VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT
SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för en vanlig svensk familj med barn. Lite mer än hälften av det den genomsnittlige löntagaren tjänar går till skatt. De senaste åren har skatterna, särskilt på arbete, sänkts. Vi vill med den här rapporten visa några aspekter av vad sänkt skatt på arbete betyder i kronor och ören för invånarna i Sundsvall och Västernorrland. Dessutom ger vi en bild av hur mycket skattepengar kommunerna i länet tagit in de senaste åren och hur pengarna används. Här är våra viktigaste poänger: - Totalt har Västernorrlands län fått sina inkomstskatter sänkta med drygt två miljarder kronor i och med jobbskatteavdraget. - I alla kommuner i länet har den genomsnittlige löntagaren fått ett något större jobbskatteavdrag jämfört med riksgenomsnittet ( 16 504 kronor för Västernorrland jämfört med 15 749 kronor för riket som helhet). - Om jobbskatteavdraget försvinner betyder det en försämring med nästan en månadslön för de flesta personer med löner under 25 750 kronor i länet. För de med högre löner blir försämringen något mindre relativt deras lön. - Om fjärde steget i jobbskatteavdraget tas bort minskar inkomsterna för de med lägst lön i länet med cirka 13% av en månadslön. För de som tjänar mest (över 513 500) minskar inkomsten med 5% av en månadslön. - Ånge har det genomsnittligt högsta jobsskatteavdraget per löntagare i länet, Sollefteå har det lägsta. - 53 procent av jobbskatteavdraget i länet har gått till personer som tjänar mindre än den genomsnittliga heltidslönen i Sverige (25 750 kronor). - Totalt 2 000 färre personer betalar statlig inkomstskatt i länet i och med de ändrade skiktgränserna. - Den kommun som använt ROT- och HUS-avdragen mest är Kramfors, medan Sundsvallsborna använder avdragen minst. - Kommunalskatterna har varit stabila de senaste fyra åren, medan landstingsskatten höjdes något inför 2010. - De totala utgifterna i länets kommuner ökade under perioden med i genomsnitt 19 procent inflationsjusterat under perioden 1997-2007. De kommuner där utgifterna ökade mest var Örnsköldsvik och Ånge. Samtidigt ökade Timrå utgifterna minst. - Timrå uppvisar trots det den tredje högsta ökningen av utgifter inom välfärdens kärnområden i länet, medan Härnösand ökat välfärdsutgifterna minst. HUR HAR VI RÄKNAT? - Där inte annat anges använder vi oss av Statistiska Centralbyråns analysverktyg FASIT för att beräkna vad förändringarna av inkomstskatterna sedan 2006 betytt för de boende i Västernorrland genom att tillämpa 2006 års regelverk på 2010 års inkomstvariabler. - Löneuppgifterna för hela Sverige kommer från SCB/HEK och avser år 2008. - För uppgifter om kommunal ekonomi har vi använt information från Statistiska Centralbyrån och vår rapport Välfärd och krishantering i Västernorrlands län. Foto av Sundsvall: Åsa Grip
JOBBSKATTEAVDRAGET: EFFEKTER AV SKATTESÄNKNINGARNA I VÄSTERNORRLAND Genomsnittspersonen med jobbskatteavdrag i Västernorrland har fått skatten sänkt med cirka 16 500 kronor om året i jobbskatteavdrag sedan 2006. Det motsvarar en löneökning på över 2 000 kronor i månaden, eller 25 000 kronor om året. Den kommun där löntagarna fått störst jobbskatteavdrag är Kramfors (17 444 kronor om året). Det är högre än riksgenomsnittet (15 749 kronor). Alla kommuner i länet har fått större genomsnittliga sänkningar än riksgenomsnittet. TABELL 1: JOBBSKATTEAVDRAG PER KOMMUN: JOBBSKATTEAVDRAG PER PERSON JOBBSKATTEAVDRAG TOTALT 1 Kramfors 17 444 kronor 157 miljoner 2 Timrå 17 222 kronor 155 miljoner 3 Ånge 16 800 kronor 84 miljoner 4 Sundsvall 16 706 kronor 852 miljoner 5 Härnösand 16 692 kronor 217 miljoner 6 Örnsköldsvik 16 655 kronor 483 miljoner - Västernorrland 16 504 kronor 2 129 miljoner 8 Sollefteå 16 455 kronor 181 miljoner - Hela Riket 15 749 kronor 76 306 miljoner JOBBSKATTEAVDRAGET: VILKA HAR FÅTT SIN SKATT SÄNKT? Även om snittsänkningen i länet är 16 504 kronor säger det inte hur avdraget fördelats mellan olika inkomstgrupper. Vad får en vanlig löntagare egentligen i avdrag? Till att börja med kan vi titta på fyra exempelgrupper: Grupp ett motsvarar den grupp löntagare som tjänar mindre än 18 750 kronor. Det motsvarar ungefär de tio procent av de heltidsanställda i Sverige som har lägst löner. Percentil 1-10 bland Percentil 10-50 bland Percentil 50-90 bland Percentil 90-100 bland under 18 750 kr/mån 18 750-25 750 kr/mån 25 750-42 750 kr/mån över 42 750 kr/mån Grupp två täcker in de som tjänar från 18 750 till 25 750 kronor, det vill säga alla som tjänar från de lägst betalda tio procenten till medianlönen i Sverige. Grupp tre täcker in de som tjänar mellan 25 750 och 42 750 kronor i månaden. Det motsvarar alla heltidsarbetande som tjänar från mittlönen (medianen) för heltidsarbetande till de tio procent som tjänar mest i landet.
TABELL 2: JOBBSKATTEAVDRAG EFTER INKOMSTGRUPP: JOBBSKATTEAVDRAG, KRONOR JOBBSKATTEAVDRAG, ANDEL Under 18 750 kronor / mån 373 miljoner 18 % 18 750-25 750 kr / mån 742 miljoner 35 % 25 750-42 750 kr / mån 864 miljoner 41 % Över 42 750 kr / mån 149 miljoner 7 % De med inkomster under 18 750 kronor fick totalt 373 miljoner i jobbskatteavdrag (Notera att de flesta deltidsarbetande ingår i denna grupp). De med löner som motsvarar de högst betalda tio procenten i Sverige fick cirka 149 miljoner kronor, eller sju procent av länets totala jobbskatteavdrag. Totalt har gruppen med en lön mellan 18 750 och 25 750 kronor i månaden fått en samlad skattesänkning på 742 miljoner kronor genom jobbskatteavdraget. Gruppen med lön mellan 25 750 och 42 750 kronor har fått 864 miljoner kronor i skattesänkning. TABELL 3: JOBBSKATTEAVDRAG PER PERSON EFTER INKOMSTGRUPP: ANTAL PERSONER I LÄNET I INKOMSTKATEGORI JOBBSKATTEAVDRAG / ÅR / PERSON (CIRKA) Under 18 750 kronor / mån 40 000 9 325 kronor 18 750-25 750 kr / mån 42 000 17 667 kronor 25 750-42 750 kr / mån 40 000 21 600 kronor Över 42 750 kr / mån 7 000 21 286 kronor Hur många i länet som har inkomst ingår då i de olika inkomstkategorierna? Som tabellen ovan visar är fördelningen relativt jämn sett till de grupper som har heltidslöner. Den grupp som har något lägre jobbskatteavdrag per person har lägre inkomster än de lägst betalda 10 procenten av de heltidsjobbande i Sverige, och det är därför troligt att många i gruppen jobbar deltid. JOBBSKATTEAVDRAGET: VAD HÄNDER OM JOBBSKATTEAVDRAGET FÖRSVINNER ELLER KRYMPER? Vad händer då med de boendes i Västernorrlands privatekonomi om jobbskatteavdraget försvinner, eller minskas på olika sätt? De alternativ som förekommit i debatten gäller allt från ett totalt avskaffande av jobbskatteavdraget till att enbart det fjärde steget ska tas bort. Men vad betyder då dessa alternativ i kronor och ören? TABELL 4 A: EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG: JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT HELT / ÅR FJÄRDE STEGET TAS BORT / ÅR Under 18 750 kronor / mån 9 325 1 284 kronor 18 750-25 750 kr / mån 17 667 2 700 kronor 25 750-42 750 kr / mån 21 600 2 900 kronor Över 42 750 kr / mån 21 286 2 900 kronor
TABELL 4 B: EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG I MÅNADSLÖNER JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT (I MÅNADSLÖNER) FJÄRDE STEGET TAS BORT (I MÅNADSLÖNER) UNGEFÄRLIG SNITTINKOMST I GRUPPEN Under 18 750 kronor / mån 95 % 13 % 9 800 kronor / mån 18 750-25 750 kr / mån 81 % 12 % 21 750 kronor / mån 25 750-42 750 kr / mån 80 % 11 % 27 000 kronor / mån Över 42 750 kr / mån 37 % 5 % 58 000 kronor / mån Sammantaget riskerar de flesta i länet mellan att förlora mellan 80-95 procent av en månadslön om jobbskatteavdraget försvinner. Om bara fjärde steget tas bort förlorar de flesta ungefär en tiondel av en månadslön om året. STATLIG INKOMSTSKATT I VÄSTERNORRLANDS LÄN: Den statliga inkomstskatten har inte sänkts de senaste fyra åren, men brytpunkterna som avgör när du måste betala statlig inkomstskatt på 20 respektive 25 procent på din inkomst har flyttats uppåt. I Västernorrland betyder det att 2 000 personer mindre än för fyra år sedan måste betala inkomstskatt, i och med att brytpunkten för när statlig inkomstskatt tas ut flyttats från en inkomst på cirka 25 700 kronor till cirka 32 000 kronor i månaden. Den kommun som betalar in mest statlig inkomstskatt är Sundsvall. Per betalande person är det Kramforsborna som betalar mest i statlig inkomstskatt. För de mindre kommunerna ska det noteras att urvalet för invånare som betalar statlig inkomstskatt i datamaterialet är litet och att uppgifterna därför inte är exakta. TABELL 5: STATLIG INKOMSTSKATT SÄNKNING AV STATLIG INKOMSTSKATT ANTAL BETALANDE (CIRKA)* Sundsvall 15 miljoner SEK 11 000 Örnsköldsvik 12 miljoner SEK 5 000 Härnösand 5 miljoner SEK 2 000 Kramfors 3 miljoner SEK 1 000 Timrå 3 miljoner SEK 2 000 Ånge 2 miljoner SEK 1 000 Sollefteå 2 miljoner SEK 1 000 Västernorrland 41 miljoner SEK 23 000 * På grund av litet urval är antalet betalande ungefärligt.
TABELL 6: SÄNKNING AV STATLIG INKOMSTSKATT PER BETALANDE KRONOR PER BETALANDE (CIRKA) 1: Kramfors 3 000 2: Härnösand 2 500 3: Örnsköldsvik 2 400 4: Ånge 2 000 5: Sollefteå 2 000 Västernorrland 1 783 6: Timrå 1 500 7: Sundsvall 1 364 HUS-AVDRAGET: VILKEN KOMMUN HUS-JOBBAR MEST? Den kommun som använt sig mest av HUS-avdraget per löntagare är Kramfors, medan de boende i Sundsvall använder sig klart mindre av HUS (eller ROT som avdraget också ofta kallas). Överlag använder de boende i Västernorrland HUSavdraget ungefär lika mycket som övriga riket. TABELL 7: ROT- / HUS-AVDRAG PER LÖNTAGARE OCH KOMMUN SKATTEREDUKTION (HUS) PER LÖNTAGARE TOTAL SKATTREDUKTION (HUS) 1: Kramfors 1 800 18 miljoner 2: Timrå 1 600 16 miljoner 3: Örnsköldsvik 1 581 49 miljoner 4: Härnösand 1 429 20 miljoner Hela Riket 1 408 7 133 miljoner 5: Ånge 1 400 7 miljoner Västernorrland 1 368 186 miljoner 6: Sollefteå 1 333 16 miljoner 7: Sundsvall 1 111 60 miljoner
KORTFAKTA KOMMUNERNAS EKONOMI : KOMMUNALSKATTEN Kommunalskatten har varit konstant de senaste fyra åren i hela länet. Landstingsskatten höjdes inför 2010 något, med 0,39 procent. 35 % LANDSTINGS- OCH KOMMUNALSKATT 34 % 33 % 32 % 31 % 2006 2007 2008 2009 2010 Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik KOMMUNERNAS EKONOMI : UTGIFTSÖKNINGAR PER KOMMUN I VÄSTERNORRLAND Hur ser då utgiftsbilden i länets kommuner ut? Det senaste årtiondet har utgifterna ökat med ungefär en femtedel i reala termer. För att läsa mer om kostnadsutveckling och kommunal ekonomi i länet, läs gärna vår rapport Välfärd och krishantering i Västernorrlands län. En länk till rapporten finns i faktarutan nedan. TABELL 8: UTGIFTSÖKNINGAR 1997-2007 KOMMUN UTGIFTSÖKNING PER INVÅNARE ÖKNING VÄLFÄRDSUTGIFTER Örnsköldsvik 25 % 26 Sundsvall 21 25 Ånge 25 24 Timrå 13 23 Sollefteå 16 20 Kramfors 19 17 Härnösand 14 12 Medel 19 21 LÄS MER OM VÄSTERNORRLANDS EKONOMI I VÅR RAPPORT VÄLFÄRD OCH KRISHANTERING I VÄSTERNORRLANDS LÄN I rapporten Välfärd och krishantering i Västernorrlands län från november 2009 går vi igenom kostnadsutvecklingen och ekonomin i Västernorrlands kommuner. Vill du läsa mer om kostnadsutveckling, välfärdskostnader och den ekonomiska utvecklingen i länet, hämta rapporten på vår hemsida: http://www.skattebetalarna.se/skattebetalarna/smid/12460/articleid/2227 Källa: Välfärd och krishantering i Västernorrlands län (2009)