SOPHÄMTARNAS ARBETSMILJÖ ALLAS ANSVAR KORT- VERSION
Innehåll Förslag på förbättringar 4 Intressenter 6 Att ta sig i och ur hytten 7 Ont i kroppen 8 Stress och spring 9 Rekrytering och jämnare könsfördelning 11 Pulsbelastning 12 Skjut- och dragkrafter 13 Helt & rent 14 Delaktighet 16 Utveckling 17 Hot och våld på jobbet 18 Riskbedömning 18 Rapporteringsskyldighet 19 2 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
En kortversion av rapporten Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar Rapporten Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar gav TYA ut i maj 2018, efter fem års arbete. Denna kortversion innehåller tillägg på temat hot och våld samt riskbedömning och rapportering vid olyckor. Till denna kortversion finns även ett enklare kort med tips och råd för sophämtare till en säkrare arbetsmiljö. BRISTANDE KUNSKAP kring sophämtarnas arbetsmiljö ledde 2013 till att Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transport arbetareförbundet gemensamt tog initiativ till projektet Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar. Projektet har genomförts av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA), i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) vid Högskolan i Gävle. MÄTNINGARNA SOM FORSKARNA genomfört har främst varit utomhus i så verklighetstrogen miljö som möjligt både på testområde och sophämtare i tjänst, på ordinarie rutt. För att få genomsnittliga värden har mätningarna främst skett tisdag torsdag. I DEN HÄR KORTVERSIONEN har vi lyft ut de viktigaste delarna från rapporten Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar. Syftet med rapporten är att ge en så heltäckande och grundlig faktabas som är Rapporten i möjlig för att skapa förutsättningar för arbetsgivare och andra att arbeta med arbetsmiljö. Vår bilagor, finns att sin helhet, inklusive förhoppning är att kunskapen om sophämtarnas beställa i TYAs webbshop, arbetsmiljö ska öka och därmed också viljan och www.tya.se. vetskapen kring hur man kan förbättra densamma. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 3
FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR Hur vi kan förebygga arbetsolyckor i vår bransch Några av forskarnas förbättringsförslag: Se till att tempot blir lägre i insamlingsarbetet för att minska belastning och arbetsolyckor. Hitta metoder för att förebygga halkolyckor. Påverka att alla går ner baklänges ur hytten istället för att hoppa ner. Köp in fordon med lågt insteg. Variera arbetsuppgifterna, speciellt viktigt för de som kör sidlastare. Arbeta mer med ledarskapsutbildning och utveckla processen för rekrytering av chefer. Ordna sociala aktiviteter för att förbättra sammanhållningen. Erbjud utvecklingsmöjligheter i yrket. Arbetsgruppernas förslag: Satsa på att arbetsledare får utbildning för att bättre klara sitt arbete. Arbeta fram en specialdesignad utbildning för arbetsledare i avfalls-/transportbranschen. Det behövs en specialanpassad utbildning för sophämtare som kompletterar YKB (till exempel utökad ergonomi). Utveckla en branschnorm där branschen kommer överens om och bestämmer hur insamlingsarbetet ska utföras och vilka kriterier på utrustning, hämtställen med mera som ska gälla för att arbete ska kunna utföras säkert och med en bra servicenivå. Arbeta fram ett förhållningsätt/ samrådsförfarande för hur intressenterna ska samarbeta kring hämtningsförhållanden när det uppstår problem. 4 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
Lägre tempo i insamlingsarbetet. Hitta metoder för att förebygga halkolyckor. Påverka att alla går ner baklänges ur hytten. Köp in fordon med lågt insteg. Variera arbetsuppgifterna, särskilt för förare av sidlastare. Satsa på utbildningsinsatser för sophämtare/arbetsledare/ledare. Ordna sociala aktiviteter för att förbättra sammanhållningen. Erbjud utvecklingsmöjligheter i yrket. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 5
SOPHÄMTARNAS ARBETSMILJÖ ALLAS ANSVAR EN GOD ARBETSMILJÖ för sophämtaren kräver att hela tiden aktivt jobba med arbetsmiljöfrågorna och se till att de följs. Det är också viktigt att ha en bra dialog tillsammans med sitt skyddsombud och att känna att man får hjälp i arbetet. Kommunen har alltid ett ansvar att hämta avfall, men hämtningen kan se ut på många olika sätt. Om en hämtning strider mot en god arbetsmiljö så måste hämtningsmetoden ändras. Kommunen får inte ställa krav i upphandlingen (grunden till avtalet) som struntar i arbetsmiljölagen. Den kommunala beställaren har alltid ett ansvar att arbetsmiljöförutsättningarna blir så bra som möjligt för sophämtaren. Fastighetsägare Entreprenör/ kommunalt bolag/ utövare Hämtställe Beställare/ kommun De tre intressenter som har mest inflytande på hämtningssituationen. 6 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
Hoppa inte ur förarhytten. Hoppa inte heller från fotstegen från förarhytten. Kliv ner baklänges! HOPPSAN! Att ta sig i och ur hytten MÅNGA SOPHÄMTARE upplever att deras yrke kan vara påfrestande för kroppens hälsa och det gäller att vara extra uppmärksam på att man använder rätt tekniker. Att hoppa ut ur förarhytten kan innebära en stor belastning på rygg, höfter, knän och fötter. Framförallt ländryggen utsätts för stora påfrestningar och det gäller att vara mycket försiktig i det dagliga arbetet så att man inte anstränger sig för mycket under en längre tid. Påfrestningen kan exempelvis bli något mindre om man landar i en neutral position jämfört med att landa framåtböjd. För att minska skaderisken så mycket det bara går och undvika den höga fallhöjden så bör man kliva ner baklänges från sopbilen. Enligt vår undersökning sa närmare 60 procent att de gjorde så och endast 6 procent uppgav att de hoppade ur hytten. Resterande 34 procent sa att de gick ner framlänges eller att de varierade sättet de gick ur hytten. Man kan se ett samband i att de som hoppar ur hytten oftare, jämfört med de som tar sig ur hytten på annat sätt, har besvär med knän och fötter men också med axlar och händer. TIPS! Prova gärna hoppsimulatorn på TYAs webbplats arbetasakert.se, där kan du fylla i din egen vikt och se vad nedslagskraften blir vid hopp från förarhytten. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 7
ONT I KROPPEN Besvär i rörelseorganen under de senaste 12 månaderna Bröstrygg 31% Nacke 49% Skuldror/axlar 60% Armbågar Ländrygg 25% 62% Handleder/händer 44% Höfter Knän 26% 52% Fötter 34% Andel svarande (%) som rapporterade förekomst av besvär i rörelseorganen under de senaste 12 månaderna. Många märker av besvär i nacke, skuldror/axlar, ländrygg och knän. 8 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
STRESS OCH SPRING DET FINNS EN TRADITION i branschen av att arbeta snabbt och en av orsakerna har varit att många sophämtare har kunnat gå hem tidigare på dagen om jobbet blir klart fortare. Av de som svarade på enkäten får 36 procent gå hem när arbetsuppgifterna är slutförda, även om det finns arbetstid kvar. Mätningarna och enkäten i projektet har visat att många sophämtare springer eller jobbar snabbt oavsett om han eller hon blir belönad med att gå hem tidigare eller inte. I princip svarar man, något förenklat, i enkäten; Behöver du springa? Svar: Nej och Springer du ofta? Svar: Ja. Forskningsrapporten ger en koppling mellan stress och att springa med kärlen, jämfört med att arbeta i lugnt tempo. Det fanns en överrisk för att bli involverad i händel ser som kunde klassas som tillbud om man alltid eller ofta behövde arbeta väldigt snabbt (70 procent överrisk) respektive hade ett högt arbetstempo under hela dagen (50 procent över risk) jämfört med de som ibland, sällan eller aldrig arbe tade snabbt respektive hade ett högt arbetstempo. För att minska stress på jobbet och därmed få till ett hälsosammare beteende föreslår projektets arbetsoch referensgrupper att man bör ha tydligare, längre och mer strukturerad hand ledning för nyanställda sophämtare. Behöver du springa? Svar: Nej Springer du ofta? Svar: Ja STÖD FRÅN CHEF/ARBETSLEDNING Ett tydligt resultat som kommit fram genom enkätsvaren är att ett lågt stöd från chefen kan kopplas till fler upplevda besvär. Undersökningen visar att en tredjedel av sophämtarna upplever ledarskapet som bristfälligt. Andelen sophämtare som upplevde bra stöd från chefen var 45 procent. På arbetsställen som hade ett svagt ledarskap uppgav sophämtarna betydligt mer fysiska besvär än på arbetsställen där sophämtarna var mer nöjda med ledarskapet. Exempelvis uppgav 74 procent på arbetsställen med dåligt chefstöd att de hade arbetsrelaterade besvär i skuldran, som är den vanligaste kroppsdelen med besvär för sophämtaren. Jämförande siffra är 50 procent skulderbesvär hos sophämtare som upplever att de har bra stöd från chefen. I enkäten fanns flera frågor om hur man upplever ledarskapet och vilket stöd man tycker att man får från chefen. Mellan 30 och 40 procent tyckte att ledarskapet var svagt och sophämtarna Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 9
upplevde främst problem när det gäller chefens förmåga att se till att de enskilda medarbetarna har bra utvecklingsmöjligheter samt chefens förmåga att lösa konflikter. Det upplevda stödet från kollegor var bättre, men ändå var det inte mer än cirka 50 procent som tyckte att de hade stöd av arbetskamraterna och att kollegorna var beredda att lyssna till ens problem. JÄMFÖRELSE KVINNOR OCH MÄN Vissa skillnader mellan kvinnor och män har visat sig efter undersökningen: Kvinnorna hade generellt mer kroppsliga besvär och trötthetssymptom. Vid jämförelser av arbetsmoment framkom det att färre kvinnor än män: - huvudsakligen arbetade i flerbostadsområden. - huvudsakligen körde tvåmansbetjänad baklastare. - ofta drog kärl över tröskel. Det fanns tydliga skillnader när det gällde upplevt stöd ifrån sin närmsta chef där kvinnor till högre grad upplevde att det stödet är dåligt. En större andel kvinnor än män upplevde arbetet belastande för ländryggen. 10 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
Av alla sophämtare är mindre än 5 procent kvinnor. Hur lockar vi fler kvinnor till yrket? REKRYTERING OCH JÄMNARE KÖNSFÖRDELNING ENLIGT ENKÄTUNDERSÖKNINGEN mår kvinnorna i yrket sämre än männen både fysiskt och psykiskt. De vill dessutom i mindre utsträckning än männen rekommendera jobbet till vänner. I arbetsgrupperna diskuterades tänkbara orsaker och teorier om varför det är så. Till exempel använder kvinnorna större del av sin muskel kapacitet för att utföra samma jobb som männen, vilket leder till utmattning och skadebenägenhet. En annan aspekt kan vara att ledarskapet och den så kallade machokulturen inte passar kvinnornas behov av stöd och social kontakt. Mätningarna visar att arbetet inte är så fysiskt belastande eftersom tiden för återhämtning är god och krafterna som behövs inte är extrema. Arbetar man som sophämtare i en lugnare takt och använder de arbets redskap och hjälpmedel som finns, så blir det totalt sett en rimlig arbetsdag oavsett om man är kvinna eller man. Mätningarna visar att arbetet inte är så fysiskt belastande. Hur vänder man då på trenden och får kvinnor att söka sig till sophämtaryrket? Då en jämnare könsfördelning med största sannolikhet skulle få ner arbetstempo och machofaktorn så är fler kvinnor till yrket en förbättring i sig. I transportbranschen i övrigt så var åren 2014 2015 ca 12 procent av de sökande kvinnor, en siffra som dessutom stiger för varje år. Hos sophämtarna ser man dock inte en tydlig ökning av antalet kvinnor, men det finns obekräftade tendenser till ökning. Förslag på lösningar, baserade på enkäten och mätresultat: Rekrytering av kvinnliga chefer och arbetsledare. Rekryteringskampanjer riktade till kvinnor. Titta på och rekrytera från helt andra branscher Utveckla internrekryteringsprocessen så att sophämtaren inte blir chef eller arbetsledare över en natt. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 11
HÅLL KOLL PÅ PULSEN hur tungt är det egentligen att vara sophämtare? PULSBELASTNING VI HAR FÖLJT 56 SOPHÄMTARE som kör baklastare och 12 sophämtare som kör sidlastare under hela arbetsdagar. Två av sophämtarna var kvinnor. Syftet har varit att mäta puls och arbetsställningar. Sophämtarna har varit utrustade med mätare för puls (pulsmätare) och arbetsställningar (inklinometer). Sidlastarförarna var dessutom utrustade med mätinstrument för statisk muskelbelastning. Sophämtarnas olika arbetsmoment observerades under hela arbetsdagen. RESULTAT Under sin arbetsdag har sophämtarna vanligtvis en jämn arbetsbelastning och mätningarna visade inte på något alarmerande. Sophämtare som kör villor och flerbostadshus har en pulsbelastning i nivå med det rekommenderade gränsvärdet. När det kommer till fördelning av arbetstiden visas även att en stor del av arbetet består av bilkörning. När det gäller baklastare så tillbringar en sophämtare som kör på landsbygden cirka 60 procent av arbetstiden i hytten. Tvåmansbetjänad sophämtning i villaområden innebär att man är i hytten drygt 40 procent av arbetstiden och vid körning i områden med flerbostadshus så är siffran ungefär 35 procent. Sidlastarföraren tillbringar däremot närmare 90 procent av tiden i hytten. Detta innebär att en baklastarförare vanligtvis får upp en högre puls under en arbetsdag än vad en sidlastarförare får och sophämtare som arbetar i flerbostadsområden är de som har mest ansträngande arbete. 12 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
190 liter 370 liter 660 liter SKJUT- OCH DRAGKRAFTER VI GJORDE ÄVEN mätningar av skjutoch dragkrafter vid olika arbetsuppgifter för att få fram hur stor påverkan det är på en sophämtares skuldror, rygg och knän. Sopkärl av olika storlekar och med olika tyngd drogs på barmark och samma mätning gjordes också i snö för att på så vis mäta skillnaden. Man drog både ett och två kärl samtidigt. Andra delar av mätningen bestod av att lyfta upp 660 kärl till trottoarkant och att kliva i och ur fordonshytten. RESULTAT De allra tyngsta kärlen (660 liter med 92 kg) överskred på barmark med lite uppförsbacke de av Arbetsmiljöverket rekommenderade maxkrafterna för igångsättning och för skjutning. På snöunderlag var krafterna för att sätta igång och skjuta ännu högre. Detta innebär att man som sophämtare måste vara extra vaksam och använda rätt teknik för att inte skada muskler eller leder när man hanterar tunga kärl. Kompressionskraften för ländryggen var lägre än rekommenderade gränsvärden när man skjuter eller drar kärl. Detsamma gällde på snöigt underlag eller om man hanterade två kärl samtidigt. Dock var vridmomentet för skuldran hög när man drar kärlet, vilket kan vara påfrestande i längden och om man använder fel teknik. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 13
Helt & rent Sophämtarens situation i det dagliga arbetet Under en arbetsdag befinner sig en sophämtare i många olika miljöer. På anläggningen/depån, i bilen, i avfallsutrymmen och utomhus. Under under vårt arbete har det blivit tydligt att helhetsintrycket av dessa miljöer är viktiga för sophämtaren. Generellt för miljöerna gäller att det ska vara helt, rent, snyggt och tryggt för att man ska trivas och kunna känna yrkesstolthet. Detsamma gäller också för personlig utrustning, arbetsredskap och arbetskläder. ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR GÄLLANDE YRKET SOPHÄMTARE Attityder och värderingar om yrket är viktigt för trivsel och hälsa i arbetet. Det kan handla om attityder och värderingar från många olika håll. För att få en korrekt bild av hur sophämtarna upplever sin situation har arbetsgruppen (där sophämtare deltog) tolkat enkätsvaren och kunnat se flera viktiga värden för yrkesgruppen. I enkätsvaren på nästa sida försöker vi att så konkret så möjligt beskriva situationen. 14 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
ENKÄTSVAR Vad är yrkesstolthet för sophämtaren? Rena och snygga soprum. Hel och ren varselklädsel. Hel och bra utrustning (inget av dålig/billig kvalitet). Ordning på listor och nycklar. Att kommunicera på ett positivt sätt med kunderna. Vad är trivsel på arbetet för sophämtare? Rena och snygga soprum. Att arbetsledare alltid är på plats och tillgängliga. Flexibilitet, att kunna ta egna beslut i det dagliga arbetet. Frihet under ansvar. Positiv återkoppling från kunder (till exempel trevligt bemötande). Vad är negativt på arbetet? Utskällningar från allmänheten. Ingen hänsyn mot sophämtare, alla ska tuta och tränga sig fram (man skulle till exempel aldrig ställa sig bakom en brandbil och tuta). Sophämtare ska arbeta utan att synas. Krävande kunder. Tungt emellanåt och stora skillnader mellan arbetsdagarna. Svårt att ändra rutiner och gamla vanor. Uppfattning från allmänheten om att ni har jättebra betalt och går hem efter halva dagen. Kan inte förändra/påverka jobbet i tillräcklig utsträckning. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 15
Delaktighet En bra struktur för ökad känsla av delaktighet Vi har med hjälp av enkätsvaren tagit fram en struktur för hur känslan av delaktighet kan öka hos sophämtarna. Dessa punkter behöver arbetsledning och sophämtare vara överens om: En tydlig beskrivning av vad som är en bra chef/arbetsledare och vad som är en bra sophämtare. Hur sophämtaren informerar sin arbetsledning om ett problem på ett förutbestämt tillvägagångssätt, till exempel en specifik. avsatt tid och plats. Ge tid, stöd och respekt ömsesidigt vid tillfället. Hur arbetet med att lösa problemet eller svara på frågeställningen sker öppet och redovisas snarast möjligt. Även hur redovisning sker på avsatt tid och plats. Vikten av att de störande momenten försvinner, så att de inte ständigt återkommer. Hur lösta problem sammanställs och redovisas, till exempel genom att använda nyckeltal. Hur det ges utrymme för ett gott proaktivt samarbete med sophämtarens skyddsombud och fackliga företrädare. Att ett kontaktnät där så många som möjligt av intressenterna runt sophämtaren, till exempel beställare/ kommun, fastighetsägare och väghållare, kan tillfrågas och kallas till planeringsmöten och/ eller personalmöten. 16 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
UTVECKLING Viktiga fokusområden för organisation och personal ORGANISATION Vi kunde med stöd av undersökningen också peka på de tydligaste områdena för behov av utveckling. Arbetsgivarens utbildning samt fortbildning av chefer och arbetsledare i arbetsmiljöfrågor och ledarskap. Ett fysiskt och mansdominerat jobb som sophämtning kräver ett mycket kunnigt och tydligt ledarskap. Utbildning av sophämtare i arbetsmiljöfrågor. Policys och lokala regler informeras om på ett tydligt sätt. Främjande av återhämtning och uppbyggande aktiviteter. Det finns positiva erfarenheter av att göra friskvårdsaktiviteter mer tillgängliga direkt i samband med arbetsplatsen och arbetstiderna. Arbetsmiljön upp på agendan i flera olika mötesformer. UTRUSTNING OCH HÄMTSTÄLLEN När det gäller utrustning och hämtställen har gruppen identifierat de områden som har störst påverkan på sophämtarnas arbetsmiljö. Utrustning Det är många sophämtare som berättar att kärlen idag är av sämre kvalitet och att de allt för ofta släpper från kärllyften. Vid produktutveckling borde större fokus läggas på själva arbetsmiljön. Detsamma gäller IT-system och elektronisk utrustning och det bör även tas hänsyn till krocksäkerhet när tekniken eftermonteras. Hämtställen För sidlastarförare kan arbetet vara väldigt statiskt och det är extra viktigt att variera sin arbetsställning under dagen, något som gäller samtliga sophämtare. En välplanerad rutt som bland annat tar hänsyn till körsträcka, totalvikten på insamlat avfall och drag vägar är en bra lösning. Att variera rutten kan bidra mycket till att belastningen inte blir lika påfrestande på utsatta kroppsdelar. Även minskad stress för sophämtarna kan uppnås med hjälp av en jämn arbetsbelastning och arbetstider enligt avtal. GUMMIHJUL Ett exempel på produktutveckling av kärl är att det har dykt upp gummihjul på marknaden. Gummihjulen gör att kärlen blir lättare att dra, framförallt när underlaget är ojämnt. Det finns gummihjul för de flesta storlekar av kärl. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 17
Hot och våld på jobbet HOT OCH VÅLD på arbetsplatsen skapar otrygghet och oro för de anställda. Därför är det mycket viktigt att hela arbetsstyrkan har kunskap i hur man hanterar svåra situationer och hur man på bästa sätt förhindrar att de uppstår. FÖRHINDRA ATT DET HÄNDER Det är viktigt att anställda och arbetsgivare tillsammans hjälps åt med att förebygga hotfulla situationer och arbetsgivaren ska ha rutiner på plats för att kunna erbjuda snabb hjälp och stöd till den arbetstagare som drabbas. Eventuella risker som upptäckts och rutiner som inte följs måste även rapporteras in av de anställda. Här har arbetsgivaren ett oerhört viktigt ansvar att verkligen följa upp vad det är som inträffat och sedan informera den anställde om vilka åtgärder som tas. OM DET ÄNDÅ INTRÄFFAR Krishantering på en arbetsplats kan vara komplicerat då personer reagerar väldigt olika vid krissituationer. Därför är det viktigt att den drabbade erbjuds det stöd från arbetsgivaren som situationen kräver. Det är inte heller alla som vill prata om saker man upplevt och det måste respekteras av såväl kollegor som arbetsledning. EFTER ETT TILLBUD SE TILL ATT PRATA MED DIN ARBETSGIVARE Ta kontakt med din arbetsgivare och följ rutinerna för tillbudsrapportering. Din arbetsgivare ska ha en rutin på plats för hjälp och stöd. Det kan exempelvis innebära strukturella samtal, enskilt eller gruppvis, där den anställde får tala ut. Eller kanske behöver man helt enkelt hjälp med avlastning i det dagliga arbetet. Känn efter själv vad just du behöver. RISKBEDÖMNING Arbetsgivaren är skyldig att ständigt kontrollera arbetsmiljön för de anställda. Viktigt är att företaget har gjort en riskbedömning ihop med behörigt utsett skyddsombud, innan arbetet startar. Denna riskbedömning ingår i det löpande arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren ska genomföra och är alltid skriftlig. Exempel när riskbedömning ska genomföras: nya kunder och hämtställen har tillkommit. en ny rutt ska startas upp. nya arbetshjälpmedel har köpts in. arbetstiderna ska förändras. nya fordon ska köpas in. KURS: HOT OCH VÅLD PÅ JOBBET Endagskurs där du bland annat får lära dig mer om säkerhet i vardagen och hur du kan bidra till att besvärliga situationer inte blir värre. Kursen innehåller praktiska övningar med erfarna kursledare som ger exempel från verkligheten och kursdeltagarna uppmuntras att dela med sig av sina erfarenheter. Läs mer på: www.tya.se KOLLEGAHJÄLPEN är ett nätverk av särskilt utbildade åkeri företagare och lastbilsförare som hjälper kollegor som råkat ut för allvarliga olyckor, rån eller överfall i arbetet. Kollegahjälpare finns över hela landet för kontakt, ring 020-59 60 00. Kollegahjälpen drivs av TYA tillsammans med Sveriges Åkeriföretag. Läs mer på: www.kollegahjalpen.se 18 Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion
RAPPORTERINGS- SKYLDIGHET SOM ANSTÄLLD är du skyldig att berätta för din arbetsgivare om fel och brister som kan uppstå under arbetet. För att kunna rapportera detta måste din arbetsgivare ha ett rapporteringssystem som du ska ha fått kännedom om. Där rapporterar du tillbud, olyckor och avvikelser. TILLBUD Med tillbud menas en oönskad händelse eller situation som kunnat leda till hälsobesvär, sjukdom eller olycksfall. Exempel på tillbud kan vara: att ett kärl lossnar från lyften och ramlar ner. att man halkar på en isfläck, men ramlar inte och skadar sig inte. att bilen plötsligt börjar rulla, men man får tag i handbromsen så den genast stannar. att en arbetssituation som arbetsgivaren bedömt som ofarlig plötsligt blir hotfull. att man kör bil i trafiken då en medtrafikant plötsligt tränger sig in i din fil och du snabbt måste bromsa för att undvika en kollision. Det kan även finnas risk för tillbud, exempelvis att personalen fått arbeta särskilt hårt eller tungt för att det saknas en vikarie. OLYCKA Med olycka menas en oönskad händelse eller situation som gav upphov till hälsobesvär, sjukdom eller olycksfall. Exempel på olycka kan vara: att ett kärl lossnar från lyften och ramlar ner och skadar en person. att man halkar på en isfläck ramlar och skadar sig. att bilen plötsligt börjar rulla och rullar över någon eller något. att en arbetssituation blir så hotfull att personen som blev hotad måste söka hjälp och sjukskrivs. att man kör bil i trafiken då en medtrafikant plötsligt tränger sig in i din fil och du inte hinner stanna så ni kolliderar och du får ett knäckt revben av säkerhetsbältet. Det kan även finnas risk för olycka, till exempel att personalen fått arbeta särskilt hårt eller tungt för att det saknas en vikarie och någon bränner ut sig. AVVIKELSER Med avvikelser menas något som avviker från det normala i arbetet. Exempel på avvikelser kan vara: att en kunds kärl är trasigt. att en kunds kärl inte går att tömma. att rutinen som man går efter behöver uppdateras. att man behöver ett nytt verktyg då det man hade har gått sönder. Sophämtarnas arbetsmiljö Kortversion 19
Vi på TYA utvecklar anslutna företag och medarbetare i morgondagens transportbransch. Vi driver på utvecklingen för säkrare och mer hållbara arbetsmiljöer. Tillsammans med våra parter och företag, dess medarbetare samt skolor och myndigheter arbetar vi för att skapa Sveriges bästa jobb. Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Box 1826, 171 26 Solna. Tel 08-734 52 00. info@tya.se www.tya.se TYA 2018. Art nr 026, upplaga: 2 000 ex, 2018.09 Illustrationer: Agnes Stenqvist