STRATEGI Datum: 2018-02-02 Diarienummer: GIH 2018/2 Ersätter Dnr: Ö 2015/626 Handläggare: Birgitta Edenius Beslutat av: Högskolestyrelsen Beslutsdatum: 2018-02-16 Giltighetstid: Tillsvidare 1(15) System för kvalitetsarbete inom högre utbildning
2(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Vad är kvalitet?... 4 3. Syfte och mål... 4 4. Visualisering av GIH:s systematiska kvalitetsarbete... 4 5. Organisation och ansvar i GIH:s systematiska kvalitetsarbete... 5 6. System för verksamhetsstyrning... 7 7. Kvalitetssystemets uppbyggnad och struktur... 8 7.1. Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå... 9 Mål... 9 Kvalitetssäkring och uppföljning av examina, huvudområde och ämne... 9 Kvalitetssäkring och uppföljning av program... 9 Kvalitetssäkring och uppföljning av kurser... 10 7.2. Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom utbildning på forskarnivå... 10 Mål... 10 Kvalitetssäkring och uppföljning av examina och ämne... 10 Kvalitetssäkring och uppföljning av forskarutbildningsprogrammet... 11 Kvalitetssäkring och uppföljning av kurser... 11 7.3. Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom övriga områden. 12 Mål... 12 Samverkan... 12 Internationalisering... 13 Studentinflytande... 13 Lika villkor... 14 Kompetensförsörjning och kompetensutveckling... 15 System för kvalitetsarbete... 15
3(15) 1. BAKGRUND Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har ansvar för kvaliteten i den verksamhet som bedrivs vid högskolan. De övergripande målen för verksamheten regleras i lag- och förordningstexter samt genom regleringsbrev. Utifrån dessa formulerar GIH sina egna mål för verksamheten. Föreliggande kvalitetssystem inom högre utbildning utgör en uppdatering av GIH:s tidigare system för kvalitet och har anpassats utifrån ESG:s standard. Systemet är en konsekvens av dels externa processer, dels interna förändringar vid GIH. Sedan början av 2010-talet har GIH genomgått stora förändringar. År 2011 övertog GIH den idrottsvetenskapliga verksamheten vid Stockholms universitet vilket innebar att antalet studenter närapå fördubblades. Då lärosätet samma år erhöll tillstånd för forskarutbildning medförde detta sammantaget att en ny utbildningsstruktur tillförts högskolans kärnverksamhet, med nya krav på GIH som följd. Dessa båda processer har inneburit stora utmaningar för GIH. Beprövade arbetssätt har utmanats och förändrats. Verksamheten har både vuxit i volym och i diversitet, gestaltat i form av nya utbildningar och samarbeten med andra lärosäten. Som en följd av detta har även GIH:s arbete med kvalitetssäkring av högre utbildning förändrats. 1 Vid sidan av att anpassa det existerande kvalitetssäkringsarbetet till de principer som fastslagits 2015 i ESG (European Standards and Guidelines), har detta system ambitionen att skapa en enhetlig arbetsmodell för hela högskolan och samtliga utbildningsnivåer, något som fram till nu saknats. Utgångspunkten för arbetet är att det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas utifrån principen om kontinuerlig utveckling och förbättring. Utgångspunkten ska ligga i att GIH:s studenter når goda resultat i förhållande till examensmålen och att de som examineras ska möta arbetsmarknadens krav, både avseende kunskap, men även möjligheten att anpassas och utvecklas i takt med att arbetsmarknaden förändras. För att uppnå detta har studentinflytande och studentpåverkan en central roll i GIH:s interna kvalitetsarbete. Emedan detta med lätthet kan konstateras i ett dokument återstår dock efter fastställandet det egentliga kvalitetsarbetet. En förutsättning för att ett system av detta slag ska fungera är att de principer som här fastslås utgör utgångspunkten för en anpassning av det kvalitetsarbete som existerar vid GIH. Systemet ska här utgöra ett stöd i ett arbete där studenter och lärare känner engagemang och ansvar för att utveckla verksamheten. Följaktligen utgör det förankringsarbete som nu följer det egentliga kvalitetsarbetet, och detta kommer vara avgörande för i vilken mån de metoder och arbetssätt som här fastslås kommer kunna bidra till GIH:s kvalitetsutveckling. Detta system har tagits fram av GIH:s kvalitetsråd, se punkt 5. 1 GIH:s första kvalitetsutvecklingsprogram togs fram 1993 och fastställdes av högskolestyrelsen 1995. Revidering skedde 2003. Ett nytt och mer omfattande system, System för kvalitetsarbete 2009-2012, togs fram 2008 och fastställdes av högskolestyrelsen i juni 2009. Revidering skedde därefter 2012 i System för kvalitetsarbete 2009-2012, 2015 i System för kvalitetsarbete 2013-2015 och 2016 i System för kvalitetsarbete 2017 (Diarienummer Ö2015/626).
4(15) 2. VAD ÄR KVALITET? GIH styrs av de lagar, regler och förordningar som beslutas av riksdag och regering. Högskolans internt beslutade dokument ska ha i syfte att styra och vägleda verksamheten att uppfylla dessa lagar, regler och förordningar samt GIH:s egna mål och vision. GIH:s främsta uppgift är att med hög kvalitet bedriva utbildning och forskning med inriktning mot idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Även om kvalitet kan vara svårt att definiera som begrepp så karaktäriseras kvalitet i GIH:s utbildningskontext av hur interaktionen mellan lärare, studenter, doktorander och lärandemiljön bidrar till att uppnå de mål som formulerats för de olika aktiviteterna/verksamheterna och i GIH:s övergripande vision. 3. SYFTE OCH MÅL GIH ska ha ett sammanhållet kvalitetssystem där kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är integrerade delar i en ständigt pågående förbättringscykel. Kvalitetsarbetet ska säkerställa att högskolan som helhet når målen som regleras i lagoch förordningstexter och regleringsbrev samt därtill sträva mot GIH:s vision och vara ett verktyg för att nå uppsatta mål. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av GIH:s verksamhet innebär att vi som högskola själva ska ha förmågan att planera, genomföra, följa upp samt åtgärda och återkoppla inom den verksamhet som vi bedriver. Genom detta säkrar vi att våra utbildningar på samtliga nivåer håller en hög kvalitet. 4. VISUALISERING AV GIH:S SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE För att visualisera GIH systematiska kvalitetsarbete används en modell som visar ett sammanhållet kvalitetssystem där kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är integrerade delar i en ständigt pågående förbättringscykel. Modellen, se figur 1, är allmängiltig och ska genomsyra all verksamhet vid GIH. I förbättringscykeln sker aktiviteter med olika periodicitet och med stöd av olika rutiner och verktyg beroende på vilken process som avses. De olika faserna är på en övergripande nivå strukturerade som: Planera Genomföra Analysera Åtgärda och Återkoppla Kvalitetsutvecklingen ska följas upp regelbundet så att brister upptäcks och åtgärdas. Därmed höjs kvaliteten och cirkeln i förbättringscykeln sluts.
5(15) Figur 1: Gemensam modell för kvalitetsarbete inom GIH verksamhet 5. ORGANISATION OCH ANSVAR I GIH:S SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE GIH är organiserad i form av en traditionell linjeorganisation. Vid högskolan finns två nämnder, en med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå (grundutbildningsnämnden, GUN) och en som ansvarar för forskning och utbildning på forskarnivå (forsknings- och forskarutbildningsnämnden, FFN). Den akademiska verksamheten är organiserad i en institution vilken leds av en prefekt. Institutionen är i sin tur organiserad i tre enheter vilka leds av varsin enhetschef. GIH:s förvaltning är sammanhållen i en struktur och svarar för verksamhetsstöd på högskolegemensam nivå samt till nämnder och institution. En generell princip i GIH:s organisation är att varje chef inom linjeorganisationen har ansvar för den övergripande kvalitetsutvecklingen inom den egna organisationen. Därutöver gäller att lärare och forskare kontinuerligt och i samarbete med enhetschef, utbildningsledare och övriga ansvarsfunktioner ska verka för att systematiskt kvalitetssäkra och utveckla det pågående arbetet. Alla vid GIH, inbegripet studenter och doktorander, ska medverka i kvalitetsarbetet, vilket ska vara integrerat i den ordinarie verksamheten och i högskolans verksamhetsstyrning. Vid GIH har ansvaret för kvalitet och kvalitetssäkring av verksamheten fördelats mellan olika instanser vid högskolan enligt följande: Högskolestyrelsen: anger kvalitetssäkringsarbetets övergripande inriktning och beslutar om högskolans övergripande kvalitetssystem och kvalitetspolicy. Rektor: är i rollen som myndighetschef ytterst ansvarig för verksamhetens kvalitet och för genomförandet av styrelsens beslut.
6(15) GIH:s nämnder GUN och FFN: Ansvarar för övergripande planering och analys av den akademiska verksamheten samt beslutar om åtgärder av densamma. Återkopplar fattade beslut till institutionen. Institutionen: Ansvarar för operativ planering och genomförande av den akademiska verksamheten. Implementerar beslutade åtgärder vid planering och genomförande. Förvaltningen: Fungerar som verksamhetsstöd för ovan nämnda funktioner i kvalitetsarbetet. Ansvarsfördelningen beskrivs i Högskolestyrelsens arbets-, besluts- och delegationsordning (Dnr: GIH 2016/16), Rektors besluts- och delegationsordning (Dnr GIH 2016/156) samt i Övergripande beskrivningar av akademiska funktioner i GIH:s organisation (Dnr GIH 2018/145). Kvalitetsrådet Kvalitetsrådet vid GIH består av ordförandena för GIH:s nämnder, prefekt, förvaltningschef, chefen för utbildnings- och forskningsavdelningen samt studentrepresentant. Kvalitetsrådets uppdrag är att säkerställa en enhetlig hantering av kvalitetsfrågor och säkerställa att GUN:s och FFN:s kvalitetssäkringsarbete harmonierar. Rådet fungerar också som beredningsinstans i samband med kvalitetsgranskningar av GIH:s verksamhet (Dnr GIH 2016/148). Nämnderna GIH:s nämnder GUN och FFN har ett övergripande ansvar för den akademiska verksamhetens kvalitet. Vid sidan av ansvaret för kvaliteten i verksamheten har nämnderna också befogenhet att göra strategiska ställningstaganden och initiera rekrytering inom respektive ansvarsområde. Av detta skäl har beredningsrådet för anställningsärenden (BA) inrättats (Dnr GIH 2017/272). BA består av ordförandena för respektive nämnd, prefekt, studeranderepresentant samt en av rektor utsedd ordförande. Rådet har som huvudsakligt uppdrag att bereda tillsvidareanställningar av professorer, lektorer och adjunkter. Doktorandanställningar bereds av FFN. Nämnderna ansvarar också för den formella studiedokumentationen (utbildnings- och kursplaner) för utbildningarna och fattar beslut om dimensioneringen av GIH:s utbildningar. Nämnderna ansvarar tillsammans med institutionen för samverkan och internationalisering inom respektive verksamhet. Vidare ansvarar GUN tillsammans med FFN för forskningsanknytningen av GIH:s utbildningar. Organisationen kräver således ett nära samarbete mellan de båda nämnderna. Därutöver ansvarar GUN för kvaliteten i all utbildning på grund- och avancerad nivå och utser examinatorer för denna verksamhet. FFN har ett särskilt ansvar för forskningens utveckling. FFN ansvarar också för kvaliteten i den forskarutbildning som bedrivs vid GIH och utser examinatorer för denna. Institutionen Institutionen är som nämnts organiserad i tre fler- och tvärvetenskapliga enheter:
7(15) Enheten för fysisk aktivitet och hälsa, Enheten för kultur och lärande samt Enheten för prestation och träning. Varje enhet leds av en enhetschef med budget- och personalansvar. För varje programutbildning vid GIH finns en särskild utbildningsledare. Utbildningsledaren ansvarar för planering och genomförande av respektive program, vilket omvandlas till ett behov av efterfrågad kompetens som enhetscheferna ska tillhandahålla. Utbildningsledaren har även i uppgift att genomföra kvalitetsarbetet avseende program- och kursuppföljning, ta fram underlag för förändring och utveckling av utbildnings- och kursplaner samt ansvara för att programråd genomförs med studenter och lärare. För fristående kurser ansvarar kursansvarig lärare för dessa frågor. Vid institutionen finns också en utbildningsplanerare som ansvarar för schemaläggning. Förvaltningen Förvaltningen ska ge service och utgöra ett stöd till GIH:s kärnverksamheter samt ansvara för att utveckla de administrativa processerna. Förvaltningen ska dessutom utgöra ett strategiskt och administrativt stöd för ledning och ledningsorgan. Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för gemensam administration och service samt för de gemensamma administrativa processerna. Förvaltningschefen ansvarar för de övergripande kvalitetsutvecklingsprocesserna inom förvaltningen. Avdelningscheferna ansvarar för kvalitetsarbetet inom respektive avdelning och ska kontinuerligt arbeta med att planera, genomföra, analysera, åtgärda och återkoppla sin verksamhet. 6. SYSTEM FÖR VERKSAMHETSSTYRNING Ett systematiskt kvalitetsarbete är integrerat med högskolans övergripande system för verksamhetsstyrning. Detta innebär att de åtgärder som kvalitetsarbetet ska resultera i, och har resulterat i, ingår i GIH:s verksamhetsplanering på ledningsnivå. Utgångspunkten i GIH:s verksamhetsstyrning är de regleringar som återfinns i lag- och förordningstexter, regleringsbrev samt GIH:s vision och strategier. Utifrån GIH:s vision och mål som fastställs med en varaktighet av fem år formuleras strategier vilka löper över treårsperioder. Baserat på strategierna formuleras en gemensam verksamhetsplan för det kommande året. Högskolestyrelsen fattar beslut om den gemensamma verksamhetsplanen i vilken de mått och steg GIH behöver ta under det kommande verksamhetsåret konkretiseras. Planen följs sedan upp löpande och avrapporteras till högskolestyrelsen två gånger per år, dels i form av en delrapportering i samband med vårterminens slut, dels i form av en slutrapportering i samband med verksamhetsårets slut. De slutsatser som framkommer vid avrapporteringen utgör, tillsammans med övriga styrdokument, det underlag som ligger till grund för arbetet med kommande års verksamhetsplan. Den gemensamma verksamhetsplanen är utgångspunkt för formulerandet av lokala verksamhetsplaner inom respektive organisatorisk enhet där målen bryts ner och förtydligas.
8(15) 7. KVALITETSSYSTEMETS UPPBYGGNAD OCH STRUKTUR GIH:s kvalitetsarbete för högre utbildning är uppdelat i två huvudområden: Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå och Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom utbildning på forskarnivå. Kvalitetsarbete bedrivs även inom högskolans andra områden och dessa beskrivs övergripande under rubriken Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom övriga områden. Ambitionen är att huvudområdena ska genomsyras av åtgärder som främjar samverkan, internationalisering, studentinflytande, lika villkor samt en kompetensförsörjning och kompetensutveckling för att därigenom höja kvaliteten på utbildningen. Inom respektive huvudområde struktureras och beskrivs aktiviteterna närmare med periodicitet, ansvar och styrande dokument. Implicit i detta ligger förbättringscykelns fyra faser: planera, genomföra, analysera samt åtgärda och återkoppla. Figur 2: Visualisering av årscykler för aktiviteter inom kvalitetsarbetet för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå.
9(15) Mål 7.1. Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå Kvalitetsarbetet ska sträva mot GIH:s vision och vara ett verktyg för att uppnå målen i utbildningsstrategin. Kvalitetsarbetet ska genomföras i enlighet med de uppdrag som ges i högskolestyrelsens verksamhetsplan. Kvalitetsindikatorer inom utbildning anges i Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426). Vision och mål 2017-2020 (Dnr Ö 2015/346) Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426) Verksamhetsplan och budget 2018 (Dnr GIH 2017/471) Verksamhetsplan 2018 GUN (Dnr GIH 2018/11) Kvalitetssäkring och uppföljning av examina, huvudområde och ämne 2-årscykel Utvärdering av examina, huvudområde och ämne syftar till att säkerställa att GIH:s utbildningar på grund- och avancerad nivå når mål, kriterier och bestämmelser i högskoleförordningens nationella examensbeskrivningar och GIH:s lokala styrdokument. Utvärderingarna utgör också planeringsunderlag inför eventuella åtgärder för kvalitetsutveckling. Resultatet återkopplas till studenter och personal. Grundutbildningsnämnden, GUN Riktlinjer för kvalitetssäkring av examina, huvudområde och ämne (Dnr GIH 2017/529). Kvalitetssäkring och uppföljning av program 1- årscykel respektive 3-årscykel Arbetet syftar till kvalitetssäkring och utveckling av samtliga utbildningsprogram. Utvärderingen utgör underlag för bedömning av måluppfyllelse i relation till utbildningsplan och examensordning samt i förhållande till programmens användbarhet och förberedelser inför arbetslivet. Därtill ska den ligga till grund för eventuella förändringar och ge studenterna insyn i utbildningens förutsättningar, utformning och resultat. Utvärderingarna ska också följa upp aktuellt söktryck, studenternas prestationsgrad, avhopp, antal utfärdade examina och utfall av kursutvärderingar inom respektive program. Vart tredje år ska en fördjupad programutvärdering genomföras där även styrning och organisation, resurser, förutsättningar samt jämställdhet uppmärksammas. Avgångsstudenter och alumner besvarar särskilda programenkäter (se bilaga 1 och 3 Dnr GIH 2017/527 i interna styrdokument). Grundutbildningsnämnden, GUN
10(15) Riktlinjer för kvalitetssäkring av program (Dnr GIH 2017/527) Riktlinjer för studentutvärderingar (Dnr GIH 2017/193) Riktlinjer för kvalitetssäkring av kurser (Dnr GIH 2017/528) Kvalitetssäkring och uppföljning av kurser 1-årscykel Kurser ska kvalitetssäkras genom kontinuerliga kurs- och självvärderingar där studenter, lärare och examinatorer medverkar. Utvärderingarna utgör underlag för utveckling och ska säkerställa att kurserna vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Även bemanningen granskas. Vidare granskas att de faktiska studieresultaten motsvarar lärande- och examensmål. Kursvärderingarna ska utgöra underlag för kontinuerliga förbättringar genom studenternas respons och inflytande samt genom dialog mellan examinatorer, kursansvariga lärare och studenter. Grundutbildningsnämnden, GUN Riktlinjer för kvalitetssäkring av kurser (Dnr GIH 2017/528) Riktlinjer för studentutvärderingar (Dnr GIH 2017/193) Mål 7.2. Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom utbildning på forskarnivå Kvalitetsarbetet ska stäva mot GIH:s vision och vara ett verktyg för att uppnå målen i forskningsstrategin. Kvalitetsarbetet ska genomföras i enlighet med de uppdrag som ges i högskolestyrelsen verksamhetsplan. Kvalitetsindikatorer inom forskarutbildning följer de i Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426) Vision och mål 2017-2020 (Dnr Ö 2015/346) Forskningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/476) Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426) Verksamhetsplan och budget 2018 (Dnr GIH 2017/471) Verksamhetsplan 2018 FFN (Dnr GIH 2017/560) Kvalitetssäkring och uppföljning av examina och ämne 2-årscykel Utvärdering av examina, huvudområde och ämne syftar till att säkerställa att GIH:s utbildning på forskarnivå når mål, kriterier och bestämmelser i högskoleförordningens nationella examensbeskrivningar och GIH:s lokala styrdokument. Dessutom ska utvärderingarna säkerställa att all utbildning är forskningsbaserad. Utvärderingarna utgör
11(15) också planeringsunderlag inför eventuella åtgärder för kvalitetsutveckling. Resultatet återkopplas till doktorander och personal. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden, FFN Riktlinjer för kvalitetssäkring av examina, huvudområde och ämne (Dnr GIH 2017/529). Kvalitetssäkring och uppföljning av forskarutbildningsprogrammet 3-årscykel Arbetet syftar till kvalitetssäkring och utveckling av forskarutbildningsprogrammet. Utvärderingen utgör underlag för bedömning av måluppfyllelse i relation till utbildningsplan och examensordning samt i förhållande till programmens användbarhet och förberedelser inför arbetslivet. Därtill ska den ligga till grund för eventuella förändringar och ge studenterna insyn i utbildningens förutsättningar, utformning och resultat. Utvärderingarna ska också följa upp aktuellt antal doktorander, antal genomförda forskarutbildningar, avhopp och utfall av kursutvärderingar från kurser inom forskarutbildningsprogrammet. Dessutom ska styrning och organisation, resurser, förutsättningar samt jämställdhet beaktas. Examinerade forskarstuderande och alumner besvarar särskilda programenkäter (se bilaga 1 och 3 Dnr GIH 2017/527 i interna styrdokument). Forsknings- och forskarutbildningsnämnden, FFN Riktlinjer för kvalitetssäkring av program (Dnr GIH 2017/527) Riktlinjer för studentutvärderingar (Dnr GIH 2017/193) Riktlinjer för kvalitetssäkring av kurser (Dnr GIH 2017/528) Kvalitetssäkring och uppföljning av kurser 1-årscykel Kurserna ska kvalitetssäkras genom kontinuerliga kurs- och självvärderingar, där doktorander, lärare och examinatorer medverkar. Utvärderingarna utgör underlag för utveckling samt ska säkerställa att kurserna vilar på vetenskaplig grund. Att kurserna bemannas med lärare som har hög vetenskaplig kompetens granskas också. Vidare granskas att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål. Kursvärderingarna ska utgöra underlag för kontinuerliga förbättringar genom doktorandernas respons och inflytande samt genom dialog mellan examinatorer, kursansvariga lärare och forskarstudenter. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden, FFN Riktlinjer för kvalitetssäkring av kurser (Dnr GIH 2017/528) Riktlinjer för studentutvärderingar (Dnr GIH 2017/193)
12(15) Mål 7.3. Arbete för systematisk säkring och utveckling av kvalitet inom övriga områden Kvalitetsarbetet inom vad som här benämns övriga områden ska medverka till att säkerställa att GIH:s vision och mål uppnås. Kvalitetsarbetet ska genomföras i enlighet med de uppdrag som ges i högskolestyrelsens verksamhetsplan. Vision och mål 2017-2020 (Dnr Ö 2015/346) Verksamhetsplan och budget 2018 (Dnr GIH 2017/471) Kvalitetsperspektivet inom följande områden berör samtliga verksamheter vid högskolan. Kvalitetsarbetet är således till stor del integrerat i övrig verksamhet och följs upp inom denna. Samverkan 3-årscykel Kvalitetsarbetet i relation till samverkan ska sträva mot GIH:s vision och vara ett verktyg för att nå uppsatta mål samt medföra att GIH uppfattas som en attraktiv partner såväl inom som utanför akademin. Vid GIH innebär samverkansuppgiften att stödja och stimulera ett kunskapsutbyte inom ramen för högskolans uppdrag och verksamhetsområden i samverkan med andra lärosäten och avnämare samt med intressenter utanför akademin. Exempel på denna typ av samverkan är GIH:s åtagande som riksidrottsuniversitet samt uppdrag om kurser inom elittränarutbildning (ETU) i samverkan med Riksidrottsförbundet. Andra exempel är ledning och samordning av nationella lärarutbildarträffar för representanter inom ämneslärarutbildningen i idrott och hälsa och samverkan kring handledningsuppdrag på master- och forskarutbildningsnivå. Vid beslut om samverkan ska alltid verksamhetens mål vara i fokus. Uppföljning av samverkansaktiviteter görs i relation till respektive aktivitet, projektansvarig och samverkanspart. Under 2018 kommer en samverkansstrategi att beslutas. Rektor har övergripande ansvar för avtal och överenskommelser Prefekt ansvarar för kvalitetssäkringen av det operativa arbetet Vision och mål 2017-2020 (Dnr Ö 2015/346) Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426) Forskningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/476) Kommunikationsstrategi för samverkan och externa relationer vid GIH 2017 2018 (Dnr GIH 2016/60) Riktlinjer för uppdragsutbildning (Dnr Ö 2015/462)
13(15) Internationalisering 5-årscykel Kvalitetsarbetet ska säkerställa att GIH:s vision och mål uppnås liksom målen i internationaliseringsstrategin, forskningsstrategin och utbildningsstrategin. Kvalitetsarbetet ska ske i enlighet med de uppdrag som ges i verksamhetsplan för internationaliseringsarbetet respektive verksamhetsplaner för FFN och GUN. Kvalitetsindikatorer inom utbildning anges i Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426). Internationaliseringsarbetet berör samtliga verksamheter vid högskolan och är till stor del integrerat i övrig verksamhet. All utbildning och forskning som bedrivs vid GIH ska innefatta ett internationellt perspektiv. Utgångspunkterna för internationaliseringsarbetet är att öppenhet och samarbete med omvärlden är förutsättningar för en högskola i utveckling. Detta begränsas inte av nationella gränser, kultur eller språk. Rektor Internationaliseringsstrategi 2018-2022 (Dnr GIH 2017/225) Verksamhetsplan för internationaliseringsarbetet vid GIH 2018-2019 (Dnr GIH 2017/ 555) Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426) Forskningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/476) Verksamhetsplan FFN 2018 (Dnr GIH 2017/560) Verksamhetsplan GUN 2018 (Dnr GIH 2018/11) Studentinflytande 1-årscykel Studenters medverkan i utvecklingen av utbildningen bidrar till att höja dess kvalitet. Detta sker genom deltagande i utbildning med tillhörande utvärderingar och genom studentrepresentation i sådana organ som beslutar om utbildningen, dess planering och genomförande. Studentrepresentationen säkerställs genom en dialog mellan GIH och den av högskolan utnämnda studentkåren avseende sådana organ som omfattas av regelverket för studentinflytande. Studentkåren har rätt att lämna en redogörelse för sin syn på studentinflytandet och hur det bör utvecklas. Detta görs årligen i samband med årsredovisningen och lämnas till förvaltningschefen. Förvaltningschef ansvarar för regelefterlevnad Grundutbildningsnämnden, GUN och forsknings- och forskarutbildningsnämnden, FFN ansvarar för uppföljningen Riktlinjer för studentinflytande (Dnr GIH 2017/432) Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426)
14(15) Lika villkor 1-årscykel Vid GIH bedrivs ett kontinuerligt arbete för att värna medarbetares och studenters lika villkor. Detta arbete innefattar tre viktiga frågor: jämställdhet, likabehandling och brett deltagande. Jämställdhet GIH:s arbete med jämställdhet utgår ifrån regleringsbrevets återrapporteringskrav avseende jämställdhetsintegrering. Under 2017 har GIH fastställt en plan för arbetet med jämställdhetsintegrering för perioden 2017-2019, där tre problemområden identifierats: resursfördelning inom forskning, könsbundna studieval och karriärvägar samt utbildningens innehåll. Jämställdhetsintegreringsarbetet är målstyrt och syftar till att identifiera och vid behov förändra de maktstrukturer som ger diskriminerande effekter för kvinnor och män som grupper. Likabehandling GIH har utarbetat ett system för att förebygga och främja arbetet med att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Arbetet genomförs med aktiva åtgärder inom de områden som definierats i diskrimineringslagen. Brett deltagande I GIH:s uppdrag ingår att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolans utbildningar. Arbetet handlar dels om att locka nya grupper av studenter till högskolan och därmed motverka snedrekrytering, dels om att fokusera på studenternas prestationer och förutsättningar såväl som på undervisningens genomförande. Arbetet med dessa frågor följs upp årligen utifrån den arbetsform som beslutats för respektive fråga. Uppdragsgivare i samtliga frågor är rektor. Arbetet ska dokumenteras skriftligt och i samband med verksamhetsårets slut återrapporteras till rektor. Återrapporteringen ska ligga till grund för beslut om nya insatser tillsammans med förändringar i lagstiftning och förordning som relaterar till frågan. Rektor Plan för jämställdhetsintegrering vid GIH 2017-2019 (Dnr GIH 2017/438) Plan för lika rättigheter och möjligheter 2017 för studenter och medarbetare (Dnr GIH 2017/56) Riktlinjer för likabehandling vid GIH (Dnr GIH 2017/542) Riktlinjer vid diskriminering för studenter och anställda (Dnr GIH 2016/494) Riktlinjer vid kränkande särbehandling (Dnr GIH 2016/495) Inrättande av arbetsgrupp för breddad rekrytering och likabehandling (Dnr GIH 2017/135) Verksamhetsplan 2018 FFN (Dnr GIH 2017/560) Verksamhetsplan 2018 GUN (Dnr GIH 2018/11)
15(15) Kompetensförsörjning och kompetensutveckling 3-årscykel Kvalitetsarbetet ska säkerställa att medarbetarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling svarar mot de krav som ställs utifrån verksamhetens fastslagna mål samt omvärldens krav på GIH som myndighet. Varje chef med budgetansvar äskar årligen i samband med budgetarbetet resurser för sådana satsningar som bedöms nödvändiga för att säkerställa en ändamålsenlig kompetens bland enhetens medarbetare. I GIH:s kompetensförsörjningsstrategi framgår därutöver vilka aspekter ansvarig chef ska beakta i samband med ny- och ersättningsrekrytering för att säkerställa att rätt kompetens knyts till verksamheten. En översyn av kompetensförsörjningsstrategin ska ske med samma periodicitet som GIH:s övergripande utbildnings- och forskningsstrategier. Relationen mellan högskolans övergripande utbildnings- och forskningsstrategier och kompetensförsörjningsstrategin är central för GIH:s möjlighet att kunna realisera de mål som formuleras i det förstnämnda. I samband med sådan uppdatering ska en sammanställning göras över angelägna satsningar vad gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning vid respektive organisatorisk enhet under perioden. Förvaltningschef och prefekt Medarbetarskaps- och ledarskapspolicy (Dnr Ö 2015/209) Rekryteringspolicy (Dnr Ö 2014/88) Anställningsordning för lärare (Dnr GIH 2016/18) Kompetensförsörjningsstrategi (Dnr GIH 2018/70) Forskningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/476) Utbildningsstrategi 2016-2018 (Dnr Ö 2015/426) System för kvalitetsarbete 1-årscykel Systemet för kvalitetsarbete inom högre utbildning är beslutat av högskolestyrelsen. Systemet och berörda styrdokument ska följas upp regelbundet och vid behov revideras. Det åligger ordförandena för GIH:s nämnder, vilka uppbär kvalitetsansvaret för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå, att till styrelsen årligen sammanställa en rapport över arbetet där erfarenheter, problem och förändringsbehov identifieras. Detta ska ske årligen vid december månads styrelsemöte, oavsett om rapporten föranleder några revideringar eller inte. Högskolestyrelsen har vid behov rätt att inkräva en statusrapport om arbetet med kvalitetssäkring till del eller i sin helhet när den så önskar. Grundutbildningsnämnden, GUN och forsknings- och forskarutbildningsnämnden, FFN Kvalitetspolicy (Dnr GIH 2018/3)