Granskning av ansökan om utökad drifttid med anledning av utmattningsbelastningar av styrstavsdelar

Sida: 1/24 GRANSKNINGSRAPPORT Datum: 2010-10-14 Vår referens: SSM 2010/2615 SSM 2010/2375 Tillståndshavare: Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt: Forsmark 3 Granskningsgrupp: Björn Brickstad, Peter Ekström, Christer Karlsson, Elisabeth Rudbäck, Richard Sundberg Författare: Björn Brickstad, KR Samråd: Christer Karlsson, KD Fastställd: Lars Skånberg, ckr Granskning av ansökan om utökad drifttid med anledning av utmattningsbelastningar av styrstavsdelar i Forsmark 3 Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har granskat en ansökan om utökad drifttid för reaktorn Forsmark 3. Ansökan är resultaten av de utredningar som genomförts och åtgärder som vidtagits vid reaktorn av tillståndshavaren Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) med anledning av påträffade skador i reaktorns styrstavsförlängare under både 2008 och 2009 i Forsmark 3. FKA ansöker om att få tillämpa en interimslösning som bygger på att under en begränsad tid driva reaktorerna vidare med styrstavsförlängare som antingen är helt nya eller har befunnits sprickfria efter oförstörande provning. Majoriteten av styrstavsförlängarna har dessutom tryckpolerats i syfte att förbättra utmattningslivslängden. SSM har sammantaget bedömt det provningsunderlag som tagits fram tillsammans med brottmekaniska analyser, materialtekniska analyser avseende tryckpolering samt härdpåverkan. Utifrån detta underlag gör SSM den samlade bedömningen att marginalen mot styrstavsbrott är tillräckligt stor under minst 12 månaders drifttid och att reaktorn Forsmark 3 på ett säkert sätt kan drivas fram till RA-11, dock längst till och med 31 oktober 2011, utan att skador av betydelse för säkerheten uppkommer och så att gällande säkerhetskrav uppfylls.

Sida: 2/24 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte med granskningen... 3 3. Granskningens genomförande... 4 4. Krav... 4 4.1 Kärntekniklagen... 4 4.2 Krav på säkerhet i kärntekniska anläggningar... 4 4.3 Krav konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer... 5 4.4 Krav personstrålskydd vid kärntekniska anläggningar... 5 5. Analys... 5 5.1 Påverkan på drift och strålskydd... 5 5.2 Materialanalys... 8 5.3 Provningsresultat och drifthistorik... 10 5.4 Strukturmekaniska analyser... 13 5.5 Ny styrstavskonstruktion... 16 5.6 Påverkan på härden... 17 6. Genomförd säkerhetsgranskning av ärendet... 19 7. Utlåtande från Ackrediterat Kontrollorgan... 20 8. Samlad bedömning... 20 9. Referenser... 22

Sida: 3/24 1. Bakgrund Med anledning av påträffade skador i styrstavsförlängare under hösten 2008 i Forsmark 3 och Oskarshamn 3 har SSM efter då vidtagna åtgärder och utredningar fattat beslut om att reaktorn i Forsmark 3 fick drivas fram till ordinarie revisionsavställning 2009 (RA09). Under denna revisionsavställning påträffades nya mindre skador i nyinsatta styrstavsförlängare. Efter granskning av då genomförda analyser och åtgärder fattade SSM beslut [1] om att reaktorn Forsmark 3 fick drivas som längst fram till 30 september 2010. För drift efter detta datum har SSM krävt en ny prövning baserad på då genomförda undersökningar och vidtagna åtgärder. Den 30 juni 2010 inkom FKA med en ansökan [2] om utökad drifttid med en ny interimslösning för styrstavsförlängarna i Forsmark 3. Till ansökan har bifogats de utredningar som genomförts och de åtgärder som vidtagits för att demonstrera att nya skador inte kan uppstå som äventyrar styrstavarnas integritet inom den tid som ansökan avser. Forsmark 3 har tagit fram en ny konstruktion för 142 av de 169 styrstavarna med en förlängare som har ett tryckpolerat massivt och homogent utförande ända upp till absorbatorkorset i syfte att förbättra utmattningslivslängden. Övriga förlängare är delbara och är nytillverkade med en tryckpolerad förlängardel. Den 8 oktober 2010 kompletterade FKA sin ansökan med ett underlag [3] som bl.a. redovisar resultat från den återkommande kontrollen på styrstavsförlängarna och angränsande delar. Med stöd av dessa utredningar och åtgärder samt genomförd intern säkerhetsgranskning ansöker bolaget om att få driva reaktorn Forsmark 3 fram till revisionen 2011, dock senast den 31 oktober 2011. RA-11 beräknas starta den 4 september 2011. 2. Syfte med granskningen Denna granskning har utförts i syfte att bedöma om Forsmarks Kraftgrupp AB har genomfört de utredningar och åtgärder som behövs för att reaktorn Forsmark 3 ska kunna tas i drift och drivas på ett säkert sätt under den tid som bolaget ansöker om.

Sida: 4/24 3. Granskningens genomförande Granskningen har följt myndighetens process för säkerhetsgranskning. Följande personer har från SSM:s enheter deltagit i granskningen och handläggningen av detta ärende: Enheten för Reaktorteknik: Björn Brickstad, Peter Ekström, Elisabeth Rudbäck, Richard Sundberg Enheten för Drift och strålskydd: Christer Karlsson Björn Brickstad från enheten för Reaktorteknik har varit sammanhållande 4. Krav Aktuella krav mot vilka konstaterade brister vidtagna åtgärder bedöms är enligt följande: 4.1 Kärntekniklagen 4, första och andra stycket i KTL som ställer krav på att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet ska upprätthållas genom att de åtgärder vidtas som krävs för att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till en radiologisk olycka. 4.2 Krav på säkerhet i kärntekniska anläggningar Följande krav i föreskrifterna (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar har beaktats: - Bestämmelserna i 2 kap. 1, om barriärer och djupförsvar. - Bestämmelserna i 2 kap. 2, 3, 5 om hantering av brister i barriär och djupförsvar. - Bestämmelserna i 3 kap. 1-2 om konstruktionslösningar. - Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 om säkerhetsanalys och säkerhetsgranskning. - Bestämmelserna i 5 kap. 1-2 om säkerhetstekniska driftförutsättningar och instruktioner och riktlinjer. - Bestämmelserna i 5 kap. 3 om underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll.

Sida: 5/24 - Bestämmelserna i 5 kap. 4 om utredning av händelser och förhållanden. 4.3 Krav konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer Följande krav i föreskrifterna (SSMFS 2008:17) om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer har beaktats: - Bestämmelserna i 3 om konstruktionsprinciper för bland annat säkerhetsfunktionen reaktivitetskontroll. - Bestämmelserna i 17 om miljötålighet hos utrustning som tillhör reaktorns säkerhetssystem. - Bestämmelserna i 23 om reaktorhärdens utformning med avseende på gällande konstruktionsgränser - Bestämmelserna i 25 om utformning av reaktorhärden och reaktivitetskontrollsystemet. - Bestämmelserna i 27 om driftgränser och parametrar som skall övervakas och följas upp vid driften av härden. 4.4 Krav personstrålskydd vid kärntekniska anläggningar Följande krav i föreskrifterna (SSMFS 2008:26) om personstrålskydd i verksamhet med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar har beaktats: - Bestämmelserna i 4 om begränsning av stråldoser. 5. Analys 5.1 Påverkan på drift och strålskydd Allmänt om reaktivitetskontrollsystemet Reaktoreffekten i en kokvattenreaktor kontrolleras och styrs med hjälp av styrstavarna och härdkylflödet. Styrstavarna används även för att fördela effekten i härden. En styrstavs läge justeras enligt en förbestämd sekvenslista in eller ut med hjälp av ett drivdon anslutet till en elektrisk motor. Vid situationer då det av säkerhetsskäl uppkommer behov att snabbt stoppa kärnklyvningen så skjuts stavarna in med hjälp av ett trycksatt hydrauliskt system, ett s.k. snabbstopp vilket tar 4-5 sek. Vid snabbstopp manövreras styrstaven även in med hjälp av elmotorn i de fall det hydrauliska systemet inte fungerar. Denna manöver tar cirka 4 minuter.

Sida: 6/24 Styrstavarna är indelade i två huvudgrupper, svarta respektive vita, utplacerade i härden likt ett schackbrädesmönster. Reglerstavarna, stavar för att kompensera för utbränning, utgör en färg medan avställningsstavar, stavar som normalt är fullt utdragna utgör den andra färgen. Styrstavsdragningen är strikt reglerad i s.k. sekvenslistor. Vid start av reaktorn börjar man med att i sekvens helt dra ut varannan stav de s.k. avställningsstavarna. Kriticitet (självunderhållande kedjereaktion) når man innan alla avställningsstavar är utdragna. Efter att samtliga avställningsstavar är utdragna fortsätter man med utdragning av reglerstavar för att successivt höja effekten upp till ca 65 % effekt. Över ca 65 % regleras effekten i huvudsak med huvudcirkulationsflödet. Resterande reglerstavarna, antalet varierar men är ofta ca 16 stycken, dras därefter ut för att kompensera för utbränning under driftåret. I slutet på driftåret är samtliga stavar helt ute och utbränningen kompenseras därefter med härdkylflödet. Innan start efter den årliga revisionen så provas snabbstoppsfunktionen i sin helhet med kalla och varma snabbstoppsprov. Dessa prov görs genom att dra ut styrstavarna gruppvis eller flera grupper samtidigt för att sedan skjuta in dem och mäta vilken tid det tar för styrstaven att helt skjutas in i härden. För att under drift försäkra sig om styrstavarnas rörlighet så utför man ett prov varannan vecka genom att styrstavar som står helt eller delvis utdragna körs in ett par procent och därefter dras ut till utgångsläget. Under rörlighetstestet kontrolleras drivdonsmotorernas effektnivå. Under den senaste driftsäsongen har detta prov genomförts varje vecka. I fallet att styrstavarna vare sig går att föra in med hydraulik eller med de elektriska motorerna, så finns det ytterligare ett system för reaktivitetskontroll. Detta system utgörs av två redundanta tankar med borlösning vilken med tillhörande pumpar kan tillföras reaktorvattnet. Pumparna kan startas manuellt ifrån kontrollrummet och ta reaktorn till ett underkritiskt tillstånd. En pump kan inom ca 50 minuter ta reaktorn till ett reaktivitetsmässigt tillstånd som innebär att reaktorn är underkritisk i kallt tillstånd (<100 o C). Vid årets avställning på Forsmark 3 införs även en automatisk start av borinpumpning. Borlösningen börjar pumpas in automatiskt om effekten överstiger 8 % tre minuter efter verkställt snabbstopp. Ny interimslösnings påverkan på drift och strålskydd vid kontroll av reaktivitetskontrollsystemet FKA:s ansökan [2] anger att merparten av styrstavarna byts till en med homogena, massiva förlängare, med släta tryckpolerade ytor vilket enligt

Sida: 7/24 FKA ska ge en större tålighet mot termiska fluktuationer. Resterande styrstavar är av delbart utförande, antingen nytillverkade eller tas från dem som använts tidigare och som genomgått provning med godkänt resultat. Vad det gäller provning under drift av styrstavars rörlighet i enlighet med säkerhetstekniska driftsförutsättningar, STF, anger FKA att man kommer att kontrollera denna varannan vecka [4]. Detta är alltså en återgång till det provförfarande som gällde innan problemen med styrstavarna upptäcktes. FKA uppger i ansökan att den återkommande materialprovningen kommer att öka dosbelastningen till personalen. Arbetena som genomförts med styrstavarna 2009 har resulterat i en dosbelastning på 5 mmansv där merparten kan hänföras till provningen. Under provningen som genomförts hösten 2010 har personalen enligt FKA uppskattningsvis fått en dos på 1,5 mmansv (preliminärt värde från den 8 oktober som bygger på elektroniska arbetsdosimetrar) [5]. SSM:s bedömning Kraven på drift Utgångspunkter för myndighetens bedömning nedan av hur FKA:s nya interimslösning påverkar driften och kontroller av reaktivitetskontrollsystemet är följande bestämmelser: I 5 kap 1 SSMFS 2008:1 anges att säkerhetstekniska driftförutsättningarna ska finnas och ge personalen den vägledning som behövs för att driften av anläggningen ska kunna ske enligt de förutsättningar som gäller enligt anläggningens säkerhetsredovisning. I 5 kap 2 SSMFS 2008:1 anges att de åtgärder som ska vidtas vid en anläggning under normaldrift, driftstörningar och sådana haverier som är beaktade i anläggningens konstruktion ska det finnas instruktioner fastställda av tillståndshavaren samt att berörd personal ska vara väl förtrogen med instruktionerna. I 4 SSMFS 2008:26 anges att verksamheten vid kärnteknisk anläggning ska bedrivas så att alla stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. Bedömning SSM bedömer att ingen skillnad föreligger vid normal manöver och övervakning med anledning av styrstavarna i den nya interimslösningen. Detta förhållande påverkar inte heller de säkerhetstekniska driftförut-

Sida: 8/24 sättningarna. Vad det gäller provning under drift av styrstavars rörlighet bedömer SSM att FKA:s återgång till provning varannan vecka är rimlig. SSM bedömer att drift av reaktivitetskontrollsystemet och påverkad utrustning kan ske inom ramen för gällande STF och instruktioner i enlighet med 5 kap. 1-2 SSMFS 2008:1. SSM har granskat FKA:s redovisning av vald ny interimslösnings påverkan på personalstrålskydd. SSM bedömer att den angivna stråldosen uppfyller 4 SSMFS 2008:26 avseende begränsning av stråldoser. 5.2 Materialanalys Under driftperioden mellan RA09 och RA10 har Forsmark 3 använt 104 solida styrstavar med tryckpolerade förlängare samt 65 delbara styrstavar där 12 av dessa har tryckpolerade förlängare. Materialet i styrstavarna är austenitiskt rostfritt stål av typ 316L, XM19 samt 304L [12]. Vid RA10 har FKA provat totalt 121 styrstavar varvid inga defekter påträffades. Av de provade styrstavarna var 104 solida stavar med tryckpolerade förlängare samt 17 delbara styrstavar, 3 av dessa med tryckpolerade förlängare [6]. Således provades 14 delbara styrstavar med förlängare som inte är tryckpolerade. Materialsorten för de provade delbara styrstavarna framgår inte av FKA:s redovisning. De återstående 48 delbara styrstavarna har inte provats då dessa inte ska återinsättas i härden. Av de 104 provade solida stavarna är 54 tillverkade av General Electric Hitachi Wilmington, USA (GEH) och 50 tillverkade av Westinghouse Electric Sweden AB (WES). Samtliga delbara styrstavar, tryckpolerade och ej tryckpolerade, är tillverkade av WES [6]. FKA har i viss omfattning även provat kolvrör, ledrörsgavlar och drivdonshustoppar. Inga defekter påträffades vid dessa provningar [13]. För den kommande driftperioden fram till RA11 planerar FKA att samtliga styrstavar ska vara i utförande med tryckpolerade förlängare. Uppsättningen styrstavar kommer då att bestå av 104 solida styrstavar med tryckpolerade förlängare (provade RA10 utan anmärkning), 27 delbara styrstavar som fått nya tryckpolerade förlängare 2010 samt 38 nytillverkade solida styrstavar med tryckpolerade förlängare. De solida styrstavarna har förlängare tillverkade i material 316L eller XM19. Vilken stålsort som har används till de delbara förlängarna framgår inte av underlaget från FKA.

Sida: 9/24 De 38 nya styrstavarna tillverkas av GEH. Dessa har tryckpolerats med en metod benämnd Low Plasticity Burnishing, LPB TM. Metoden har utvecklats av Lambda Technologies, USA [14]. LPB är en patenterad metod där en kula rullas mot arbetsstycket med ett speciellt verktyg. Trycket som kulan utövar på arbetsstyckets yta kontrolleras med trycksatt skärvätska som leds genom verktyget mot kulan. Konstruktionen medför att kulan påverkar arbetsstycket i det närmaste friktionsfritt vilket innebär mycket låga skjuvkrafter i ytan. Tryckpoleringen utförs i en CNC-styrd maskin där maskinens styrsystem styr och övervakar processen. Processen utvecklades i mitten på 1990-talet och har använts kommersiellt sedan 2004. Genom noggrann kontroll av processparametrarna kan nivån på restspänningar, ytjämnhet och graden av kallbearbetning av arbetsstyckets ytskikt styras med god repeterbarhet. FKA har i en utvärdering av metoden [15] visat att rätt utförd uppfyller metoden FKA:s krav [16] på ett tunt sprickfritt kallbearbetat ytskikt, tryckspänningar om minst 500 MPa ned till ett djup på 0,8 mm samt en ytjämnhet på Ra < 0,8 µm. Vidare visar utvärderingen en måttlig relaxation av introducerade tryckspänningar efter en uppvärmning till reaktortemperatur och en efterföljande svalning. Tryckpolering kan betraktas som en så kallad speciell process, dvs. en tillverkningsprocess vars resultat i efterhand inte enkelt kan kontrolleras. Speciella processer brukar därför omgärdas med omfattande processtyrning och efterföljande kontroll för att säkerställa kvalitén. SSM har vid kontakter med FKA efterfrågat information om hur arbetet styrs vid tillverkning av styrstavar. Forsmark redovisar i ref [15] hur tryckpolering med LPB metoden styrs och övervakas vid tillverkningen. Här framgår bl.a. att operatörer tränas och övervakas före och under tillverkningen. Arbetsinstruktioner finns upprättade för de olika momenten i tillverkningen. Den efterföljande kontrollen utgörs bl.a. av visuell kontroll, penetrantprovning och måttkontroll mot ritningskrav. SSM:s bedömning SSM bedömer att tryckpolering av styrstavarnas förlängardel med LPB metoden har goda möjligheter att förbättra konstruktionens tålighet mot termisk utmattning. Förutsättningen för detta är en noggrann styrning och övervakning av processen vid tillverkningen. Förbättrad ytjämnhet hos styrstavarnas förlängardelar försvårar initiering av utmattningsinducerade skador.

Sida: 10/24 SSM har vid tidigare granskning [12] konstaterat att tryckpolering, med de metoder som FKA tillämpat för styrstavarna, är vedertagna och accepterade metoder för att förbättra en konstruktions tålighet mot utmattningsbelastningar. SSM anser dock att FKA bör tydligare i sin utvärdering av vald metod för tryckpolering belysa riskerna med metoden. Vad kan gå fel och hur kan fel upptäckas och åtgärdas är exempel på frågeställningar som behöver besvaras. Härigenom påvisas också marginalerna i processen. 5.3 Provningsresultat och drifthistorik SSM har erhållet underlag från FKA gällande genomförande av återkommande kontroll av styrstavarnas förlängare inklusive skaft och anslutande komponenter på Forsmark 3. FKA har inför revisionen på Forsmark 3 redovisat för SSM genomförd kontrollgruppering, kontrollurval och den planerade provningsomfattningen [17]. Styrstavsförlängare inklusive skaft har av FKA grupperats till kontrollgrupp B, konsekvensindex har satts till 3 och skadeindex har satts till I enligt principerna i PMT-2004 delrapport 2 [18]. Kontrollgrupperingen är granskad av ackrediterat kontrollorgan [20]. Det redovisade kontrollurvalet anger att samtliga styrstavsförlängare inklusive skaft vilka ska återsättas i härden ska genomgå återkommande kontroll med kvalificerad teknik, med undantag av nytillverkade styrstavar alternativt förlängare vilka tas i drift, detta baserat på genomförd tillverkningskontroll. Den planerade provningen samt planerat utbyte av styrstavar eller förlängare, se [17] och [19], är sammanställd i nedanstående tabell 1. I tabell 1 redovisas även drifthistoriken för styrstavarna samt de utbytta förlängarna. Förlängarnas drifthistorik är angivet inom parentes. Sedan har själva styrstavsbladen och styrstavsskaften en annan drifthistorik på de delbara styrstavarna.

Sida: 11/24 Tabell 1. Härdens bestyckning av styrstavar inför RA10 samt dess drifthistorik och vidtagna åtgärder. Typ Ytbehandling Insatt Anmärkning Antal & Modell Homogen Tryckpolerad RA09 Provas RA10 104 st, 54xM7 & 50xCR99 Delbar Delbar Delbar Totalt Tryckpolerad Förlängare EJ tryckpolerad Förlängare EJ tryckpolerad Förlängare (RA09) Ny förlängare RA09, Provas RA10, Ny förlängare RA10 (RA08) Ny förlängare RA08, Provade RA09, Skrotas RA10, (RA08) Ny förlängare RA08, Provade RA09, Provas RA10, Ny förlängare RA10 3 st, 2xCR99 & 1xCR82M-1 48 st, 27xCR70, 12xCR82M & 9xCR82M-1 14 st, 2xCR99 & 12xCR82M-1 169st Det redovisade provningsområdet av mantelytan på styrstavarnas förlängare inklusive skaft för både på de nya homogena samt de delbara styrstavarna är från styrstavsbladets underkant och 1200 mm ner mot bajonett. Denna provning genomförs med provningsmetoden virvelströmsteknik (ET). Använt provningssystem är kvalificerat för att detektera defekter i alla orienteringar i ytan på styrstavarnas förlängare inklusive skaft, dock är det olika detekteringsmål beroende på defektorientering. Ingen oförstörande provningsteknik är framtagen för höjdbestämning men det finns kvalificerad provningsteknik för längdbestämning. Eventuella detekterade sprickor kommer att höjdbestämmas genom metallurgiska undersökningar. Utöver ovan nämnda provning av styrstavsförlängare så avsöks även inre kant (hålkälsradie) på förlängare i delningszon mellan skaft och förlängare med kvalificerad ultraljudsteknik (UT), denna provning omfattar endast delbara styrstavar. FKA har inte planerat att återsätta dessa förlängare i drift där detta provningsområde ingår utan dessa ska bytas mot nya tryckpolerade förlängare. Det aktuella provningssystemet omfattar detektering och karakterisering av defekter men inte storleksbestämning av detekterade sprickor. Eventuella detekterade sprickor kommer att storleksbestämmas genom metallurgiska undersökningar. De kvalificerade provningssystemet har provningsbegränsningar för förlängare med hålkälsradie 2 mm.

Sida: 12/24 Utöver de ovan beskrivna oförstörande provningar av styrstavsförlängare inklusive skaft, så provas anslutande komponenter till styrstavarna. Dessa provningar omfattar kolvrör, ledrörsgavel samt drivdonshustopp. I slutrapport för styrstavsprovning [6] redovisas utfallet av genomförda provningar på Forsmark 3 vid RA10. Oförstörande provning av totalt 121 st styrstavsförlängare inklusive skaft är genomfört under RA10. Av dessa är 104 styrstavar med fasta förlängare och skaft och 17 st är av typen delbara styrstavar. Samtliga planerade provningar av styrstavarnas förlängare inklusive skaft samt anslutande komponenter för RA10 är genomförda med godkänt resultat. Samtliga återinsatta förlängare kommer att vara ytbehandlade med tryckpolering. Planerat utbyte av styrstavar alternativt förlängare är genomfört med ett undantag, att ytterligare en ny homogen styrstav ersätter en delbar styrstav på grund av att en sprint fastnat i samband med förlängarbyte. Tabell 2, redovisar typ av styrstavar vilka ska återinsättas i härden för drift. Drift- och provningshistoriken för dessa styrstavsförlängare är redovisade i tabell 2. Tabell 2. Redovisning av styrstavar som kommer att sättas in i härden för drift efter RA10. Typ Ytbehandl. Insatt Anmärkning Antal & typ Homogen, från härd Tryckpol. RA09 Provade RA10 104st (54xM7 & 50xCR99) Homogen, ny Tryckpol. RA10 38 st M7 Marathon Delbar, från Tryckpol. (RA10) Nya förlängare 11 st CR82M-1 bassäng Förlängare RA10 Delbar, från härd Tryckpol. Förlängare (RA10) Ny förlängare RA10, 16 st (13xCR82M- 1 & 3xCR99) Totalt Antal 169st SSM:s bedömning FKA har låtit kontrollgruppera styrstavarnas förlängare inklusive skaft enligt de rutiner vilka gäller för interna delar. Kontrollgrupperingen är granskat av ackrediterat kontrollorgan. Det provningssystem vilken har använts vid oförstörande provning av styrstavarnas förlängare inklusive skaft är

Sida: 13/24 kvalificerad av ett kvalificeringsorgan. Provningen är genomförd av ett ackrediterat laboratorium. SSM bedömer att provningsområdet omfattande 1200 mm från styrstavsbladet ner på förlängaren mot bajonett är tillräcklig. SSM bedömer att FKA har genomfört återkommande kontroll av styrstavarnas förlängare inklusive skaft enligt de principer som normalt gäller för mekaniska komponenter enligt SSMFS 2008:13. FKA har inte provat nya styrstavar alternativt förlängare med kvalificerat provningssystem utan hänvisar till genomförd tillverkningskontroll enligt normala rutiner. SSM delar FKA:s uppfattning att nya styrstavar inte behöver provas med kvalificerad teknik. SSM:s sammanfattade bedömning är att genomförd återkommande kontroll ger tillräcklig tillförlitlighet avseende provningssystemet förmåga att detektera och karakterisera defekter i styrstavarnas förlängare inklusive skaft. Samtliga styrstavar, homogena och delbara, har nu förlängare vilka är tryckpolerade. SSM:s bedömning är att tryckpoleringsmetoderna har relativt kort drifthistorik, varvid styrstavarnas förlängare inklusive skaft fortsatt behöver genomgå omfattande återkommande kontroll för att bygga upp drifterfarenheter innan några reduceringar i kontrollomfattningen eller kontrollintervall kan göras. 5.4 Strukturmekaniska analyser De strukturmekaniska analyserna har värderats med avseende på följande aspekter: - Mekaniska lasters inverkan på styrstavsförlängarnas hållfasthet och marginal mot brott vid närvaro av sprickor. - Uppskattning av tid för propagering av utmattningssprickor till signifikant storlek samt en kvalitativ värdering av sannolikheten för brott i en styrstav vid fortsatt drift. Underlaget från FKA FKA har i [6] redovisat resultat från provning av styrstavsförlängare med ET och UT. UT avser sprickor utgående från hålkälen vid delningen. Detekteringsmålen (djup x längd), dvs. de minsta sprickstorlekar som ska kunna detekteras, har varit för ET och UT:

Sida: 14/24 ET, radiella sprickor 1,6 x 3,2 mm ET, axiella sprickor 2,5 x 5,0 mm UT, radiella sprickor, 2 x 12 mm Samtliga provade styrstavsförlängare har utförts med godkänt resultat, dvs. inga defekter över detekteringsmålen har rapporterats. FKA har genomfört analyser [7] vad gäller marginalen mot brott vid postulerade sprickor. FKA påvisar att det finns stora marginaler mot brott eller plastisk kollaps för en sprucken styrstavsförlängare med massivt tvärsnitt utsatt för den värsta lasten enligt anmäld KFM. I [7] anges att risken för plastisk kollaps är liten så länge som en spricka understiger halva styrstavsförlängarens tvärsnitt. Tid för en liten initialspricka att växa till en signifikant storlek anges av FKA till flera år. Marginalen mot sprickdrivande vibrationer har bedömts vara betryggande. FKA har dessutom i [4] redovisat vilka åtgärder som man vidtagit inför nästa driftsäsong för att minimera risken för nya skador. Det gäller bl.a. fler nya förlängare med homogent och tryckpolerat utförande ända upp till absorbatorkorset samt en redovisning av skadestatistiken för de förlängare i begränsat antal med delbara skaft som man sätter in från och med RA10. SSM:s bedömning Det finns ett antal omständigheter som gör att bedömningsläget är gynnsamt för de styrstavsförlängare som kommer att användas under nästa driftsäsong. Dessa är: i) 142 av totalt 169 förlängare är tillverkade i ett homogent och tryckpolerat utförande ända upp till absorbatorkorset vilket innebär att för dessa förlängare förekommer inga spänningskoncentrationer vid blandningszonen där termiska fluktuationer sker. ii) Endast 27 förlängare förekommer med ett delbart utförande. Av dessa är samtliga utförda med en tryckpolerad förlängardel. (Ett begränsat område nära delningen har dock inte tryckpolerats på grund av svårigheter vid dimensionsövergången.) Dessa 27 förlängare med delbart utförande kommer att antingen placeras i reglerpositioner i härden eller placeras relativt centralt eller i härdens randposition. Det innebär att dessa förlängare förväntas erhålla lägre termiska belastningar i området kring delningen (som innebär en spänningskoncentration).

Sida: 15/24 iii) Att samtliga styrstavsförlängarna Forsmark 3 är tillverkade med ett tryckpolerat utförande torde ge en förbättrad utmattningslivslängd. De delbara styrstavsförlängarna har dessutom försetts med en större hålkälsradie vid delningen vilket också ger en förbättrad utmattningslivslängd i detta område. iv) Inga styrstavar med svetsad kapzon förekommer i härden och som 2008 har givit upphov till brott i två fall. Styrstavar med delbara skaft har med tillgänglig skadestatistik visat sig tåligare mot funktionshindrande skador. Inga sådana funktionshindrande skador har påträffats vare sig i Forsmark 3 eller Oskarshamn 3 trots upp till 23 års drift. v) Inga defekter över detekteringsmålen har rapporterats vid årets provning. Samtliga förlängare som sätts in i den nya härden är antingen nytillverkade eller befunnits fria från defekter efter ha suttit i härden under en driftsäsong. Mot detta ska ställas ett antal mindre gynnsamma eller osäkra faktorer: i) Grundorsaken till skadorna är inte eliminerad. Termiska fluktuationer med en relativt stor amplitud förkommer fortfarande på vissa ställen längs styrstavsförlängaren och i angränsande områden. ii) Även om tryckpolering torde ge en förbättrad utmattningslivslängd utgör det även en oprövad konstruktion i detta sammanhang som det saknas tillräckliga drifterfarenheter ifrån för termiska belastningar. Värdering av marginalen mot brott från mekaniska laster SSM har genom egna analyser kontrollerat tåligheten mot sprickor i massiva styrstavsförlängare. För den värsta lasten i KFM (jordbävningslast SSE) tål en förlängare en radiell ytspricka med en utbredning minst in till centrum av staven (med en rak sprickfront så att ett halvcirkulärt osprucket tvärsnitt återstår) med bibehållen säkerhetsmarginal mot brott eller plastisk kollaps. För en runtomgående ytspricka tål tvärsnittet ett sprickdjup av minst 13,5 mm (dvs. 2/3 av tvärsnittsarean uppsprucken) med bibehållen säkerhetsmarginal mot brott. Det gäller SSE-lasten som dock är ett osannolikt lastfall (level C/D). Om den värsta lasten under mer normala lastfall (level A/B) används, som är den vid ett snabbstopp, tål styrstavsförlängaren en runtomgående spricka till ett sprickdjup på 22 mm som svarar mot 90 % av tvärsnittsarean uppsprucken. För axiella ytsprickor tål en styrstavsförlängare ännu djupare sprickor än omkretssprickor (80 % godstjockleken). Det beror på låga primära spänningar som kan verka spricköppnande på axiella sprickor. Dock torde även en helt genomgående axiell spricka utefter en

Sida: 16/24 begränsad längd av styrstaven, inte orsaka att styrstavens funktion slås ut. SSM bedömer även att det finns en betryggande marginal mot sprickdrivande vibrationer. Det innebär sammantaget en förhållandevis stor tålighet mot sprickor. Grundorsaken till utmattningssprickorna är inte eliminerad utan fortfarande kvarstår att i blandningsområdet kan en nominell temperaturskillnad uppstå på maximalt 191 o C. Tillgängliga undersökningar, se t.ex. [8], visar att sådana temperaturskillnader är fullt tillräckliga att kunna initiera utmattningssprickor även på en relativt kort tid. Det innebär att man inte kan utesluta att nya (små) utmattningssprickor initieras över tid. Tryckpoleringen torde innebära att initieringstiden förlängs men det är inte säkert att tryckpoleringen helt förhindrar uppkomsten av nya sprickor om de termiska fluktuationerna får verka under en tillräckligt lång tid. Ett begränsat område (uppskattningsvis 40 mm) nära delningen för de delbara förlängarna har dessutom inte tryckpolerats alls på grund av svårigheter vid dimensionsövergången. Dock gör SSM bedömningen att sådana eventuella utmattningssprickor inte på kort tid kan växa till en icke acceptabel storlek. Skadetålighetsanalyserna i [7] samt SSM:s egna analyser påvisar att om det skulle finnas defekter av en storlek nära detekteringsmålet, så växer sådana sprickor långsamt och bromsas in för djupare sprickor. Det innebär att SSM bedömer att det är osannolikt att nya skador ska kunna uppstå redan efter ett driftår i en omfattning som skulle kunna äventyra styrstavarnas integritet. 5.5 Ny styrstavskonstruktion FKA har anmält en anläggningsändring [9] som innebär en ny konstruktion av styrstavsförlängare på styrstav av typ Marathon M7 från General Electric Hitachi (GEH). Den nya konstruktionen innebär en ny metod för tryckpolering samt att den grövre övre delen av styrstavsförlängaren gjorts längre. För den nya styrstavskonstruktionen med ett homogent och tryckpolerat utförande ända upp till absorbatorkorset, har FKA tidigare anmält nya KFM för system 222 som SSM har granskat och fattat beslut om [10]. Med anledning av SSM:s granskning anmälde FKA nya KFM [11] och som SSM godtagit. Ny metod för tryckpolering SSM bedömer att tryckpolering av styrstavarnas förlängardel med LPB metoden [14] har goda möjligheter att förbättra konstruktionens tålighet mot termisk utmattning. Se dock SSM:s kommentarer i avsnitt 5.2.

Sida: 17/24 Ändrad dimension på övre delen av styrstavsförlängaren Det nya utförandet av styrstavsförlängaren innebär att den grövre delen med diameter 81 mm görs längre, 410 mm i stället för som tidigare 176 mm. Det innebär att spalten mellan drivdonshus och förlängare blir smalare och mindre mängd av varm vattenvolym tränger ned i spalten. Det leder till gynnsammare termiska fluktuationer vilket stöds av presenterade termohydrauliska analyser. Den ökade diametern ger en viktökning på 1,7 kg vilket är inom toleransen för totalvikten för styrstaven. Sammantaget instämmer SSM i FKA:s bedömning att den nya styrstavskonstruktionen förbättrar reaktorsäkerheten. SSM bedömer även att den nya styrstavskonstruktionen torde förbättra tåligheten mot utmattningssprickor. SSM anser dock att FKA bör tydligare i sin utvärdering av vald metod för tryckpolering belysa riskerna med metoden. Vad kan gå fel och hur kan fel upptäckas och åtgärdas är exempel på frågeställningar som behöver besvaras. Härigenom påvisas också marginalerna i processen. 5.6 Påverkan på härden Myndighetens bedömning av hur FKA:s nya interimslösning påverkar reaktorhärden baseras på följande paragrafer i föreskriften SSMFS 2008:17: - 23, Reaktorhärden ska utformas så att konstruktionsgränserna innehålls till och med händelseklassen förväntade händelser (H2). - 25, Reaktorhärden och reaktivitetskontrollsystemet ska utformas så att reaktivitetstillskottet begränsar vid alla händelser t.o.m. händelseklassen osannolika händelser (H4). Enligt FKA:s härdändringsprocess redovisas ca tre månader före revisionsavställning en preliminär utformning av reaktorhärden och att den uppfyller ställda krav. Anmälan av preliminär härd för Forsmark 3 inför cykel 26 gjordes i juni 2010 (SSM 2010/2391) och SSM beslutade att ärendet inte skulle granskas. Med den POLCA-modell som FKA använder får styrstavarnas utbränning återkoppling på det lokala neutronflödet vid cykelsimulering men även t.ex. vid prediktion av avstängningsmarginalen, se

Sida: 18/24 [22]. I den preliminära härden ansattes som en förenkling att styrstavarna behåller samma position som föregående cykel, [23]. Ungefär 14 dagar efter uppstart av reaktorn efter revisionsavställningen kommer myndigheten få en anmälan av den slutliga utformningen av reaktorhärden och styrstavssekvensen kommande cykel. Tidpunkten är bestämd i SKI PM 06:05, [24]. Den slutliga utformningen bygger bl.a. på aktuell härduppföljning och senast kända produktionsprognos. Simuleringen av den kommande cykeln tar då hänsyn till de individuella styrstavarnas placering i härden efter utbyte och omflyttningar som följd av genomförd provning. Det slutliga bränslebytet kommer att redovisa hur härdändringen uppfyller samtliga ställda krav och fastställs vid ett så kallat uppstartsmöte med Forsmarks säkerhetskommitté (FKA-SÄK). Redovisning av härdändringen kommer att ingå som en referens till F3 SAR kap 9.19. H4-händelsen Fallande styrstav inom sekvens lägger restriktioner på härdens utformning genom begränsning av styrstavarnas reaktivitetsvärde. Styrstavarnas reaktivitetsvärde vid kallt tillstånd och effektnärmande kommer att kontrolleras för den planerade styrstavsekvensens utglesningsdel på sedvanligt sätt. Resultatet, som kommer att redovisas i styrstavsrapporten för cykel 26, visar normalt på mycket goda marginaler. Styrstavsrapporten redovisas ihop med härdändringen och kommer att utgöra en referens i F3 SAR kap 9.19. Godtycklig fallande styrstav utanför sekvens kan orsakas av brott på styrstavsförlängaren och drabba en helt godtycklig stav i en styrstavsgrupp som ännu inte har manövrerats ut. Efter ett föreläggande [25] från SSM, har FKA utrett och händelseklassat händelsen som en extremt osannolik händelse (restrisk). Därmed behöver ingen säkerhetsanalys redovisas för händelsen. Vid myndighetens granskning [26] av ärendet, instämmer myndigheten i händelseklassningen men myndigheten ansåg att SAR för Forsmark 3 behövde kompletteras med uppgift om den identifierade inledande händelsen, genomförd händelseklassning och motivet till varför ingen säkerhetsanalys behöver göras. SSM:s bedömning SSM bedömer att den process FKA använder vid härdändringen, med sen uppdatering av individuella styrstavars position i härden, gör att man kommer att uppfylla kravet att innehålla reaktorhärdens konstruktionsgränser enligt 23 SSMFS 2008:17.

Sida: 19/24 Vid planerad härdutformning kontrolleras att styrstavarnas reaktivitetsvärde inte överskrider uppsatt begränsning med sedvanlig metodik. Detta kommer att göra att kravet på härdutformning och styrstavssekvens i 25 SSMFS 2008:17 uppfylls. SSM bedömer att de omflyttade och provade styrstavarna som komponent i reaktorhärden är omhändertagna på sådant sätt att myndighetens krav kommer att uppfyllas. 6. Genomförd säkerhetsgranskning av ärendet Enligt SSMFS 2008:1, 4 kap. 3 ska säkerhetsgranskning utföras för kontroll av att tillämpliga säkerhetsaspekter är beaktade, och att tillämpliga säkerhetskrav på anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda. Granskningen skall genomföras på ett allsidigt och systematiskt sätt samt vara dokumenterad. Säkerhetsgranskningen skall göras i två steg. Det första steget, den primära granskningen, skall göras inom de delar av anläggningens organisation som ansvarar för den aktuella sakfrågan. FKA har redovisat resultaten av primär och fristående säkerhetsgranskning. Den primära granskningen har bedömt att planerade aktiviteter när det gäller provning och placering av styrstavar tillsammans med analys av den mekaniska integriteten visar att funktionen för system 222 säkerställs. Vidare påpekas att en redovisning av utlåtande från ackrediterat kontrollorgan ska presenteras före nukleär värmning. I FKA:s fristående säkerhetsgranskning kommenteras den valda strategin för hantering av styrstavar och man bedömer att de föreslagna åtgärderna tillförsäkrar styrstavarnas funktion för ett års drift SSM bedömer att säkerhetsgranskningen har utförts enligt gällande rutiner inom FKA. Det redovisade underlaget bedöms ha granskats i tillräcklig omfattning och djup. Både den primära och den fristående säkerhetsgranskningen bedöms hålla nödvändig kvalitet.

Sida: 20/24 7. Utlåtande från Ackrediterat Kontrollorgan Idag omfattas inte styrstavar av föreskrifterna SSMFS 2008:13 om mekaniska anordningar. Därmed ställs det heller inga krav på att ackrediterat kontrollorgan skall granska utredningar och åtgärder som genomförts i ärendet. FKA har emellertid i detta fall låtit genomföra sådan granskning. Dessa har omfattat tillverknings- och montagekontroll, provning, ny tryckpoleringsmetod samt bedömning av säkerhetsmarginalen för fortsatt drift. SSM har i sina bedömningar tagit hänsyn till de utlåtanden [20], [21] som ackrediterat kontrollorgan utfärdat i ärendet. 8. Samlad bedömning SSM gör följande sammanfattande bedömningar och värderingar: 1. SSM bedömer att drift av reaktivitetskontrollsystemet och påverkad utrustning kan ske inom ramen för gällande STF och instruktioner i enlighet med 5 kap. 1-2, SSMFS 2008:1. 2. SSM har granskat redovisningarna från FKA av ny interimslösnings påverkan på personalstrålskyddet. SSM bedömer att de angivna stråldoserna uppfyller 4 SSMFS 2008:26 avseende begränsning av stråldoser. 3. SSM bedömer att tryckpolering av styrstavarnas förlängardel med LPB-metoden har goda möjligheter att förbättra konstruktionens tålighet mot termisk utmattning. Förutsättningen för detta är en noggrann styrning och övervakning av processen vid tillverkningen. Förbättrad ytjämnhet hos styrstavarnas förlängardelar försvårar initiering av utmattningsinducerade skador. SSM anser dock att för kommande tillverkning av ersättningsstavar bör FKA tydligare i sin utvärdering av vald metod för tryckpolering belysa riskerna med metoden. 4. SSM bedömer att genomförd återkommande kontroll ger tillräcklig tillförlitlighet avseende provningssystemet förmåga att detektera och karakterisera defekter i styrstavarnas förlängare inklusive skaft.

Sida: 21/24 5. Samtliga styrstavar, homogena och delbara, har nu förlängare vilka är tryckpolerade. SSM:s bedömning är att tryckpoleringsmetoderna har relativt kort drifthistorik, varvid styrstavarnas förlängare inklusive skaft fortsatt behöver genomgå omfattande återkommande kontroll för att bygga upp drifterfarenheter innan några reduceringar i kontrollomfattningen eller kontrollintervall kan göras. 6. Grundorsaken till utmattningssprickorna är inte eliminerad utan fortfarande kvarstår att i blandningsområdet kan en nominell temperaturskillnad uppstå på maximalt 191 o C. Det innebär att man inte kan utesluta att nya (små) utmattningssprickor initieras över tid. Tryckpoleringen torde innebära att initieringstiden förlängs men det är inte säkert att tryckpoleringen helt förhindrar uppkomsten av nya sprickor om de termiska fluktuationerna får verka under en tillräckligt lång tid. Dock gör SSM bedömningen att sådana eventuella utmattningssprickor inte på kort tid kan växa till en icke acceptabel storlek. 7. De brottmekaniska analyserna har påvisat god skadetålighet vilket innebär att de solida tvärsnitten tål stora axiella och radiella sprickor innan brott eller plastisk kollaps förväntas. 8. SSM bedömer att den process FKA använder vid härdändringen, med sen uppdatering av individuella styrstavars position i härden, gör att man kommer att uppfylla kravet att innehålla reaktorhärdens konstruktionsgränser enligt 23 SSMFS 2008:17. 9. Vid planerad härdutformning kontrolleras att styrstavarnas reaktivitetsvärde inte överskrider uppsatt begränsning med sedvanlig metodik. Detta kommer att göra att kravet på härdutformning och styrstavssekvens i 25 SSMFS 2008:17 uppfylls. 10. SSM bedömer att de omflyttade och provade styrstavarna som komponent i reaktorhärden är omhändertagna på sådant sätt att myndighetens krav kommer att uppfyllas. Med hänsyn till ovanstående är det SSM:s samlade bedömning att marginalen mot styrstavsbrott är tillräckligt stor under minst 12 månaders drifttid och att reaktorn Forsmark 3 på ett säkert sätt kan drivas fram till RA- 11, dock längst till och med 31 oktober 2011, utan att skador av betydelse för säkerheten uppkommer och så att gällande säkerhetskrav uppfylls.

Sida: 22/24 9. Referenser [1] Beslut om tidsbegränsad drift av reaktorn Formark 3, SSM 2009/2221, 2009-09-10. [2] Forsmark 3 Ansökan om utökad drifttid med ny interimslösning mot tidigare beslut SSM 2009/2221. FKA Brev, FQ-2010-0720, 2010-06- 30. [3] Forsmark 3 Resultat från återkommande kontroll av styrstavar RA- 2010. Kompletterande uppgifter till ärende SSM 2010/2615. FKA Brev, FQ-2010-1072, 2010-10-08. [4] Forsmark 3 - Underlag för ansökan om drift under begränsad tid på grund av skador i styrstavar. FKA rapport, F3-2010-0230, Rev. 1, 2010-06-23. [5] E-post från FKA den 8 oktober 2010, Virva Nilsson, som svar på fråga om dosbelastning från SSM. [6] Forsmark 3 Styrstavsprovning RA10 Slutrapport, FM-2010-1132, Rev. 0, FKA 2010-10-06. [7] Forsmark 3 System 30-222, styrstavar. Återstart av Forsmark 3 efter revisionsavställning 2009. Redovisning med avseende på mekanisk integritet, dokument FT-2009-2723, Rev. 2, 2009-08-25. [8] Dahlberg, M., et al. Development of a European Procedure for Assessment of High Cycle Thermal Fatigue in Light Water Reactors: Final Report of the NESC-Thermal Fatigue Project, EUR 22763 EN, 2007. [9] Forsmark 3 Anmälan av anläggningsändring enligt SSMFS 2008:1, 4 kap. 5 - Styrstavar till RA10, M7 från GEH., FKA Rapport, FQ- 2010-0649, 2010-06-11. [10] Konstruktionsförutsättningar för styrstavar, system 222, i Forsmark 3, Beslut SSM 2009/3221, 2009-09-07. [11] Forsmark 3 Anmälan av konstruktionsförutsättningar för system 222, FKA Brev, FQ-2010-0355, 2010-03-23. [12] Granskning av ansökningar om utökad drifttid med anledning av skador i styrstavsdelar i Oskarshamn 3 och Forsmark 3. SSM Granskningsrapport SSM 2009/2089, SSM 2009/2221, 2009-09-10 [13] Forsmark 3 - Genomförd provning på styrstavar och anslutande komponenter RA10, dokument FM-2010-1145 rev 0, 2010-10-08. [14] http://www.lambdatechs.com/surfaceenhancement/lowplasticityburnishing.html [15] Forsmark 3 System: 30-222 Styrstavsförlängare. Utvärdering av tryckpolering Low Plasticity Burnishing LPB, dokument FT-2010-2064 rev 2. 2010-08-20.

Sida: 23/24 [16] Forsmark 3 System: 30-222 Control rod extension. Burnishing Procedure Specification, document FTC-2010-0260 rev 1, 2010-06- 22. [17] Forsmark 3 Redovisning av planerad provning av styrstavar och anslutande komponenter RA F3.10, FM-2010-0700, Rev. 2, 2010-06- 24. [18] PMT-2004 Delrapport 2 Principer, metoder och tillvägagångssätt för kontrollgruppering av interna delar, PMT-2004 utgåva 5, 2005-08- 05. [19] Forsmark 3 Planerade styrstavsåtgärder RA10, FT-2010-2203, FKA, 2010-08-25. [20] Forsmark 3- RA10 Kontroll och provning av styrstavar, kolvrör och drivdonens övre del, jorott20101012/1, Inspecta Nuclear AB, 2010-10-12. [21] Forsmark 3, system 222 styrstavar, LORMIK101011_1, Inspecta Nuclear AB, 2010-10-11. [22] Forsmark 3 - Införandeunderlag för AÄ Kärnbränsle Variant - GE14 från GENUSA - och Härdändring 2010, FT-2009-1479 rev. 1, sept 2009. [23] Forsmark 3 preliminärt bränslebyte cykel 26 inför RA10, Ref. 1002152944/02, FKA, 2010-06-02. [24] SKI:s syn på anmälan och redovisning av härdändring, SKI PM 06:05, SKI 2006/348, 2006-05-09. [25] Beslut om att förelägga Forsmarks Kraftgrupp AB att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Forsmark 3, SSM 2009/2221, 2009-09-10. [26] Forsmark 3 - Granskning av godtyckligt fallande styrstav utanför sekvens, SSM 2009/4427, 2010-07-06.

Sida: 24/24 Sändlista Forsmarks Kraftgrupp AB För kännedom OKG Aktiebolag Ringhals AB Inspecta Nuclear AB ÅF-TÜV Nord AB ck, ckx, Granskningsgruppen, Klas Idehaag, Tomas Isenstam, Anneli Hällgren