Din lön 2017 Lönestatistik Inför lönesamtalet
Innehåll 3 Svart på vitt om löneläget 4 Om innehållet 4 Ord- och begreppslista 5 Så använder du lönestatistiken Lönestatistik 6 Ingångslöner 8 Privat sektor 10 Kommunal sektor Sveriges Arkitekter och lönen Tips och råd inför lönesamtalet 12 Statlig sektor 16 Chefer 18 Saco Lönesök 19 Kontakt Omslagsfoto: Pernilla Pettersson
Svart på vitt om löneläget I din hand håller du ett bra verktyg inför lönesamtalet: resultatet av Sveriges Arkitekters löneenkät. Tabellerna talar om hur du ligger till lönemässigt är din lön marknadsmässig? En utgångspunkt att använda som underlag vid individuella löneförhandlingar. Din lön 2017 är ett komplement till den fullständiga lönestatistiken i akademikerförbundens digitala verktyg Saco Lönesök. Du hittar det på arkitekt.se/lon. Mittdelen i broschyren är en handbok med tips och råd kring lönesamtalet. Där finns också fakta om de lagar och regler som reglerar löneprocessen. Vill du ha individuell rådgivning finns våra jurister till din hjälp via mail eller telefon. Till sist: ett stort tack till alla er som svarat på löneenkäten! Utan er hade det inte blivit någon lönestatistik och det här verktyget hade inte funnits. Med vänliga hälsningar, Tobias Olsson Förbundsdirektör FOTO: JOEL NILSSON 2/3
Om innehållet Ord- och begreppslista Sveriges Arkitekter och övriga Sacoförbund tar fram årlig lönestatistik för att du som medlem ska ha stöd i ett underlag. Redovisade siffror baseras på de svar vi fått in i löneenkäten för fjolåret och visar löneläget i oktober 2016. Observera att siffrorna i tabellerna redovisar de faktiska lönerna som de framgått av löneenkäten. De är inga rekommendationer utan en bra utgångspunkt vid lönediskussioner. De enda rekommendationer som Sveriges Arkitekter ger gäller praktiklöner och ingångslöner för nyutexaminerade. Eftersom underlaget för vissa parametrar och årtal är för litet för att vara statistiskt säkerställt är de därför inte inkluderade. Jämför dig med den grupp som ligger närmast. Fler parametrar finner du i Saco Lönesök, verktyget där du jämför din lön med andra arkitekter och med akademiker i andra Sacoförbund. Det finns möjligheter att förfina sökresultatet genom att exempelvis söka på län, examensår och utbildning. Läs mer om Saco Lönesök på sid 18. I mitten av broschyren hittar du våra tips och råd inför lönesamtalet. Förbered dig inför det årliga samtalet med lönesättande chef eller riv ut och ta med! Lönerevision: Arbetsgivaren ser över medarbetares löner, oftast tillsammans med lokal facklig representant, och håller lönesamtal för eventuell förändring av lön. Sker i regel årligen. I förbundets definition av lön ingår: Fast kontant månadslön Rörlig lön såsom bonus eller resultatlön Värdet av naturaförmåner, exempelvis fri lunch Men inte: Övertidsersättning Traktamente Restidsersättning Semesterersättning Begrepp i tabellerna: Medellön: Summan av alla löner delat med antalet löner. Medianlön: Lönen i mitten, alltså att hälften av de svarande har högre lön och hälften har lägre. Undre kvartil: 25% har lägre lön, 75% högre lön än den angivna. Övre kvartil: 75% har lägre lön, 25% högre lön än den angivna.
Så använder du lönestatistiken Årlig lönerevision: Vid den årliga lönerevisionen är det din prestation och måluppfyllelse, tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna hos arbetsgivaren, som utgör grunden för din nya lön. Du kan titta på lönestatistiken utifrån både examensår och femårsklasser, för att få ett större underlag. Ställ dig frågan om det är rätt att du har en medianlön eller om du har argument för en lön som ligger till exempel i den övre kvartilen, kopplat till din prestation och det ansvar du tar. Lönestrukturen på din arbetsplats spelar också stor roll, så lönestatistiken är en av flera delar som kan ligga till grund för din argumentation om ny lön. Vid byte av arbetsgivare: Här har du ofta den bästa möjligheten att höja din lön. Du kan givetvis ta avstamp i lönestatistiken men kanske har du i det här läget möjlighet att få en lön som ligger över och ibland mycket över den medel- eller medianlön du hittar i statistiken. Lön vid rekryteringar beror både på dina kvalifikationer och på marknaden. Är marknaden god som nu, kan arbetsgivarna behöva betala höga löner för att kunna anställa i konkurrens med andra arbetsgivare. 4/5
Ingångslöner Vid den första anställningen efter utbildningen kan du alltid utgå från våra rekommenderade ingångslöner. Rekommendationerna följs i stor utsträckning men är inte tvingande för arbetsgivaren, så även vid den första anställningen brukar det bli en diskussion om lön. Argument för en högre ingångslön än den rekommenderade är till exempel praktikarbete. Ju mer relevant erfarenhet du har desto mer värde har du för arbetsgivaren. Annan arbetslivserfarenhet, kanske från tiden innan du började studera, kan också vara ett argument för en lön som är högre än rekommendationen. Tänk nytta för arbetsgivaren när du tittar på olika argument inför lönediskussionen. Examensår 2016 per kön Kön Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Kvinnor 141 30 167 27 500 29 500 30 500 31 200 32 500 Män 82 30 062 25 600 30 000 30 500 31 500 32 500 Samtliga 223 30 128 26 300 29 500 30 500 31 500 32 500 Examensår 2016 per arbetsmarknadssektor Sektor Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Kommunal 51 30 345 27 600 29 500 30 500 31 800 32 000 Privat 168 30 084 26 000 29 500 30 500 31 100 32 757 Statlig 4 29 250 30 000 Samtliga 223 30 128 26 300 29 500 30 500 31 500 32 500 6/7
NINA MAANMIES, studentsamordnare på Sveriges Arkitekter Du får ditt första jobb. Hur maxar du ingångslönen? Tänk på att våra rekommenderade löner är en lägsta nivå som är baserad på att du inte har någon annan erfarenhet än din femåriga utbildning. All relevant yrkeserfarenhet kan du därför använda som argument för en högre ingångslön. Särskilt om du redan gjort praktik på arbetsplatsen tidigare! FOTO: PETER PHILLIPS
Privat sektor Löneavtalet för privat sektor är ett så kallat processavtal. Det innebär att löneökningarnas storlek förhandlas på företaget och att de styrs av medarbetarnas prestationer och företagets ekonomiska förutsättningar. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara vid ett senare tillfälle får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt. Processen tar sin avstamp i utvecklingssamtal där bland annat individuella mål ska sättas upp för medarbetaren. Den lokala klubben och arbetsgivaren träffas före de individuella lönesamtalen och arbetsgivaren informerar då om ekonomiska förutsättningar. Här går parterna också igenom medlemmarnas lönestruktur och uppmärksammar eventuella behov av lönejusteringar. Därefter hålls de individuella lönesamtalen där överenskommelse om ny lön träffas med dem som valt att förhandla själva. Efter samtalen förhandlar klubben och arbetsgivaren om löner för de medlemmar som klubben företräder. Sedan ska arbetsgivaren lämna besked om ny lön tillsammans med en motivering. Till sist utvärderas processen som ligger till grund för nästa års lönerevision. Så delar statistiken upp arkitekter i privat sektor: Medverkande arkitekt: utan handläggaransvar och utan ansvar för arkitektonisk utformning. Handläggande arkitekt: självständig arkitektonisk utformning, samlat ansvar för mindre projekt eller delansvar för större. Ansvarig arkitekt: handläggare med samlat ansvar. Chefsarkitekt: kontorschef eller motsvarande med kontorsledande uppgifter. Begreppen är ett redskap för att du ska kunna placera in dig när du fyller i löneenkäten och används inte med nödvändighet av alla enskilda företag. Privat, medverkande arkitekt per examensår Examensår Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 2008 8 35 256 33 000 36 375 37 000 2009 7 36 407 34 500 35 250 40 000 2010 21 34 837 29 000 32 300 35 080 38 100 39 752 2011 20 33 680 28 000 31 393 35 000 36 250 37 650 2012 37 34 603 31 500 33 500 34 500 36 100 38 700 2013 57 33 158 30 000 32 300 33 500 34 700 36 000 2014 83 32 310 30 000 31 500 32 400 33 000 34 667 2015 125 31 852 30 000 31 000 32 000 33 000 33 760 2016 139 29 876 25 600 29 500 30 500 31 000 31 900 Samtliga 522 32 277 29 000 30 500 32 000 34 000 36 000
Privat, medverkande arkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 2000 2004 8 37 920 35 150 38 129 40 500 2005 2009 24 35 583 32 500 33 500 36 000 38 300 40 000 2010 2014 218 33 290 30 000 31 900 33 000 35 000 36 912 2015 2019 264 30 812 28 000 30 450 30 951 32 000 33 400 Samtliga 522 32 277 29 000 30 500 32 000 34 000 36 000 Privat, handläggande arkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 16 45 680 39 000 40 400 45 000 48 900 52 246 1980 1984 43 45 576 39 000 43 650 45 500 47 700 51 000 1985 1989 45 45 726 38 000 43 000 45 310 48 000 52 900 1990 1994 49 45 460 40 300 43 750 45 500 48 000 49 750 1995 1999 103 45 377 41 700 42 900 45 400 47 180 49 080 2000 2004 202 42 812 38 950 40 500 42 700 45 300 47 000 2005 2009 417 40 118 36 600 38 000 40 000 42 000 44 200 2010 2014 486 36 394 32 800 34 000 36 000 38 000 40 000 2015 2019 87 32 277 29 000 31 000 32 400 33 700 35 757 Samtliga 1 450 39 739 33 300 36 000 39 500 43 000 46 500 Privat, ansvarig arkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 24 53 912 46 300 49 825 53 360 58 300 63 800 1980 1984 52 52 157 44 500 47 470 50 825 55 000 62 557 1985-1989 69 52 723 47 400 49 500 51 500 55 300 60 000 1990 1994 58 50 839 44 200 47 800 51 000 54 300 55 800 1995 1999 115 49 009 43 333 45 600 48 000 50 900 56 000 2000 2004 133 47 324 41 900 44 490 46 783 49 000 52 500 2005 2009 90 43 360 38 850 40 000 42 200 46 500 50 000 2010 2014 26 42 270 35 000 36 757 43 000 46 000 50 000 Samtliga 572 48 596 41 000 44 150 48 250 51 755 56 300 8/9
Kommunal sektor Löneavtalet är ett tillsvidareavtal. Det är sifferlöst vilket ger arbetsgivaren förutsättningar att arbeta strategiskt. Avtalet möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Prioriteringar avgörs utifrån förutsättningarna hos arbetsgivaren. Medarbetarna lönesätts individuellt och differentierat med denna prioritering som grund. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara senare får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt. Löneprocessen inleds med att den lokala fackliga företrädaren träffar arbetsgivaren för en överläggning, där båda parter får möjlighet att framföra sin syn på förutsättningarna. Arbetsgivaren går igenom eventuell lönekartläggning och redogör för det ekonomiska läget och eventuella prioriteringar. De allra flesta väljer att företräda sig själva och har då lönesamtal med sin chef, istället för att låta den fackliga företrädaren förhandla för dem. Samtalen ska föras i dialog och ska innehålla en motivering till den nya lönen samt kopplas till de mål och det som sagts vid medarbetar-/utvecklingssamtal. När alla anställda fått meddelande om ny lön hålls en avstämning med den lokala fackliga företrädaren och arbetsgivarföreträdare. Avstämningen innebär en genomgång av de föreslagna nya lönerna och en avstämning av hela löneprocessen, i syfte att lägga grund för nästa års översyn. Kommun, arkitekt med handläggaransvar Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 28 44 184 36 000 41 300 44 175 46 500 51 900 1980 1984 45 44 371 40 000 41 100 45 000 46 250 49 842 1985 1989 48 43 146 35 000 40 000 43 100 46 750 49 400 1990 1994 23 40 780 35 900 39 600 40 400 43 000 44 300 1995 1999 72 42 265 37 400 39 050 41 825 45 000 48 700 2000 2004 102 40 679 35 900 38 000 40 000 43 000 46 600 2005 2009 177 38 238 35 000 36 400 38 000 40 000 42 300 2010 2014 195 34 961 31 500 33 000 34 900 36 500 38 500 2015 2019 82 31 190 29 000 30 000 31 500 32 100 33 000 Samtliga 773 38 316 32 000 34 550 38 000 41 700 45 300 Kommun, avdelningschef Examensår i fasta 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 5 52 700 52 900 53 000 54 300 1980 1984 15 52 268 44 000 46 600 53 200 56 025 63 500 1985 1989 23 57 470 50 000 51 100 56 000 64 000 68 300 1990 1994 15 56 111 46 700 48 500 52 350 64 000 67 000 1995 1999 32 55 120 47 700 48 950 53 350 56 500 67 700 2000 2004 35 51 857 46 000 47 600 50 500 55 000 59 500 2005 2009 16 46 554 40 060 44 500 47 450 48 500 51 500 2010 2014 9 41 984 35 757 42 000 43 800 Samtliga 151 52 620 43 900 47 600 51 500 56 000 64 000
Tips och råd inför lönesamtalet För att lönesättningen ska fungera bra behövs årliga samtal om prestation och lön. Ett lönesamtal kan se olika ut här är några råd på vägen till dig som anställd. Vår syn på löner Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande till dina och arbetsgivarens mål och ditt värde för arbetsgivaren. Din löneutveckling ska spegla hur väl du uppfyller målen och hur du utvecklas i ditt arbete. Förbundet tecknar kollektivavtal om lön med arbetsgivarparten. Där läggs grunden för lönesättning och lönesamtal. Lokala fackliga företrädare sköter hela eller delar av lönerevisionerna. Förbundsjuristerna ger kontinuerlig utbildning för att de fackliga företrädarna alltid ska ha koll på det som är aktuellt inom förhandlingsvärlden. Våra förbundsjurister ger även individuell rådgivning och kan hjälpa till att skärpa argumenten före lönesamtalet. På arkitekt.se/lon har vi samlat informationen om arkitektbranschens löner.
Förbered Gå igenom styrdokumenten: löneavtalet för din sektor (läs det på arkitekt.se/lon) och eventuell lönepolicy eller lönekriterier på din arbetsplats. Gå igenom dem och bedöm hur väl din arbetsinsats motsvarar kriterierna. Gå in på Saco Lönesök och kolla lönestatistiken. Den ger ingen rekommendation men du kan se hur andra i exempelvis din årsklass ligger lönemässigt. Fundera över vad en marknadsmässig lön innebär för dig. Vässa argumenten genom att gå igenom din egen arbetssituation. Var konkret och skriv ner vad du har gjort för att lyfta verksamheten det senaste året. Uppnådda resultat, egen kompetenshöjning, större ansvar i fråga om exempelvis budget eller projekt, initiativförmåga samt hur du stöttar kollegorna är saker att ta upp. Utgå inte från att din chef vet allt vad du gör! Har det skett förändringar i dina arbetsuppgifter som inte redan speglas i din lönenivå? Det ska du självklart kompenseras för. Tänk igenom dina mål för jobbet och för din personliga utveckling. Vill du ha nya arbetsuppgifter eller ta annat ansvar? Har du kunskap som inte kommer till sin rätt på din arbetsplats? Du och arbetsgivaren bör ha en samstämmig uppfattning om dig själv och din kompetens. Sätt upp ett konkret mål för din lön. Det ska vara en summa som du kan känna dig nöjd med. Vad är en godtagbar lön för dig? Var går din smärtgräns? Vill du förhandla om annat än pengar? Mer semester eller pensionsförmåner kan vara ett alternativ till löneförhöjning. 2Genomför Tänk på att ett lönesamtal sker i dialog. Ni ska lyssna på varandras argument, kunna kompromissa och helst vara nöjda båda två efteråt. Lönesamtalet ska föras med den som har mandat att sätta din lön, det vill säga din lönesättande chef. Ha fokus på lön och prestation. Diskutera dina arbetsinsatser och vad du har gjort för att bidra till verksamhetens mål. Du kan inte alltid förvänta dig att din chef är exakt insatt i vad du gör. Lönesamtalet är din chans att ge en bild av hur din prestation under året bidrar till verksamheten. Blanda aldrig in din privatekonomi! Din chef ersätter dig för jobbet du gjort i verksamheten, inte vad du sysslar med på din fritid. Lyssna på arbetsgivarens argument. När du och din chef diskuterar din arbetsprestation och måluppfyllelse, argumentera för din ståndpunkt. Ta gärna upp konkreta exempel. Lägg därefter fram ditt löneanspråk. Kan ni inte enas? Du har alltid rätt att få en motivering till arbetsgivarens förslag. Be hen konkretisera hur du ska förbättra din arbetsprestation för att nå den lön du vill ha. I slutändan är det arbetsgivarens bud som gäller. Har du valt att förhandla själv kan klubben/den fackliga representanten inte förhandla för dig i ett senare skede. (Med reservation för en viss möjlighet på det statliga området.) 3Följ upp Resultatet av lönesamtalet bör dokumenteras. Gör en utvärdering för dig själv. Tänk över om du nådde dina mål. Fundera också över vad arbetsgivaren sa vad finns det som kan göras bättre? Får du ingen eller låg löneökning har du möjlighet att begära en utvecklings- eller handlingsplan för att få stöd att åstadkomma en bättre utveckling. Om du inte blir nöjd, fundera över om det finns något du kan göra för att få en lön som du tycker är bra på längre sikt. Om du inte kan förändra din situation kanske det är dags att byta jobb.
Tänk på det här Separera lönesamtalet och utvecklingssamtalet. Då undviker man att frågan om lön hamnar i skymundan. Om du jobbar på en arbetsplats som slår ihop samtalen, se till att utrymmet för att diskutera såväl lön som utveckling är tillräckligt väl tilltaget. Även vid ett renodlat lönesamtal ska ni ha avsatt ordentligt med tid. Både du och arbetsgivaren ska vara förberedda på vad ni vill prata om. En plattform att utgå från, såsom en lönepolicy eller lönekriterier, gör ofta samtalen bättre. Den ska helst tas fram i samarbete mellan arbetsgivare och medarbetare för att framstå som legitim och relevant. Lönepolicy eller -kriterier tydliggör dessutom vad som krävs för en god löneutveckling. Förutom vid lönesamtalet har du också en god chans att höja din lön när du byter arbetsuppgifter och då får ett större ansvar eller mer kvalificerade uppgifter. När du fått nytt jobb Det är nu du har din bästa möjlighet att höja lönen. Utnyttja det! En arbetsgivare som har bestämt sig för att du är den mest lämpade för jobbet kan ofta sträcka sig lite längre ifråga om löneanspråk. Du själv bör ha satt upp en smärtgräns för när lönen blir för låg för att jobbet ska vara intressant. Vänta med att ge ditt löneanspråk tills arbetsgivaren frågar. Vi rekommenderar inte att du skriver det redan i din ansökan. Med hjälp av Saco Lönesök orienterar du dig i löneläget för den tjänst du söker. Du som är nyutexaminerad arkitekt finner Sveriges Arkitekters rekommenderade ingångslöner på arkitekt.se/kunskapsbanken/ingangs-och-praktikloner. Tacka inte ja till ett jobb innan du och arbetsgivaren är överens om lön och övriga anställningsvillkor. Vad säger lagen? Om din arbetsgivare har kollektivavtal har du rätt till ett lönesamtal varje år. Det är arbetsgivaren som ska kalla till samtal men du kan naturligtvis själv lyfta frågan. Reglerna i de centrala kollektivavtalen fastställer också bland annat grunderna för lönesättning och tidpunkten för den årliga lönerevisionen. Är du föräldraledig eller sjukskriven ska du också erbjudas lönesamtal. Föräldralediga har rätt till samma lönesättning som om de jobbade, alltså inte bara få ett schablonmässigt påslag. Frågor som rör föräldraskap eller föräldraledighet får enligt lag aldrig bidra till sämre löneutveckling. Att du är deltids- eller visstidsanställd får inte heller påverka din lönenivå. Däremot är det vanligt att du inte ingår i arbetsplatsens årliga löneprocess om du är visstidsanställd. Jobbar du på en arbetsplats som inte har kollektivavtal har arbetsgivaren ingen formell skyldighet att löneförhandla med dig, såvida det inte är inskrivet i ditt enskilda anställningsavtal. Vill du ha lönesamtal får du därför själv ta initiativet.
Några snabba tips: FÖRBERED DIG Dokumentera och värdera din prestation och ditt arbetsinnehåll. Visa konkreta exempel. Undersök löneläget i arkitektbranschen genom Saco Lönesök. SKAFFA BEVIS Skriv ner dina argument för löneökning. Utgå från att din chef inte har koll på allt du gör i ditt jobb. VAR KONKRET Ge ett löneförslag i siffror. HÅLL GOD TON Sträva efter bra samtalsklimat, lyssna på vad din chef har att säga och ställ frågor. Lycka till! DOKUMENTERA RESULTATET Repetera och skriv ner vad ni kommit överens om efter avslutat samtal.
Statlig sektor Avtalet för statlig sektor är sifferlöst och är ett så kallat processlöneavtal där löneförhandlingarna sker lokalt. De flesta löneförhandlingar sker genom en modell med lönesamtal men modellen med kollektivförhandling finns också. Enligt lönesamtalsmodellen sker lönerevision genom lönesättande samtal där chef och medarbetare kommer överens om ny lön. När lönerevision sker genom lokal förhandling sluts kollektivavtal om ny lön för alla eller vissa arbetstagare vid de revisionstidpunkter som de lokala parterna bestämt. Även när kollektivförhandling används finns dialogen mellan chef och medarbetare som grund för lönesättningen av individen. Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i vardagen mellan dig och din chef om ditt arbete, utveckling, resultat och prestation. Genom det lönesättande samtalet sätts ditt resultat och din prestation tydligare i fokus. Om du och arbetsgivaren inte kommer överens om lönen regleras den mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Tidpunkt för lönerevision är den 1 oktober om inte de lokala parterna kommer överens om annat. Stat, arkitekt med handläggaransvar Examensår i fasta 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 7 43 871 37 000 43 000 50 500 1980 1984 9 43 850 40 200 40 800 48 000 1985 1989 7 47 821 44 400 47 150 50 700 1990 1994 6 40 940 38 550 39 970 44 950 1995 1999 7 43 843 41 200 43 000 47 000 2000 2004 14 39 561 35 000 35 200 39 925 42 300 43 650 2005 2009 21 39 810 36 700 38 000 39 400 41 800 42 500 2010 2014 7 37 736 33 850 34 700 44 500 Samtliga 80 41 328 35 000 37 850 40 950 44 450 47 900 Stat, per titel Lönetabell per titel Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Stat, Administrativ 13 46 954 33 300 43 300 45 000 47 600 62 600 Stat, Annan högskola 7 45 457 42 000 44 900 50 000 Stat, Arkitekt utan handläggaransvar 39 52 687 32 200 40 400 48 300 59 000 72 500 Stat, Arkitekt med handläggaransvar 80 41 328 35 000 37 850 40 950 44 450 47 900 Stat, Doktorand 6 28 338 25 025 29 000 30 100 Stat, Forskare 10 42 693 38 200 40 000 50 000 Stat, Länsark, avdel chef, dep råd 16 59 238 47 600 50 900 57 975 60 650 76 200 Stat, Lärare 55 42 998 36 125 38 900 42 290 46 500 49 000 Stat, Professor 14 65 129 58 000 60 000 62 300 70 000 73 700 Samtliga 240 46 296 35 000 38 775 43 800 50 500 61 000 10/11
FOTO: THRON ULLBERG
VIVECA STEN, jurist och författare. Föreläsare vid Sveriges Arkitekters kurs Affärsförhandling för arkitekter Du är på väg in i det årliga lönesamtalet. Hur förhandlar du till dig bästa möjliga lön? Var förberedd! Gå inte in och tro att du kan improvisera, utan skaffa fakta, ta fram argument, bestäm dig för vad du vill uppnå. Ta reda på hur marknaden ser ut och vad som är en rimlig lön för någon i din position. Under själva lönesamtalet, lägg ett bud som är högre än vad du tror att du ska få. Om du begär 2 000 kronor mer i månaden och chefen går med på det utan protester vet du att du lagt dig för lågt! Argumentera kring konkreta resultat och ekonomiska prestationer, inte vad du kan eller har lärt dig. Det är vad du presterar som gäller har du till exempel deltagit i något projekt som gett gott ekonomiskt utfall under året? Och var trevlig, saklig och lugn när du bygger upp din argumentation.
ULRIK ÖSTLING, förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. Du jobbar hårt och vill få utväxling för det. Hur utnyttjar du den starka konjunkturen för att höja din lön? Byt jobb! När du förhandlar om en ny tjänst har du det absolut bästa förhandlingsläget. Det kan också hända att din nuvarande arbetsgivare ger ett motbud som gör det värt att stanna när du berättar att du har fått nytt jobb. Men tomma hot lönar sig inte säg inte att du ska sluta om du inte har ett konkret jobberbjudande. Gå igenom det du presterat efter det senaste lönesamtalet. Peka på dina bästa resultat och tala om vilket värde de har för din arbetsgivare. Ge ett konkret löneanspråk i kronor, gärna högre än vad du tror men ändå realistiskt. FOTO: PETTER COHEN
Chefer När du befordras och får en mer avancerad eller ansvarsfull tjänst är en god idé att ta upp frågan om ny lön med din arbetsgivare. Det finns inga rekommenderade påslag för den som blir chef men vi har lönestatistik för chefer som du kan titta på. Se också över om dina anställningsvillkor ändras, exempelvis om du inte längre har rätt till övertidsersättning. Det bör kompenseras antingen i lön eller mer semester. Att endast få nya eller ändrade arbetsgifter, utan att få ett tydligt ökat ansvar eller en ny tjänst, ger sällan någon generell löneökning, men du kan alltid be om ett lönesamtal i samband med förändringen. Privat, chefsarkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 7 68 511 60 000 63 000 87 500 1980 1984 15 61 314 53 000 55 000 59 600 65 000 74 000 1985 1989 19 63 499 40 000 51 700 60 500 71 000 90 000 1990 1994 24 60 904 51 214 53 386 57 760 68 000 77 000 1995 1999 51 60 488 50 000 52 650 58 000 63 250 73 682 2000 2004 54 54 278 45 000 47 500 52 590 57 720 63 800 2005 2009 34 48 197 39 900 44 500 48 000 51 000 55 000 2010 2014 6 44 267 38 000 42 000 52 000 Samtliga 211 56 996 44 000 50 000 55 000 61 400 70 000 14/15
Chefer Privat, enhetschef/gruppchef/första linjen Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1975 1979 7 55 314 49 000 53 450 63 350 1980 1984 15 54 948 47 500 50 000 55 000 60 000 61 000 1985 1989 27 53 622 44 070 49 500 54 200 59 600 61 000 1990 1994 26 53 932 47 800 51 200 53 961 56 000 61 400 1995 1999 57 53 986 46 700 48 000 52 000 57 500 64 400 2000 2004 66 50 265 43 000 46 783 50 000 53 300 56 000 2005 2009 39 45 582 41 000 43 500 45 000 48 500 51 000 2010 2014 15 43 247 34 850 38 000 42 000 50 000 52 000 Samtliga 255 50 957 42 700 46 500 50 500 55 000 60 500 Kommun, enhetschef/gruppchef/första linjen Examensår i fasta 5-årsklasser Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil 1980-1984 8 50 138 45 500 48 800 55 550 1985-1989 15 56 900 50 000 51 100 54 600 64 000 68 300 1990-1994 6 52 108 48 500 52 175 55 000 1995-1999 23 50 240 44 100 48 000 50 000 53 500 55 600 2000-2004 29 51 345 45 000 47 600 49 600 53 500 59 500 2005-2009 17 45 856 37 500 43 800 47 400 48 000 51 500 2010-2014 3 42 933 Samtliga 105 50 749 43 800 47 400 49 800 54 300 57 300 16/17
Enhetschef/gruppchef/första linjen Arbetsmarknadssektor Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Kommunal 105 50 749 43 800 47 400 49 800 54 300 57 300 Privat 255 50 957 42 700 46 500 50 500 55 000 60 500 Statlig 22 51 500 37 000 46 000 50 900 59 100 61 000 Samtliga 382 50 931 42 800 46 800 50 500 55 000 60 000 Chef, per befattningsnivå Befattningsnivå Antal Medel 10:e percentil Undre kvartil Median Övre kvartil 90:e percentil Annan typ chef 88 49 815 39 500 44 000 48 913 53 479 61 600 Enhetschef/Gruppchef/första linjen 382 50 931 42 800 46 800 50 500 55 000 60 000 Högre chef 113 61 472 44 500 51 000 59 500 69 000 82 500 Högsta chef (VD, GD tex) 40 54 010 34 500 39 325 52 107 58 250 87 425 Mellanchef 59 60 464 48 300 51 800 57 000 66 300 74 000 Projektledare 377 41 906 32 800 36 300 41 500 46 000 51 000 Specialist 226 47 785 35 000 40 400 46 950 51 400 63 000 Samtliga 1 285 49 114 35 900 41 800 48 000 54 122 62 900
Saco Lönesök Det du ser på sidan för Saco Lönesök är statistik från Sveriges Arkitekters löneenkät. Du kan också välja statistik från samtliga Sacoförbund om du vill jämföra dig med ett större underlag eller om du vill titta på chefs- eller projektledarlöner. Du kan välja utifrån exempelvis utifrån arbetsmarknadssektor, titel och examensår. Tänk på att inte förfina urvalet för mycket då riskerar urvalet att bli för litet. Vi rekommenderar exempelvis att du väljer femårsklasser istället för enstaka examensår. Längst ned på sidan finns knappar för att maila, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram. Du går in på Saco Lönesök via arkitekt.se/lon och klickar på lönestatitik. 18/19
Kontakt Sveriges Arkitekters förbundsjurister är bara ett mail eller samtal bort om du har frågor eller synpunkter. Ulrik Östling ulrik.ostling@arkitekt.se tel 070-568 79 31 Rita Georgiadis rita.georgiadis@arkitekt.se tel 070-557 89 30 Ulrika Paulsson ulrika.paulsson@arkitekt.se tel 070-632 51 75 Ulrika Nyh ulrika.nyh@arkitekt.se tel 072-544 77 24 Sandra Olséni sandra.olseni@arkitekt.se tel 076-138 87 26 Gemensam mail: jurist@arkitekt.se FOTON: PETER PHILLIPS Nina Maanmies Studentsamordnare nina.maanmies@arkitekt.se 070-549 77 44
Sveriges Arkitekter är fack- och branschorganisationen för alla Sveriges arkitekter och arkitektstudenter. En organisation som arbetar på uppdrag av sina medlemmar för att skapa bästa möjliga villkor för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter har en bred agenda: förutom fackligt arbete och branschutveckling jobbar förbundet med opinionsbildning samt professionsoch arkitekturfrågor. Viktiga mål är att göra skillnad i samhället och visa på betydelsen av arkitekturens förutsättningar. Arkitekt används som ett samlande namn för byggnadsarkitekter, landskapsarkitekter, planeringsarkitekter och inredningsarkitekter. Sveriges Arkitekter Storgatan 41 Box 5027 102 41 Stockholm kansli@arkitekt.se +46 8 505 577 00 www.arkitekt.se @sverigesarkitekter @sveriges_arkitekter @SvArkitekter