Granskningsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2018 Sundsvalls kommun Granskning av trygghet i skolan
Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Genomförande... 3 3. Revisionskriterier... 4 3.1. Skollagen (2010:800), kap 6... 4 3.2. Diskrimineringslagen (2008:567), kap 3... 4 3.3. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling... 5 3.4. Skolverkets stöd i arbetet med åtgärder mot kränkande behandling... 5 3.5. Interna styrdokument i kommunen... 5 4. Granskningsresultat... 6 4.1. Arbete med att kartlägga, förebygga och upptäcka... 6 4.2. Arbete med att anmäla, utreda och åtgärda... 8 4.3. Uppföljning och kontroll...10 5. Sammanfattande bedömning...12 Bilaga 1: Källförteckning...14 1
1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sundsvalls kommun granskat barnoch utbildningsnämnden i syfte att bedöma om nämnden har tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan. Vår sammanfattande bedömning är att barn- och utbildningsnämnden delvis säkerställt tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan. Nämnden följer verksamheternas arbete via uppsatta mål samt viss återrapportering inom området, vilket är positivt. Vi uppmärksammar dock att det sammantaget finns stora brister i skolornas likabehandlingsplaner och att det finns brister när det gäller den nuvarande rutinen för anmälningar av kränkande behandlingar. För svar på uppställda kontrollmål samt våra rekommendationer se avsnitt 5; Sammanfattande bedömning. 2
2. Inledning 2.1. Bakgrund Huvudmannen har enligt skollagen och diskrimineringslagen ett långtgående ansvar i alla led när det gäller att motverka kränkande behandling. Utbildningsanordnare har i den nya diskrimineringslagen fått ett större ansvar för att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter. Tidigare omfattade lagstiftningen tre diskrimineringsgrunder men med den nya lagen har fyra ytterligare tillförts. Sammantaget gäller det: kön, könsidentitet, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Rutiner och aktiva insatser förväntas finnas på plats för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling. Diskrimineringslagen stipulerar att det ska genomföras en bedömning av om det föreligger risk för diskriminering, analysera orsakerna, åtgärda genom förebyggande arbete samt följa upp och utvärdera. Arbetet ska dokumenteras. Vidare ska det förebyggande arbetet i stor utsträckning ske under medverkan av eleverna, vilket framgår av särskild förordning. Sammantaget krävs att huvudmannen kontinuerligt uppdaterar och följer upp rutiner och riktlinjer, samt ger förutsättningar för att styrande och stödjande dokument blir levandegjorda inom ansvarsområdet. Skollagen hänvisar till diskrimineringslagen (6:2) men anger också att det årligen ska tas fram en plan mot kränkande behandling, skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering. De förtroendevalda revisorerna har med utgångspunkt i detta beslutat genomföra en granskning av barn- och utbildningsnämndens arbete för att skapa trygghet i skolan och motverka kränkande behandling. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om barn- och utbildningsnämnden har tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan. I granskningen besvaras följande revisionsfråga: Har nämnden säkerställt att det finns en god kvalitet vad gäller att: o förebygga o upptäcka o utreda o åtgärda samt o följa upp arbetet med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan? Har riskanalyser ställts upp i det förebyggande arbetet? Rapporteras avvikelser till nämnden? 2.3. Genomförande Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med verksamhetsledning inom barn och ungdomsförvaltningen samt enhetsansvariga rektorer. Granskningen omfattar kommunal förskoleklass, grundskola samt fritidshem. 3
I den del uppdraget som gäller granskning av enskilda Skolinspektionsärenden genomförs granskningen utifrån allmänna synpunkter i enlighet med kommunallagens 2 kap. 3 punkt 4. 3. Revisionskriterier 3.1. Skollagen (2010:800), kap 6 Av skollagens kap 6, 5-8 framgår att huvudmannen: Ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Av 10 framgår att personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av skollagens 5 kap 5 framgår att ordningsregler ska finnas för varje skolenhet för att bidra till elevernas trygghet och studiero. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. 3.2. Diskrimineringslagen (2008:567), kap 3 Av lagens 3 kap 2 framgår att arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att: undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och följa upp och utvärdera arbetet. I 3 anges att arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828). 4
3.3. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling Enligt 2 i förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling ska en plan mot kränkande behandling upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet som planen gäller för. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 3.4. Skolverkets stöd i arbetet med åtgärder mot kränkande behandling Skolverket uppger att det är angeläget att huvudmannen ser till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Enligt Skolverket ska varje förskola, skola och annan skolverksamhet genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Vidare beskriver Skolverket att det förebyggande arbetet kan göras i fem steg: 1. Kartlägg risker för kränkningar. 2. Analysera orsaker till riskerna. 3. Sätt upp mål och bestäm åtgärder. 4. Upprätta en plan mot kränkande behandling. 5. Följ upp och utvärdera. Skolverket rekommenderar även att huvudmannen säkerställer att det finns rutiner för rapportering, anmälning, utredning, åtgärdande och dokumentation av kränkande behandling. 3.5. Interna styrdokument i kommunen I barn- och utbildningsnämndens mål- och resursplan för 2018 har nämnden angett fem mål inom fullmäktiges prioriterade område Goda livsvillkor. Målen lyder enligt följande: Alla barn och lever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga Alla verksamheter har ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Följande indikatorer har fastställts för målen: Indikator Utfall 2017 Önskad nivå 2018 Alla elever känner sig trygga i skolan 84 % 100 % Alla förskolor och skolor har en aktuell likabehandlingsplan 48 % 100 % 5
4. Granskningsresultat 4.1. Arbete med att kartlägga, förebygga och upptäcka Nämndsnivå Nämnden har i februari 2016 reviderat Anvisning vid upprättande av Likabehandlingsplan. Anvisningen innehåller bl.a följande: Anvisningar för arbetet med att upprätta likabehandlingsplaner. Beskrivning av vad skolornas planer ska innehålla. Anvisningar för skolornas arbete med likabehandling på skolan. Ansvarsfördelning för arbetet. Vidare innehåller dokumentet en beskrivning av rutinen för att anmäla om en elev har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Här anges att systemstödet LISA ska användas i hela förvaltningen för anmälningar. Nämndens anvisning finns tillgänglig för alla medarbetare på Sundsvalls kommuns Intranät. Här återfinns även en word-mall för skolornas likabehandlingsplaner. Vi har kontrollerat att nämnden: Via sin styrning säkerställt att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling och årligen upprättar en plan för kränkande behandling. Har system och rutiner för att ta reda på om kränkningar, trakasserier eller diskriminering förekommer. Förvaltningsnivå Enligt direktiv från förvaltningen ska samtliga skolor skicka sina likabehandlingsplaner till en gemensam myndighetspostlåda. Planerna ska därefter diarieföras och publiceras på respektive enhets hemsida. Enligt en sammanställning av 2017 års likabehandlingsplaner som vi tagit del av har verksamhetscheferna vid två tillfällen under hösten 2017 skickat påminnelser till rektorerna om att skicka in likabehandlingsplanerna. Förvaltningens kvalitetsavdelning har i januari 2018 kontrollerat de planer som inkommit och resultatet av kontrollerna har dokumenterats. Kvalitetsavdelningens kontroller visar att 15 av 34 skolor hade aktuella likabehandlingsplaner vid utgången av år 2017. I januari 2018 fanns enligt underlaget 13 ytterligare inskickade likabehandlingsplaner, som inkommit efter påminnelser, som även dessa har kontrollerats av kvalitetsavdelningen. Förvaltningens sammanställning (2017) över inskickade likabehandlingsplaner omfattar inte fritidshem. Avdelningen har även kontrollerat innehållet i de inkomna planerna och i vilken utsträckning de uppfyller skollagens och Skolverkets grundläggande krav på likabehandlingsplaner. Enligt avdelningens bedömning har planerna ett sammanlagt indexvärde 1 motsvarande 24,5 av totalt 100. Värdet 100 motsvarar en aktuell plan som uppfyller Skolverkets grundläggande krav. Kvalitetsavdelningens granskning av de inskickade likabehandlingsplanerna visar vidare att: 1 Indexvärde beräknas utifrån följande per skolenhet: 0 = ingen aktuell plan, 33 = aktuell plan med tydliga brister utifrån Skolverkets krav, 66 = aktuell plan med vissa brister utifrån Skolverkets krav, 100= aktuell plan som uppfyller grundläggande krav. Totalsumman divideras med antalet skolor. 6
Ett antal enheter har skickat in samma likabehandlingsplan som föregående år, med justerat årtal. Det har förekommit att vissa planer som skickats in är identiska med andra enheters. Flera enheter har skickat in likabehandlingsplaner som är inaktuella, sett till årtal. Några rektorer vi intervjuat uppger att de inte lägger så stor vikt vid att skicka in sin likabehandlingsplan till förvaltningen. Detta eftersom de inte upplevt att de fått någon återkoppling efter att planerna skickats in och diarieförs i den gemensamma myndighetsbrevlåda, vilket även innebär att likabehandlingsplanerna publiceras offentligt. Konsekvensen är enligt rektorerna att ofullständiga planer finns att tillgå för allmänheten. Några rektorer har i år efterfrågat återkoppling och förbättringsförslag från förvaltningen och i dessa fall upplevs förvaltningens återkoppling ha varit god och bidragit till förbättrade planer. I granskningen har vi tagit del av underlag som styrker att en generell återkoppling av genomgången av samtliga likabehandlingsplaner har gjorts. Denna återkoppling har enligt uppgift lämnats i skolområdenas samarbetsrum i mars 2018. Förvaltningen genomför årligen en elevenkät. Elevenkäten skickas till samtliga elever i åk 3 och 9 och syftet är bl.a att kartlägga elevers upplevda trygghet och kränkningar. Enkätresultatet för respektive skola görs tillgängligt för ansvarig rektor. Hur resultatet av elevenkäten hanteras beskrivs närmare nedan samt i avsnitt 4.1.3. Enhetsnivå Vi har genomfört intervjuer med fem rektorer samt i vissa fall elevhälsopersonal på rektorernas skolor. Från de skolor vi intervjuat har vi också efterfrågat likabehandlingsplaner. Vi har erhållit likabehandlingsplaner från fyra skolor. Vi har erhållit en likabehandlingsplan från ett fritidshem. Vår granskning av de fyra planer vi erhållit visar att resultatet från elevenkäten redovisas i två av planerna. Våra intervjuer bekräftar att rektorerna i låg utsträckning använder sig av enkätresultaten i sitt förebyggande arbete. Vi har via intervjuer och stickprov kontrollerat att skolorna: 1. Kartlagt risker för kränkningar. 2. Analyserat orsaker till riskerna. 3. Satt upp mål och bestämt åtgärder för att förebygga och upptäcka kränkande behandling. 4. Beslutat om rutin för anmälan av kränkande behandling. Vår granskning av de likabehandlingsplaner vi erhållit visar följande när det gäller kartläggning av risker för kränkningar (förekomst av risker och orsaksanalys) I samtliga likabehandlingsplaner som vi tagit del av finns avsnitt som beskriver slutsatser från kartläggningsarbete samt ev. risker för inslag av kränkande behandling eller diskriminering. Likabehandlingsplanen för Skönsmons skola lyfter fram ett behov av att i högre utsträckning involvera eleverna i att arbeta vidare med resultatet av elevenkäten. I Hagaskolans likabehandlingsplan görs en beskrivning elevenkätens resultat i form av utvecklingsområden som skolan ska arbeta vidare med. Vidare finns en beskrivning av resultatet av Hagaskolans lokala trygghetsenkät (vt- 2018). I en likabehandlingsplan anges att det i hög grad förekommer verbala, psykiska och fysiska kränkningar via sociala medier eller raster. Kränkande behandling beskrivs som ett vanligt inslag i elevernas vardag. Av intervjuer med rektorerna framgår att några skolor genomför trygghetsvandringar, där eleverna får beskriva vilka områden på skolan (inne och ute) som upplevs otrygga. Även skolsköterskornas hälsosamtal som hålls med samtliga elever i förskoleklass, år 4, 7 och år 1 i gymnasiet uppges vara en metod som används för att upptäcka och kartlägga risker för 7
kränkningar. Vår granskning av likabehandlingsplanerna visar att det inte finns någon gemensam struktur för hur risker för kränkningar kartläggs och analyseras. I samtliga likabehandlingsplaner vi tagit del av återfinns mål och åtgärder för att förebygga och upptäcka kränkande behandling. Exempel på mål är: Eleverna deltar i analys av resultat Att alla elever ska känna sig trygga på skolan Att alla elever ska efter mognad och ålder kunna ta ansvar för sitt sociala sampel med barn och vuxna Exempel på åtgärder är: Fler rörliga vuxna ute på raster samt rastvärdar i uppehållsrum Revidera plan för främjande/åtgärdande arbete utifrån förändringar som sker under läsåret Nytt rastvärdsschema ska upprättas Av våra intervjuer med rektorer och elevhälsopersonal kan vi utläsa att arbetssättet vid framtagande av likabehandlingsplaner varierar mellan skolorna. Ingen av de intervjuade skolorna uppger att elever är direkt delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanerna. 4.2. Arbete med att anmäla, utreda och åtgärda Politisk nivå Som tidigare nämnts har nämnden antagit Anvisning vid upprättande av Likabehandlingsplan. I anvisningarna betonas att skolorna ska upprätta skriftliga rutiner för utredning av kränkningar eller diskriminering. Här anges också att anmälningar uppåt i organisationen ska ske via systemstödet LISA. Vi har inte kunnat styrka att förvaltningen gör någon aggregerad analys av de anmälningar som tas emot från skolorna. Vi kan inte heller styrka att nämnden hittills på ett rutinmässigt vis tagit del av rapporterade anmälningar. Vi har kontrollerat att: Nämnden har rutiner för att anmäla, utreda och åtgärda fall av kränkande behandling och diskriminering. Nämnden har dock i februari 2018 behandlat internkontrollplan 2018 (2018-02-28, 33). Nämnden beslutar att kontroller ska ske av följande områden; Hur anmälningar i LISA-systemet följs upp, kränkningar och rutinen för anmälan till huvudmannen. Resultatet av internkontrollen ska redovisas för nämnden i december 2018. Vi har inte erhållit någon dokumenterad rutin för huvudmannens utredning och åtgärder av kränkningar och diskriminering. Elever och vårdnadshavare kan anmäla skolhuvudmän till Skolinspektionen och/eller Barnoch elevombudet 2 om de anser att skolan inte gjort tillräckligt för att motverka kränkande behandling. I nedanstående diagram (Figur 1) redovisas antalet anmälningar avseende kränkande behandling mot kommunala skolor i Sundsvall som lämnats till Skolinspektionen. Statistiken 2 Barn- och elevombudet är en avdelning inom Skolinspektionen. 8
visar att Skolinspektionen de senaste tre åren riktat kritik till Sundsvalls kommun i 12 ärenden. Kritiken 3 har inneburit föreläggande, anmärkning och avstående från att ingripa. Figur 1. Antal anmälningar som gjorts till Skolinspektionen de senaste tre åren Antal anmälningar till Skolinspektionen om kränkande behandling, totalt 25 23 20 15 13 10 8 8 5 0 1 2015 2016 2017 3 Antal anmälningar Varav anmälningar som lett till kritik I nedanstående tabell redovisas antalet anmälningar om kränkande behandling som registrerats i kommunens avvikelsesystem LISA. Antal anmälningar Varav dessa är klassade som allvarliga händelser eller mycket allvarliga händelser 2016 9 2 2017 383 255 2018 (tom sept) 254 87 Totalt 646 344 Av LISA-statistiken framgår att den mest förekommande kränkande behandlingen som leder till anmälan i LISA-systemet är kränkningar genom fysiskt våld (48 % av ovanstående anmälningar). Näst vanligaste orsaken till anmälan är verbala trakasserier (22 %). Annat och ospecificerade orsaker utgör 19 % av anmälningarna. Skolnivå Avvikelserapporteringssystemet LISA är tillgängligt för samtliga medarbetare inom skolan. Av intervjuer framgår dock att rektorerna upplever LISA-systemet som delvis trubbigt av olika skäl. Följande skäl nämns: Varje kränkning ska värderas till Allvarlig respektive Mycket allvarlig. Värderingen beskrivs som svårbedömd av rektorerna. 3 Föreläggande: Utfärdas vid brister. I ett föreläggande står det vilka brister som måste åtgärdas, och vilka krav Skolinspektionen ställer på huvudmannen. Skolinspektionen följer upp att bristerna åtgärdas. Anmärkning: Utfärdas vid mindre allvarliga brister. Huvudmannen är skyldig att åtgärda bristerna, och Skolinspektionen följer upp att bristerna åtgärdas. Avstående från ingripande: Om överträdelsen är ringa eller om bristen snabbt rättas till. 9
Roller och ansvar vid inrapportering i systemet upplevs otydliga. Ofta sköter berörd lärare/medarbetare inrapporteringen i systemet men det är otydligt vem som ansvarar för att de facto genomföra åtgärder i praktiken, samt dokumentera planerade åtgärder i LISA. Således upplever rektorerna oklarheter även i uppföljningen av avvikelsen. I de fall flera elever är inblandade i ett ärende upplevs det vara svårt att veta hur dokumentation ska göras i systemet. Sammanfattningsvis bidrar de upplevda problemen med systemet, enligt rektorerna, till att dokumentation inte alltid görs i systemet. Detta kan medföra att samtliga avvikelser inte rapporteras i systemet. I LISA kan statistik och information om anmälningar genereras på förvaltningsövergripandesåväl som på skolenhetsnivå. Av våra intervjuer framgår att varje rektor har möjlighet att ur systemet ta fram sammanställningar över avvikelser för sin skola. Det varierar dock hur, och i vilken utsträckning, statistiken används av rektorerna. Endast någon av de intervjuade rektorerna använder statistiken som ett underlag inför arbetet med likabehandlingsplanen. I samtliga likabehandlingsplaner vi tagit del av återfinns dokumenterad rutin för hur, när och till vem anmälning av kränkande behandling ska ske. Rutinerna omfattar även att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev, samt rutiner för när vuxen kränker eller diskriminerar elev. Dessa rutiner är lokalt utformade utifrån skolenheternas förutsättningar. Vi har kontrollerat att: Skolorna har rutiner för att anmäla, utreda och åtgärda fall av kränkande behandling och diskriminering. 4.3. Uppföljning och kontroll Som en del i nämndens arbete med att mäta och följa upp nämndens mål (se avsnitt 3.3) anges att elevernas upplevelse av trygghet ska mätas i elevenkäten. Nämnden har i maj 2018 behandlat tertialrapport per april 2018. Via rapporteringen tar nämnden del av viss information som rör kränkande behandling och verksamheternas arbete med likabehandlingsplaner. I rapporten återfinns viss analys av resultatet från elevenkäten: Det finns inte några större skillnader mellan kommunala skolor vad beträffar upplevelsen av trygghet och arbete mot kränkningar. Kommunen som helhet är jämförbar med riket vad avser indexvärden. Vi har kontrollerat att nämnden: Följer upp de mål som fastställts. Via uppföljning, säkerställt att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling och årligen upprättar en plan för kränkande behandling. Nämnden informeras även om skolornas arbete med likabehandlingsplaner: 28 av 34 skolor har aktuella likabehandlingsplaner i slutet på januari 2018. Antalet planer har stigit markant, dock håller många av planerna fortsatt låg kvalitet. 56 procent av skolorna har ingen aktuell plan, eller en plan med stora brister. Som åtgärdsförslag när det gäller bristerna i arbetet med likabehandlingsplanerna anges i rapporten att att en tydligare återkoppling av verksamhetscheferna, till skolledare, bör kunna 10
leda till bättre indexvärden för 2018. Vidare anges att material som möjliggör en formativ återkoppling utifrån grundläggande krav tillhandahålls av kvalitetsavdelningen inom barnoch utbildning. Stöd ges även av tjänstepersoner inom förvaltningen. Prognos av huruvida nämndens mål inom området kommer att uppnås eller ej framgår inte av tertialrapporten. Skolnivå Av våra intervjuer framgår att kvalitetsavdelningen efter sin kontroll av skolornas inskickade likabehandlingsplaner (se avsnitt 4.1) bedömer att det sällan framgår av planerna vilka åtgärder som är nya för året, samt vad tidigare insatser kring systematiskt kvalitetsarbete resulterat i. Många planer, i synnerhet inom förskolan, uppfattas av kvalitetsavdelningen vara visionära policydokument istället för en faktisk beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt en sammanställning av grundskolornas likabehandlingsplaner som tagits fram inom kvalitetsavdelningen hade tre av de fem skolor som ingår i vårt urval (Lidens skola, Bergsåkers skola och Skönsmons skola) i februari 2018 planer med stora brister. Två av skolorna i vårt urval (Hagaskolan och Nivrenaskolan) bedömdes av kvalitetsavdelningen ha planer som uppfyller grundläggande krav. I de fyra likabehandlingsplaner vi tagit del av återfinns dokumentation av resultatet från föregående års aktiviteter genom en utvärdering av tidigare plan. Hagaskolan har i sin utvärdering kopplat aktiviteter till tidigare fastställda mål. Till detta anges även resultatet av aktiviteterna samt vilka förändringar som krävs inför nästa läsår. Vi har kontrollerat att skolorna följer upp att föregående års beslutade aktiviteter genomförts och vilket resultat arbetet fått. Nivrenaskolan har enligt sin likabehandlingsplan utvärderat genom att skicka ut frågor till elever, som besvarats under mentorstid. Frågorna omfattar fysisk miljö, arbetsro/koncentration/stress och likabehandling. Varje område följs upp med en nulägesbeskrivning från eleverna, samt en kommentar om vad som behöver förbättras ytterligare. 11
5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att barn- och utbildningsnämnden delvis säkerställt tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan. Nämnden följer verksamheternas arbete via uppsatta mål samt viss återrapportering inom området, vilket är positivt. Vi uppmärksammar dock att det sammantaget finns stora brister i skolornas likabehandlingsplaner och att det finns brister när det gäller den nuvarande rutinen för anmälningar av kränkande behandlingar. Revisionsfråga Har nämnden säkerställt att det finns en god kvalitet vad gäller att: o o o o o förebygga upptäcka utreda åtgärda samt följa upp arbetet med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan? Svar Vår bedömning är att nämnden delvis säkerställt en god kvalitet i arbetet med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan. Nämnden har formulerat två mål som berör elevernas trygghet och arbetet mot kränkande behandling av barn och elever. Vi finner detta positivt då det säkerställer att nämnden följer och kontrollerar området. Nämnden har också under året mottagit information om verksamhetens arbete med nämndens målsättningar när det gäller elevernas trygghet och kränkande behandling. Det finns en skriftlig anvisning för skolornas upprättande av likabehandlingsplaner. Varje skolenhet ska, enligt anvisningen, se till att det finns en aktuell likabehandlingsplan. Planen ska bla innehålla skolans; åtgärder för det främjande och förebyggande arbetet slutsatser av kartläggning av om det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling handlingsplan utifrån kartläggningen rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev eller vuxen kränker eller diskriminerar elev utvärdering av tidigare plan Vår granskning såväl som förvaltningens egna kontroller av skolornas likabehandlingsplaner visar på stora brister i planerna. Vi noterar även att eleverna i låg grad deltar i arbetet med likabehandlingsplanerna. 12
Rapporteras avvikelser till nämnden? Det finns vidare en förvaltningsövergripande rutin för anmälningar av kränkande behandling eller diskriminering. Anmälningar vidare uppåt i organisationen ska ske i systemstödet LISA. Vi har dock noterat ett antal brister när det gäller den nuvarande rutinen för anmälningar: LISA-systemet upplevs i vissa fall komplicerat av de som ska göra anmälningar. Vi kan inte styrka att det görs någon aggregerad analys av de anmälningar som tas emot från skolorna. Har riskanalyser ställts upp i det förebyggande arbetet? Nämnden har hittills inte rutinmässigt tagit del av rapporterade anmälningar. En positiv iakttagelse är dock att nämnden i sin internkontrollplan för år 2018 planerat kontroller av hur rutinen för anmälningar fungerar. Resultatet av kontrollerna ska redovisas i december 2018. I samtliga fyra likabehandlingsplaner som vi tagit del av finns avsnitt som beskriver slutsatser från kartläggningsarbete samt ev. risker för inslag av kränkande behandling eller diskriminering. Vi vill dock i detta sammanhang betona att förvaltningens egna kontroller av skolornas planer visar att det finns stora brister i planerna. I början av året hade 19 av kommunens 34 skolor ingen aktuell plan, eller en plan med stora brister. Detta gör att vi inte kan styrka att det finns aktuella riskanalyser i samtliga skolors planer. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi barn- och utbildningsnämnden att: Fortsatt kontrollera och säkerställa att samtliga skolor upprättar likabehandlingsplaner som är förenliga med Skollagens krav. Säkerställ att kränkningar och diskriminering rapporteras uppåt i organisationen och att en analys av anmälningarna görs som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Sundsvall den 19 oktober 2018 Linda Marklund Certifierad kommunal revisor Petra Nylander Verksamhetsrevisor 13
Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade funktioner: Skoldirektör Verksamhetschef inom skolan Kvalitetschef Chef för barn-, elevhälsa, och stödteam, synpedagog, specialpedagog Rektorer och lokalt placerad elevhälsopersonal för fem skolor Dokument: Fullmäktiges mål och resursplan för 2018 Barn- och utbildningsnämnden mål och resursplan för 2018 Barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan för 2018 Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport per april 2018 Handlingsplan för insatser i syfte att stärka skolors arbete med att öka elevers närvaro i skolan Resultat i elevenkät (2017) Ledarplaner från utvalda skolor Likabehandlingsplaner och ordningsregler från fem skolor 14