VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN? Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs VA är en mycket stor livsmedelsproducent man når i princip ALLA i kommunen på MYCKET KORT TID RISKER Spridning av SMITTA till STORT ANTAL människor på MYCKET KORT TID SABOTAGE
Hur kan VA-personalen själva åstadkomma smittspridning via dricksvattnet? Arbete med både dricksvatten och avloppsvatten Vad är viktigt att tänka på om man arbetar med både dricksvatten och avloppsvatten? Hygien tvätta händer, byta kläder Inte blanda verktyg och fordon Sjukdomar som kan spridas från avloppsvattnet till vattenkonsumenterna och driftpersonalen är: Vinterkräksjuka Legionella Polio Salmonella Gulsot LAGSTIFTNING GÄLLANDE DRICKSVATTEN ÄR ALLTSÅ OERHÖRT VIKTIGT!!!!
VILKA UTFÄRDAR REGLER OCH LAGAR OCH VILKA SKÖTER TILLSYNEN? LIVSMEDELSVERKET är den MYNDIGHET som utfärdar regler för dricksvattenförsörjningen och sätter GRÄNSVÄRDEN för olika ämnen i dricksvattnet. KOMMUNERNAS MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDER är ansvariga för den lokala TILLSYNEN av dricksvattenproduktionen och ser till att Livsmedelsverkets krav följs. VA-VERKSAMHETEN är skyldig att kunna visa att de följer Livsmedelsverkets krav. Detta görs bland annat via egenkontrollprogram, HACCP, analysprotokoll mm.
En av de LAGAR som styr VA-verksamheten är LIVSMEDELSLAGEN LIVSMEDELSLAGEN är ALLMÄN och täcker över all livsmedelsproduktion vatten, mjölk, kaviar, korv mm Här finns tydligt uttalat att det är FÖRETAGENS EGET ANSVAR ATT PRODUCERA SÄKRA LIVSMEDEL: Att beakta och kontrollera alla de moment som kan gå fel livsmedelsproduktionen. Bygga upp kvalitetssystem och förfaranden för att förhindra att fel begås. Genomföra direkta åtgärder när problemen ändå uppstår Beviset för att det livsmedel som företaget producerar är säkert är att företagets egna kontrollsystem fungerar EGENKONTROLLPROGRAM, HACCP- där ingår provtagning, städning, hygien, internrevisioner mm, mm Avvikelser i en underhållspunkt tex. städning av golv i vattenverket är då ett bevis för att RUTINER FÖR UNDERHÅLL eller FÖRETAGETS INTERNREVISION inte fungerar.
LAGAR är uppbyggda av FÖRORDNINGAR FÖRORDNINGAR är MER DETALJERADE än LAGAR FÖRORDNINGAR som rör VA är bland andra: LIVSMEDELSFÖRORDNINGEN FÖRORDNINGEN OM LIVSMEDELSHYGIEN Exempel på rubriker som ingår i Livsmedelsförordningen Hantering av livsmedel Märkning av livsmedel Personalhygien Livsmedelsanläggningar Tillsyn
FÖRORDNINGAR är uppbyggda av FÖRESKRIFTER STATENS LIVSMEDELSVERKS FÖRESKRIFTER OM DRICKSVATTEN SLVFS 2001:30 Den är DETALJERAD och gäller enbart för PRODUKTION AV DRICKSVATTEN KALLVATTEN Föreskriftens rubriker: Definitioner (läs 1 ) Tillämpningsområde (läs 2 ) Beredning och distribution (läs 4, 6 ) Kvalitetskrav (läs 7 ) Egenkontrollprogram (läs 10, 12 )
Ett krav enligt Livsmedelverkets lagstiftning EGENKONTROLLPROGRAM/ HACCP Varför är det bra att ha en välfungerande egenkontroll? För kundens säkerhet För bättre lönsamhet rätt förebyggande underhåll ger bättre ekonomi För att ha underlag till redovisning av egenkontroll vid godkännande eller registrering bra dokumentation av egenkontroll underlättar myndighetens arbete. För att uppfylla de krav som ställs vid myndighetskontroll ALLT SYFTAR TILL EN SÄKER DRICKSVATTENPRODUKTION
EGENKONTROLLPROGRAM beskriver ALLT gällande vattenproduktionen Här finns RITNINGAR över verket, ledningar, råvattenstation mm, Här finns BESKRIVNING AV RESERVVATTEN Här finns utförligt beskrivet hur vattenverket DRIVS och SKÖTS Här finns angivet vilka som är ANSVARIGA för VA, mm mm TÄNK PÅ SEKRETESSEN SABOTAGE!!
Interna- och externa revisioner Interna revisioner krävs och sker regelbundet Externa revisioner utförs regelbundet av Miljöförvaltningen Under revisionerna tittar man bl.a. på: Bedömning av rutiner Granskning av lokalens utformning ex. barriärer, larm Granskning av provtagningsprogram Granskning av vattenanalyser
HACCP = Hazard Analysis and Critical Control Point Idag bygger många upp EGENKONTROLLPROGRAMMET utifrån HACCP HACCP är ett sätt att jobba med ÖVERVAKNING och KONTROLL av en produktionsprocess inom livsmedelsindustrin där syftet är att alltid ha ett säkert livsmedel. HACCP är ett system som IDENTIFIERAR, BEDÖMER och STYR faror som är viktiga för dricksvattnets säkerhet Genom att arbeta med ett förebyggande säkerhetstänkande är målet att störningar i processen ska kunna UPPTÄCKAS och ÅTGÄRDAS INNAN de märks hos användaren av livsmedlet. ISO
RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN Ramdirektivet för vatten är ett EU-direktiv, vilket trädde i kraft år 2000 Ramdirektivet är nu införlivat i vår svenska lagstiftning Ramdirektivet innebär att EU upprättat en ram för VATTENSKYDD och FÖRVALTNING AV VATTENRESURSER De europeiska vattnen ska KARTLÄGGAS och deras KARAKTÄRISTIKA FASTSTÄLLAS och de ska UPPDELAS efter AVRINNINGSOMRÅDE och AVRINNINGSDISTRIKT FÖRVALTNINGSPLANER och ÅTGÄRDSPROGRAM ska tas fram som är lämpliga för respektive vattenförekomst
Syftet med ramdirektivet är att: SÄKERSTÄLLA EN GOD VATTENKVALITE = FÖRVALTA VÅRA VATTEN bla genom att Hindra och minska föroreningar Främja hållbar användning Skydda miljön Förbättra tillståndet för akvatiska ekosystem Mildra effekterna av översvämningar och torka
VATTENDISTRIKT Riksdagen har beslutat att Sverige ska delas in i 5 VATTENDISTRIKT En länsstyrelse i varje vattendistrikt har utsetts till VATTENMYNDIGHET med ansvar för förvaltningen av kvalitén på vattenmiljön samt samordning av arbetet inom distriktet
Vilka arbetar med ramdirektivet? NATIONELL NIVÅ MILJÖDEPARTEMENTET NATURVÅRDSVERKET SGU REGIONAL/LOKALNIVÅ Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Kommunerna nämnder inom Miljö, Tekniskförvaltning och planering Bransch- och intresseorganisationer Miljö, fiske, båtsport, (Sv. Vatten) Verksamhetsutövare
Vad har gjorts och vad ska göras? Senast 4 år efter det att direktivet trätt i kraft måste medlemsländerna ta fram: Samtliga avrinningsdistrikts karaktäristika Vilken inverkan mänsklig verksamhet har på vatten En ekonomisk analys av vattenanvändningen Register över områden som kräver särskilt skydd Identifiera samtliga vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10m 3 per dag eller betjänar mer än 50 personer I mars 2005 gjordes denna rapportering av Naturvårdsverket och SGU då de fem Vattenvårdsmyndigheterna tagit tid att starta.
Senast 9 år (2009) efter det att direktivet trätt i kraft ska en FÖRVALTNINGSPLAN och ett ÅTGÄRDSPROGRAM utarbetas inom VARJE AVRINNINGSDISTRIKT. Detta ska göras utifrån de resultat som de tidigare undersökningarna visat. Åtgärderna som anges i avrinningsdistriktets förvaltningsplan ska syfta till att: Förhindra en försämring, förbättra och återställa statusen i YTVATTENFÖREKOMSTER, uppnå en god kemisk och ekologisk status för dessa och minska förorening som orsakas av utsläpp och av farliga ämnen. Skydda, förbättra och återställa GRUNDVATTEN, förebygga förorening och försämring samt säkra en balans mellan uttag och förnyelse Bevara de skyddade områdena Dessa mål bör uppnås inom 15 år (2015) efter det att direktivet trätt i kraft. Detta kan dock förlängas under förutsättning att de villkor som fastställts i direktivet uppfylls.