Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn. Vi kallade seminariet Folkhögskolans roll i IOGT-NTO - rörelsen. Med under rubriken: Folkbildningen och den ideella sektorn NBV och folkhögskolorna Fakta om seminariet: Tema/rubrik: Vilken roll skall folkbildningen, studieförbundet NBV och folkhögskolorna ha i det framtida arbetet inom IOGT-NTO? ett samtal mellan kongressombud, medlemmar och företrädare för folkbildningen Tid och plats: 11 juli 2003 i Jönköping Samarbetspartners: Wendelsbergs folkhögskola, Tollare folkhögskola och NBV förbundet. Medverkande: Kongressombud vid IOGT-NTOs kongress samt intresserade medlemmar. Antal deltagare: C:a 100 st. Material och frågeställningar har hämtats via Folkbildningsrådet. Inför vårt seminarium presenterades deltagarna en rad frågeställningar som mer precist behandlade folkbildningens roll inom nykterhetsrörelsens arbete, främst inom IOGT-NTO rörelsen. Slutsatser för IOGT-NTO IOGT-NTO har två folkhögskolor och är bildare av och medlemsorganisation i ett studieförbund. Funktionärerna uppfattar dessa folkbildningens redskap som mycket viktiga. De ger konkreta förslag på hur verksamheten ytterligare kan utvecklas. Av svaren på frågorna kan man dra följande slutsatser; - Rörelsen behöver fungerande organisationer för folkbildning. - Resurserna kan utnyttjas mer och bättre och bör användas närmare medlemmar och ledare. - Slagkraften skulle bli ännu bättre om de tre folkbildningsaktörerna vidgade samarbetet och spred sin verksamhet geografiskt. - Kunskapen om folkhögskolorna och NBV är goda. - En folkbildningsdelegation bör tillsättas som får i uppdrag att utveckla samverkan mellan de tre folkbildningsaktörerna och IOGT-NTO.
Slutsatser för Framsynsarbetet Om man på grundval av IOGT-NTO:s ledare och funktionärer kan dra några generella slutsatser som kan ha betydelse för hela folkbildningen är det dessa: - Folkhögskolor och studieförbund upplevs som viktiga inspirations- och tankesmedjor. - Samverkan mellan folkrörelsen och dess studieförbund och folkhögskolor bör stärkas. - Folkrörelser och studieförbund är viktiga för att stimulera ett demokratiskt utvecklingsarbete. Därför bör samarbetet i demokratifrågan stärkas. - Bidragssystemet bör stödja studieförbundens och folkhögskolornas lokala projekt och samverkan mellan medlemmarna. - De folkrörelser som har studieförbund bör ges större möjlighet att utnyttja folkbildningen i sin verksamhet. Detta bör stimuleras med riktat stöd i bidragssystemet. - Folkhögskolans långa kurser är viktiga, men bidragen bör utformas så att det stimulerar olika demokratiprojekt med huvudmannen eller i lokal samverkan.
Bilaga: Sammanställning av svar IOGT-NTO profilerar sitt arbete kring tre viktiga frågor. Dessa formuleras i frågeställningarna 1-3. 1. Alkohol- och narkotikapolitiskt arbete A. Vilken roll bör studieförbunden och folkhögskolorna ha för att stödja medlemmar i alkohol- och narkotikapolitiskt arbete? - studiematerial - kurser - kunskapsbank - föreläsarservice - kontakter med allmänheten - cirkelledarutbildning - ANT-pedagogutbildning - Grundkunskap, argumentation, fortbildning, aktiviteter B. Hur kan folkbildningen bli en resurs i nätverksbygge kring dessa frågor? - inbjuda till möten, frukost, lunch etc. för andra föreningar, företag, yrkesgrupper - cirkelledarutbildning - kulturarrangemang - temasatsningar - kunskap ökar motivationen att vända sig utåt - peppning av medlemmarna C. På vilket sätt kan folkbildningen hjälpa rörelsen att nå ut med alkohol- och narkotikafrågor till allmänhet och beslutsfattare? - Kulturarrangemang teater, revy, sång, musik, rollspel, forumteater - Utbilda rollspels- ledare och utbilda för forumteater - Föreläsningar - Kurser, seminarier - annonsering - information vid studiecirklar - föräldramöten 2. Sociala arbetet A. Finns det grupper inom rörelsens sociala arbete som särskilt behöver folkbildningen och hur ska vi nå dem? Grupper: - f.d. missbrukare - KRIS - Invandrare - ensamma - Barn till missbrukare Hur skall vi nå dem: - Lägerverksamhet - Information
- Personlig kontakt - Kamratkedjor - Familjegrupper B. Hur skall vi utnyttja folkbildningens metoder för att värva medlemmar och sprida det sociala arbetet till nya orter? - Samtalscirklar - Diskussionsgrupper - Skolverksamhet - Kulturarrangemang 3. Förebyggande verksamhet A. På vilket sätt kan folkbildningen hjälpa till att utveckla medlemmarna till goda förebyggare? - inspirera - utbilda - ledarutbilda - medvetandegöra - ta fram bra material B. Hur kan studieförbundet och folkhögskolorna bli en resurs för att stärka det demokratiska organisationsbygget? - Utveckla nya mötesformer typ forumteater - Utbildning i föreningsteknik - Prova och utveckla nya metoder - vara en plats för debatten om demokratin C. Vilken roll kan folkbildningen spela i arbetet med att bygga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle? - medvetenhet - kunskap - föregå med gott exempel på egna skolor och arrangemang - ta fram bra studiematerial Dessutom satsar IOGT-NTO mycket medvetet på att stärka medlemmar och ledare. Det sker under benämningen Individutveckling. 4. Individutveckling A. Hur skall vi ta tillvara folkbildningens resurser för medlemmarnas individuella växt och utveckling? - utnyttja våra duktiga folkbildare på kurser och konferenser - skicka aktiva medlemmar på belöningskurser t ex kongress - vara öppen för medlemmarnas behov och intressen; genom folkbildningen finns möjligheter till detta B. En organisation är summan av sina ledares förmåga, har någon uttryckt det. Vad kan folkbildningen bidra med när det gäller ledarutveckling? - Utbildning i ledarpedagogik - Föreningsledarutbildning - Funktionärsutbildning - Barn- och ungdomsledarutbildning
C. Det finns människor och ledarförmågor utanför rörelsen som vi borde nå och aktivera. Vilka metoder ska vi använda för att nå dessa? - erbjuda bra utbildningar och material - kontakta personalansvariga på företag, dietister, hälsohandläggare, sjukvårdspersonal, skolpersonal. - Anordna föreläsningar och konferenser till olika målgrupper, baserat på de behov som finns NBV är på sitt sätt IOGT-NTO:s studieförbund. Hur ser rörelsens funktionärer på detta? 5. NBVs roll i IOGT-NTOs arbete Hur tar vi som IOGT-NTO vara på de resurser som NBV utgör landet runt? Hur skulle ni vilja att fungerade? A. Lokalt för föreningarna - ömsesidig kontakt - studieråd i samhället eller stadsdelen, studieorganisatören ansvarar - administrativ/ekonomisk resurs - tips om material och föreläsare - stöd i förändringsarbete - kulturprogram - presentation av NBVs studieprogram på föreningsmötet - bättre information om studiecirklar, ämnen och kulturaktiviteter - studieledar- och cirkelledarsamlingar B. Regionalt för distrikten - kompetensutveckling - samarbete mellan styrelserna - NBV bör vara som en länk mellan våra medlemmar och andra organisationer inom NBV - Föräldracirklar i samarbete med lokalföreningen - Information om kommande satsningar - Kontakt med studiecirkelledare C. Centralt för förbundet - samma som under B - materialframställning typ musikleken - studiecirkel med tema - utge gemensamt material IOGT-NTO äger två folkhögskolor Tollare och Wendelsberg. 6. Folkhögskolornas roll i IOGT-NTOs arbete Hur tar vi som IOGT-NTO vara på de resurser som folkhögskolorna utgör? Hur skulle ni vilja att det fungerade? A. Lokalt för att t ex rekrytera deltagare eller sponsra deltagare - önskvärt att rörelsen mer metodiskt använder folkhögskolorna för att utbilda sina medlemmar - marknadsföring broschyr till lokalföreningarna - stimulera till deltagande i skolans utbud
- se till att fler medlemmar går på skolorna - kamratstödsverksamheten B. I samverkan mellan folkhögskolorna och distrikten, särskilt de distrikt som ligger nära någon av rörelsens folkhögskolor - anordna kortkurser på folkhögskolorna eller hemma med ledare från skolorna - ge förslag på kursämnen - praktikplatser kan ordnas till gagn för verksamheten - utnyttja skolans resurser till t ex distriktsstyrelseutbildning - se till att deltagarna i Ung och kung och Stark och klar, metoder i drogförebyggande arbete, får information om folkhögskolorna - studiecirklar på veckohelger - utnyttja skolans elevkår - koppla ihop NBVs samarbetsorganisationers medlemmar (Bosnier, KRIS) med folkhögskolorna via studiecirkelverksamheten i NBV C. Borde rörelsen avsätta utvecklings- och förnyelse medel till samverkan mellan folkhögskolorna och distrikt eller kretsar? - till filialverksamhet (skolan utanför skolan) - utbildning av medlemmar/funktionärer i exempelvis de tre benen - för att etablera folkhögskola på hemmaplan där ordenshuset är basen och NBV cirkeln kittet/röda tråden. - Undervisning på distans och som föreläsningar - som stöd till det lokala folkbildningsarbetet 7. Hur kan folkhögskolorna utgöra en resurs för rörelsen när det gäller A. Förnyelse och utvecklingsarbete - studieledarutbildning - projektledarutbildning + redovisning - tankesmedja - kurser med koppling till de tre benen och andra aktiviteter - fortsatt utveckling av samverkan med universitetet - studieförberedande för universitetsstudier - ledarskapsutbildning - lärare är bra kursledare - social rehabilitering typ Dagöholm B. Kontakter med forskarvärlden - föra ut forskningsresultat på ett enkelt sätt - seminarier / tankesmedjor - lägga ut material på Internet i populärform - sammanställning av forskningsresultat - föreslå ämnen för uppsatser och ny forskning - EU-projekt - mediaforskning C. Integrationsarbete - gör nya satsningar! - högre utbildning i svenska - kortkurser i demokrati och föreningskunskap - mentor - utbildning
- rekommendera studier på folkhögskola - integration av inflyttade, invandrare, nya medlemmar - driva rehabiliteringsutbildning D. Ohälsoproblem - viktigt med ett bra integrationsarbete för att på så sätt slippa ohälsa - ANT-utbildning för lärare och personal i vårdyrken t ex i samarbete med försäkringskassan - Retreat, tysta kurser, reflexion - Prime for life (ett speciellt pedagogiskt program) 8. Prioriterade grupper Skall studieförbunden och folkhögskolorna prioritera några särskilda grupper i sin verksamhet? - ensamföräldrar - lågutbildade - uppdragsutbildning för kapitalstarka grupper/företag t ex Prime for life - handikappade, och information om handikapp - våra medlemmar i första hand - personer med inlärningshandikapp, och med särskilda behov, personer med annan kulturell/etnisk bakgrund t ex de elever som inte kommer in på nationella program i gymnasieskolan 9. Är ohälsan ett problem som vi skall arbeta med? A. Hur skall vi vidga vårt arbete på detta område? - fortsätta vår hälsoarbete med inriktning på ANT - utveckling av självhjälpsgrupper för grupper då vård och rehabilitering är avslutad. Kan gälla trafikskadade, alkoholrelaterade sjukdomar mm - samarbete med länkrörelsen, AA, rehabiliteringspersoner, vårdcentraler, barnavårdscentraler - studiecirklar om hälsa och motion med inslag av ANT-utbildning - kreativt samarbete med UNF - kost- näringslära motion B. Vilken roll spelar den sociala gemenskapen för hälsan? - oerhört stor roll, trygghet glädje - viktigare att tala om tankesmedja än om studiecirklar C. Att ha en uppgift, vara behövd, anses viktigt för hälsan. Vad betyder det för oss? - viktigt att utbilda ledare att alla får en uppgift - NBV skall vara det trivsamma studieförbundet som erbjuder rätt meny i valet av studiecirklar - Studiecirkelns kaffepauser D. Skall vi arbeta med t ex vuxnas alkohol och drogvanor via arbetsplatsen som arena? - de som inte har problem måste få kunskap om dessa - viktigt att utbilda kamratstödjare samt stöd för spelberoende - Prime for life kan vara en bra modell - Man kan nå föräldrar och få en attitydförändring
E. Vilken roll har NBV och folkhögskolorna? - utbildning och inspiratörer / tankesmedjor för cirkelledare - eldsjälar och administratörer inom nykterhetsrörelsen - bilda, vårda och utveckla nätverk med externa intressenter - samarbete kring utveckling av material och metoder - skapa. Utveckla. Förnya 10. Använder vi våra resurser rätt? Wendelsberg: - bättre nu - inriktningen på verksamheten börjar kännas bra - en bra bit på väg mer fokus på kärnfrågorna - ja - en ide gör kurser för deltagare som arbetar med hemsidor på olika nivåer Tollare: - samma som Wendelsberg men Tollare upplevs ha haft en starkare profil och har därför inte genomgått så stor förändring de senaste åren - bra inriktning, bra stöd för den ideella verksamheten Viktigt att skolorna har olika kompletterande profiler väl grundade i ideologin som skall kommuniceras tydligt NBV: - Här finns mer att önska i form av samordning, koordinering och framförallt kommunikation - Medlemsorganisationerna tar inte för sig därav används inte resurserna rätt. NBV skall vara inspirationskälla - Kulturen är viktig 11. Vilken roll anser ni att NBV och folkhögskolorna har/skall ha i rörelsens arbete? A. Idéer - serviceorgan producera studiematerial - de skall komma med banbrytande idéer och sprida dessa till rörelsen - gör studiecirklar i t ex matlagning för ensamstående - inspirationskälla för det ideella arbetet - möjlighet till folkbildningsinriktade seniorkonsulenter som delas mellan NBV/IOGT- NTO - att fylla rörelsens behov av kunskap o utbildning så att man inte går över ån efter vatten och anlitar dyra konsulter med lägre kvalitet som resultat. Exempel UNFs projektledarutbildning B. Kritik - kritiken på NBV faller ofta tillbaka på medlemsorganisationerna - rekrytera folk utifrån för att få nya idéer - tungrodd rapportering av kulturprogram C. Övrigt: - Viktigt att nu utveckla och erbjuda lärarfortbildning i ANT - Lärare bör vara medlemmar och bärare av ideologin