt. Kommunen redovisar också vilka viktiga förutsättningar som krävs för att bidra till utveckling. Verksamhetsbeskrivning Kompetens- och arbetslivsnämnden är kommunens organ med ansvar för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, arbetsmarknad, uppdragsutbildning och eftergymnasial utbildning. Kommunal vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning omfattar grundläggande och gymnasial nivå, utbildning i svenska för invandrare (sfi) och särskild utbildning för vuxna. En viktig del i vuxnas lärande är att utgå från tidigare kunskaper och erfarenheter samt inneha ett validerande förhållningssätt. Arbetsmarknad Arbetsmarknadsenhetens (AME) olika verksamheter förändras utifrån rådande konjunkturläge och de arbetsmarknadsåtgärder som regleras av staten genom statligt stöd i olika former för prioriterade målgrupper. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen har ett uppdrag att samordna kommunens arbetsmarknadsfrågor utifrån antagen arbetsmarknadsstrategi. Inom ramen för AME organiseras och samordnas även sommarferiepraktik för ungdomar i samverkan med Barnoch utbildningsförvaltningen. 3
Eftergymnasial utbildning och uppdragsutbildning Utbudet av eftergymnasiala utbildningar och uppdragutbildningar skapas utifrån kommunens och regionens utvecklingsområden samt från näringslivets och offentliga verksamheters behov av kompetensutveckling. Universitets- och högskoleutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar kan genomföras på plats eller som distansutbildningar. Verksamhetens fördelning Kompetens- och arbetslivsnämndens verksamhet 14% 7% 79% Utbildning av vuxna Arbetsmarknad Gemensamt Diagrammet är baserat på nettokostnader där även de gemensamma kostnaderna är fördelade på verksamheterna. Nämndens delmål Nedan presenteras de delmål som kompetens- och arbetslivsnämnden valt för att bidra till kommunens övergripande mål. Delmålen är valda dels för att stämma överens med nationella mål och dels utifrån styrdokument och samverkansavtal som finns på såväl lokal som regional nivå och som ger effekt på Kompetens- och arbetslivsförvaltningens uppdrag. Exempel på styrdokument är Falköpings kommuns arbetsmarknadsstrategi, Falköpings kommuns näringslivsstrategi, Falköpings kommuns kompetensförsörjningsplan, samverkansavtal med Arbetsförmedlingen och samverkansavtal Vuxenutbildning Skaraborg. Nämnden har valt delmål under tre av fyra kommunövergripande mål. 4
Redovisning av förutsättningar Samverkan Organisation Kompetens Styrning och ledning Lokaliteter Resurser Kompetens och personal Precis som övriga skolorganisationer har förvaltningen märkt av rekryteringssvårigheter vad gäller behöriga lärare samt studie- och yrkesvägledare. I dagsläget har 83 % av lärarna legitimation och 70 % av totala antalet lärare är behöriga i de ämnen de undervisar i. För yrkeslärare och lärare inom särskild utbildning för vuxna finns ännu inget krav på lärarlegitimation. Samtliga yrkeslärare innehar yrkeslärarexamen, fyra av dessa saknar lärarlegitimation. Bland studie- och yrkesvägledarna har förvaltningen idag tre av tre behöriga. Förvaltningens ambition är att öka andelen behöriga lärare utifrån att medarbetarkapitalet är förvaltningens viktigaste resurs. Kompetens har tillvaratagits, kompetensöverföring har skett via kollegialt lärande och förutsättningar har skapats för att medarbetare ska få växa och utvecklas i takt med att verksamheten förändras. Resultatet av medarbetarenkäten, genomförd under våren 2017, visar att medarbetarna inom förvaltningen trivs. Det finns en hög påverkansgrad av hur arbetsuppgifter ska utföras och många anser att kompetens tas tillvara. Vidare ser medarbetarna en stor betydelse av det som görs på arbetet och det goda samarbete som sker mellan kollegor. Lokaliteter Förvaltningen är trångbodd i befintliga lokaler och dessa har fått användas maximalt för att utveckla verksamheten. Utan nuvarande externförhyrning kan förvaltningens uppdrag inte lösas. Under den kommande perioden behöver befintliga lokaler anpassas för att bli mer ändamålsenliga, externförhyrningar behållas och nya lokaler bör anskaffas med utgångspunkt i politiskt fattade beslut. Detta utifrån start av ett Aktivitetscenter och samlokalisering mellan AME och Individ- och familjeomsorgen. Samtliga ovan nämnda aspekter finns i den lokalförsörjningsplan som förvaltningen lämnat ifrån sig. Organisation Förvaltningen påverkas av allt som sker i omvärlden och anpassningsförmågan är en framgångsfaktor för att utveckla verksamheten. För att underlätta i 5
omställningen krävs systematiskt arbete med omvärldsbevakning. Arbetet med att skapa kontakter mellan utbildning och arbetsliv är av stor vikt utifrån förvaltningens uppdrag. Vuxnas möjlighet till lärande är angeläget utifrån många olika perspektiv. Utgångspunkten är vad den enskilde individen har med sig samt arbetsmarknadens behov avseende kompetens och arbetskraft. Ambitionen har varit att ha ett utbud av utbildningar och insatser som matchar såväl medborgarnas behov som arbetslivets efterfrågan. Men såväl målgrupp som behov från arbetslivet har förändrats. Detta kräver en flexibel organisation som kan ställa om utifrån dagens och morgondagens behov. Det kräver också utveckling vad gäller nya utbildningar och ingången till dessa. Under året har förvaltningen varit representerad i Skaraborgssamverkan både vad gäller utvecklandet av yrkesutbildningar och framtagandet av en framtida valideringsmodell tillsammans med Arbetsförmedlingen. Kvällsundervisning har breddats för att öka tillgängligheten och möjligheten att kombinera studier och arbete. Vidare har ett nära samarbete skett med Socialförvaltningen för att skapa en framtida arbetsmarknadsorganisation. Styrning och ledning Förvaltningen har under året utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet. En röd tråd ska finnas från kommunövergripande mål ner till förvaltningen, vidare till arbetslag och den enskilde medarbetaren. En förståelse ska finnas för hur var och en bidrar till att utveckla Falköpings kommun. Ett omfattande arbete har skett i förvaltningens utvecklingsgrupp för att stärka styrkedjan och skapa tydligare stödprocesser för densamma. Enligt genomförd medarbetarenkät är medarbetarna väl insatta i förvaltningens mål, de bidrar till att målen nås och anser även att målen följs upp och utvärderas på ett bra sätt. Vad gäller ledarskapet så har även det området ett högt resultat och det finns en tydlighet vad gäller krav och förväntningar på den enskilda medarbetaren. Dessutom visar medarbetarenkäten att förutsättningar ges så att var och en ska kunna ta ansvar för sitt arbete och förtroendet för närmsta chef är högt. Ekonomi Driftredovisning Kompetens- och arbetlivsnämnden 2017 2016 2015 tkr Intäkter 33 803 27 586 23 016 Kostnader 71 659 65 298 61 039 Nettokostnader 37 856 37 712 38 023 Budget 40 701 38 270 39 587 Budgetavvikelse 2 845 558 1 564 Förvaltningens utfall gällande intäkter är 5 647 tkr större än budgeterat. Orsaker till differensen: Inom AME har intäkterna under året varit större än budgeterat i ESF-projekten Plattformen/Ung Styrka och Ung Arena. Vidare har bidragen från Samordningsförbundet ökat och under våren erhöll förvaltningen extra statsbidrag för sommarferiepraktikplatser. Sfi har under året fått extra statsbidrag utöver schablonersättning för nyanlända med uppehållstillstånd. De gymnasiala yrkesutbildningarna, 6
inklusive språkförstärkta, har genererat större statsbidrag än budgeterat utifrån den nya förordningen som trädde i kraft 1 januari 2017. Kostnaderna är 2 700 tkr större än budgeterat vilket kan förklaras med ökade kostnader gällande gymnasiala yrkesutbildningar. Verksamhetsredovisning kompetens och arbetslivsnämnden Kompetens -och arbetslivsnämnden 2017 2016 2015 Utbildning av vuxna Bruttokostnad (tkr) 59 704 53 661 50 653 Nettokostnad (tkr) 29 842 29 290 28 659 Antal kursdeltagare 5 817 5 375 4 238 Nettokostnad (tkr)/deltagare 5,1 5,4 6,8 Nettokostnad (tkr)/invånare 0,90 0,89 0,88 Arbetsmarknad Bruttokostnad (tkr) 9 412 8 579 7 485 Nettokostnad (tkr) 5 470 5 366 6 461 Antal deltagare 578 450 550 Nettokostnad (tkr)/deltagare 9,5 11,9 11,7 Nettokostnad (tkr)/invånare 0,17 0,16 0,20 Gemensamt Bruttokostnad (tkr) 2 543 3 057 2 901 Nettokostnad (tkr) 2 543 3 057 2 901 Antal kursdeltagare 6 395 5 825 4 788 Nettokostnad (tkr)/deltagare 0,4 0,6 0,6 Nettokostnad (tkr)/invånare 0,08 0,09 0,09 Utbildning av vuxna har en högre nettokostnad jämfört med 2016. (+1,7 %) Samtidigt har nettokostnaden per kursdeltagare minskat till följd av ökat antal kursdeltagare. (-6,4 %) Arbetsmarknad har en högre nettokostnad jämfört med 2016. (+1,8 %) Ökat antal deltagare bidrar till en lägre nettokostnad per deltagare jämfört med 2016. (-21 %) Gemensamt har en minskad nettokostnad per deltagare jämfört med 2016. (-24 %) Nettokostnad per invånare har minskat jämfört med 2016. (-11 %) Summering av antalet kursdeltagare har justerats för 2016. Detta utifrån att förvaltningen vid summering av 2017 har använt sig av ett nytt system för statistikuttag. För att säkerställa siffror från föregående år gjordes ett exakt likadant uttag även för 2016. 7
Uppföljning och analys av mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Delmål: AMEs deltagare ska vara i arbete/studier/praktik inom 90 dagar Enligt arbetsmarknadsstrategin som antogs av kommunfullmäktige i juni 2016 har Kompetens- och arbetslivsförvaltningen fått helhetsansvaret för kommunens arbetsmarknadsfrågor. Arbetet enligt strategin har tillsammans med två pågående ESF-projekt med inriktning mot unga lett till en volymutveckling i antal deltagare under 2017. 71 % av AMEs deltagare har under året kommit i aktivitet (arbete/studier/praktik) inom 90 dagar. Det är en ökning jämfört med första halvåret 2017 då 54 % av deltagarna påbörjade någon form av aktivitet. Aktivitetsfördelning bland de 71 % som kommit i aktivitet inom 90 dagar: 3% 15% 19% Studier Praktik Arbete Arbetsträning 63% Det goda läget på arbetsmarknaden och utökad verksamhet inom AME har bidragit till resultatet. De personer som inte går vidare i aktivitet bedöms stå längre från arbetsmarknaden. En insats som använts för att möta målgruppen har varit socialpsykiatrins verksamhet. Under 2016 gick 7 %, 4 personer, av AMEs deltagare till studier och under 2017 är den siffran 17 %, 41 personer, vilket är en positiv utveckling. Resultatet kan härledas till utökade pedagogiska insatser i projektet Se möjligheten och till ett närmare samarbete med KAA, kommunal aktivitetsansvarig. Förvaltningens studie- och yrkesvägledare har med kontinuitet deltagit i AMEs verksamheter. 8
Delmål: De av AMEs deltagare som erhåller försörjningsstöd ska gå vidare till egen försörjning Under 2017 har 79 deltagare inom AME haft försörjningsstöd eller försörjningsstöd + annan ersättning när de påbörjade sin aktivitet. Av dessa 79 har 60,3 % gått vidare till egen försörjning, varav 80 % har lön och 20 % studiebidrag/studielån. I Arbetsmarknadsstrategin finns en uttalad målsättning att målgruppen som erhåller försörjningsstöd ska minska. Under 2017 har 86 % av de personer som avslutats hos AME gått från försörjningsstöd till annan form av försörjning. Se fördelning i diagram nedan. Aktivitetsstöd 13% 7% 2% Aktivitetsersättning 7% Försörjningsstöd 7% Försörjningsstöd + annan ersättning 6% Föräldrapenning 4% 2% Sjukersättning 52% Etableringssersättning Lön CSN Även en förflyttning från försörjningsstöd till sjukersättning ska ses som positiv då stegförflyttningar gör att personer hamnar mer rätt i systemen. Detta ger tillförlitliga underlag för beslut och framtida insatser. Förvaltningen har genom arbetet med DUA-överenskommelsen, Delegationen för unga och nyanlända till arbete, hittat nya samarbetsvägar med Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen och kommunal aktivitetsansvarig inom Barnoch utbildningsförvaltningen. Medarbetare inom respektive verksamhet har fått en ökad förståelse för varandras arbete. En samlokalisering mellan de olika delarna har skett via Ung Arena, en neutral mötesplats där verksamheterna samlas kring den enskilda individen och beslut kan fattas i samförstånd som möjliggör en snabbare väg mot arbete, praktik eller studier. Detta är också faktorer som bidragit till AMEs måluppfyllse ovan. 9
Kommunikativ indikator AMEs deltagare ska vara i arbete/studier/praktik inom 90 dagar De av AMEs deltagare som erhåller försörjningsstöd ska gå vidare till egen försörjning 2014 2015 2016 2017 Trend 71 % 60,3 % Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. Insatserna som utförts har matchat deltagarnas behov och utfallet för indikatorerna visar på ett mycket positivt resultat. Mindre god Godtagbar God Mycket god X Åtgärder för framtiden AMEs målgrupp är föränderlig men genom flexibilitet och samverkan kan rätt insatser skapas eller förstärkas för att på bästa sätt möta målgruppen och bidra till ett socialt hållbart Falköping. Konjunkturläget är idag positivt men kan förändras i framtiden. Systematisk omvärldsbevakning och analys är viktiga verktyg för att möta AMEs framtida målgrupp och samhällets krav så att rätt verksamhet kan bedrivas. Under 2017 har AME kartlagt och påbörjat en utveckling av sina interna processer och metoder för att ta emot och vägleda deltagare. För att bibehålla det goda resultatet från 2017 samt stärka individens position på arbetsmarknaden kommer AME fortsätta utveckla sina metoder och kompetensen hos sina medarbetare. Vid årsskiftet 2017/2018 flyttades två verksamheter, Connect och samordning av bidragsanställningar, från Socialförvaltningen till Kompetens- och arbetslivsförvaltningen för att bli en del av AME och ett komplement till redan befintlig verksamhet. Under 2018 ska en samlokalisering av AME och Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg, genomföras för att ge ökad samsyn och snabbare beslutsvägar. Uppstarten av ett aktivitetscenter kommer att möjliggöra insatser som befintlig verksamhet inte har resurser för. Dessa åtgärder kommer tillsammans att skapa tydlighet och utrymme att nå uppsatta mål i kommunens arbetsmarknadsstrategi. 10
Uppföljning och analys av mål 2 Ett attraktivare Falköping Kompetens- och arbetslivsnämnden har ej med detta delmål i Verksamhetsplan 2017-2019. 11
Uppföljning och analys av mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Delmål: 8 av 10 elever går vidare till arbete eller fortsatta studier efter avslutad yrkesutbildning Sex månader efter avslutad utbildning följer förvaltningen upp vad elever inom gymnasial yrkesutbildning och yrkeshögskola, har för sysselsättning. Uppföljning av elever som slutade under hösten 2016 och våren 2017 har skett för Vård- och omsorg, Språkförstärkt bussförarutbildning, YH Guldsmed och YH Signaltekniker. Totalt var 85 % av de svarande i arbete eller studier sex månader efter avslutad utbildning. Av de som gått till arbete var 76,4 % verksamma inom utbildningens yrkesområde. Jämförelse med tidigare år Tidigare verksamhetsplaner har haft som delmål att 8 av 10 går vidare till arbete eller studier efter avslutad gymnasial yrkesutbildning. Uppföljning och analys av svar enbart från den gymnasiala yrkesutbildningen 2017 visar att 93,2 % har gått till arbete eller studier. Det är en nedåtgående trend jämfört med 2016 då 96 % gick vidare till arbete eller studier. Samtliga som gått vidare till arbete är verksamma inom utbildningens yrkesområde. Även inom YH Signaltekniker gick samtliga elever till arbete inom yrkesområdet. Av 11 examinerade elever från YH Guldsmed är endast en aktiv inom yrkesområdet. Efter en kompletterande uppföljning av samma grupp 12 månader efter avslutad utbildning kan konstateras att ytterligare tre elever är i arbete. Utifrån kompetensförsörjningsplan för Falköpings kommun och Skaraborg samt Arbetsförmedlingens arbetskraftsbarometer kan slutsatsen dras att förvaltningen har bidragit med utbildning inom bristyrken. I samband med att nya yrkesutbildningar startas sker en omvärldsbevakning gällande behovet inom arbetslivet. Vård- och omsorg samt transport är branscher inom vilka kompetensbehovet är stort de kommande åren. Detta är en bidragande faktor till det höga resultatet i samband med 6-månadersuppföljningen för dessa båda utbildningar. Även industri och kock finns med på bristyrkeslistan och 6-månadersuppföljningar kommer att genomföras under 2018 med de elever som genomfört utbildningarna. Svarsfrekvensen på 6-månadersuppföljningen är hög och resultatet bedöms därför som tillförlitligt. Vård och omsorg höst 72,7 % Vård och omsorg vår 92,3 % Språkförstärkt bussförarutbildning vår 100 % YH Guldsmed 63 % YH Signaltekniker 80 % 12
Delmål: Samtliga uppdragsutbildningar ger deltagare viktiga kunskaper och färdigheter som motsvarar deltagarens förväntningar. Nöjdhetsindex ska vara över 75. Index gällande att uppdragsutbildningarna ger deltagarna viktiga kunskaper och färdigheter har sjunkit från 82,6 till 77,6. En djupare analys av enkätunderlaget visar att det är en av de sex utbildningarna som sänker resultatet jämfört med föregående år. En orsak till detta kan vara en brist i kommunikationen mellan anordnare, beställare och kursdeltagare vilket gör att insatsen inte matchar deltagarnas behov. Deltagarnas upplevelse med nyttan av kursens mål Juvelfattning grund Rättpsykiatri Excel-kurs Ekonomikurs Demensvård Affärsengelska Kursens mål och innehåll motsvarar mina förväntningar Jag kan se nyttan med kursen i mitt egna arbete Kursen har gett mig viktiga kunskaper och färdigheter Läraren/utbildaren har förmedlat kunskapen på ett bra sätt 0 20 40 60 80 100 120 Ytterligare en förklaring kan vara att utförda uppdragsutbildningar under året har förändrats gentemot 2016. Antalet genomförda utbildningar där deltagare kan svara på enkätfrågorna har minskat. Enkät genomförs till exempel inte i utbildningar med en-till-en-undervisning eller större föreläsningsevent som Uppdragsutbildningen koordinerat och där frågorna i enkäten inte är relevanta. Underlaget som bygger index har minskat. I diagramet syns den blå stapeln (Läraren/utbildaren har förmedlat kunskapen på ett bra sätt) som hög i alla utbildningar. Nöjdhetsindex för just den frågan är 89,4 och visar att Uppdragsutbildningen hittat rätt utbildare som mött deltagarnas krav på pedagogik och kunskap. Diagrammet visar också att deltagarnas förväntningar har mötts på ett bra sätt. Gränsen för SCBs index mycket bra, går vid 75 och delmålets index 77,6 ligger över gränsvärdet. 13
Kommunikativ indikator 8 av 10 elever går vidare till arbete eller fortsatta studier efter avslutad yrkesutbildning Samtliga uppdragsutbildningar ger deltagare viktiga kunskaper och färdigheter som motsvarar deltagarens förväntningar. Nöjdhetsindex ska vara över 75. 2014 2015 2016 2017 Trend 85 % 82,6 77,6 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Även om en av indikatorerna visar en negativ trend bedöms n som god då varje indikator nått den målribba som satts. Mindre god Godtagbar God X Mycket god Åtgärder för framtiden En fortsatt omvärldsbevakning och dialog med såväl näringslivet som offentlig sektor kommer att ske under 2018. Innan nya utbildningar startar ska ett faktiskt kompetensbehov konstateras såväl lokalt som regionalt. Utifrån samverkan i Skaraborg ska antalet yrkesutbildningar öka och förläggas på olika orter för att bättre matcha arbetslivets efterfrågan och ge ytterligare möjligheter till våra medborgare. Under 2018 är ambitionen att starta en barn- och fritidsutbildning utifrån dialog med Barn- och utbildningsförvaltningen. Utöver förvaltningens samverkansavtal inom vuxenutbildningen i Skaraborg så används även kommunens Näringslivsstrategi som ett styrande dokument för fortsatt utveckling. För att nå en högre behöver Uppdragsutbildningen fortsätta utveckla och stärka relationerna med näringslivet. I fortsättningen av det kommunövergripande projektet Förenkla helt enkelt kommer förvaltningen att vara del av ett fördjupat samarbete med näringslivets utveckling i fokus. I en stärkt relation kan bättre behovsanalyser genomföras för att höja nöjdhetsindex. Ett framtida utvecklingsområde är att tillsammans med andra förvaltningar se över strategier och metoder för att effektivisera och bli mer lönsam gällande kommunens egna kompetensutveckling. 14
Uppföljning och analys av mål 4 Kvaliteten inom verksamheten ska öka Delmål: Nöjdhetsindex bland studerande och deltagare ska vara över 75. Totalt nöjdhetsindex har sjunkit från föregående år. 2016 var siffran 84 och 2017 visar index 81,4. I diagrammet nedan syns de fyra gemensamma frågor som ställs i alla verksamheter. Lärcenter är en bra mötesplats Bemötande från personal Upplevelse av inflytande Trivs bra på Vuxenutbildningen/Yrkeshögskolan 2017 2016 2015 2014 0 20 40 60 80 100 Gränsen för SCBs index mycket bra, går vid 75 och diagramet visar att förvaltningen ligger högt och relativt jämnt i enkätresultaten för de senaste fyra åren. Upplevelsen av inflytande över sina studier/insats har höjts i jämförelse med de senaste två åren. Vid jämförelse mot föregående år har de tre övriga frågornas resultat försämrats. Verksamheterna inom AME genomför enkäten efter avslutad insats. Enkätresultatet är likvärdigt från tidigare år men svarsfrekvensen har ökat under 2017. Det ger en mer tillförlitlig bild av hur deltagarna inom AME upplever sina insatser. Inom Yrkeshögskolan har utvärderingar inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet analyserats och diskuterats i de olika utbildningarnas ledningsgrupper. Analys av utvärderingarna visar att de studerande är nöjda med sina utbildningar. Årets nöjdhetsindex är 80,4 jämfört med 71,3 år 2016. Allmänna ämnen på grundläggande och gymnasial nivå har ett lägre nöjdhetsindex 2017 jämfört med tidigare resultat. En sämre svarsfrekvens ger ett svagare analysunderlag. Nöjdhetsindex för gymnasiala yrkesutbildningar sjunker i den senaste mätningen jämfört med tidigare resultat. Inom flera av utbildningarna är upplevelsen av inflytande låg. En orsak kan vara svårigheter med språket. 15
Antal satt betyg Delmål: Den totala kunskapskvalitén för Vuxenutbildningen ska öka jämfört med föregående år. Analys av 2017 års betyg och meritvärde för Vuxenutbildningen i jämförelse med 2016 visar små skillnader. Inom allmänna ämnen på grundläggande och gymnasial nivå har meritvärdet höjts medan värdet i resterande verksamheter har sjunkit. Se tabell nedan. Inom allmänna ämnen syns ett högre meritvärde jämfört med föregående år. Resultatet bygger på fler utfärdade betyg, framförallt på grundläggande nivå. En anledning till ett ökat antal betyg är att elever getts möjlighet att kombinera studier på sfi och grundläggande nivå. En ytterligare anledning till ett högre meritvärde är att inplaceringstest genomförts vid antagning vilket bidragit till att individer blivit placerade i rätt delkurs och därmed haft större möjlighet att lyckas i sina studier. Påbörjad kompetensutveckling inom ett språkutvecklande arbetssätt kan också ha bidragit. Gymnasiala yrkesutbildningar har ett högre meritvärde 2017 jämfört med 2016. Analys visar att nära samverkan med näringslivet samt kompetensutveckling för personalen inom språkutvecklande arbetssätt bidrar till ökningen. Sfi ser ingen större förändring gällande satta kursbetyg totalt sett. Vid en närmare analys syns att antalet godkända betyg (A-E) har ökat och antalet F har minskat. En orsak till F kan vara att individen väljer att avsluta sin utbildning för att istället gå till arbete. Meritvärde respektive verksamhet 2016 2017 Allmänna ämnen 11,69 11,91 NTI allmänna ämnen på gymnasial och grundläggande nivå 11,75 11,58 Särskild utbildning för vuxna 15,41 13,65 Utbildning i svenska för invandrare 12,52 12,27 Gymnasial yrkesutbildning 13,52 13,56 Förberedande gymnasiala utbildningar inför YH-utbildningar 14,48 12,40 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Betyg Kompetens- och arbetslivsförvaltningen 2016-2017 A B C D E F - 2017 160 333 603 593 845 142 6 2016 154 370 621 588 817 150 1 16
Antal satta betyg I ett nedslag på betygsstatistik gällande köpta kurser inom allmänna ämnen syns en markant ökning av antalet satta betyg. Detta kan visa på ett växande behov av flexibilitet i utbudet av grundläggande och gymnasial utbildning. 35 30 25 20 15 10 5 0 Betyg köpta kurser från NTI, allmänna ämnen, 2016-2017 A B C D E F - 2017 9 14 23 29 26 17 4 2016 8 8 16 11 11 13 Utbildningarna YH Guldsmed och YH Signaltekniker mäter sin kvalitet i antal examinerade studenter i förhållande till antal startande. Hösten 2015 började 13 studenter på YH Guldsmed. Av dessa avslutade 11 under 2017 varav 9 med yrkesexamen. YH Signaltekniker hade 5 studenter vid utbildningens start hösten 2016 varav 3 erhöll examen under 2017. Delmål: Alla lärare ska vara legitimerade och behöriga i ämnen de undervisar i. Förvaltningen har i likhet med andra utbildningsanordnare och lärosäten svårt att rekrytera behöriga lärare. I dagsläget har 83 % av lärarna legitimation och 70 % av totala antalet lärare är behöriga i de ämnen de undervisar i. För yrkeslärare och lärare inom särskild utbildning för vuxna finns ännu inget krav på lärarlegitimation. Samtliga yrkeslärare innehar yrkeslärarexamen, fyra av dessa saknar lärarlegitimation. I jämförelse med 2016 har andelen behöriga lärare minskat men den totala mängden lärare har ökat. Verksamma lärare utbildar sig parallellt med sina uppdrag vilket gör att andelen behöriga lärare kommer att höjas. 17
Kommunikativ indikator Nöjdhetsindex bland studerande och deltagare ska vara över 75 Den totala kunskapskvalitén för Vuxenutbildningen ska öka jämfört med föregående år Alla lärare ska vara legitimerade och behöriga i ämnen de undervisar i 2014 2015 2016 2017 Trend 87 81 84 81,4 12,73 12,68 84,1 % 70 % Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Trots att trenderna är nedåtgående bedöms n som god. Mindre god Godtagbar God X Mycket god Åtgärder för framtiden En fortsatt analys av siffrorna genomförs löpande i förvaltningens utvecklingsgrupp. Samtal kring de gemensamma frågorna som mäter nöjdhetsindex har påbörjats för att kvalitén ska fångas upp och mätas på bästa sätt. Parallellt behöver en diskussion startas om bedömning av resultat och. Det kan bli aktuellt med fler målribbor än SCBs gränsvärde för att n ska bli än högre i framtida mätningar. Ett fortsatt arbete kommer även att ske kring att göra utbildning mer flexibel i tid och rum. Detta för att möta elevers behov vilket på sikt även kan påverka studieresultat. En förstelärargrupp är tillsatt vilken ska arbeta med att utveckla digitalisering och fortsätta med det språkutvecklande arbetssättet. Delar som bidrar till att fler kan tillgodogöra sig utbildning utifrån förvaltningens uppdrag att höja utbildningsnivån inom Falköpings kommun. Vidare har diskussioner påbörjats inom Skaraborg gällande digitaliseringens möjligheter till distansstudier mellan de samverkande kommunerna. Detta skulle kunna bidra till att utbildningsutbudet ökar och tillgodoser behovet hos fler medborgare 18
Under 2017 har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats för att säkerställa kvalitén på den statistik som tas ut och som hanteras i uppföljningsarbetet. Processen kommer fortsätta med fokus på att sprida förståelse för alla delar i statistikarbetet, detta behöver ske i alla led inom alla verksamheter. Rutiner och riktlinjer ska tas fram för att systematisera och säkerställa kvalitén. För att kunna arbeta med ovanstående åtgärder krävs kompetent personal. Förvaltningen har ökat i antal lärare under de senaste åren. Flera av de som rekryteras har i nuläget lärarlegitimation men saknar behörighet i de ämnen som de undervisar i. Även fortsättningsvis ska det skapas utrymme för lärare att studera parallellt med sina uppdrag så att kompetensen behålls inom förvaltningen och Falköpings kommun. 19