AKADEMISKA HUS, HEBA FASTIGHETS AB DAGVATTENUTREDNING DEL AV HAGA 4:35, SOLNA

AKADEMISKA HUS, HEBA FASTIGHETS AB DAGVATTENUTREDNING DEL AV HAGA 4:35, SOLNA RAPPORT Stockholm 2014-10-06 Uppdragsansvarig: Björn Troeng HIFAB AB Sveavägen 167 104 32 Stockholm Org. Nr. 556125-7881 Beställare: Akademiska Hus, HEBA Fastighets AB Box 1394 171 27 Solna

INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 1 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 1 2.1 PLANOMRÅDET... 1 2.2 UNDERLAG FÖR UTREDNINGEN... 1 3 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 3.1 TOPOGRAFI OCH YTAVRINNING... 3 3.2 MARKFÖRHÅLLANDEN... 3 3.3 NUVARANDE DAGVATTENHANTERING... 3 3.4 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORM... 5 4 BERÄKNINGAR... 5 4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN... 5 4.1.1 Förutsättningar från Solna Kommun... 5 4.1.2 Avrinningskoefficienter... 6 4.1.3 Deltagande ytor... 6 4.2 FLÖDEN OCH REGNVOLYMER... 6 5 RESULTAT... 7 5.1 DAGVATTENFLÖDEN FRÅN HELA DETALJPLANEOMRÅDET VID NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN... 7 5.2 DAGVATTENFLÖDEN FRÅN FASTIGHET A VID NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN... 7 5.3 DAGVATTENFLÖDEN FRÅN FASTIGHET B VID NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN... 8 5.4 DAGVATTENFLÖDEN FRÅN HELA DETALJPLANEOMRÅDET EFTER UTBYGGNAD... 8 5.5 DAGVATTENFLÖDEN FRÅN FASTIGHET A EFTER UTBYGGNAD... 8 5.6 DAGVATTENFLÖDEN FRÅN FASTIGHET B EFTER UTBYGGNAD... 9 6 FÖRSLAG TILL PLANERING AV DAGVATTENHANTERING... 9 6.1 GENERELLT... 9 6.2 FÖRSLAG PÅ RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING INOM AKTUELLT OMRÅDE... 10 6.2.1 Anläggning av sedumtak... 12 6.2.2 Renings/infiltreringssystem för dagvatten från den större parkeringsplatsen... 12 6.2.3 Anläggning av svackdiken vid lokalgator... 12 6.2.4 Anläggning av fördröjningsmagasin... 12 6.2.5 Plantering av träd... 13 7 SAMMANFATTNING... 13 8 REFERENSER... 15 Uppdragsnr: 319 987 II

1 BAKGRUND Inom detaljplaneområdet på Karolinska Institutet (KI) Campus Solna nordvästra del, del av fastigheten Haga 4:35, planeras byggnader för tillfälligt boende för gästforskare och studenter samt byggnader för kontor och forskning. Den i samband med detaljplanearbetet genomförda miljökonsekvensbeskrivningen identifierade ett behov av att beakta dagvattenhanteringen i den fortsatta planprocessen och utreda lösningar för en hållbar dagvattenhantering i området. Hifab AB har av Akademiska Hus och HEBA Fastighets AB erhållit i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning för den berörda delen av fastigheten Haga 4:35, Solna. Syftet med denna utredning är att översiktligt redovisa hur mycket dagvatten planområdet genererar med nuvarande markanvändning samt hur mycket dagvatten den planerade bebyggelsen förväntas ge. Vidare utreds om dagvatten behöver fördröjas och möjligheterna till lokalt omhändertagande av detsamma (LOD). Marken inom området har tidigare använts som idrottsplats, parkområde och för trädgårdsodling. Miljöstörande verksamhet bedöms inte ha förekommit i någon större utsträckning. På en mindre del nära spårområdet har studentbostäder funnits som nu är borttagna. Området används idag för uppställning av fordon och som park. En större grusad parkeringsyta finns i den södra delen och en mindre asfalterad parkeringsyta finns i den norra delen. Gång- och cykelbanan i den västra delen är hårdgjord men övriga är grusbelagda (se figur 1). Del av en tennisplan ingår även i planområdet. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Planområdet Planområdet gränsar österut mot Fogdevreten, västerut mot Trafikverkets spårområde och norrut via en sluttning ner mot fastigheter med restaurang, biltvätt och bensinstationer. I söder finns huvudsakligen ett parkområde, en bostad samt en upplagsplats för diverse material tillhörande ett trädgårdsföretag. Markanvändningen i området är enligt den befintliga fördjupade översiktsplanen avsedd för forskning, kontor och utbildning i hus-i-park miljö samt blandad stadsbebyggelse. Enligt det nya detaljplaneförslaget ska i ett första skede bostäder uppföras och senare byggnader för kontor och forskning. Planområdet kommer att delas in i två fastigheter i enlighet med detta. Den exakta gränsen mellan fastigheterna är ännu inte fastställd och nedanstående ytberäkningar är baserade på ett antaget läge för fastighetsgränsen (figur 1). 2.2 Underlag för utredningen - Kartor över VA-ledningar från Akademiska Hus - Aktuella ledningskartor för kommunala dagvattenledningar i omgivningen - Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan Forskarbostäder mm inom Haga 4:35 - Dagvattenstrategi i Solna kommun - Geotekniska undersökningar av Grundteknik (1998) och KM (1975) - Telefon- och mailkontakt med Solna Vatten AB (André Meyer). - Utdrag från VISS (Vatteninformationssystem Sverige) 1(14)

Dagvattenutredning KI Campus Solna 2014-10-06 - Svenskt Vatten Publikationer P90 och P104 - Situationsplan från Scheiwiller Svensson Arkitektkontor Figur 1. Flygfoto över området. De tillfälliga bostäderna i den västra delen flyttades i september 2013. 2(14)

3 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Topografi och ytavrinning Den aktuella ytavrinningen inom området bedöms baserat på tillgänglig topografisk information ske enligt figur 2. Området är relativt flackt med en generell lutning mot nordväst. Nivån faller från ca 25 m i den södra delen till 9 m i den nordligaste. Lutningen är dock inte jämn utan två platåer finns utbildade i den sydöstra respektive norra och västra delen på grund av tidigare genomförda schaktningsarbeten för anläggning av idrottsplats (numera grusad parkering) samt bostäder med närliggande parkering. 3.2 Markförhållanden Enligt SGU:s översiktliga jordartskarta domineras marken i planområdet av berg i dagen. Ett område med finsand löper från områdets södra gräns i nordostlig riktning och sammanfaller ungefär med utbredningen av den centrala grusbelagda parkeringen. Relativt goda infiltrationsmöjligheter för dagvatten bedöms existera i denna del av området. Mäktigheten på sandskiktet är dock troligen begränsad eftersom bergblottningar kan iakttas på ett flertal ställen runt detta område (figur 2). I den nordvästra delen av planområdet förekommer lera i närheten av de tillfälliga bostäder som finns här. De låglänta delarna norr om området där bland annat bensinstationerna är belägna utgörs också av lera under eventuell fyllning. Tidigare genomförda geotekniska undersökningar har indikerat jorddjup på mellan 0,8 och 4,4 m. Sonderingspunkterna är huvudsakligen lokaliserade till området nordväst om den grusade parkeringsplatsen. Sonderingen har påvisat upp till 2 m mäktiga sandiga skikt inom lagerföljden, vilket ger vissa förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltrering. 3.3 Nuvarande dagvattenhantering Ledningssystem för dagvatten i området finns enligt ritning från Akademiska Hus endast längs Fogdevretens östra sida. En dagvattenledning har också funnits från de tillfälliga studentbostäderna ut till Fogdevreten men är inte längre i bruk efter att byggnaderna flyttats. Dagvattenbrunnar har också observerats på den asfalterade parkeringsplatsen i norra delen av området. För avvattning av tennisbanan finns dagvattenbrunnar från vilka dagvattnet troligen infiltreras lokalt. För övrigt finns inga ledningssystem markerade på tillgängliga ritningar eller har noterats i området. Närmaste anslutningspunkter till det kommunala dagvattennätet finns vid McDonalds restaurang norr om planområdet samt i den västra delen av Solnavägen öster om området. Det framgår dock inte på befintlig ritning från Akademiska Hus om och var ledningsnätet i området är kopplat till det kommunala nätet. Solna stad planerar att etablera en anslutningspunkt till det kommunala nätet vid vändplanen i den norra delen av Fogdevreten. I den östra delen av planområdet avbördas en del ytvatten österut mot Fogdevreten, vilket troligen samlas upp i det där befintliga ledningssystemet och avleds till kommunens ledningsnät vid Solnavägen. Den dominerande delen bedöms dock rinna av norrut och västerut mot Trafikverkets topografiskt lägre liggande spårområde där dränering finns ansluten till kommunens ledningsnät vid McDonalds restaurang. 3(14)

Figur 2. Höjdmodell över området och bedömd aktuell ytavrinning. 4(14)

3.4 Recipient och miljökvalitetsnorm Enligt EUs ramdirektiv för vatten bedöms vattenförekomsternas miljötillstånd genom deras ekologiska och kemiska status. Den ekologiska statusen bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska bedöms som god eller uppnår ej god. Det övergripande målet är att inga vatten ska försämras och att samtliga vatten minst ska uppnå miljökvalitetsnormen god status år 2015. Miljökvalitetsnormen (MKN) för ett vatten anger den kvalitet som vattenförekomsten ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Programområdet ligger inom Mälarens avrinningsområde men utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Ulvsundasjön är recipient för planområdet och tillhör den preliminära vattenförekomsten Mälaren Ulvsundasjön vars miljökvalitetsnorm ännu inte är kvalificerad enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Denna preliminära vattenförekomst ingick tidigare i den större vattenförekomsten Mälaren-Stockholm vars ekologiska status klassificerades som god 2009. Vissa delar av vattenförekomsten Mälaren-Stockholm har dock betydligt sämre vattenkvalitet, bl. a. Ulvsundasjön där det föreligger tydliga indikationer på fosforbelastning (VISS). Den kemiska statusen exklusive kvicksilver för Mälaren-Stockholm klassificerades 2009 som uppnår ej god på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT) i vatten. TBT ingick tidigare i båtbottenfärger. MKN för Mälaren Stockholm är God ekologisk status senast 2015 och God kemisk status senast 2021. Bedömningen är att det kommer att ta tid att uppnå miljökvalitetsnormerna med hänsyn till de föroreningar som finns och att det är först 2021 som man kan förvänta sig att god kemisk ytvattenstatus kan uppnås. Vattenförekomsten omfattas därför av ett undantag från miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus i form av en tidsfrist till 2021. Motivet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av de förorenande ämnena i vattenförekomsten till 2015. Nuvarande MKN för Mälaren-Stockholm innebär att den ekologiska statusen inte får försämras och att den kemiska statusen måste förbättras. Den preliminära vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön bedöms riskera att inte uppnå god kemisk status (exklusive kvicksilver) 2021. Orsaken till riskbedömningen är att halterna av TBT, bly och antracen överskrider de alternativa gränsvärden för sediment som föreslagits (VISS, 2013). Vattenförekomsten bedöms även vara påverkad av övergödning på grund av belastning av näringsvärden. Den sammanvägda ekologiska statusen är ej klassificerad men vissa i den ekologiska statusen ingående biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer har klassificerats som måttliga. Det innebär att den totala tillförseln av näringsämnen och andra föroreningar till recipienten Ulvsundasjön måste minska jämfört med idag. 4 BERÄKNINGAR 4.1 Förutsättningar och antaganden 4.1.1 Förutsättningar från Solna Kommun Förutsättningarna för beräkningarna är enligt Solna Vatten (André Meyer ) följande: Dimensionering ska göras från ett 10-årsregn med 10 min varaktighet Regnintensitet med tio års återkomsttid och tio minuters varaktighet får inte ge upphov till ett större flöde än 40 l/per sekund och reducerad yta (ha) till dagvattennätet. 5(14)

Dagvattenavrinningen får inte öka på grund av exploateringen av området. I det fall dagvattenbildningen ökar måste detta kompenseras med olika typer av åtgärder inom området för att minska densamma. Lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten eftersträvas i största möjliga utsträckning. 4.1.2 Avrinningskoefficienter De avrinningskoefficienter som använts är hämtade från Svenskt Vatten P90 (Svenskt Vatten, 2004). Avrinningskoefficienter anger hur stor del av nederbörden som avrinner efter förluster genom avdunstning, infiltration och upptag av växtlighet eller genom magasinering i ojämnheter i markytan. Avrinningskoefficienten har alltid ett värde mellan 0 och 1. Genom att multiplicera en ytas area med avrinningskoefficienten erhålls reducerad area A red. De avrinningskoefficienter som använts för olika typer av ytor redovisas i tabell 1. Tabell 1. Typ av markyta Avrinningskoefficienter för olika typer av ytor. Källa: Svenskt Vatten P90, 2004. Gräsyta, park 0,1 Grusplan, grusad gång 0,2 Sedumtak 0,5 Hårdgjord yta (asfalt- och betongyta) 0,8 Hustak 0,9 Avrinningskoefficient 4.1.3 Deltagande ytor De ytor som idag bidrar till dagvattenbildningen är hustak, hårdgjord parkeringsyta, cykelväg, tennisplan, grusad parkeringsyta och gångväg samt vegetationsytor (figur 1). De befintliga bostäderna har nyligen demonterats och transporterats bort; motsvarande takytor har dock inkluderats i kalkylen för dagvattenbildning gällande nuvarande förhållanden. Efter exploatering av detaljplaneområdet kommer dagvattenhanteringen att omfatta dagvatten från takytor, parkeringar, vägar och cykelvägar samt vegetationsytor (figur 3). 4.2 Flöden och regnvolymer Dimensionerade flöden har beräknats genom den rationella metoden, enligt Svenskt Vattens publikation P90 (Svenskt vatten, 2004). Den rationella metoden förutsätter bl.a. att området är relativt homogent och nära rektangulärt (Vägverket, 1990). Beräkningarna i denna utredning utgår från dimensionering efter 10-årsregn, d.v.s. ett regn som är så stort och omfattande att det bara beräknas återkomma vart tionde år. Varaktigheten har satts till 10 minuter. Z-värdet för Stockholmsregionen har satts till 17 (Hernebring, 2006). 1 Regnintensiteten har beräknats med hjälp av Svenskt Vatten P90, bilaga 2. Framtida ökning av maximal nederbördsintensitet 2 uppskattas till ca 20 % i aktuellt område. 1 Z-värdet är en regional parameter för nederbörd och som används vid beräkningen av bl.a. regnintensiteten. 2 Maximal nederbördsintensitet avser medelvärdet för årliga maxima under en 30-årsperiod för nederbördsintensiteten under 30 minuter (Svenskt Vatten, 2011). 6(14)

5 RESULTAT Dagvattenflödena har dels beräknats för hela detaljplaneområdet och dels för de två ingående fastigheterna (se figur 1) med forskarbostäder (fastighet A) respektive kontors- och laboratorielokaler (fastighet B). Resultaten redovisas i tabellerna 2-7-nedan. 5.1 Dagvattenflöden från hela detaljplaneområdet vid nuvarande förhållanden Den totala ytan för detaljplaneområdet är 26 814 m 2. Tabell 2 visar dimensionerande flöden från planområdet vid nuvarande ytförhållanden. Tak utgör ca 5 % av den totala arean, medan hårdgjorda ytor (asfalterade ytor) motsvarar ca 8 %, grusade ytor 23 % och grönytor motsvarar ca 64 %. I tabell 2 redovisas regnintensiteter och dagvattenflöden som genereras vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet under nuvarande förhållanden. Tabell 2. Regnintensiteter och dimensionerande flöden för hela detaljplaneområdet vid 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, vid nuvarande förhållanden. Delområde Yta Avrinningskoefficient 1 A red Regn-intensitet 10-årsregn (m 2 ) (ha) (l/s/ha) (l/s) Hustak 1 349 0,9 0,121 216 26 Hårdgjord yta 2 117 0,8 0,169 216 37 Grusyta 6 235 0,2 0,125 216 27 Gräsyta, park 17 113 0,1 0,171 216 37 Summa 26 814 0,25 0,587 216 127 1 Källa: Svenskt vatten P90 och Vägverket, 1990. Med nuvarande markanvändning beräknas ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet generera ett dagvattenflöde på 127 l/s från hela detaljplaneområdet. 5.2 Dagvattenflöden från fastighet A vid nuvarande förhållanden Tabell 3. Regnintensiteter och dimensionerande flöden för fastighet A vid 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, vid nuvarande förhållanden. Delområde Yta Avrinningskoefficient 1 A red Regn-intensitet 10-årsregn (m 2 ) (ha) (l/s/ha) (l/s) Hustak 0 0,9 0 216 0 Hårdgjord yta 0 0,8 0 216 0 Grusyta 4 353 0,2 0,087 216 19 Gräsyta, park 5 427 0,1 0,054 216 12 Summa/medeltal 9 780 0,14 0,141 216 31 1 Källa: Svenskt vatten P90 och Vägverket, 1990. Med nuvarande markanvändning beräknas ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet generera ett dagvattenflöde på 31 l/s från fastighet A. 7(14)

5.3 Dagvattenflöden från fastighet B vid nuvarande förhållanden Tabell 4. Regnintensiteter och dimensionerande flöden för fastighet B vid 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, vid nuvarande förhållanden. Delområde Yta Avrinningskoefficient 1 A red Regn-intensitet 10-årsregn (m 2 ) (ha) (l/s/ha) (l/s) Hustak 1 349 0,9 0,121 216 26 Hårdgjord yta 2 117 0,8 0,169 216 37 Grusyta 1 882 0,2 0,038 216 8 Gräsyta, park 11 686 0,1 0,117 216 25 Summa/medelv. 17 034 0,26 0,445 216 96 1 Källa: Svenskt vatten P90 och Vägverket, 1990. Med nuvarande markanvändning beräknas ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet generera ett dagvattenflöde på 96 l/s från fastighet B. 5.4 Dagvattenflöden från hela detaljplaneområdet efter utbyggnad Vid den framtida exploateringen av detaljplaneområdet med uppförda bostäder och byggnader för kontor och forskning kommer takarealen att öka till 31 %, hårdgjorda ytor ökar till 26 % och grönytorna minskar till ca 43 % av den totala ytan. I tabell 5 redovisas de regnintensiteter och dagvattenflöden som genereras vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet. Tabell 5. Delområde Regnintensiteter och dimensionerande flöden vid 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, efter utbyggnad. Beräknat med och utan klimatfaktor. Yta Avrinningskoefficient 1 A red Regn-intensitet med klimatfaktor (m 2 ) (ha) (l/s/ha) (l/s) (l/s) Hustak 8 439 0,9 0,760 216 164 197 Hårdgjorda ytor 6 968 0,8 0,557 216 120 145 Grönytor 11 407 0,1 0,114 216 25 30 Summa/medelv. 26 814 0,49 1,431 216 309 371 1 Källa: Svenskt vatten P90 och Vägverket, 1990. Efter detaljplanens genomförande beräknas ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet generera ett dagvattenflöde på 371 l/s från området om en nederbördsökning av 20 % på grund av klimatförändring beaktas. 5.5 Dagvattenflöden från fastighet A efter utbyggnad Tabell 6. Delområde Regnintensiteter och dimensionerande flöden för fastighet A vid 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, efter utbyggnad. Beräknat med och utan klimatfaktor. Yta Avrinningskoefficient 1 A red Regn-intensitet med klimatfaktor (m 2 ) (ha) (l/s/ha) (l/s) (l/s) Hustak 2 970 0,9 0,267 216 58 69 Hårdgjorda ytor 2 184 0,8 0,175 216 38 45 Grönytor 4 626 0,1 0,046 216 10 12 Summa/medelv. 9 780 0,50 0,488 216 106 127 1 Källa: Svenskt vatten P90 och Vägverket, 1990. 8(14)

Efter detaljplanens genomförande beräknas ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet generera ett dagvattenflöde på 127 l/s från fastighet A om en nederbördsökning av 20 % på grund av klimatförändring beaktas. 5.6 Dagvattenflöden från fastighet B efter utbyggnad Tabell 7. Delområde Regnintensiteter och dimensionerande flöden för fastighet B vid 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, efter utbyggnad. Beräknat med och utan klimatfaktor. Yta Avrinningskoefficient 1 A red Regn-intensitet med klimatfaktor (m 2 ) (ha) (l/s/ha) (l/s) (l/s) Hustak 5 469 0,9 0,492 216 106 128 Hårdgjorda ytor 4 794 0,8 0,384 216 83 99 Grönytor 6 771 0,1 0,068 216 12 14 Summa/medelv. 17 034 0,55 0,943 216 201 241 1 Källa: Svenskt vatten P90 och Vägverket, 1990. Efter detaljplanens genomförande beräknas ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet generera ett dagvattenflöde på 241 l/s från fastighet B om en nederbördsökning av 20 % på grund av klimatförändring beaktas. 6 FÖRSLAG TILL PLANERING AV DAGVATTENHANTERING 6.1 Generellt Enligt Solna Stads dagvattenstrategi (2002) ska dagvatten tas om hand så nära källan som möjligt. Således bör dagvatten så långt möjligt avledas och infiltreras och fördröjningsmagasin, dagvattendammar eller liknande lösningar anläggas inom fastigheten. Avledning av dagvatten bör planeras så att flödet momentant utjämnas och begränsas innan det leds vidare. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom en fastighet kan bidra med miljömässiga fördelar bl.a. genom att vattnet delvis kan renas i samband med fördröjning i dammar och vattenstråk. Dammar och vattenstråk kan även bidra med ett estetiskt tilltalande Generellt finns ett antal övergripande metoder som kan användas för att eftersträva en hållbar dagvattenhantering. Dessa kan omfatta avledning och infiltration (t.ex. gröna tak, infiltration på gröna ytor), öppna dagvattenstråk med infiltration, fördröjningsmagasin ovan eller under mark samt olika system med växter för fördröjning och rening. Gång- och cykelstråk kan avvattnas till intilliggande grönytor. Även dagvatten från lokalgator kan avvattnas till omgivande mark om det inte är förorenat. För att underlätta avrinningen bör då om möjligt kantstenar inte sättas längs lokalgatorna. Vid byggande bör höjdsättningen beaktas så att omliggande ytor lutas ut från byggnaderna. Takvatten från byggnader kan avledas med stuprörsutkastare och t.ex. skålformade betongplattor mot någon grönyta för infiltration och/eller vidare till en brunn som leder vattnet mot fördröjningsmagasin. Takvattnet bör ledas tillräckligt långt ut från huset så att det inte belastar byggandens dräneringssystem. 9(14)

6.2 Förslag på riktlinjer för dagvattenhantering inom aktuellt område Detaljplaneområdets totala yta är ca 2,7 ha och den yta som bidrar till avrinningen (den reducerade ytan) är före exploatering är 0,59 ha. Efter exploatering ökar områdets reducerade yta till 1,43 ha. Beräkningar av dagvattenflöden indikerar att ett 10-årsregn med tio minuters varaktighet ger efter detaljplanens genomförande ett flöde på 309 l/s eller 371 l/s med klimatkompensation. Den reducerade ytan för det exploaterade området är 1,43 ha vilket skulle ge ett maximalt tillåtet flöde av 57 l/sek till Solna Vattens dagvattennät enligt ovan specificerade krav. Behovet av magasinering/fördröjning vid ett tioårsregn med tio minuters varaktighet uppgår då till ca 190 m 3 för hela detaljplaneområdet. Fördelat på de två fastigheterna är behovet av fördröjningsmagasin ca 65 m 3 för fastighet A och ca 125 m 3 för fastighet B. Följande åtgärder bedöms som möjliga lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom området: Anläggning av sedumtak på kontorsbyggnaderna Anläggning av renings/infiltreringssystem vid den större parkeringsplatsen Anläggning av svackdiken vid lokalgator Anläggning av fördröjningsmagasin Plantering av träd Genom detta renas, fördröjs och minskas dagvattnet från området vilket medför en lägre föroreningsbelastning på recipienten Ulvsundasjön. 10(14)

Dagvattenutredning KI Campus Solna 2014-10-06 Figur 3. Takytor och hårdgjorda ytor inom detaljplaneområdet efter utbyggnad. 11(14)

6.2.1 Anläggning av sedumtak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Den årliga avrinningen kan reduceras upp till 50 % genom avdunstning och vattenupptag av växter samt genom den fördröjning av flödet som sker genom den tillfälliga magsineringen i växtbädden (Bengtsson, 2002). Gröna tak verkar fördröjande främst vid små regn; vid långvariga och intensiva regn reducerar magasineringseffekten. Det bör därför finnas möjligheter för vattnet att avledas till ledningar eller till ytor med fördröjning/infiltration vid kraftiga regn. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar i medeltal 75 % av årsavrinningen (Svenskt Vatten, P105). Dessutom renar och fördröjer vegetationen dagvattnet. Gröna tak renar också dagvattnet samt har en ljud- och värmeisolerande verkan. Anläggning av sedumtak föreslås för kontorsbyggnaderna närmast järnvägen som har en sammanlagd takyta på ca 5 500 m 2. Detta bedöms reducera behovet av magasineringsvolym från 125 m 3 till 95 m 3 för fastighet B. 6.2.2 Renings/infiltreringssystem för dagvatten från den större parkeringsplatsen Den större planerade parkeringsytan nära spårområdet omfattar ca 70 platser och Solna stad ställer därför krav på oljeavskiljare eller annan typ av rening av dagvatten från den ytan. Efter rening bedöms dagvattnet kunna avledas till svackdike. D-Rainclean är exempel på ett renings/infiltrationssystem som kan anpassas för olika typer av ytor och för skiftande markförhållanden. Vid gynnsamma markförhållanden kan vattnet direkt infiltrera vidare efter det att D-Rainclean passerats. I markytor med sämre genomsläpplighet kan infiltrationskapaciteten och den magasinerande förmågan förstärkas med exempelvis en makadambädd och en dräneringsledning under D-Rainclean. 6.2.3 Anläggning av svackdiken vid lokalgator Trafiken på de lokalgator som planeras i området bedöms bli begränsad och därmed föroreningen av det dagvatten som avrinner från dem. Trafikflöden under 8 000 fordon/dygn bedöms generellt ge låg föroreningsgrad av dagvatten. Dagvattnet från vägytorna i området bör därför kunna avledas i svackdiken som fördröjer, renar och minskar dagvattenflödet. Beroende på markens infiltrationskapacitet kan även dränledningar behövas som ansluts via fördröjningsmagasin till dagvattennätet. 6.2.4 Anläggning av fördröjningsmagasin På grund av markens förmodade låga infiltrationskapacitet, och för att klara ställda krav på maximalt flöde till dagvattennätet, rekommenderas anläggning av fördröjningsmagasin på båda fastigheterna. Fördröjningsmagasinen kan vara förlagt ovan mark av typ torrdamm eller under mark (figur 4). Eftersom ytan inom planområdet är relativt begränsad föreslås att fördröjningsmagasinen förläggs under jord så att markytan kan användas för andra ändamål. Anslutning ut från fördröjningsmagasinet kan göras till det kommunala dagvattenledningsnätet. Utflödet bör strypas så att det inte överskrider Solna Vattens krav. Enligt beräkningar ovan krävs för ett tioårsregn med tio minuters varaktighet en magasineringsvolym på ca 65 m 3 inom fastighet A och 125 m 3 inom fastighet B. Om byggnaderna för kontor och forskning förses med sedumtak beräknas 95 m 3 magasin behövas inom fastighet B. Det finns olika system för fördröjning och/eller infiltration av dagvatten med varierande kapacitet (t.ex. StormTech, Uponor, Aquacell Lite, Pluvial cube) (figur 4). StormTech (http://www.va-systemer.no/ipub/) är ett amerikanskt system som med relativt liten arealanvändning kan ge förhållandevis stora lagringskapaciteter. StormTech finns i fyra olika storlekar där den största ger en magasinsvolym på 3,75 m 3 /löpmeter. Systemet kan användas både för magasinering och för infiltrering. 12(14)

Figur 4. Exempel på olika system för magasinering/infiltrering av dagvatten. StormTech tunnelsystem till vänster och Uponor dagvattenkassetter till höger. Det finns även andra liknade system, t.ex. D-Raintank eller Uponor som består av kassetter i polypropylen som monteras ihop till önskad volym. Även detta system kan användas för både fördröjning och infiltration av dagvatten. 6.2.5 Plantering av träd Plantering av träd på grönytor minskar dagvattenbildningen genom direktavdunstning och upptag av nederbörd via rötter. Under vegetationsperioden tar träd upp stora mängder vatten ur marken. Nyplantering av träd skapar också förutsättningar för bevarande av förekommande rödlistade arter inom detaljplaneområdet. 7 SAMMANFATTNING För att minska belastningen på recipienten Ulvsundasjön på grund av förväntad ökning av dagvattenbildning från planområdet bör följande åtgärder beaktas: Installation av magasin under markytan för fördröjning/rening/infiltration av dagvattnet innan det ansluts till det kommunala ledningsnätet. För ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet bedöms erforderlig volym på magasinet vara ca 65 m 3 för fastigheten med forskarbostäder och 95 m 3 för fastigheten med kontors- och laboratorielokaler om sedumtak anläggs. Etablering av gröna tak (sedumtak) på kontorslokalerna för att minska dagvattenbildningen och rena dagvattnet. Den årliga avrinningen från tak kan reduceras 50-75 % genom avdunstning, vattenupptag av växter samt den fördröjning av flödet som sker genom den tillfälliga magsineringen i växtbädden. Takvatten från byggnader avleds via infiltrationsytor och/eller ledningssystem till fördröjningsmagasin med strypt utlopp. Dagvatten från vägar och parkeringsplatser avleds via svackdiken till fördröjningsmagasin. Dagvatten från den större parkeringsplatsen renas innan det leds till diket. Plantering av träd på grönytor minskar dagvattenbildningen genom direktavdunstning och upptag av nederbörd via rötter. Under vegetationsperioden tar träd upp stora mängder vatten ur marken. 13(14)

Ovan nämnda åtgärder innebär att flödet till dagvattennätet kan regleras till nivå enligt Solna Vattens krav. Möjligheten att uppfylla kravet att dagvattenavrinningen inte får öka på grund av exploateringen beror av markens infiltrationskapacitet, speciellt vid fördröjningsmagasinen och i anslutning till svackdiken. Typ och placering av fördröjningsmagasin bör väljas i samband med projekteringen efter att en geoteknisk undersökning genomförts. 14(14)

8 REFERENSER Bengtsson, L. (2002). Avrinning från gröna tak. Vatten 58: 245 250. Hernebring, Claes, 2006. 10års-regnets återkomst, förr och nu regndata för dimensionering/kontrollberäkning av VA-system i tätorter. VA-Forsk rapport nr 2006-04. SGU, 2013. Detaljerad jordartskarta, skala 1:50 000. Svenskt Vatten, 2004. Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Publikation P90. Svenskt Vatten, 2011. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Publikation P104. Solna Stad, 2002. Dagvatten strategi för Solna Stad, Oktober 2002. Vägverket, 1990. Hydraulisk dimensionering av diken, trummor, ledningar, magasin. Publikation 1990:1. 15(14)