Kemiska hälsorisker i arbetslivet. Varför skall vi tala om det på 2000-talet?

Relevanta dokument
Kunskap och forskning

LO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

a_karl_kemi_2017.pdf

Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Några hälsoeffekter vid svetsning. Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet CAMM, 19 januari 2018

Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!

Samband mellan kvartsexponering och sjukdom

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Kemiska olyckor i arbetslivet - Systematisk analys av Giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 1

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna?

Nanopartiklar i luften du andas

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018

ÅRSBERÄTTELSE för 2014

Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 2

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Luften i Sundsvall 2012

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Risker och åtgärder Brand, el, damm, gaser m m

Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet

Tobaksrökens innehåll

SYMF. Svensk yrkes- och miljöhygienisk förening Swedish Association of Occupational and Environmental Hygiene

Luften i Sundsvall 2011

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Patientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Arbets- och miljömedicin Lund

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel

Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Tätning av nockpannor.

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Vad gör vi åt detta? Eller gör vi någon skillnad?

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Patientstatistik 2011

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Lärdomar av etisk granskning av stenprodukter. Bakgrund och historik Genomförd granskning Fortsatt arbete

Patientstatistik 2013

Patientstatistik 2014

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD

Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

Patientstatistik 2015

Arbets- och miljömedicin Lund

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 d Brand, el, damm, gaser m m

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

Hälsoeffekter av konstgräs och fallskyddsgummi

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vär referens/dnr: RK 2009/6943

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser


Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Patientstatistik 2012

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Motion :705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Säkerhetsdatablad PROMATECT -H

Den här vägledningen riktar sig till dig som är arbetsgivare

Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom. Kunskapsöversikt. Rapport 2012:9

Patientstatistik 2016

Luften i Sundsvall 2010

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Webbplatsen SvetsaRätt.se. Hur öka nyttan i utbildningar?

Information om arbetsmiljörisker. för dig som är gravid eller ammande arbetstagare

Arbetsmiljö vid svetsning. Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar?

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 d Brand, el, damm, gaser m m

Transkript:

Kemiska hälsorisker i arbetslivet Varför skall vi tala om det på 2000-talet?

Något om: Hur vanlig är kemisk exponering i arbetslivet Betydelsen för allvarliga sjukdomar Ny kunskap vi måste pressa nivåerna Nya exponeringar/nya sammanhang Exponeringsnivåer: No data no problem? Vi river det gamla men vad presterar det nya? Kraftsamling för ökad medvetenhet och kompetens? Att mäta är att veta Mätkompetens Mätmetoder Därför måste vi tala om kemiska hälsorisker - slutsatser

Inandning av rök, gaser, pulver eller damm minst 1/4 av arbetstiden (EWCS 2015) EU SE 56% (EU 45%) SE 35% (EU 23 %) SE 15% (EU 15%)

Utsatt för kemiska produkter eller substanser minst ¼ av arbetstiden EWCS 2015 SE 39% (EU 34%) SE 27% (EU 25%) SE 16% (EU 17%)

Damm eller kemikalier i luften minst 1/4 av arbetstiden Samtliga yrkesgrupper 21% (män 26%, kvinnor 15%) Bygg och tillverkning 65% Lantbruk, trädgård, skogsbruk, fiske 51% Maskinell tillverkning, transport m m 48% Krav på kortare utbildning, introduktion 39% (Bygg) (Bygg) (Maskinell tillverkning) (Lantbruk, trädgård...) (Bygg) Arbetsmiljön 2017

Arbetsorsakade besvär 2018

Problemet - Betydelsen för de allvarligaste sjukdomarna

Antal döda 2017 (riket, alla åldrar, båda könen) 92075 Kemisk exponering i arbetslivet 23882 31026 6721 3803 4777 3014 Totalt Cancer Lungcancer Hjärt/kärlsjukdom Akut hjärtinfarkt Lung/luftvägssjukdom KOL

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) 500 000 700 000 har KOL i Sverige 3000 per år dör av KOL 15% av all KOL orsakas av exponering för rök, damm, ångor och gaser Bland icke-rökare 30% Blanc och Toren 2007 Insjuknanden i yrkesför ålder 21% (Europa) Lytras m fl 2018 Bland 55-64 åringar 37% (Sverige) Toren m fl 2017 Yrken med ökad risk för KOLexempel: Gruvarbetare Svetsare Stenarbetare Lantbrukare Brandman Byggnadsarbetare Textilarbetare, Undersköterska, Städare Kökspersonal

Lungcancer Extra livstidsrisk att dö i lungcancer efter 45 år vid 0,1 mg/m 3 11-54 per 1000 Asbest Kvarts Dieselavgaser* Polyaromatiska kolväten* Radon* Svetsrök Krom VI Miljötobaksrök* Beryllium Kadmium Nickel *Även i allmän miljö

Ökad risk för lungcancer men också annan sjukdom Asbest Kvarts Dieselavgaser* Polyaromatiska kolväten* Radon* Svetsrök Krom VI Miljötobaksrök Beryllium Kadmium Nickel *Även i allmän miljö Kvarts sjukdomsbörda i Sverige (dödsfall/år) Lungcancer ca 100 Annan lungsjukdom ca 260 (silikos, KOL) Njursjukdom ca 120 (osäker skattning) Totalt 400-500 (tillkommer hjärtinfarkt, reumatoid artrit och annan autoimmun sjukdom) Även asbest, dieselavgaser, PAH, svetsrök m fl ökar risken för flera sjukdomar

Arbetsmiljöns betydelse för cancer resultat från Storbrittanien Andel som kan tillskrivas arbetsmiljöfaktorer 5,3% Män 8,2% (56% av fallen i byggnadsindustrin) Kvinnor 2,3% (54% skiftarbete; bröstcancer) Rushton m fl 2010, 2017 Med måttliga insatser kan ¼ av fallen förebyggas till 2060 Med kraftfulla insatser 80% Lägre gränsvärden, bättre följsamhet Fokus asbest, dieselavgaser, polyaromatiska kolväten (PAH), radon och solljus Byggsektorn viktigaste målgruppen Hutchings m fl 2012

Hjärtinfarkt Samband exponering för Kvartsdamm Motoravgaser Svetsning Även arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, och miljötobaksrök

Sjukdomsbördan vad är rätt? Det beror på hur man räknar Alla dödsfall eller bara till viss ålder (75 år)? För KOL x 5 Bara säkra fall? Ta höjd för sannolik underskattning? Även indirekt exponering? Man får en storleksordning! Ett intervall är nog minst fel? (800 till över 2000?) Skattning (dödsfall/år) Minsta tal Cancer 530 KOL 90 Hjärtinfarkt 180 Totalt 800 Järvholm 2010 + Stenius 2015 Andra skattningar: Enbart asbest 1160 Furuya mfl 2018 Enbart kvarts ca 500 Efter OSHA 2016

Vi måste pressa nivåerna Individens rätt till säker arbetsmiljö Flera gränsvärden ger ej tolerabel extra risk Vi arbetar längre exponerade år Nu 40 år helt arbetsliv I framtiden 50 år (pension vid 70) Sårbarare? Betydelse av mattare reparationssystem? Folkhälsoaspekter Miljömedicinska studier effekt på fler organ/vid lägre nivåer motoravgaser, PAH, metaller behöver studerasi arbetsmiljön Extra cancerrisk exponering för krom (VI)-föreningar i 40 år 4 per 100 000 vid 0,01 μg/m 3 Acceptabel risk (1/1 000 000 per år) 4 per 1 000 vid 1 μg/m 3 Tolerabel risk (övergående, relaterat till genomförbarhet) (Gezondheidsraad. Chroom VIverbindingen 2016, SCOEL 2017) Gränsvärde 5 μg/m (motsvarar livstidsrisk 20 per 1000) (Sverige, 2018) Livstidsrisk kvarts totalt 150 per tusen (cancer 35 per 1000) Problem även för dieselavgaser, asbest m m Varning: Det är just nu svårt att göra rätt! Det räcker inte att veta om man klarar gränsvärdet. Man måste fråga om man har marginal till (allvarlig) effektnivå.

Nya exponeringar nya sammanhang - Allt snabbare genomslag för nya tekniker (J Gulliksen) - Effektivare beredningar (nanostorlek ger större utbyte ) - Expansion i servicesektorn (skönhetsindustri, 3D-skrivare, små serier on demand - Små företag/microföretag - Kunskap och infrastruktur för att hantera risker? - Ökande krav på proaktivitet för att det skall vara lätt att göra rätt

Exponeringsnivåer?

Inga data inga problem? - Everyone with whom I talked assured me that the foreign writings could not apply to American conditions, for our workmen were so much better paid, their standard of living was so much higher, and the factories they worked in so much finer in every way than the European, that they did not suffer from the evils to which the poor foreigner was subject. Alice Hamilton Har vi inget problem -eller har vi bara inte undersökt det? - Effektivare verktyg, - Inkapslade byggen - Nya material (syntetisk sten)

Vi river det gamla Vad presterar det nya?

Riskbedömning enligt REACH Det mest använda verktygetför att modellera exponering enligt REACH, ECETOC-TRA, ger för låga beräknade exponeringar (flera studier) I en fallstudie av 45 kemikalier i 222 scenarier, bedömdes 12% av scenarierna som falskt säkra, dvs om de hade modellerats med ett annat verktyg så hade scenarierna inte blivit godkända Gällde särskilt ämnen med låga effektnivåer Landberg et al, Annals of Work Exposure and Health 2018 ECETOC-TRA accepteras inte för exponerings- och riskbedömning i Nederländerna otillräcklig säkerhet

Kraftsamla kring att höja medvetenhet och kompetens? EU-OSHA-kampanj Farliga ämnen 2018-2019 Kan de arbets- och miljömedicinska enheterna bidra 2019? Internationell kampanj: No time to lose Beat occupational cancer

Att mäta är att veta: Mätkompetens Generationsskifte Nya utbildningar mindre tillämpade

Mätutbildning för kemiska & fysikaliska faktorer i arbetsmiljön För arbetsmiljöingenjörer och yrkeshygieniker Arrangeras av SYMF (info på http://www.symf.nu/) Kostnad 10 000 kr, 5 utbildningsdagar Samtliga AMM enheter i landet medverkar 2016, 2017, 2018 (ca 100 utbildade) Nästa kurs i Uppsala 2019 Fler/anpassade kurser vid behov

Mätmetodik Myndighetsansvar att ange/informera för befintliga gränsvärden (själv eller delegerat) Tillgängligt även vid omstrukturering

Därför måste vi tala om kemiska hälsorisker - slutsatser Kemisk exponering i arbetslivet ger en betydande sjukdomsbörda för individ och samhälle Vi har en högre ambitionsnivå men har sänkt garden Väl etablerade metoder kan reducera detta väsentligt Uppdaterade gränsvärden Ökad följsamhet Alla behöver samverka för att det skall vara så lätt som möjligt att göra rätt Vi behöver tydliga gemensamma målsättningar Fokus på cancer och KOL kan vara en början Kommunicera effektnivå (inte bara gränsvärde) Arbets- och miljömedicinska enheter är resurser i detta Maria Albin, Centrum för arbets- och miljömedicin och Institutet för miljömedicin, KI