RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:1 STUDENTBAROMETERN 2015

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2016:1 STUDENTBAROMETERN 2015 Peter Sigrén Peter Sigrén

FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2016:1 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. Högskolan i Borås Besöksadress: Allégatan 1, 501 90 Borås e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild COLOURBOX Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2016 NR 2016:1 ISSN:1400-0253 ISBN: (TRYCK): 978-91-87525-98-8 ISBN: (PDF): 978-91-87525-99-5 URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8921

I RAPPORTSERIEN RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2003:1 Alonzo, Y., & Holmqvist, H. (2003). Högskolan i Borås regionala betydelse ur ett näringslivsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2005:1 Nilsson, K. S. (2005). At the Core. Undervisning och lärande vid ett amerikanskt liberal arts college sett ur svenskt utbildningsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:1 Lööf, S. (2007). Costa Rica januari 2007 en resa för att undersöka möjligheter till samarbete. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:2 Högberg, I., & Holmeros Skoglund, K. (2007). Studentsupport vid Högskolan i Borås. Orsaker till ofullständiga studieresultat bland förstaårsstudenter kan vi göra något åt detta? Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:1 Sigrén, P. (2014). Studentbarometern HT 2013. Studie- och arbets-miljö. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:2 Sigrén, P. (2014). En studie om utbildningskvalitet kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:3 Sigrén, P. (2014). Boråsakademiker 2014. Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2008 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:1 Sigrén, P. (2015). Studentbarometern 2014. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:2 Sigrén, P. (2015). Boråsakademiker 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2009 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

2015:3 Sigrén, P. (2015). Kvalitet i högskolan. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:4 Sigrén, P. (2015). Är högskoleutbildningar anpassade för arbetslivet? En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2016:1 Sigrén, P. (2016). Studentbarometern 2015. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS INNEHÅLL Rapport 2016:1 SAMMANFATTNING... 9 INLEDNING... 9 Nyckeltal... 10 1 INLEDNING OCH BAKGRUND... 13 KVALITET SOM BEGREPP... 13 SYFTE... 15 STUDIENS DISPOSITION... 15 2 METOD... 17 INLEDNING... 17 Faktoranalys som metod... 17 Val av extraherings- och rotationsmetod... 18 Ett dataunderlags lämplighet... 20 Internt bortfall... 22 Variansanalys... 24 Indexering av variabler... 25 Mätinstrumentets validitet... 26 Tillförlitlighet av mätningar... 27 3 RESULTAT I... 31 INLEDNING... 31 Enkätens genomförande... 33 Population och urvalsprocess... 33 Svarsfrekvens och bortfallsanalys... 35 Åldersstruktur... 36 Nybörjare vid lärosätet?... 37 3.1 ANALYTISKA FÖRMÅGOR... 38 Högskolan totalt... 38 Akademier... 39 Sektioner... 40 Program... 44

3.2 INFÖR KURSSTART... 49 Högskolan totalt... 49 Akademier... 50 Sektioner... 51 Program... 55 3.3 PEDAGOGISKT INNEHÅLL... 60 Högskolan totalt... 60 Akademier... 61 Sektioner... 62 Program... 66 3.4 KURSVÄRDERINGAR... 71 Högskolan totalt... 71 Akademier... 72 Sektioner... 73 Program... 77 3.5 EXAMINATION... 82 Högskolan totalt... 82 Akademier... 83 Sektioner... 84 Program... 88 3.6 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN... 93 Högskolan totalt... 93 Akademier... 94 Sektioner... 95 Program... 99 3.7 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER... 104 Högskolan totalt... 104 Akademier... 105 Sektioner... 106 Program... 110 3.8 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN... 115 Högskolan totalt... 115 Akademier... 116 Sektioner... 117 Program... 121

3.9 SAMARBETET MELLAN AKADEMIERNAS ADMINSTRATIVA PERSONAL OCH STUDENTER... 126 Högskolan totalt... 126 Akademier... 127 Sektioner... 128 Program... 132 3.10 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENTER... 136 Högskolan totalt... 136 Akademier... 137 Sektioner... 138 Program... 142 3.11 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER... 147 Högskolan totalt... 147 Akademier... 148 Sektioner... 149 Program... 153 3.12 TOTALT NÖJDHETSINDEX... 157 Högskolan totalt... 157 Akademier... 158 Sektioner... 160 Program... 164 SAMMANFATTNING AV RESULTAT I... 169 Inledning... 169 Nöjdhetsindex (NSI)... 169 Analytiska förmågor... 170 Pedagogiskt innehåll... 170 Kursvärdering... 170 Att kunna påverka utbildningen... 171 4 RESULTAT II... 173 INLEDNING... 173 Enkätens genomförande... 173 Population och urvalsprocess... 174 Svarsfrekvens och bortfallsanalys... 174 Åldersstruktur... 175

4.1 HÅLLBAR UTVECKLING... 176 Inledning... 176 Högskolans webbsida för hållbar utveckling... 176 Hållbar utveckling inom utbildning och forskning... 177 Upplevs begreppet hållbar utveckling som viktigt för studenterna?... 178 4.2 LIKA VILLKOR... 180 Inledning... 180 Diskriminering... 181 Trakasserier... 182 Sexuella trakasserier... 183 Mobbning... 183 Stödfunktion... 184 4.3 STUDENTHÄLSAN... 185 Inledning... 185 Hälsoparametrar... 186 Stress... 186 4.4 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK... 189 Inledning... 189 Biblioteksfunktioner... 189 Kundnöjdhet... 190 Undervisning i informationssökning... 191 4.5 STUDENTKÅREN VID HÖGSKOLAN I BORÅS... 192 Inledning... 192 Informationsflöde... 193 Studentkårsarrangemang... 193 4.6 MOTIV TILL ATT STUDERA... 194 4.7 ÖVRIGA RESULTAT... 196 Renommé... 196 Högskolans regionala betydelse... 196 Studietakt... 197 Nybörjare vid lärosätet?... 197 Arbetar under studietiden... 198 Framtidsvisioner... 199 Var studerar studenterna helst?... 200 Studietid per vecka... 200

5 AVSLUTANDE KOMMENTARER... 201 Studentbarometrar som kvalitetssäkringsinstrument... 201 REFERENSER... 205 BILAGA NYCKELTAL... I Grafer över index... IV

SAMMANFATTNING INLEDNING Det har uppmärksammats att den ursprungliga enkäten tenderat att bli allt för omfattande. Bland annat beror detta på att allt fler verksamheter vill delta i undersökningen. Därigenom mäts kvalitetsindexen, elva till antalet, (61 frågeställningar) i en enskild enkät 1 medan övriga prioriterade områden mäts genom ytterligare en enkät. Enkäterna bjöds ut (webbaserade) mellan den 24 november 2015 och den 11 januari 2016 (inkluderar tre påminnelser). Urval Enkät I och II. 3 141 respondenter (avser resultat I) Enkät III. Svarsfrekvenser Enkät I och II. 40 procent Enkät III. Kvalitetsindex 2 105 respondenter (avser resultat II) 38 procent Resultaten visar på bra resultat för lärosätet, på nio av elva index. Två index, kursvärderingar samt att kunna påverka utbildningen bör beaktas och diskuteras ute på akademier och sektioner. Dessa två index särskiljer sig åt (negativt) från övriga index. Renommé Renomméet för Högskolan i Borås är fortsatt högt (m = 3,5). 4-gradig ordinalskala. 1 Enkäten bjuds ut på svenska samt engelska. HÖGSKOLAN I BORÅS 9

Hållbar utveckling Resultaten visar på att studenter upplever det som viktigt att perspektivet hållbar utveckling lyfts fram inom utbildning och forskning. Det framgår dock att området kan uppmärksammas mer inom programmen. Studenterna anser området vara ganska- respektive mycket viktigt (90 procent) som är något högre än vid 2014 års barometer (87,5 procent). 43,5 procent av respondenterna anger att området lyfts in i undervisningen, i ganska stor utsträckning alternativt i mycket stor utsträckning, vid 2014 års studie var det 34 procent som angav dessa två alternativ. Lika villkor Ett område som är prioriterat vid lärosätet är arbetet med lika villkor som innebär förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkning. Det framgår, sett över flera års studier, att nivåerna på diskriminering och trakasserier av olika slag visar på låga nivåer. Resultaten visar på att en minskning skett jämfört mot 2014 års studie. Motiv för att studera Studien visar på att arbetsrelaterade frågeställningar är mycket viktiga för studenterna. Två av frågeställningarna studierna gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden och utbildningen ökar chanserna att jag får ett arbete jag kommer att trivas med hamnar högt i mätningen. Nyckeltal 2 Fortsatt högt renommé för Högskolan i Borås (m = 3,5) Totalt upplevd kvalitet [NSI] (index 83) Positiva framtidsvisioner (index 98) Biblioteket totalt (index 89) Bra bemötande på biblioteket (index 94) Implementering av hållbar utveckling i undervisning (i ganska stor utsträckning "28 procent"; i mycket stor utsträckning "15 procent") Stress (index 37) 2 Maximalt index är 100. 10 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Diskriminering (minskat) Trakasserier (minskat) Studenter under 26 år (62 procent) Studerat mindre än två terminer (45 procent) Regional rekrytering (57 procent) Läser på en programutbildning (samtliga respondenter) Studerar på hel fart (78 procent) Studerar på Campus (75 procent) Studerar på distans/uppdrag (25 procent) Lägger mer än 21 timmar/vecka på studier (78 procent) Arbetar upp till 10 timmar/vecka (35 procent) Har studiemedel från CSN (89 procent) Träffat någon studentkårsrepresentant (ja, 40 procent + osäkra, 17 procent) HÖGSKOLAN I BORÅS 11

1 INLEDNING OCH BAKGRUND Föreliggande studie är den sjätte studentbarometer som genomförts vid lärosätet, i enlighet med nuvarande analysmodell, och kan ses som en verksamhetsinriktad studie, som har till syfte att dokumentera och förankra (1) kvalitetsdimensioner inom utbildningsverksamheter samt (2) områden som uppdragsgivaren anser vara prioriterade. Exempel på sådana områden är hållbar utveckling och lika villkor. Studien ingår i ett större projekt, en s.k. trendstudie, som påbörjades vid lärosätet hösten 2010. Till dags datum (2015/16) finns empiri för cirka 6 000 studenter fördelade på sex respondentdatabaser. 3 Högskolan omorganiserades 4 under 2014 och enkäten har omarbetats något. Det har dessutom uppmärksammats, under åren som gått, att enkäten har blivit allt mer omfattande och den ursprungliga enkäten har delats upp i två mindre omfattande enkäter. Frågeställningar som mäter kvalitet (elva index) har lyfts ur och mäts i en enskild enkät. Analysmetoden, för kvalitetsindexen, som används i föreliggande studie följer den tidigare modell som introducerades 2010. En skillnad finns dock, i föreliggande redovisning, av kvalitetsindexen i och med att även variansanalys genomförts, se t.ex. (Sigrén, 2014a). KVALITET SOM BEGREPP Kvalitet är begrepp som kan vara svårt att mer explicit definiera. Det skulle t.ex. kunna avse värdet av egenskaper som objekt, subjekt eller aktiviteter har (det inre värdet av t.ex. en utbildningsverksamhet). Kvalitetsuppföljningar blir en allt mer viktig faktor för lärosäten bl.a. på grund av att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ställer dessa krav på utbildningsanordnare inom den högre utbildningen. Att mäta kvalitet på ett eller flera utbildningsområden är dels för att kunna utföra förbätt- 3 Dessa respondentdatabaser är i sin tur uppdelade, beroende på vad som skall analyseras. 4 Högskolan i Borås har tidigare bestått av sex utbildningsinstitutioner. Från och med 1 juli 2014 består högskolan av tre akademier. Akademin för textil, teknik och ekonomi (A1); Akademin för vård, arbetsliv och välfärd (A2) samt Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT (A3). HÖGSKOLAN I BORÅS 13

ringsåtgärder inom verksamheter, som i sin förlängning leder till att studenter får med sig den kunskap, färdigheter och kompetenser som efterfrågas av näringslivet och dels för att kunna se hur kvalitén kan förbättras, över tid, i enlighet med uppställda mål i examensbeskrivningar. Det har visat sig i tidigare studier att kvaliteten, för blivande studenter, är något som rankas högt på utbildningar. Goda jämförelser kräver att vi jämför jämförbara utbildningar med avseende på samma kvalitetsaspekt. Oavsett om vi jämför en viss utbildning vid ett litet och ett stort lärosäte måste vi kunna jämföra dem med fokus på samma typ av kvalitetsaspekt, annars är jämförelsen irrelevant. Exempelvis bör lärarledd undervisningstid vid ett lärosäte gå att jämföra med just lärarledd undervisningstid vid ett annat, även om lärosätena har olika profiler i övrigt. Vi behöver också kunna tolka olika nivåer inom samma kvalitetsaspekt, för att förstå vilken kvalitet en viss nivå indikerar. Ett medelvärde är exempelvis inte alltid ett bra mått på att hög kvalitet är uppnådd. Det är också viktigt att veta hur skillnader i praktiken till exempel antal lärarledda timmar bör tolkas som skillnader i utbildningskvalitet. Med andra ord behövs empiriska definitioner av utbildningskvalitet. (Lilliefeldt, 2013:36) Kvalitetsindex som mäts i lärosätets studentbarometrar är: analytiska förmågor inför kursstart pedagogiskt innehåll kursvärdering examination att kunna påverka utbildningen att kunna ge kritiska synpunkter hur kravnivån på utbildningen upplevs samarbetet mellan lärare och student samarbetet mellan akademiers administrativa personal och student tillgång och utformning av lokaler 14 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

SYFTE Syftet med lärosätets studentbarometrar är att belysa kvalitetsaspekter inom grundutbildningen med fokus mot studenternas studie- och arbetsmiljö. Resultaten skall kunna jämföras över tid, 5 mellan akademier, sektioner samt program och ligga till grund för kvalitativa förbättringsåtgärder inom organisationen. STUDIENS DISPOSITION Studien inleds med en inledning och bakgrundsbeskrivning. Därefter redovisas teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Urvalsprocess och bortfallsanalys redovisas under respektive resultat (olika urvalspopulationer). Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt. Resultatredovisning Resultaten redovisas under två kapitel enligt följande: Resultat I redovisar elva kvalitetsindexen samt ett nöjdhetsindex (NSI). Resultat II redovisar bl.a. fem prioriterade områden: Hållbar utveckling Lika villkor Studenthälsan Biblioteket Studentkåren vid Högskolan i Borås Bilagor Bilaga I. Nyckeltal och grafer över index. 5 I och med att föreliggande studie är den första som ner på programnivå blir studien också en referenspunkt inför de kommande studentbarometrar. En mer korrekt jämförelse kan tidigast ske vid nästkommande mätning, hösten 2016, även om en jämförelse sker på vissa områden mot 2014 års studie. HÖGSKOLAN I BORÅS 15

Referenslitteratur Referenslitteratur vid metodutveckling och analys har varit: Borg & Westerlund, 2006; Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003; Edlund, 1995; George & Mallery, 2013; Hair, Black, Babin, Anderson, & Tatham, 2006; Kerlinger & Pedhazur, 1973; Loehlin, 2004; Miller, Vandome, & McBrewster, 2010; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991; Wilson, 2005. 16 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

2 METOD INLEDNING Analysmetoden följer den modell som introducerades 2010, när projektet "studentbarometern" initierades, se t.ex. (Sigrén, 2012a, 2012b). Studierna är av formativ karaktär som innebär att fenomen mäts i nutid. Initialt vid databearbetning används, avser samtliga genomförda studier, Exploratory Factor Analysis (EFA) och inom ramen för EFA används Principal Axis Factoring (PAF). Den rotationsmetod som valts är Direct Oblimin som då innebär att faktorerna tillåts korrelera. Faktoranalys som metod Teorin bakom faktoranalys är väl beprövad t.ex. genom C. Spearman s, (Spearman, 1904) och L. L. Thurstone s (Thurstone, 1933) såväl tidiga som klassiska studier. Thurstone utvecklade en teori om att gruppfaktorer, på ett säkrare sätt, kunde mäta underliggande fenomen till skillnad från Spearman s teori där en enskild faktor påstods kunna mäta en enskild dimension. En faktoranalys (FA) kan vara eller är snarare ett värdefullt verktyg vid en analys av ett större statistiskt datamaterial och kan i sin förlängning leda till en mer teoretisk förståelse för materialet. Det kan naturligtvis vara ett mål i sig men ofta finns flera mål med en faktoranalys. Det kanske viktigaste med en faktoranalys är att kunna förbättra och utveckla ett mätinstruments validitet. Begreppet innebär att forskaren erhåller en kontroll av trovärdigheten (giltigheten) i en analys som genomförs. Styrkan eller avsaknad av validitet, i den empiri som föreligger, är en viktig aspekt att förvissa sig om och samtidigt kunna göra en korrekt bedömning av resultaten i slutfasen av en studie. Vid ett frågeinstrument med ett stort antal variabler som är tänkta att mäta liknande fenomen t.ex. kvalitet kan det uppstå problem med multikollinearitet som innebär att inbördes variabler blir korrelerade. Det är inte ett helt ovanligt fenomen när ett mätinstrument är i sin första fas av utvecklingen och antalet variabler kan reduceras genom faktoranalys och därigenom skapa en regressionsmodell som blir mer hanterbar. HÖGSKOLAN I BORÅS 17

Multipla indikatorer är i sig ofta komplexa och svåra att på ett mer teoretiskt plan tyda. Det är önskvärt att erhålla en god validitet i undersökningar och därför är det ett inte helt ovanligt fenomen att ställa fler frågor till (eller runt) ett fenomen som forskaren önskar undersöka närmare. Ambitionen är att täcka in fler dimensioner av det som skall undersökas och samtidigt minimera problem med inflytandet av mätfel som beror på att variabler i sig är behäftade med mätfel. Genom att väga samman variabler t.ex. vid en indexering kan s.k. mätfel utjämnas och därmed minimera risken att ett snedvridet resultat uppstår, se t.ex. (Barmark, 2009; Borg & Westerlund, 2006; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:413ff) jmf (Loehlin, 2004:152ff). För att faktoranalys ska vara lämplig som metod krävs generellt ett relativt stort antal variabler. I vanlig ordning finns inga exakta regler för hur många som krävs, men det är bra om minst 3-5 variabler (för varje enskild faktor) är starkt associerade med varje identifierad faktor (Barmark, 2009:79). Faktorladdningar bör ha en laddning på minst 0,4 för att indikera en godtagbar intern konsistens (Sharma, 1996) jmf (Hair et al., 2006). En faktoranalys avgör t.ex. en diskrepans mellan faktorer som eventuellt kan säkerställas statistiskt alltså att diskrepanser inte beror på slumpmässiga faktorer. Det är viktigt att klargöra att faktoranalys, som metod, är ett sätt att kombinera variabler och samtidigt reducera antalet för att synliggöra bakomliggande fenomen. En faktor innebär således att sätta ihop variabler som tillsammans visar på något bakomliggande (latent) som är gemensamt för själva faktorn. Vidare bör det klargöras att en faktoranalys inte avgör om ett resultat är bra eller mindre bra. Den ger snarare indikationer på om forskaren är på rätt väg. Vid faktoranalyser i föreliggande studie används de starkt associerade variablerna, i respektive faktorer, till att skapa ett antal index, se t.ex. (Loehlin, 2004:152ff; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:592 ff). Dessa index används i sin tur till jämförelser mellan akademier, sektioner och programutbildningar såväl genom grafer och tabeller som genom multivariat variansanalys och linjär regressionsanalys. Val av extraherings- och rotationsmetod Analysen sker genom explorativ faktoranalys (EFA) med efterföljande indexering. För att vara mer explicit används Principal Axis Factoring (PAF) med rotationsmetod Direct Oblimin. En förklaring till valet är att frågorna som ställs berör närliggande fenomen, nämligen utbildnings- 18 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

relaterade. En oblik rotation (spetsvinklig) har dessutom inget krav på sig att faktorerna skall vara okorrelerade sinsemellan. De grundkrav som ställs för att kunna genomföra EFA kan anses vara uppfyllda men för att krångla till det ytterligare finns ett antal olika metoder för extrahering när en faktoranalys genomförs och som är knutna mot syftet för att genomföra en sådan. Figur 2.1 Oblik faktor rotation. Från Hair et al. (2006), p. 108. Innebörden av en oblik rotation blir att faktorerna anpassar sig till variabelklustrets faktiska position. Faktorlösningen blir tydligare och mer följsam i och med att en enskild faktor kommer att korrelera starkt med några få variabler och svagare med övriga. De två förekommande metoderna är Exploratory Factor Analysis (EFA) samt Common Factor Analysis (CFA) och en diskussion om vilken av dessa som lämpar sig bäst finns. Skillnaden är att i den först nämnda baseras beräkningarna på den totala spridningen i variablerna medan beräkningarna i CFA baseras på den andel av spridningen som är gemensam och som innebär att korrelationer mellan variabler synas närmare. Kortfattat kan sägas att CFAn lämpar sig bättre om syftet främst är teoretiskt. EFAn däremot är bättre lämpad om empirin skall ligga till grund för efterföljande regressions- och variansanalyser och därigenom kunna HÖGSKOLAN I BORÅS 19

maximera modellens prediktiva förmåga (Djurfeldt & Barmark, 2009:82-83). Utfallen från de tidigare studiernas resultat (2010-2014) har visat på ett antal bakomliggande "fenomen" och det bör vara tillräckligt med att utföra endast en EFA i föreliggande studie. Utfallet från EFAn är dessutom något mer lättolkad än utfallet från CFAn. Ett dataunderlags lämplighet Ett dataunderlags lämplighet för att genomföra faktoranalys bör testas innan en sådan genomförs. Det finns några olika metoder för att testa underlagets lämplighet. En metod är att utföra ett test i form av Kaiser- Meyer-Olkin Measure of Sampling Adequacy (KMO) som mäter dataunderlagets lämplighet för att genomföra faktoranalys. Kortfattat kan sägas att KMO undersöker om det finns variabler som inte samvarierar med andra. Variabler som inte samvarierar med andra kan inte bidra till att identifiera faktorer och KMO varnar för förekomst av sådana, se t.ex. (Barmark, 2009:92). Testet skall visa på "icke signifikant". Även om KMO inte är ett statistiskt test finns framtagna rekommendationer för hur högt värde KMO bör visa på för att dataunderlaget skall passa för att genomföra faktoranalys. Ett KMO värde ligger mellan 0 och 1 och där ett värde över 0,90 anses som excellent. Föreliggande studies KMO uppvisar ett värde på 0,937. När KMO väljs, i SPSS, erhålls även Bartlett s Test of Sphericity som är ett statistiskt test för att kontrollera om det finns någon korrelation mellan variabler (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:596ff). Värdet för denna analys leder oss till huruvida en s.k. nollhypotes skall förkastas (r=0). Är resultatet signifikant finns samband mellan variablerna i materialet. Det dataunderlag som här föreligger visar på att resultatet är signifikant (p < 0,000) och därigenom kan slutsatsen dras att det finns samband i dataunderlaget som är lämpligt för att genomföra faktoranalys. Problemet med detta test är att det nästan undantagslöst blir signifikant, framförallt vid stora dataunderlag. Vad som mäts eller anges är att bland samtliga bivariata korrelationer, i korrelationsmatrisen, åtminstone finns någon som är signifikant (Barmark, 2009:92). Det vore högst osannolikt, med tanke på dataunderlagets storlek, att H 0 inte skulle uppnås (förkastas) i föreliggande dataunderlag. 20 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Pedhazur & Pedahzur Schmelkin anger att: Bartlett s sphericity test is affected by sample size. When N is large, as it should be in factor analytic studies, the null hypothesis will almost always be rejected. This is why the application of Bartlett s test should be "used" as a lower bound to the quality of the matrix. (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:596ff) Ytterligare en bedömning utöver dessa redan nämnda statistiska tester som bör utföras av den variabeluppsättning som skall ingå i faktoranalysen är att se om underlaget ger partiell korrelation. Denna mätning är relativt enkel att utföra genom att det anges, vid datakörningen (faktoranalysen), att "vi" önskar att se på hur anti-image-matrisen faller ut. I matrisen framgår flera mått som ger en möjlighet till att kunna avgöra om en faktoranalys är möjlig att genomföra. Vad som bl.a. kan utläsas, i korrelationsmatrisen, är den andel av de parvisa korrelationer som inte är korrelerade med övriga variabler. Dessa koefficienter bör vara låga på grund av att matrisen inte enbart består av parvisa korrelationer utan även av en hög grad av multivariat samvariation. Av utrymmesskäl kan inte ett exempel på en sådan matris visas här. Matrisen visar på kovarianser och korrelationer mellan de ingående variablerna (i två enskilda matriser). Med hjälp av matriserna kan det avgöras om eventuellt någon variabel bör uteslutas från analysen. Det finns en fördel med att leta efter variabler som kan ligga i gränstrakten för att inte inkluderas i analysen och som i sin förlängning leder till att övriga kan förklaras med hjälp av ett mindre antal faktorer och bidrar därigenom till att faktorlösningen blir tydligare. Det finns ytterligare ett mått, som framgår, i matrisen Measure of Sampling Adequacy (MSA) som kvantifierar graden av interkorrelationer mellan variabler och lämpligheten att utföra en FA. MSA har ett värde på mellan 0 och 1 där 1 anger att variabeln är perfekt förutsagd (utan några fel mot de övriga variablerna). Värdet på MSA bör inte understiga 0,7 för respektive variabel, se Hair et al. (2006:99). Utfallet av datakörningen visar på att tre variabler uppvisar ett något lågt MSA (0,725-0,792) men som helhet kan uttryckas att samtliga variabler interkorrelerar i hög utsträckning. Slutligen kan Root Mean Square Error of Approximation (RMSEA) beräknas, även om måttet främst används när CFA eller SEM skall utföras. Det är ett mått som är relativt lätt att tolka och har därigenom fått en dominerande ställning. Enligt praxis har en modell med mycket god HÖGSKOLAN I BORÅS 21

anpassning ett RMSEA lägre än 0,05. Ett värde på högst 0,08 indikerar en acceptabel modell (Gustafsson, 2009:293). RMSEA för föreliggande studie ligger på 0,09 och kan anses vara något högt. Internt bortfall Det interna bortfallet är sparsamt förekommande men valet blir ändå att använda möjligheten till multipel linjär regressionsimputation av data. Imputerade värden är kvalificerade gissningar eller uppskattningar som visserligen kan ha empiriskt stöd, men som är baserade på olika antaganden som ofta inte kan verifieras. Värden som saknas kan uppskattas med olika metoder, s.k. imputationsmetoder. Den kompletta uppsättningen data, efter en sådan process, analyseras sedan med statistiska standardmetoder, se t.ex. (Bassam, 2012:320; Reuterberg, 2001). Strukturellt eller slumpmässigt internt bortfall Det interna bortfallet kan delas upp i två typer: a) systematiskt/strukturellt; b) slumpmässigt. Det strukturella bortfallet beror på att de studenter som angav att de inte studerade vid campus inte haft möjlighet att besvara två frågeställningar (13 variabler). Det strukturella bortfallet kodas som standard till missing values med bortfallskoden 999. Vid den andra typen av internt bortfall (det slumpmässiga) innebär det, i förekommande fall, att det har skett något inmatningsfel till databasen alternativt att respondenten avstått från att besvara en fråga. Det har skett i ett fåtal fall och där kan en beräkning ske utifrån hur respondenten besvarat övriga variabler i frågeinstrumentet. Vanligtvis kodas även detta bortfall som missing values t.ex. med koden -9. Samtidigt som databasen kodas, enligt ovan, skiftas variablerna till intervallskalenivå och därigenom erhålls ett exakt och korrekt värde vid en imputation. Kortfattat kan tilläggas (i anslutning till förfarandet med imputation av data) att en del av de statistiska standardmetoderna förutsätter kompletta datamatriser och analyserna blir mer komplicerade om data saknas, se t.ex. (Reuterberg, 2001). Andra tillvägagångssätt, när faktoranalys genomförs, är att vid extraheringen välja ett kommando som exkluderar s.k. missing values t.ex. Exclude Cases Listwise (det finns ytterligare några metoder att välja på) som innebär att samtliga individer som helt saknar data, för variabler, utesluts oavsett analys (s.k. missing values med koden 999). När kommandot Exclude Cases Listwise används är det viktigt att ha kontroll över 22 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

det interna bortfallet, eller mer konkret, är det interna bortfallet strukturellt eller slumpmässigt? Ett problem, som kan uppstå, med kommandot Exclude Cases Listwise är att om det interna bortfallet är högt kan det uppstå en situation där det inte finns några respondenter kvar att analysera - speciellt vid små undersökningsgrupper. Finns det då en komplett datamatris att tillgå underlättas analysen av resultatet avsevärt. Viktigt är dock att forskaren har kontroll över vad som sker i analysen eller snarare vilka respondenter som kommer att ingå i analysen samt på vilka premisser respondenter utesluts. Reuterberg (2001) klargör att: Imputationsmetoderna har den fördelen framför uteslutning av individer att de leder fram till en komplett datamatris varigenom man kan utnyttja all den information som faktiskt finns insamlad. Dock har de vissa brister och den allvarligaste av dessa är att de leder till underskattningar av varianser och kovarianser. Vidare menar Reuterberg att: (Reuterberg, 2001:177) I och med denna underskattning av varianserna kommer också medelfelen att underskattas vilket ökar risken för Typ I-fel vid signifikansprövningar. Allra mest påtaglig blir underskattningen givetvis om vi imputerar totalmedelvärdet, då samtliga personer med bortfall tilldelas ett och samma imputationsvärde. Dock medför även regressionsimputationerna en viss underskattning eftersom de individer som har identisk kombination av värden på de oberoende variablerna i regressionsekvationen tilldelas identiska värden i bortfallsvariabeln. För att undvika en underskattning av varianser och kovarianser har Rubin (1987) föreslagit multipel regressionsimputation. Med detta menas att man beräknar de värden som skall imputeras på flera olika stickprov av personer och att man tar hänsyn till den osäkerhet som imputationsmetoden medför genom att väga in också den varians som gäller för de upprepade imputationerna. Ett alternativt sätt att ta hänsyn till denna osäkerhet är att man till varje imputerat värde adderar ett slumpmässigt valt värde med en på förhand bestämd variation och med ett medelvärde lika med noll. En sådan funktion finns t ex i SPSS:s statistikpaket. (ibid., sid. 177-178) HÖGSKOLAN I BORÅS 23

Vid en multipel linjär regressionsimputation ges även möjligheten att jämföra originaluppsättningen av variabler med den imputerade uppsättningen. Det framgår, i föreliggande studie, en ytterst liten skillnad, i faktorers laddningar, när utfallet av originalet och den imputerade jämförs. Variansanalys Analysis of Variance (ANOVA) är en samling statistiska metoder för hypotesprövning. ANOVA kan användas för att undersöka skillnader i variansen mellan två eller fler populationer. I föreliggande studie undersöks diskrepanser, mellan akademiers medelvärden, på de elva index som ingår i studien. Denna diskrepans säkerställs således statistiskt dels genom variansanalys och dels genom linjär regressionsanalys. Konfidensintervallet beräknas för en given konfidensgrad. Exempelvis kan ett konfidensintervall bestämmas för konfidensgraden 95 procent, vilken bestäms i förväg av användaren. Mer konkret innebär detta att den verklighet som är avsedd att mätas befinner sig innanför konfidensintervallet vid 95 procent av fallen). Detta innebär således att om sampels (stickprov) tas från andra studentpopulationer vid lärosätet är risken mindre än 5 på 100 att ett s.k. typ 1 fel uppstår alltså att H 0 förkastas (om den vore sann). Resonemanget förutsätter att ett statistiskt korrekt urval av respondenter skett samt att svarsfrekvensen är något högre än i föreliggande studie (vid en generalisering). Vid sambandsanalyser (regressionsanalyser) bör reliabiliteten närma sig en gräns som generellt ligger i spannet 0,7-0,9 (Djurfeldt et al., 2003; Edlund, 1995; Smithson, 2000:286ff). Cronbach s alpha är den mest använda metoden för att mäta reliabilitet och som även används i föreliggande studie. Mätmetoden kan beskrivas som ett mått på hur mycket en variabel är associerat med andra (t.ex. inom en faktor). Utifrån faktoranalysens utfall kan även begrepp som validitet och intern konsistens (jmf engelskans internal consistency) analyseras. Begreppet kan förklaras som att den ömsesidiga korrelationen i faktorns extraherade variabler tillsammans är tillräckligt starkt korrelerad (Barmark, 2009:100). Samtliga faktorer som ingår i mätningen har ett högt Cronbach s alpha som indikerar på en god intern konsistens. 24 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Indexering av variabler En teoretisk diskussion kan föras huruvida det är bättre, mätmässigt, att konstruera index istället för att välja ut en representativ variabel för varje enskild faktor. Barmark (2009) diskuterar såväl för- som nackdelar vid dessa båda metodval. Väljs den variabel som laddar högst i faktorn bör den även på ett teoretiskt plan vara representativ för det latenta fenomen som faktorn är tänkt att representera. En hög faktorladdning innebär att variabeln är den som empiriskt ligger närmast faktorn och den borgar också för att residualen (mätfelet och den unika spridningen hos denna variabel i relation till den latenta) är relativt liten. (Barmark, 2009:100) Orsaken till detta är att faktorerna är baserade på en faktorlösning som är unik för varje material och inte kommer att bli exakt likadant i en upprepad mätning av samma variabler. (ibid., sid.101) Ett problem som uppstår, om en enskild variabel får representera faktorn, är att det kan vara svårt att välja ut en sådan om det finns fler som laddar högt. Risken blir att ingen enskild variabel representerar hela faktorn och således blir tillförlitligheten i mätningen lidande. Fördelen med EFAn tenderar ändå att överväga genom att ha ett högre förklaringsvärde i jämförelse med ett index som skapats utan faktoranalys, framförallt när sambandsanalyser skall utföras. Varje enskild variabel är behäftade med slumpmässiga mätfel som till viss del faktorerna är befriade från. Generellt, innan beslut tas, bör det övervägas om att testa båda varianterna för att konstatera hur diskrepansen ser ut. I samtliga studier, och även i föreliggande, har index skapats utifrån variabler som associerar väl med respektive faktor. Vid en sådan indexering skall det finnas en teoretisk förankring för ändamålet. Brukligt är att reliabilitetsmåttet används för att avgöra om en indexering av faktorers enskilda variabler är möjlig att utföra, ur ett teoretisk vetenskapligt perspektiv. Rent praktiskt bör ett alfa på minst 0,7 erhållas, men hellre uppåt 0,9 för att det skall anses som ett godtagbart mått på intern konsistens. Reliabiliteten för tre index befinner sig på nivåer över 0,90, sex index befinner sig inom spannet 0,81-0,89 samt två index strax över 0,70. Slutsatsen blir att den interna konsistensen är acceptabel för samtliga elva faktorer och reliabiliteten är hög för de elva index som skapats. HÖGSKOLAN I BORÅS 25

Till skillnad mot multipla linjära regressionsanalyser (MRA) behöver inte kategorier dummykodas, i föreliggande studie, när de enkla linjära regressionsanalyserna utförs. Som en förberedelse inför regressionsanalyserna kodas kvinnor som 1 och män som 0, se t.ex. (Djurfeldt & Barmark, 2009:110ff; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:464ff). När en del av resultaten skall säkerställas statistiskt sker dessa mätningar genom ANOVA med tillägget Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey HSD). 6 Mätinstrumentets validitet Mätinstrumentets validitet har analyserats och bearbetats under ett flertal år och den interna konsistensen har visat sig vara godtagbar vid faktoranalysens extrahering samt att variabler inom respektive faktor varit relativt konstanta under, i vart fall, de fyra närmast genomförda undersökningarna (Sigrén, 2013, 2014b, 2015a, 2015b). När faktorerna synas något närmare kan det, om möjligt, vara på så sätt att några eventuellt kan slås ihop. För att kunna avgöra om ett sådant beslut skall tas bör mer djupgående analyser ske där confirmatory factor analysis (CFA) tillsammans med t.ex. structural equation modeling (SEM) 7 kan ge ytterligare hjälp på vägen, huruvida en sammanslagning av faktorer kan utföras. Den sist nämnda metoden gör det möjligt att på en och samma gång analysera fler index (multipel analys). Kortfattat kan det förklaras som att det konstrueras en flerdimensionell modell. Gustafsson (2009) klargör att i vissa sammanhang är det också möjligt att undersöka variablers ömsesidiga påverkan av varandra (Gustafsson, 2009:269). När regressions- och variansanalyser utförs bör en intervallskala ligga till grund för bearbetningen av empirin (avser den beroende variabeln). Många analystekniker är konstruerade på ett sätt där det "räknas" på medelvärden och/eller medianer (exempel på sådana kan vara ANOVA och regressionsanalys). Resonemanget leder till att svarsalternativen för en beroende variabel måste/bör utformas som ett intervall. 6 Testet innebät att det i en och samma körning kan avgöras om skillander är signifikanta för fler än två latenta variabler. 7 Muthén & Muthén s ekvationsmodelleringsprogram Mplus är t.ex. ett program för denna typ av analyser. R-Console är ett annat exempel på programvara för SEM analyser (Open Source). 26 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Tillförlitlighet av mätningar Tillförlitligheten i ett mätinstrument är inte enkel och helt oproblematisk men samtidigt går reliabilitet att hantera på ett annat sätt än problematik som avser en mätnings validitet se t.ex. (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:81-118). En hög reliabilitet är inte synonymt med en hög validitet. Det kan vara att fel fenomen mäts men det erhålls ett likvärdigt resultat vid återupprepade mätningar och då håller, i vart fall, mätinstrumentet en hög reliabilitet. Det går således att påstå att en låg reliabilitet för ett instrument ger även en låg validitet däremot kan det inte påstås att en hög reliabilitet med automatik skulle innebära en hög validitet. Om något eller några variabler skall exkluderas framgår först när en faktoranalys har utförts och analyserats. En sådan exkludering, av en variabel, bör även vara teoretiskt förankrad. T.ex. kan det vara att en enskild variabel laddar någorlunda starkt inom flera faktorer (oftast inom två faktorer). Ett smidigt sätt att kontrollera reliabilitet är att ta ett slumpmässigt urval av urvalet och sedan jämföra resultatet mot originalet. Det kan även utföras en s.k. Test-Retest Reliabilitet där det utförs upprepade mätningar som utgår ifrån samma mätmetod och genomförande. Utifrån dessa mätningar beräknas sedan korrelationen från respektive mättillfälle. Det kan avse en respondents svar på ett formulär, vilket är en typ av Test- Retest Reliabilitet, eller en bedömares skattning. Ytterligare metodologiska angreppsätt att mäta reliabilitet på är Split-Half metoden, som innebär att frågorna delas i två hälfter och därigenom beräknas sedan korrelationen mellan dessa hälfter. I föreliggandes studie används Cronbach s alpha som ett mått på reliabilitet och det bör tilläggas att i ett teoretiskt perspektiv är Cronbach's alpha ett mått på alla Split-Half utförda på en och samma gång kan även ses som ett utfall av faktorers Internal Consitency Reliability. Validitet i frågeställningar är däremot svårare att ha kontroll över. Wolming (1998) anger bl.a. Något som är gemensamt för alla dessa instrument och dess tillämpningar är att inget av dem är perfekta i sin strävan att visa på en med verkligheten överensstämmande bild. När vi försöker att erhålla en bild av ett fenomen eller företeelse, kan en mätning aldrig vara något som ger en till fullo sann och överensstämmande bild av verkligheten. Resultatet av mätningen är alltid indikationer på det man vill mäta. (Wolming, 1998:81) HÖGSKOLAN I BORÅS 27

Messick (1998) diskuterar att både empiriska och teoretiska resonemang och belägg är väsentliga delar i en validering (Wolming 1998:94). När Messick beskrev begreppet validitet använde han två aspekter som avsåg mätningars utfall och motiv för mätningen. Mätningars utfall avser de tolkningar som görs och nyttan av mätningen. Motivet blir en fråga som styrs mot syftet för studien/mätningen en slags värdering (Messick, 1989). Brister i deskriptiva mätningar förekommer som bl.a. kan förklaras hur instrumentet hanteras t.ex. mätningars noggrannhet, se t.ex. (Linn, Baker, & Dunbar, 1990). För att undvika feltolkningar är en bra hjälp på vägen att använda sig av faktoranalys som metod. Utifrån en faktoranalys kan även validitetsbegreppet diskuteras. En klassisk förklaring till vad validitet innebär är att validitet är ett begrepp som används för att beskriva mätningars kvalitet. Kort och gott: vad skall mätas och hur väl lyckas det med hjälp av instrumentet "fånga upp" fenomenet? se t.ex. (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:52-80). Validiteten i undersökningen kan ytterligare kontrolleras genom att utföra (dock inte i föreliggande studie) Confirmatory Factor Analysis (CFA) där ansatsen är att pröva den faktorstruktur som erhållits specifikt för att säkerställa validiteten i materialet. Om det t.ex. visat sig vid EFAn att vissa frågeställningar, i en eller fler frågematriser, mäter samma grundläggande förmåga eller egenskap kan det genom CFAn testas i hur hög grad detta verkligen stämmer, se t.ex. (Barmark, 2009; Gustafsson, 2009; Elazar J. Pedhazur & Kerlinger, 1982; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:631-694). Skillnaden mellan explorativ och konfirmatorisk faktoranalys är att i den sist nämnda specificeras en modellstruktur i förväg och testar dess lämplighet för ett visst givet datamaterial (Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:631). EFAn i sin tur extraherar strukturer i empirin i form av faktorer som identifierats som lämpliga för att visa på fenomen (i föreliggande studie benämns dessa som index) jmf (Hair et al., 2006:117ff). Genom att applicera CFAn som en submodel i den mer generella metoden Structural Equation Modeling (SEM) kan antaganden om validiteten, i såväl föreliggande som föregående års studier, ytterligare förstärkas/bekräftas, se t.ex. (Gustafsson, 2009:269-321; Elasar J. Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991:695-740). 28 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Som ett tillägg och ett förtydligande till Wolming s citat ovan går det inte att bortse ifrån att faktorer och index är empiriska konstruktioner och resultaten är, som alltid, tolkningsbara beroende på tolkarens referensramar. HÖGSKOLAN I BORÅS 29

3 RESULTAT I INLEDNING Under kapitel tre redovisas samtliga av batteriets frågeställningar (61) som har indexerats till elva kvalitetsindex. Som tidigare nämnts genomförs explorativ faktoranalys (EFA) dels för att se vilka variabler som extraheras och dels för att avgöra om den interna konsistensen, i respektive faktor, är tillräcklig hög. Det redovisas även ett totalt nöjdhetsindex (NSI) som omfattar det totala frågebatteriet. Den förklarade variansen är 59,3 procent som kan ses som ett mått på instrumentets förklararingsvärde av de extraherade faktorerna (kan ses som ett mått på validitet). En tumregel är att den förklarade variansen bör överstiga 60 procent (Barmark, 2009). Den extraheringsmetod som används är Principal Axis Factoring med rotationsmetod Direct Oblimin. Resultaten redovisas genom tabeller och figurer där akademierna hålls konstanta mot en manifest (ett index) variabel. Resultaten redovisas för lärosätet totalt, lärosätets tre akademier, akademiernas 14 sektioner samt 64 programutbildningar. Vad gäller resultatredovisningen för programutbildningar redovisas samtliga program. Program med minst 20 studenter är, ur ett statiskt perspektiv, relevanta att diskutera. Problemet blir dock att en svarsfrekvens på minst 20 studenter, per program, är en svår uppgift att uppnå. I föreliggande studie är det 15 av 64 program som uppfyller kravet på minst 20 respondentsvar och där akademi 3 har 13 av dessa program. Mer relevant är att se till sektioners svarsfrekvenser och "snegla" något på programmen samtidigt. Tolv av fjorton sektioner uppfyller önskemålet om minst 20 respondentsvar. Jämförelser mellan akademier, sektioner samt programutbildningar kan utläsas i resultaten och de diskrepanser som föreligger på de elva indexen, mellan akademierna, är statistiskt säkerställda genom variansanalys. Vid resultatredovisningen görs ett försök att på ett strukturerat, metodiskt och tydligt sätt redovisa ett index åt gången. I redovisningen av respektive index ingår faktorer, index, reliabilitetsmått, medelvärde, standardavvikelse, positiv opinion samt utfallet från variansanalysen. HÖGSKOLAN I BORÅS 31

En kort sammanfattning av resultaten sker i slutet av kapitlet. Redovisningen är omfattande och en rekommendation är att använda innehållsförteckningen, för att snabbt hitta de resultat som är intressanta för den egna verksamheten. Akademier som anges med förkortningar är: A1 A2 A3 Akademin för textil, teknik och ekonomi Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektioner som anges med förkortningar är: A1S1 A1S2 A1S3 A1S4 A1S5 A2S1 A2S2 A2S3 A2S4 A3S1 A3S2 A3S3 A3S4 A3S5 Sektionen för resursåtervinning och hållbart samhällsbyggande Sektionen för ingenjörsvetenskap Sektionen för företagsekonomi och textilt management Sektionen för textilteknologi Sektionen för design Sektionen för arbetsliv och välfärd Sektionen för vårdvetenskap Sektionen för vårdvetenskap samt sexuell och reproduktiv hälsa Sektionen för akut- och prehospital vård samt medicinsk teknik Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap Sektionen för förskollärarutbildning Sektionen för lärarutbildning Sektionen för informationsteknologi Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning 32 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Enkätens genomförande Enkäten bjöds ut (webbaserad) den 24 november 2015 till 3 141 studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 4 december till och med den 28 december. Enkäten stängdes den 11 januari 2016. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska (internationella studenter). Population och urvalsprocess Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval som innebär att samtliga individer, inom den totala populationen, skall ges möjlighet till en likadan inklusionssannolikhet. Respondenterna är dragna, med ett intervall, enligt formeln K=N/n. K representerar urvalets intervall, se t.ex. (Djurfeldt et al., 2003:105ff). I studien inkluderas även studenter som studerar på distans. 8 N = 5 391 inkluderat de internationella studenterna (N = 113). Urvalet (n) bestämdes till 3 141 (cirka 58 procent) se tabell 3.1. K bestämdes till två som innebar att varannan student valdes ut. Startpunkten valdes slumpmässigt till ett. Fördelar med denna urvalsprocess är att den är enkel, billig och objektiv. Nio strata har skapats utifrån tre stratifieringsvariabler (akademi, ålder och kön) samt två ytterligare två stratum - ett för de internationella studenterna samt ett för studenter på distans (inget urval utfördes inom dessa två grupper). Underlaget utgick ifrån registrerade studenter (på ett program) hösten 2015. 9 Att det inte utfördes något urval i grupperna "internationella studenter" beror på att antalet är lågt och att det finns en risk för att svarsfrekvensen inte blir tillräcklig hög. Vad gäller "studenter på distans" togs beslutet att samtliga skulle ges en möjlighet att delta i undersökningen med ett undantag. Akademi tre har en hög andel studenter som studerar på distans och/eller uppdragsutbild- 8 Frågeformuläret är omarbetat från tidigare år och därmed kan även distansstudenter inkluderas. Distansstudenter svarar på samma frågeställningar, som campusstudenterna, exkluderat två frågeställningar som berör högskolans lokaler och akademiernas administrativa personal. 9 Från lärosätets administrativa system LADOK. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

ningar och där utfördes ett urval, se tabell 3.1. Eftersom distansstudenter inte tidigare kunnat delta i undersökningen fanns en osäkerhet om hur svarsfrekvensen skulle bli för denna grupp och därav valet att inkludera en större andel av dessa studenter. Tabell 3.1 Urval per akademi. Andel i antal och procent. REG. STUDENTER URVAL KVINNOR MÄN N N N % N % A1 CAMPUS 2 018 979 565 58 414 42 DISTANS 149 149 99 66 50 34 TOTALT 2 167 1 128 664 59 464 41 A2 CAMPUS 906 450 378 84 72 16 DISTANS 149 149 142 95 7 5 TOTALT 1 055 599 520 87 79 13 A3 CAMPUS 1 023 623 476 76 147 24 DISTANS 1 146 791 679 86 112 14 TOTALT 2 169 1 414 1 155 82 259 18 TOTALT (A1-A3) 5 391 3 141 2 339 74 802 26 INTERNATIONELLA 10 113 113 73 65 40 35 10 De internationella studenterna ingår i respektive akademis totala antal, avser campusstudenter. Dessa studenter är dock kodade och kan särskiljas vid analysen. 34 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Svarsfrekvens och bortfallsanalys En aspekt som är svårhanterlig att få kontroll över är studenter (s.k. nybörjare) som tidigt hoppar av sina studier. Dessa studenter finns (av olika anledningar) fortfarande registrerade i LADOK när föreliggande studie genomförts. Det finns studier som påvisar att så pass många som var tredje student, som per definition, är nybörjare avslutar sina studier redan under första läsåret se t.ex. (Forsman & Andersson, 2010). I föreliggande resultat anger 47 procent av studenterna att de inte tidigare studerat vid en högskola eller ett universitet. UKÄ:s årsrapport redovisar att 53 procent (beräknat på helårsstudenter), av den totala populationen, är nybörjare vid Högskolan i Borås, läsåret 2013/14 varav 66 procent av dessa finns kvar under år två (Universitetskanslersämbetet, 2015:145). Det bör innebära att en viss andel, av urvalet, troligtvis redan avslutat studierna men ändå finns kvar i systemet. Det påverkar naturligtvis svarsfrekvensen negativt och kan vara värt att ta i beaktande. Samtidigt visar diskussionen ovan på hur svårt det är att analysera data, statistiskt korrekt, med tanke på att det finns ett "dolt" bortfall som i sin tur drar ner svarsfrekvensen och som leder till att trovärdigheten i resultaten blir lidande. I föreliggande studie innebär det att cirka 1 500 studenter, av urvalet, är s.k. nybörjare och av dessa har ett antal studenter avslutat sina studier redan under första terminen. Ytterligare en andel av urvalet har avslutat studierna under den andra terminen. Resonemanget leder till, på matematisk grund, att svarsfrekvensen bör ligga runt 40 procent men kan troligen vara något högre än så. Det finns ett flertal studier som påvisar svårigheter med ett erhålla en hög svarsfrekvens vid webbaserade enkätundersökningar, se t.ex. (Bassam, 2012; Hansson, 2006; Reuterberg, 2001) jmf (Forsman & Andersson, 2010). HÖGSKOLAN I BORÅS 35

Tabell 3.2 Urval, svarsfrekvens och kön. Andel i antal och procent. AKADEMI URVAL SVARSFREKVENS KVINNOR MÄN A1 N N % N % N % CAMPUS 979 313 32 211 67 102 33 DISTANS 149 41 28 33 80 8 20 TOTALT 1 128 354 31 244 69 110 31 A2 CAMPUS 450 146 32 117 80 29 25 DISTANS 149 65 44 63 97 2 3 TOTALT 599 211 35 180 85 31 15 A3 CAMPUS 623 198 32 157 79 41 21 DISTANS 791 319 40 280 88 39 12 TOTALT 1 414 517 37 437 85 80 15 TOTALT (A1-A3) 3 141 1 082 34 861 80 221 20 INTERNATIONELLA 113 55 49 40 73 15 27 Åldersstruktur Tabell 3.3 Svarsfrekvens per akademi och ålderskategorier. Andel i procent (inom akademier samt HB totalt). N = 1 082. ÅLDER A1 A2 A3 HB KVINNOR MÄN UNDER 23 ÅR 55,9 28,9 33,3 39,8 32,6 7,3 24-26 ÅR 25,7 12,3 14,5 17,7 13,4 4,3 27-37 ÅR 16,1 33,3 30,9 26,5 20,2 6,3 38 ÅR OCH ÄLDRE 2,3 25,6 21,3 15,9 13,4 2,5 36 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Nybörjare vid lärosätet? 47 procent av studenterna anger att de är s.k. nybörjare. 44 procent har studerat mindre än två terminer. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anger en högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock använder UKÄ fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell, se t.ex. (Universitetskanslersämbetet, 2014:121). UKÄ diskuterar även vad som skall räknas som en nybörjare (a.a., s. 100). Definitionen, enligt UKÄ, är att en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte räknas som en nybörjare. Tabell 3.4 Antal terminer för studier. Andel i procent i förhållande till akademi. N = 1 082 HUR LÄNGE HAR DU STUDERAT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS? AKADEMI < 1 TERM. 1-2 TERM. 3-4 TERM. 5-6 TERM. > 7 TERM. A1 35,6 12,1 28,5 17,8 5,9 A2 29,4 16,6 24,6 20,9 8,1 A3 32,3 8,9 29,6 19,3 9,5 HB TOTALT 32,8 11,5 28,3 19,1 8,0 HÖGSKOLAN I BORÅS 37

3.1 ANALYTISKA FÖRMÅGOR Högskolan totalt Tabell 3.1.1 Frågeställning: i vilken grad tycker du att studierna utvecklar din förmåga när det gäller följande? 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,888) MEDELVÄRDE SD LADDNING UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 5,12 1,39-0,701 SÖKA INFORMATION 5,11 1,42-0,680 TÄNKA KRITISKT 5,07 1,32-0,705 VÄRDERA INFORMATION 4,98 1,37-0,764 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,98 1,41-0,634 ANALYSERA PROBLEM 4,92 1,33-0,781 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 4,61 1,54-0,641 UTVECKLA MIN KREATIVITET 4,56 1,59-0,602 MEDELVÄRDE - INDEX 4,92 1,06 Gender Tabell 3.1.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,634 0,071 65,306 0,000 KVINNOR 0,358 0,080 0,136 4,501 * 0,000 * significant at the 0,05 level 38 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademier Tabell 3.1.3 Dependent variable Analytiska förmågor. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,226 * 0,092 0,038 A3-0,122 0,073 0,219 A2 A1 0,226 * 0,092 0,038 A3 0,104 0,087 0,451 A3 A1 0,122 0,073 0,219 A2-0,104 0,087 0,451 * significant at the 0,05 level ANALYTISKA FÖRMÅGOR 100 80 77,1 84,8 78,7 79,4 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.1.1 Positiv opinion 11 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 11 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 39

Sektioner Tabell 3.1.4 Redovisning per akademi och sektion. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. AKADEMI SEKTION M SD N A1 A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,82 1,06 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP 4,43 1,21 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT 4,86 1,05 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI 5,04 0,99 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN 5,32 0,98 20 TOTALT - A1 4,82 1,09 354 A2 A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 5,11 0,98 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 5,07 0,90 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA 5,07 1,03 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK 4,46 0,97 12 TOTALT - A2 5,04 0,97 211 A3 A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 5,01 1,07 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,91 1,00 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING 5,01 1,19 75 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 4,73 1,18 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING 3,69 0,09 2 TOTALT - A3 4,94 1,08 517 TOTALT A1-A3 4,92 1,06 1 082 40 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 1 ANALYTISKA FÖRMÅGOR A1S5 90,0 A1S4 80,4 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 65,7 79,5 76,9 AKADEMI 1 TOTALT 77,1 HB TOTALT 79,4 0 20 40 60 80 100 Figur 3.1.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 41

Akademi 2 ANALYTISKA FÖRMÅGOR A2S4 66,7 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 81,8 88,4 87,2 84,8 HB TOTALT 79,4 0 20 40 60 80 100 Figur 3.1.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 42 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 ANALYTISKA FÖRMÅGOR A3S5 0,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 77,4 77,3 79,1 80,0 78,7 HB TOTALT 79,4 0 20 40 60 80 100 Figur 3.1.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. HÖGSKOLAN I BORÅS 43

Program Akademi 1 Tabell 3.1.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,38-1 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 5,47 1,24 3 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,27 0,99 7 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 5,03 1,03 4 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,80 0,91 15 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 4,58 0,71 10 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,44 1,39 12 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,82 1,06 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 6,38 0,88 2 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 4,53 1,48 15 KITEK IT-TEKNIKER 4,46 0,47 6 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,46 1,23 9 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,43 1,22 11 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,32 1,33 8 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 4,18 1,09 11 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 4,16 1,03 8 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,43 1,21 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,42 1,16 13 TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 5,31 0,99 18 TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,19 1,45 8 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA VÄRDEKEDJOR 5,18 0,83 10 44 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,95 0,71 9 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,92 1,42 6 VÄRDEKEDJOR ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,85 0,83 37 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,72 1,08 14 SGEMA EVENT MANAGEMENT 4,59 1,07 33 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,22 1,00 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,86 1,05 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,31 0,97 2 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,07 1,03 18 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,99 0,97 13 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 4,90 1,08 9 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,59 0,30 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,02 0,99 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DMODE MODEDESIGN 5,44 0,79 11 DTDES TEXTILDESIGN 5,40 1,40 6 DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 5,13 0,18 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 3,93-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,32 0,98 20 HÖGSKOLAN I BORÅS 45

Akademi 2 Tabell 3.1.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 5,88-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 5,26 0,89 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,89 1,06 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,11 0,98 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,20 0,83 8 GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,13 0,81 28 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,03 0,94 43 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 4,90 1,22 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,07 0,90 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 5,10 0,94 22 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,05 1,08 44 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,07 1,03 66 A2S4 VATEK SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK OCH PREHOSPITAL MILJÖ 5,50 1,41 2 GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 5,25-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,14 0,75 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,46 0,97 12 46 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 Tabell 3.1.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP NGWEK WEBBREDAKTÖR 5,20 0,83 13 BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 5,17 0,92 21 INFORMATIONSTJÄNSTER NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 5,15 1,12 67 BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 5,07 0,87 20 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 4,94 1,07 51 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,71 1,16 37 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 2,91-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,01 1,07 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 4,99 0,97 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,89 1,04 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,91 1,00 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 5,38 1,65 7 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,99 1,63 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,98 1,14 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,95 0,86 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,01 1,19 75 HÖGSKOLAN I BORÅS 47

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,88-1 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 5,08 1,42 12 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 4,88-1 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,73 0,75 16 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,57 0,99 10 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,41 1,56 13 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,73 1,18 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 3,69 0,09 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,69 0,09 2 48 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

3.2 INFÖR KURSSTART Högskolan totalt Tabell 3.2.1 Frågeställning: i vilken grad tycker du att... 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,878) MEDELVÄRDE SD LADDNING KURSPLAN FINNS TILLGÄNGLIGT I GOD TID 5,34 1,56-0,864 LITTERATURLISTA FINNS TILLGÄNGLIGT I GOD TID 5,01 1,66-0,860 SCHEMA FINNS TILLGÄNGLIGT I GOD TID 4,86 1,77-0,787 STUDIEGUIDE/HANDBOK FINNS TILLGÄNGLIGT I GOD TID 4,62 1,63-0,712 MEDELVÄRDE - INDEX 4,96 1,42 Gender Tabell 3.2.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,992 0,095 52,335 0,000 KVINNOR -0,043 0,107-0,012-0,401 0,689 HÖGSKOLAN I BORÅS 49

Akademier Tabell 3.2.3 Dependent variable Inför kursstart. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,273 0,123 0,069 A3-0,177 0,098 0,165 A2 A1 0,273 0,123 0,069 A3 0,095 0,116 0,687 A3 A1 0,177 0,098 0,165 A2-0,095 0,116 0,687 100 INFÖR KURSSTART 80 70,3 72,5 72,2 71,6 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.2.1 Positiv opinion 12 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 12 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. 50 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Sektioner Tabell 3.2.4 Redovisning per akademi och sektion. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. AKADEMI SEKTION M SD N A1 A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 5,00 1,57 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP 5,08 1,55 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT 4,73 1,35 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI 5,06 1,26 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN 3,64 1,56 20 TOTALT - A1 4,82 1,46 354 A2 A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 5,02 1,24 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 5,50 1,20 88 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA 4,90 1,42 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK 3,55 1,65 12 TOTALT - A2 5,09 1,38 211 A3 A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 5,01 1,48 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,99 1,31 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING 4,84 1,43 75 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 5,32 1,20 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING 2,50 2,12 2 TOTALT - A3 5,00 1,40 517 TOTALT A1-A3 4,96 1,42 1 082 HÖGSKOLAN I BORÅS 51

Akademi 1 INFÖR KURSSTART A1S5 35,0 A1S4 80,4 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 AKADEMI 1 TOTALT 70,5 72,9 71,2 70,3 HB TOTALT 71,6 0 20 40 60 80 100 Figur 3.2.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 52 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 INFÖR KURSSTART A2S4 25,0 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 68,2 72,3 72,5 82,6 HB TOTALT 71,6 0 20 40 60 80 100 Figur 3.2.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 53

Akademi 3 INFÖR KURSSTART A3S5 0,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 81,1 65,3 77,3 72,9 72,2 HB TOTALT 71,6 0 20 40 60 80 100 Figur 3.2.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. 54 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Program Akademi 1 Tabell 3.2.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 7,00-1 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,36 1,80 7 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 5,22 1,27 10 TGENI ENERGIINGENJÖR 5,20 1,22 15 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 5,19 0,55 4 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,76 1,63 12 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 2,53 2,75 3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,00 1,57 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 6,75 0,35 2 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 5,91 0,85 8 KBAST TEKNISKT BASÅR 5,70 1,13 11 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 5,14 1,42 11 KITEK IT-TEKNIKER 5,13 1,31 6 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 5,03 1,73 8 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 4,53 1,85 15 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,05 1,63 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,08 1,55 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 6,25 0,89 18 ACIVE EKONOMUTBILDNING 5,33 0,62 9 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA VÄRDEKEDJOR 5,13 1,20 6 HÖGSKOLAN I BORÅS 55

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,03 1,23 13 ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,99 1,33 37 TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,74 0,80 8 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,32 1,57 10 VÄRDEKEDJOR SGEMA EVENT MANAGEMENT 4,41 1,50 33 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,32 1,74 18 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,12 1,24 14 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,73 1,35 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,75 0,35 2 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,38 1,18 18 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 4,97 1,30 9 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,70 0,93 13 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,15 1,90 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,06 1,26 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 5,00-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 3,75 0,71 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN DTDES TEXTILDESIGN 3,71 1,96 6 DMODE MODEDESIGN 3,47 1,56 11 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,64 1,56 20 56 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 Tabell 3.2.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 7,00-1 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 5,34 0,99 21 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 4,67 1,32 25 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,02 1,24 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 6,09 1,10 8 GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,61 0,88 28 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,39 1,25 43 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 5,00 1,91 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,50 1,20 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,22 1,44 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 4,27 1,18 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,90 1,42 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,00-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 3,95 1,55 9 VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 1,50 1,71 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,55 1,62 12 HÖGSKOLAN I BORÅS 57

Akademi 3 Tabell 3.2.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 5,73 1,50 21 INFORMATIONSTJÄNSTER BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 5,33 1,51 20 NGWEK WEBBREDAKTÖR 5,23 1,42 13 NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 5,05 1,41 67 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,81 1,53 37 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 4,63 1,44 51 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 4,03-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,01 1,48 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 5,07 1,47 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,97 1,29 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,99 1,31 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 5,28 1,14 18 LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 4,96 0,78 7 LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,69 1,57 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,55 1,66 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,84 1,43 75 58 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 6,00-1 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 5,85 1,16 12 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 5,32 1,06 16 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 5,20 1,30 13 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,84 1,35 10 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 4,82-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,32 1,20 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 2,50 2,12 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 2,50 2,12 2 HÖGSKOLAN I BORÅS 59

3.3 PEDAGOGISKT INNEHÅLL Högskolan totalt Tabell 3.3.1 Frågeställning: i vilken utsträckning tycker du att... 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,920) MEDELVÄRDE SD LADDNING LÄRARNA ÄR KUNNIGA - MER GENERELLT 5,62 1,25 0,639 LÄRARNA ÄR KUNNIGA I SINA ÄMNEN 5,50 1,32 0,800 DU HAR BLIVIT VÄL MOTTAGEN PÅ UTBILDNINGEN 5,48 1,44 0,369 LÄRARNA ÄR VÄL FÖRBEREDDA 5,06 1,44 0,623 UNDERVISNINGEN ÄR STIMULERANDE 4,71 1,47 0,480 LÄRARNA ÄR PEDAGOGISKA 4,54 1,51 0,557 LÄRARNA BRYR SIG OM SYNPUNKTER DE FÅR PÅ UNDERVISNINGEN 4,46 1,60 0,309 UNDERVISNINGEN ÄR VÄLORGANISERAD 4,26 1,58 0,419 LÄRARNA INTRESSERAR SIG FÖR HUR DU KLARAR DINA STUDIER 3,95 1,72 0,307 MEDELVÄRDE - INDEX 4,84 1,16 Gender Tabell 3.3.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,714 0,078 60,522 0,000 KVINNOR 0,165 0,087 0,057 1,887 0,059 60 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademier Tabell 3.3.3 Dependent variable Pedagogiskt innehåll. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,334 * 0,100 0,003 A3-0,094 0,080 0,462 A2 A1 0,334 * 0,100 0,003 A3 0,239 * 0,094 0,031 A3 A1 0,094 0,080 0,462 A2-0,239 * 0,094 0,031 * significant at the 0,05 level PEDAGOGISKT INNEHÅLL 100 80 74,3 85,8 75,4 77,1 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.3.1 Positiv opinion 13 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 13 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 61

Akademi 1 PEDAGOGISKT INNEHÅLL A1S5 A1S4 90,0 87,0 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 60,0 74,1 76,9 AKADEMI 1 TOTALT 74,3 HB TOTALT 77,1 0 20 40 60 80 100 Figur 3.3.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 63

Akademi 2 PEDAGOGISKT INNEHÅLL A2S4 91,7 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 80,3 91,9 80,9 85,8 HB TOTALT 77,1 0 20 40 60 80 100 Figur 3.3.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 64 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 PEDAGOGISKT INNEHÅLL A3S5 100,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 73,6 72,0 78,5 74,3 75,4 HB TOTALT 77,1 0 20 40 60 80 100 Figur 3.3.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. HÖGSKOLAN I BORÅS 65

Program Akademi 1 Tabell 3.3.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,89-1 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,81 0,97 7 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 5,36 1,01 4 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 5,14 1,24 10 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,74 1,37 15 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,74 1,48 12 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 4,35 1,19 3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,03 1,31 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 5,43 0,97 2 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 5,06 1,31 8 KITEK IT-TEKNIKER 4,70 0,76 6 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,51 1,56 9 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,25 1,36 11 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,25 1,58 8 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 3,96 1,51 15 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 3,63 1,49 11 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,29 1,43 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 5,25 0,80 10 VÄRDEKEDJOR SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,00 0,87 13 TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,95 1,72 8 TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,93 1,14 18 ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,82 1,06 37 66 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,59 0,87 18 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,46 0,75 14 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,41 1,19 6 VÄRDEKEDJOR ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,30 0,59 9 SGEMA EVENT MANAGEMENT 4,16 1,04 33 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,65 1,05 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,50 0,24 2 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 5,47 0,71 9 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,24 0,87 13 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,02 1,03 18 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,48 0,90 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,19 0,94 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DMODE MODEDESIGN 5,52 0,78 11 DTDES TEXTILDESIGN 5,36 0,92 6 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 5,22-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 2,90 0,96 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,20 1,10 20 HÖGSKOLAN I BORÅS 67

Akademi 2 Tabell 3.3.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 6,78-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 5,07 0,82 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,46 1,15 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,83 1,05 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,65 0,71 28 VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,62 0,89 8 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,27 1,06 43 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 4,83 1,80 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,39 1,04 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,98 1,11 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 4,70 0,92 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,89 1,05 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 5,56-1 VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 5,33 1,10 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,42 1,23 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,67 1,19 12 68 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 Tabell 3.3.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMDD1 MASTERPROGRAM: BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 5,49 1,09 21 INFORMATIONSTJÄNSTER BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 5,39 0,94 20 NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 5,22 1,15 67 NGWEK WEBBREDAKTÖR 4,73 0,76 13 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,48 1,15 37 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 4,23 1,12 51 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 3,42-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,85 1,19 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 5,70 0,78 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,75 1,06 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,88 1,08 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 5,28 0,97 7 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,96 1,19 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,76 1,22 18 LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,61 1,25 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,76 1,18 75 HÖGSKOLAN I BORÅS 69

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 5,62 1,06 12 NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,31-1 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,00-1 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,59 1,02 16 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,45 1,40 13 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 3,87 1,02 10 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,68 1,23 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 4,50 0,39 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,50 0,39 2 70 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

3.4 KURSVÄRDERINGAR Högskolan totalt Tabell 3.4.1 Frågeställning: i vilken grad är tycker du att... 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,812) MEDELVÄRDE SD LADDNING KURSEN AVSLUTAS ALLTID MED EN KURSUTVÄRDERING 5,50 1,65 0,393 LÄRARNA VISAR INTRESSE FÖR STUDENTERNAS KURSUTVÄRDERINGAR 4,59 1,70 0,496 KURSUTVÄRDERINGARNA PRESENTERAS FÖR STUDENTERNA 3,52 1,98 0,815 FÖRÄNDRINGAR EFTER TIDIGARE KURSUTVÄRDERINGAR ÄR TYDLIGT 3,45 1,83 0,726 UTTALADE MEDELVÄRDE - INDEX 4,27 1,43 Gender Tabell 3.4.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,164 0,096 43,180 0,000 KVINNOR 0,130 0,108 0,037 1,201 0,230 HÖGSKOLAN I BORÅS 71

Akademier Tabell 3.4.3 Dependent variable Kursvärderingar. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,724 * 0,122 0,000 A3-0,497 * 0,097 0,000 A2 A1 0,724 * 0,122 0,000 A3 0,226 0,115 0,121 A3 A1 0,497 * 0,097 0,000 A2-0,226 0,115 0,121 * significant at the 0,05 level 100 KURSVÄRDERINGAR 80 60 40 42,4 60,7 55,7 52,3 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.4.1 Positiv opinion 14 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 14 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. 72 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 1 KURSVÄRDERINGAR A1S5 55,0 A1S4 50,0 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 34,3 45,7 51,9 AKADEMI 1 TOTALT 42,4 HB TOTALT 52,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.4.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 74 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 KURSVÄRDERINGAR A2S4 58,3 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 23,4 56,1 60,7 84,9 HB TOTALT 52,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.4.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 75

Akademi 3 KURSVÄRDERINGAR A3S5 50,0 * A3S4 39,6 SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 60,0 58,2 56,2 55,7 HB TOTALT 52,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.4.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. 76 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Program Akademi 1 Tabell 3.4.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,11-1 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 5,47 1,28 10 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 4,96 2,28 7 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,56 1,34 4 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,41 1,61 12 TGENI ENERGIINGENJÖR 3,97 1,19 15 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 2,88 0,96 3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,52 1,58 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 6,00 1,41 2 KITEK IT-TEKNIKER 4,25 0,63 6 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,09 1,61 8 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 3,97 1,26 8 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 3,92 1,57 15 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 3,87 0,89 11 KBAST TEKNISKT BASÅR 3,68 1,71 11 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 3,55 1,50 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,94 1,40 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,95 1,42 13 TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,56 2,20 8 TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,04 1,27 18 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA VÄRDEKEDJOR 4,00 1,47 10 HÖGSKOLAN I BORÅS 77

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT ACIVE EKONOMUTBILDNING 3,61 1,00 9 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 3,46 1,24 6 VÄRDEKEDJOR ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 3,35 1,42 37 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 3,22 1,33 14 SGEMA EVENT MANAGEMENT 3,13 1,23 33 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 3,08 1,38 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,58 1,46 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,88 1,18 2 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 4,36 1,31 9 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,27 1,49 4 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 3,65 0,99 18 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 3,63 1,68 13 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,97 1,44 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DTDES TEXTILDESIGN 4,63 1,77 6 DMODE MODEDESIGN 4,55 1,66 11 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,50-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 3,00 0,35 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,42 1,58 20 78 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 Tabell 3.4.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 5,25-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 3,67 1,14 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 3,37 0,96 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,57 1,08 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,66 0,97 28 VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,42 1,22 8 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,05 1,36 43 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 4,82 1,88 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,27 1,31 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,14 1,20 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 3,36 0,89 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,55 1,39 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 6,00 0,35 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,75-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 3,95 1,17 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,36 1,28 12 HÖGSKOLAN I BORÅS 79

Akademi 3 Tabell 3.4.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 4,87 1,35 20 NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 4,83 1,13 67 BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 4,59 1,44 21 INFORMATIONSTJÄNSTER NGWEK WEBBREDAKTÖR 4,52 1,25 13 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,18 1,37 37 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 3,82 0,85 51 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 3,02-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,42 1,24 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 4,62 1,42 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,45 1,34 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,47 1,35 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 5,00 1,58 7 LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,57 1,34 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,35 0,88 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,18 1,41 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,49 1,33 75 80 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 6,00-1 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,03-1 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 4,50 1,55 12 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 3,84 1,77 10 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 3,56 1,08 13 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 3,32 1,53 16 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,82 1,52 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 4,13 0,18 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,13 0,18 2 HÖGSKOLAN I BORÅS 81

3.5 EXAMINATION Högskolan totalt Tabell 3.5.1 Frågeställning: i vilken grad är tycker du att... 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. 15 FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,702) MEDELVÄRD SD TIDER FÖR EXAMINATIONER MEDDELAS I GOD TID 5,36 1,49 PROVRESULTATEN BEDÖMS PÅ ETT RÄTTVIST SÄTT 5,03 1,52 EXAMINATIONERNA KÄNNS MENINGSFULLA 4,75 1,44 TENTAMENSRESULTAT ANSLÅS ALLTID INOM TRE VECKOR 4,57 1,92 DET GES ALLTID TILLFÄLLE TILL GENOMGÅNG AV TENTAMEN OCH KRITERIER FÖR 3,76 1,89 BETYGSSÄTTNING MEDELVÄRDE - INDEX 4,69 1,12 Gender Tabell 3.5.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,685 0,076 61,976 0,000 KVINNOR 0,012 0,085 0,004 0,140 0,888 15 Indexet är skapat manuellt. Det beror på att extraheringen, vid faktoranalysen, inte var tillräckligt tydlig. 82 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademier Tabell 3.5.3 Dependent variable Examination. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,277 * 0,097 0,013 A3 0,027 0,077 0,935 A2 A1 0,277 * 0,097 0,013 A3 0,304 * 0,091 0,003 A3 A1-0,027 0,077 0,935 A2-0,304 * 0,091 0,003 * significant at the 0,05 level 100 EXAMINATION 80 68,9 78,7 66,2 69,5 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.5.1 Positiv opinion 16 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 16 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 83

Akademi 1 EXAMINATION A1S5 70,0 A1S4 71,7 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 60,0 71,1 71,2 AKADEMI 1 TOTALT 68,9 HB TOTALT 69,5 0 20 40 60 80 100 Figur 3.5.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 85

Akademi 2 EXAMINATION A2S4 75,0 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 59,1 74,5 78,7 96,5 HB TOTALT 69,5 0 20 40 60 80 100 Figur 3.5.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 86 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 EXAMINATION A3S5 50,0 SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 58,5 66,7 62,2 71,4 66,2 HB TOTALT 69,5 0 20 40 60 80 100 Figur 3.5.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. HÖGSKOLAN I BORÅS 87

Program Akademi 1 Tabell 3.5.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 6,83 1,25 7 KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,60-1 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 5,30 0,66 4 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,92 1,22 12 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 4,91 0,94 10 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,56 0,78 15 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 3,21 1,61 3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,87 1,14 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 6,10 0,71 2 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,89 1,05 11 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 4,83 0,67 8 KITEK IT-TEKNIKER 4,50 0,83 6 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 4,42 1,44 11 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 4,30 1,44 15 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,10 1,49 8 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,06 0,92 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,49 1,21 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,19 0,80 13 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,94 1,18 10 VÄRDEKEDJOR TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,73 0,95 18 TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,67 0,98 8 88 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,59 1,08 37 SGEMA EVENT MANAGEMENT 4,58 0,90 33 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,51 1,37 18 ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,49 0,56 9 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,37 1,34 6 VÄRDEKEDJOR KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,22 0,81 14 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,62 1,02 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,70 0,42 2 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 5,00 0,67 9 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,90 1,18 4 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,47 1,10 18 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,38 0,92 13 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,68 1,05 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DTDES TEXTILDESIGN 5,03 1,32 6 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 5,00-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMODE MODEDESIGN 4,96 0,85 11 DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 3,70 0,99 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN3,73 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,86 1,02 20 HÖGSKOLAN I BORÅS 89

Akademi 2 Tabell 3.5.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 6,00-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 4,65 0,97 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,64 0,80 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,68 0,90 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,81 0,68 28 VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,53 0,81 8 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,31 0,95 43 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 4,86 1,91 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,45 0,99 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,07 1,02 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 3,32 0,67 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,48 1,23 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,80-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,66 0,93 9 VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 4,40 0,57 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,63 0,82 12 90 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 Tabell 3.5.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 5,51 1,10 21 INFORMATIONSTJÄNSTER BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 5,19 1,17 20 NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 5,07 1,09 67 NGWEK WEBBREDAKTÖR 4,49 0,83 13 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 4,42 1,10 51 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,18 1,09 37 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 4,15-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,77 1,16 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 5,10 1,07 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,49 1,10 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,58 1,12 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 4,69 0,74 7 LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,65 0,94 18 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,56 1,09 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,40 1,15 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,51 1,05 75 HÖGSKOLAN I BORÅS 91

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,60-1 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 5,20 1,09 12 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 4,85-1 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,23 1,23 13 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,21 1,04 16 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 3,88 1,30 10 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,42 1,20 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 4,10 0,14 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,10 0,14 2 92 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

3.6 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN Högskolan totalt Tabell 3.6.1 Frågeställning: i vilken utsträckning anser du att det finns möjlighet att påverka din utbildning? 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,707) MEDELVÄRDE SD LADDNING GENOM KURSVÄRDERINGAR 4,45 1,68-0,656 GENOM LÄRARE 4,27 1,60-0,519 GENOM STUDENTKÅREN 4,06 1,70-0,594 GENOM SOCIALA MEDIER 3,11 1,75-0,411 MEDELVÄRDE - INDEX 3,97 1,23 Gender Tabell 3.6.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 3,850 0,083 46,608 0,000 KVINNOR 0,154 0,093 0,051 1,663 0,097 HÖGSKOLAN I BORÅS 93

Akademier Tabell 3.6.3 Dependent variable Att kunna påverka utbildningen. One- Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,130 0,107 0,445 A3 0,051 0,085 0,817 A2 A1 0,130 0,107 0,445 A3 0,181 0,100 0,169 A3 A1-0,051 0,085 0,817 A2-0,181 0,100 0,169 100 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN 80 60 46,9 50,7 45,5 47,0 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.6.1 Positiv opinion 17 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 17 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. 94 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 1 PÅVERKA UTBILDNINGEN A1S5 65,0 A1S4 54,4 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 41,6 44,3 53,9 AKADEMI 1 TOTALT HB TOTALT 46,9 47,0 0 20 40 60 80 100 Figur 3.6.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 96 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN A2S4 41,7 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 34,0 50,7 56,1 57,0 HB TOTALT 47,0 0 20 40 60 80 100 Figur 3.6.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 97

Akademi 3 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN A3S5 50,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 35,9 38,7 48,6 47,6 45,5 HB TOTALT 47,0 0 20 40 60 80 100 Figur 3.6.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. 98 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Program Akademi 1 Tabell 3.6.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 5,50-1 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,41 1,00 7 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 4,61 1,38 10 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,44 1,48 4 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 4,00 1,50 3 TGBYI BYGGINGENJÖR 3,86 1,76 12 TGENI ENERGIINGENJÖR 3,51 1,23 15 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,20 1,48 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 4,95 0,78 2 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 4,50 0,65 8 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,07 1,43 11 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,00 1,87 8 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 3,86 0,89 9 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 3,65 1,24 11 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 3,52 1,42 15 KITEK IT-TEKNIKER 3,20 0,79 6 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,85 1,28 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,66 1,85 8 SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,29 1,60 13 ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,24 1,16 9 HÖGSKOLAN I BORÅS 99

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,12 1,22 6 VÄRDEKEDJOR TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,11 0,99 18 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,09 0,91 10 VÄRDEKEDJOR SGEMA EVENT MANAGEMENT 3,85 1,18 33 ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 3,56 1,30 37 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 3,38 1,03 14 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 3,35 1,13 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,84 1,25 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 5,50 0,35 2 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,49 1,02 4 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 4,19 0,90 9 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,06 1,13 13 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 3,80 1,11 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,09 1,08 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DMODE MODEDESIGN 5,05 1,14 11 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 5,00-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DTDES TEXTILDESIGN 4,63 1,42 6 DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 2,38 0,88 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,65 1,38 20 100 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 Tabell 3.6.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 4,50-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 3,70 1,03 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 3,62 1,00 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,68 1,00 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,31 1,16 8 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,27 1,15 43 GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 4,23 1,14 28 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 4,04 1,54 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,33 1,20 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,35 1,30 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 3,89 0,82 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,20 1,18 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,50-1 VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 4,25 1,41 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 3,30 1,44 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,56 1,38 12 HÖGSKOLAN I BORÅS 101

Akademi 3 Tabell 3.6.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP NGWEK WEBBREDAKTÖR 4,85 0,98 13 BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 4,34 1,06 20 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,07 1,24 37 BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 3,94 1,17 21 INFORMATIONSTJÄNSTER NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 3,92 1,10 67 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 3,57 1,21 51 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 3,41-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,96 1,18 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 4,05 1,13 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 3,99 1,16 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,00 1,15 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 4,33 1,43 7 LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 3,88 1,14 18 LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 3,63 1,43 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 3,00 1,36 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,67 1,37 75 102 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 6,00-1 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 4,22 1,25 12 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,04 1,06 13 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 3,68 0,94 16 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 3,32 1,29 10 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 3,13-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,85 1,16 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 4,63 1,94 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,63 1,94 2 HÖGSKOLAN I BORÅS 103

3.7 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER Högskolan totalt Tabell 3.7.1 Frågeställning: om du för fram kritiska synpunkter och resonemang, i vilken grad tror du då att du riskerar att... 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket hög grad; 7 = i mycket låg grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning, samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,818) MEDELVÄRDE SD LADDNING FÅ ORÄTTVIST BEDÖMDA TENTOR 5,73 1,45 0,725 BLI SÄMRE BEMÖTT AV STUDENTER 5,50 1,72 0,397 BLI SÄMRE BEMÖTT AV EXAMINATORER 4,92 1,73 0,943 BLI SÄMRE BEMÖTT AV LÄRARE 4,84 1,75 0,884 MEDELVÄRDE - INDEX 5,25 1,34 Gender Tabell 3.7.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 5,293 0,090 58,766 0,000 KVINNOR -0,057 0,101-0,017-0,560 0,576 104 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademier Tabell 3.7.3 Dependent variabel Att kunna ge kritiska synpunkter. One- Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2 0,018 0,117 0,987 A3 0,029 0,092 0,948 A2 A1-0,018 0,117 0,987 A3 0,011 0,109 0,995 A3 A1-0,029 0,092 0,948 A2-0,011 0,109 0,995 100 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER 80 75,7 74,9 75,2 75,3 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.7.1 Positiv opinion 18 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 18 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 105

Akademi 1 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER A1S5 60,0 A1S4 87,0 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 AKADEMI 1 TOTALT 74,1 75,7 76,9 75,7 HB TOTALT 75,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.7.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 107

Akademi 2 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER A2S4 66,7 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 71,2 76,7 78,7 74,9 HB TOTALT 75,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.7.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 108 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER A3S5 0,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 66,0 70,7 73,5 81,4 75,2 HB TOTALT 75,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.7.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. HÖGSKOLAN I BORÅS 109

Program Akademi 1 Tabell 3.7.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,25-1 TGBYI BYGGINGENJÖR 5,42 1,25 12 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 5,25 1,11 10 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 5,08 0,52 3 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,94 1,64 4 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 4,88 2,10 7 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,84 1,40 15 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,10 1,37 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KBAST TEKNISKT BASÅR 5,82 1,17 11 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 5,64 1,01 11 KITEK IT-TEKNIKER 5,50 1,04 6 KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 5,49 3,52 2 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 5,47 1,30 8 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 5,13 1,42 9 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 5,08 1,08 15 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 4,88 1,32 8 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,36 1,23 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,98 1,31 13 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 5,92 1,03 6 VÄRDEKEDJOR TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,83 1,33 8 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 5,57 1,46 14 110 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT M SD N ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 5,17 1,31 37 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 5,13 1,40 10 VÄRDEKEDJOR ACIVE EKONOMUTBILDNING 5,10 1,39 9 TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 5,09 1,15 18 SGEMA EVENT MANAGEMENT 4,98 1,61 33 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,86 1,31 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,24 1,38 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,13 1,24 2 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 5,73 1,33 4 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,70 1,15 13 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,49 1,30 18 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 4,64 0,57 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,63 1,11 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DTDES TEXTILDESIGN 5,03 1,45 6 DMODE MODEDESIGN 4,69 1,94 11 DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,38 3,71 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,00-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,73 1,83 20 HÖGSKOLAN I BORÅS 111

Akademi 2 Tabell 3.7.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 6,50-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 5,79 1,13 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 5,10 1,42 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,49 1,30 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,68 1,14 28 VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,41 1,24 8 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 5,25 1,52 7 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,15 1,41 43 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,35 1,32 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,17 1,27 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 4,65 0,92 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,99 1,18 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 5,25 2,12 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,98 1,45 9 GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 3,75-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,92 1,45 12 112 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 Tabell 3.7.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 6,23 1,20 21 INFORMATIONSTJÄNSTER NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 5,88 1,25 67 NGWEK WEBBREDAKTÖR 5,77 1,04 13 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 5,49-1 BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 5,44 1,30 20 KGBIB BIBLIOTEKARIE 5,33 1,36 37 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 5,07 1,24 51 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,57 1,30 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 5,46 1,28 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 5,01 1,27 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,07 1,28 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 5,38 1,43 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 5,26 1,33 7 LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 5,03 1,08 18 LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,72 1,58 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,93 1,43 75 HÖGSKOLAN I BORÅS 113

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 5,65 1,46 12 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,90 1,55 13 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,89 1,27 10 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,69 1,27 16 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 4,20-1 NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 2,00-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,94 1,44 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 4,00 0,00 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,00 0,00 2 114 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

3.8 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN Högskolan totalt Tabell 3.8.1 Frågeställning: hur bedömer du att kravnivån, på din utbildning, är avseende... 7-gradig intervallskala. 1 = alldeles för låga krav; 7 = alldeles för höga krav. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,832) MEDELVÄRDE SD LADDNING ARBETSBELASTNINGEN UNDER STUDIERNA 4,78 1,22 0,804 KURSLITTERATURENS OMFATTNING 4,70 1,12 0,571 EXAMINATIONSUPPGIFTERNA 4,62 1,08 0,788 KURSENS INNEHÅLL 4,45 1,14 0,796 MEDELVÄRDE - INDEX 4,64 0,93 Gender Tabell 3.8.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,472 0,062 71,634 0,000 KVINNOR 0,207 0,070 0,090 2,962 * 0,003 * significant at the 0,05 level HÖGSKOLAN I BORÅS 115

Akademier Tabell 3.8.3 Dependent variable Kravnivån på utbildningen. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,319 * 0,081 0,000 A3-0,105 0,064 0,224 A2 A1 0,319 * 0,081 0,000 A3 0,213 * 0,076 0,014 A3 A1 0,105 0,064 0,224 A2-0,213 * 0,076 0,014 * significant at the 0,05 level 100 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN 80 60 62,7 74,4 66,5 66,8 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.8.1 Positiv opinion 19 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 19 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. 116 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 1 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN A1S5 A1S4 78,3 85,0 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 AKADEMI 1 TOTALT 56,6 65,7 55,8 62,7 HB TOTALT 66,8 0 20 40 60 80 100 Figur 3.8.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 118 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN A2S4 66,7 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 57,5 74,4 81,8 79,1 HB TOTALT 66,8 0 20 40 60 80 100 Figur 3.8.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 119

Akademi 3 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN A3S5 0,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 58,5 76,0 71,2 61,9 66,5 HB TOTALT 66,8 0 20 40 60 80 100 Figur 3.8.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. 120 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Program Akademi 1 Tabell 3.8.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,50-1 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 4,77 1,20 7 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 4,92 0,88 3 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 4,63 0,59 10 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,63 1,05 12 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,50 1,02 4 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,26 1,26 15 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,58 1,05 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 6,25 1,06 2 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 5,03 1,04 8 KITEK IT-TEKNIKER 4,92 1,10 6 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 4,77 0,81 8 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 4,72 0,85 15 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,53 0,73 11 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 4,23 0,99 11 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,14 1,36 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,64 1,01 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,73 0,72 14 TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,64 0,62 18 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,63 1,16 10 VÄRDEKEDJOR TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,50 1,09 8 ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,50 0,72 9 HÖGSKOLAN I BORÅS 121

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,42 0,89 13 ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,40 0,70 37 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,21 0,71 18 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,13 1,08 6 VÄRDEKEDJOR SGEMA EVENT MANAGEMENT 3,81 0,73 33 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,33 0,82 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,13 0,53 2 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 5,17 0,67 9 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,75 0,60 13 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,21 0,71 18 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,38 0,97 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,80 0,70 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 5,25 1,06 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN DTDES TEXTILDESIGN 5,19 0,84 6 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 5,00-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMODE MODEDESIGN 4,73 0,69 11 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,93 0,74 20 122 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 Tabell 3.8.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 5,00-1 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,64 1,12 21 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 4,27 0,73 25 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,45 0,89 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,40 0,87 8 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 5,17 0,82 7 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,76 0,88 43 GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 4,76 0,94 28 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,85 0,90 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,90 0,93 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 4,83 0,92 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,10 0,86 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 6,50 0,35 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,75-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,58 1,71 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,92 1,65 12 HÖGSKOLAN I BORÅS 123

Akademi 3 Tabell 3.8.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 4,95 0,93 20 BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 4,87 0,96 21 INFORMATIONSTJÄNSTER KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,68 0,90 37 NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 4,56 0,89 67 NGWEK WEBBREDAKTÖR 4,37 0,75 13 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 4,36 0,76 51 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 2,48-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,58 0,89 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 4,73 0,66 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,59 0,83 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,61 0,81 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 5,22 1,05 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 4,86 0,88 7 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,41 1,7 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,35 0,93 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,87 1,17 75 124 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,25-1 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,88 1,07 13 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,69 0,77 10 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,47 1,15 16 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 4,35 0,58 12 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 4,00-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,59 0,94 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 3,88 1,18 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 3,88 1,18 2 HÖGSKOLAN I BORÅS 125

3.9 SAMARBETET MELLAN AKADEMIERNAS ADMINSTRATIVA PERSONAL OCH STUDENTER Högskolan totalt Tabell 3.9.1 Frågeställning: i vilken utsträckning anser du att följande påståenden stämmer för akademins administrativa personal? den administrativa personalen är... 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning, samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 657. 20 FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,920) MEDELVÄRDE SD LADDNING KUNNIGA 5,38 1,35-0,660 TILLMÖTESGÅENDE 5,26 1,34-0,844 STÖDJANDE 4,94 1,40-0,850 TILLGÄNGLIGA 4,74 1,40-0,681 FLEXIBLA 4,73 1,39-0,708 ÖPPNA FÖR KRITISKA SYNPUNKTER 4,65 1,54-0,651 MEDELVÄRDE - INDEX 4,95 1,18 Gender Tabell 3.9.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,990 0,090 55,370 0,000 KVINNOR -0,054 0,105-0,020-0,515 0,606 20 Studenter som angett distansstudier har inte kunnat svara på frågeställningen. N = 425. 126 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademier Tabell 3.9.3 Dependent variable Samarbetet - administration mot student. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,042 0,118 0,934 A3 0,116 0,107 0,523 A2 A1 0,042 0,118 0,934 A3 0,158 0,129 0,438 AKADEMI 3 A1-0,116 0,107 0,523 A2-0,158 0,129 0,438 100 SAMARBETET - ADMINISTRATION MOT STUDENT 80 78,3 77,4 74,2 76,9 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.9.1 Positiv opinion 21 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 21 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 127

Sektioner Tabell 3.9.4 Redovisning per akademi och sektion. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. AKADEMI SEKTION M SD N A1 A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 5,10 0,98 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP 4,60 1,42 62 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT 4,95 1,11 133 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI 5,30 1,00 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN 5,27 1,28 20 TOTALT - A1 4,98 1,17 313 A2 A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 5,01 1,20 46 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2,22 1,09 43 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA 2,00 1,27 44 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK 4,39 1,49 12 TOTALT - A2 5,02 1,22 146 A3 A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 5,10 1,14 50 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,90 1,05 53 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING 4,73 1,32 52 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 4,71 1,16 41 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING 4,33 0,47 2 TOTALT - A3 4,86 1,17 198 TOTALT A1-A3 4,95 1,18 657 128 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 1 SAMARBETET - ADMINISTRATION MOT STUDENT A1S5 85,0 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S4 A1S3 A1S2 A1S1 AKADEMI 1 TOTALT 87,0 79,0 69,4 76,9 78,3 HB TOTALT 76,9 0 20 40 60 80 100 Figur 3.9.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 129

Akademi 2 SAMARBETET - ADMINISTRATION MOT STUDENT A2S4 58,3 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 72,7 86,1 78,7 77,4 HB TOTALT 76,9 0 20 40 60 80 100 Figur 3.9.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 130 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 SAMARBETET - ADMINISTRATION MOT STUDENT A3S5 50,0 SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 68,3 73,1 77,4 78,0 74,2 HB TOTALT 76,9 0 20 40 60 80 100 Figur 3.9.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. HÖGSKOLAN I BORÅS 131

Program Akademi 1 Tabell 3.9.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,67-1 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 5,39 0,79 3 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 5,30 1,00 10 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,29 1,19 7 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,96 1,08 15 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,93 0,87 12 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,67 0,58 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,10 0,98 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 5,83 1,65 2 KITEK IT-TEKNIKER 5,00 1,12 6 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,93 1,40 11 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 4,64 1,47 15 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,35 1,43 8 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,24 0,82 9 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 4,24 1,91 11 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,60 1,42 62 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,78 0,75 13 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 5,35 0,86 10 VÄRDEKEDJOR TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,33 1,24 8 ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 5,03 1,10 37 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 5,01 0,84 14 132 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,73 0,88 18 ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,56 0,85 9 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,53 1,47 6 VÄRDEKEDJOR DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,26 1,38 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,95 1,11 133 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,67 0,47 2 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,73 0,62 13 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 5,12 1,14 18 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 5,08 0,87 9 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,54 0,83 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,30 1,00 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DMODE MODEDESIGN 5,59 1,00 11 DTDES TEXTILDESIGN 5,55 1,17 6 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,83-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 2,92 1,06 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,27 1,28 20 HÖGSKOLAN I BORÅS 133

Akademi 2 Tabell 3.9.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 6,00-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 5,27 1,00 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,66 1,37 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,01 1,20 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,22 1,09 43 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,22 1,09 43 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,00 1,27 44 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,00 1,17 44 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 5,83 1,65 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,67-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,04 1,43 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,39 1,49 12 134 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 Tabell 3.9.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP NGWEK WEBBREDAKTÖR 5,24 0,82 13 KGBIB BIBLIOTEKARIE 5,04 1,24 37 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,10 1,14 50 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,90 1,05 53 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,90 1,05 53 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 5,62 0,62 7 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,70 1,35 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,56 1,22 16 LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,55 1,50 19 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,73 1,32 52 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,67-1 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,79 0,86 16 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,56 1,23 13 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,53 1,60 10 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,71 1,16 41 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 4,33 0,47 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,33 0,47 2 HÖGSKOLAN I BORÅS 135

3.10 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENTER Högskolan totalt Tabell 3.10.1 Frågeställning: i vilken utsträckning anser du att följande påståenden stämmer för lärarna? lärarna är... 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg utsträckning; 7 = i mycket hög utsträckning. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning, samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,916) MEDELVÄRDE SD LADDNING TILLMÖTESGÅENDE 5,00 1,37 0,344 STÖDJANDE 4,60 1,50 0,432 DET ÄR LÄTT ATT FÅ KONTAKT MED LÄRARE 4,59 1,64 0,648 FLEXIBLA 4,54 1,48 0,565 TILLGÄNGLIGA 4,54 1,54 0,820 ÖPPNA FÖR KRITISKA SYNPUNKTER 4,53 1,52 0,351 MEDELVÄRDE - INDEX 4,63 1,27 Gender Tabell 3.10.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,658 0,085 54,563 0,000 KVINNOR -0,031 0,096-0,010-0,322 0,748 136 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademier Tabell 3.10.3 Dependent variable Samarbetet - lärare mot student. One- Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,251 0,110 0,058 A3 0,085 0,087 0,591 A2 A1 0,251 0,110 0,058 A3 0,336 * 0,103 0,003 A3 A1-0,085 0,087 0,591 A2-0,336 * 0,103 0,003 * significant at the 0,05 level 100 SAMARBETET - LÄRARE MOT STUDENT 80 78,3 77,4 74,2 76,9 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.10.1 Positiv opinion 22 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 22 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 137

Akademi 1 SAMARBETET - LÄRARE MOT STUDENT A1S5 75,0 A1S4 73,9 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S3 A1S2 A1S1 54,3 67,5 71,2 AKADEMI 1 TOTALT 66,7 HB TOTALT 66,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.10.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 139

Akademi 2 SAMARBETET - LÄRARE MOT STUDENT A2S4 66,7 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 60,6 74,5 72,0 80,2 HB TOTALT 66,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.10.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 140 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 SAMARBETET - LÄRARE MOT STUDENT A3S5 100,0 * A3S4 66,0 SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S3 A3S2 A3S1 48,0 55,9 74,8 AKADEMI 3 TOTALT 73,6 HB TOTALT 66,3 0 20 40 60 80 100 Figur 3.10.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. HÖGSKOLAN I BORÅS 141

Program Akademi 1 Tabell 3.10.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,83-1 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,82 1,24 7 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 5,58 1,24 4 TGBYI BYGGINGENJÖR 5,13 1,37 12 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 5,02 0,93 10 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 4,45 1,23 3 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,34 1,40 15 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,00 1,22 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 5,21 1,20 8 KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 5,08 2,72 2 KITEK IT-TEKNIKER 4,51 1,11 6 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,37 1,09 9 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,26 1,61 11 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 4,13 1,28 11 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 3,99 1,44 15 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 3,84 1,57 8 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,30 1,39 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,37 1,20 13 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,95 0,76 10 VÄRDEKEDJOR TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 4,79 1,65 8 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,76 0,72 14 142 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,52 0,92 37 TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,50 1,14 18 SGEMA EVENT MANAGEMENT 4,47 1,09 33 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,42 0,83 6 VÄRDEKEDJOR ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,41 0,81 9 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 3,84 1,09 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,55 1,07 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,75 1,12 2 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 5,11 0,90 9 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,68 1,30 13 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,64 1,29 18 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,44 1,26 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,82 1,24 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DMODE MODEDESIGN 5,29 1,04 11 DTDES TEXTILDESIGN 4,86 1,16 6 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,83-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,58 1,12 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,97 1,09 20 HÖGSKOLAN I BORÅS 143

Akademi 2 Tabell 3.10.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 6,83-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 5,02 0,83 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,26 0,88 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,72 0,97 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,87 0,63 28 VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,65 1,29 8 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,88 1,32 43 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 4,70 1,80 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,26 1,26 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,58 1,25 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 4,45 1,15 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,53 1,21 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 5,83 0,47 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,67-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,33 1,21 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,60 1,19 12 144 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 Tabell 3.10.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 5,38 1,20 21 INFORMATIONSTJÄNSTER NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 5,18 1,24 67 BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 5,11 1,27 20 NGWEK WEBBREDAKTÖR 4,97 0,77 13 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,57 1,17 37 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 4,45 1,18 51 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 3,83-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,89 1,22 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 5,35 1,10 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,22 1,26 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,37 1,30 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 5,02 1,10 7 LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,46 1,05 18 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,42 1,58 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 3,65 1,44 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,07 1,41 75 HÖGSKOLAN I BORÅS 145

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,67-1 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 5,31 1,01 12 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 4,72-1 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,10 1,07 16 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,02 1,33 13 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 3,68 1,07 10 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,75 0,82 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 5,75 0,82 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,75 0,82 2 146 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

3.11 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER Högskolan totalt Tabell 3.11.1 Frågeställning: i vilken grad är du nöjd med följande? 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse, faktorladdning samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 657. 23 FAKTOR - VARIABLER (ALPHA 0,816) MEDELVÄRDE SD LADDNING TILLGÅNG TILL UNDERVISNINGSLOKALER 5,52 1,33 0,559 UTRUSTNINGEN I UNDERVISNINGSLOKALER 5,00 1,36 0,615 UTFORMNINGEN AV UNDERVISNINGSLOKALER 4,85 1,33 0,603 TILLGÅNG TILL STUDENTARBETSPLATSER 4,75 1,59 0,662 TILLGÅNG TILL UPPEHÅLLSUTRYMMEN 4,68 1,56 0,703 TEMPERATUREN I UNDERVISNINGSLOKALER 4,24 1,64 0,447 TILLGÅNG TILL MATPLATSER (MEDHAVD MAT) 4,19 1,76 0,542 MEDELVÄRDE - INDEX 4,75 1,05 Gender Tabell 3.11.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,874 0,080 61,166 0,000 KVINNOR -0,171 0,093-0,072-1,839 0,066 23 Studenter som angett distansstudier har inte kunnat svara på frågeställningen. N = 425. HÖGSKOLAN I BORÅS 147

Akademier Tabell 3.11.3 Dependent variable Tillgång till och utformning av lokaler. One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2 0,146 0,105 0,345 A3 0,132 0,095 0,349 A2 A1-0,146 0,105 0,345 A3-0,014 0,114 0,991 A3 A1-0,132 0,095 0,349 A2 0,014 0,114 0,991 100 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER 80 74,1 76,0 72,7 74,1 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.11.1 Positiv opinion 24 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 24 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. 148 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Sektioner Tabell 3.11.4 Redovisning per akademi och sektion. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. AKADEMI SEKTIONER M SD N A1 A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,81 1,11 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP 4,66 1,10 60 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT 4,81 1,13 133 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI 4,87 0,97 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN 5,29 1,03 20 TOTALT - A1 4,82 1,09 313 A2 A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 4,59 0,98 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 4,74 0,92 43 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA 4,65 0,67 44 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK 4,84 1,12 12 TOTALT - A2 4,67 0,93 146 A3 A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 4,60 1,17 50 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,73 1,03 53 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING 4,81 0,96 52 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 4,53 1,02 41 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING 5,86 0,81 2 TOTALT - A3 4,69 1,05 198 TOTALT A1-A3 4,75 1,05 657 HÖGSKOLAN I BORÅS 149

Akademi 1 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER A1S5 85,0 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S4 A1S3 A1S2 A1S1 AKADEMI 1 TOTALT 78,3 73,7 71,0 71,2 74,1 HB TOTALT 74,1 0 20 40 60 80 100 Figur 3.11.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 150 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER A2S4 83,3 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 79,6 76,7 70,2 76,0 HB TOTALT 74,1 0 20 40 60 80 100 Figur 3.11.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 151

Akademi 3 TILLGÅNG OCH UTORMNING AV LOKALER A3S5 100,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 70,4 76,9 71,7 70,0 72,7 HB TOTALT 74,1 0 20 40 60 80 100 Figur 3.11.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. 152 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Program Akademi 1 Tabell 3.11.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,43-1 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 6,06 0,93 3 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,48 1,21 7 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 4,95 0,96 10 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,71 0,76 4 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,71 0,94 15 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,00 1,00 12 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,81 1,11 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 5,93 0,10 2 KITEK IT-TEKNIKER 5,37 1,08 6 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 4,85 1,52 11 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,76 1,18 11 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,59 0,95 8 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 4,41 0,85 15 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,07 0,63 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,66 1,10 62 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,95 0,90 13 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 5,72 0,70 10 VÄRDEKEDJOR TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,66 0,73 8 ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,77 1,00 9 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,77 1,22 18 HÖGSKOLAN I BORÅS 153

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,69 1,81 6 VÄRDEKEDJOR ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,62 1,10 37 TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,41 0,77 18 KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,15 0,60 14 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,81 1,13 133 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,00 0,81 2 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 5,17 0,78 9 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,97 0,90 18 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,50 1,08 13 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,43 1,04 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,87 0,97 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 6,29-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMODE MODEDESIGN 5,38 1,09 11 DTDES TEXTILDESIGN 5,26 0,80 6 DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,36 1,52 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,29 1,03 20 154 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 2 Tabell 3.11.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 5,71-1 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,57 1,15 21 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 4,56 0,83 25 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,59 0,98 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,74 0,92 43 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,74 0,92 43 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,65 0,87 44 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,65 0,87 44 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 5,57 1,21 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,76-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,68 1,17 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,84 1,12 12 HÖGSKOLAN I BORÅS 155

Akademi 3 Tabell 3.11.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP NGWEK WEBBREDAKTÖR 5,08 1,00 13 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,43 1,19 37 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,60 1,17 50 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,73 1,03 53 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,73 1,03 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,99 0,97 16 LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 4,94 0,76 7 LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,75 1,04 19 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,54 0,98 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,81 0,96 52 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,43-1 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,00-1 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,68 1,38 10 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,57 0,96 13 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,32 0,89 16 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,53 1,02 41 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 5,86 0,81 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,86 0,81 2 156 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

3.12 TOTALT NÖJDHETSINDEX Högskolan totalt Tabell 3.12.1 Visar totalt tio kvalitetsindex (sammanslagna till ett nöjdhetsindex NSI). NSI-indexet innehåller 61 enskilda frågeställningar. 7-gradig intervallskala. 1 = i mycket låg grad; 7 = i mycket hög grad. Medelvärde, standardavvikelse samt reliabilitet. Rangordnat efter medelvärde. HB totalt. N = 1 082. INDEX M SD ALPHA ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER 25 5,25 1,34 0,818 INFÖR KURSSTART 4,96 1,42 0,878 SAMARBETET MELLAN AKADEMIERS ADMINISTRATIVA PERSONAL 4,95 1,18 0,920 OCH STUDENT ANALYTISKA FÖRMÅGOR 4,92 1,06 0,888 PEDAGOGISKT INNEHÅLL 4,84 1,16 0,920 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER 4,75 1,05 0,816 EXAMINATION 4,69 1,12 0,702 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN 4,64 0,93 0,832 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENT 4,63 1,27 0,916 KURSVÄRDERINGAR 4,27 1,43 0,812 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN 3,97 1,23 0,707 TOTALT - NSI 4,74 0,78 0,952 25 Anm. svarsskalan är vänd. 7-gradig intervallskala. 7 = i mycket låg grad; 1 = i mycket hög grad. HÖGSKOLAN I BORÅS 157

Gender Tabell 3.12.2 Koefficientmatris för gender. UNSTANDARDIZED COEFFICIENTS STANDARDIZED COEFFICIENTS VARIABLE B SE. BETA T SIG. MÄN 4,680 0,053 89,028 0,000 KVINNOR 0,069 0,059 0,036 1,169 0,243 Akademier Tabell 3.12.3 One-Way ANOVA: Post Hoc Multiple Comparisons (Tukey). AKADEMI AKADEMI MEAN DIFFERENCE (I) (J) (I-J) SE. SIG. A1 A2-0,215 * 0,068 0,004 A3-0,028 0,054 0,858 A2 A1 0,215 * 0,068 0,004 A3 0,186 * 0,064 0,010 A3 A1 0,028 0,054 0,858 A2-0,186 * 0,064 0,010 * significant at the 0,05 level 158 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

NÖJDHETSINDEX (NSI) 100 80 82,2 89,6 81,2 83,2 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 3.12.1 Positiv opinion 26 för respektive population. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 26 Diagrammet visar på hur träffbilden ser ut för respektive akademi över ett givet värde på 4,0 på en 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. Andel i procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 159

Akademi 1 NÖJHETSINDEX (NSI) A1S5 95,0 SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S4 A1S3 A1S2 A1S1 AKADEMI 1 TOTALT 87,0 80,7 77,1 84,6 82,2 HB TOTALT 83,2 0 20 40 60 80 100 Figur 3.12.2 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 1. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. HÖGSKOLAN I BORÅS 161

Akademi 2 TOTALT NÖJDHETSINDEX (NSI) A2S4 83,3 SEKTIONER - AKADEMI 2 A2S3 A2S2 A2S1 AKADEMI 2 TOTALT 84,9 94,2 89,4 89,6 HB TOTALT 83,2 0 20 40 60 80 100 Figur 3.12.3 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 2. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. 162 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 NÖJDHETSINDEX (NSI) A3S5 100,0 * SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT 77,4 78,7 83,1 81,4 81,2 HB TOTALT 83,2 0 20 40 60 80 100 Figur 3.12.4 Positiv opinion för respektive sektion inom akademi 3. Andel i procent över medelvärdet 4,0. 7-gradig intervallskala. Referensvärde 100. * A3S5 - endast två respondentsvar. HÖGSKOLAN I BORÅS 163

Program Akademi 1 Tabell 3.12.5 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE KMAKB MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - INDUSTRIELL BIOTEKNIK 6,52-1 KMREC MASTERPROGRAM I RESURSÅTERVINNING 5,40 0,83 7 TKGEB KEMIINGENJÖR - TILLÄMPAD BIOTEKNIK 5,00 0,74 10 KMBYG MAGISTERUTBILDNING I BYGGTEKNIK - HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 4,98 0,69 4 TGBYI BYGGINGENJÖR 4,65 0,98 12 TGENI ENERGIINGENJÖR 4,58 0,69 15 KMARE MASTERUTBILDNING I ENERGI- OCH MATERIALÅTERVINNING - HÅLLBARA TEKNISKA SYSTEM 4,56 0,78 3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,85 0,84 52 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP KININ INDUSTRIELL EKONOMI - INTERNATIONELL AFFÄRSINGENJÖR 5,82 0,72 2 KENEP HÖGSKOLETEKNIKER I ENERGI- OCH PROCESSTEKNIK 4,79 0,62 8 KITEK IT-TEKNIKER 4,71 0,53 6 KBAST TEKNISKT BASÅR 4,62 0,80 11 TGIEL INDUSTRIELL EKONOMI - LOGISTIKINGENJÖR 4,47 0,92 8 TGIEA INDUSTRIELL EKONOMI - AFFÄRSINGENJÖR 4,31 0,94 15 KMASK MASKININGENJÖR - PRODUKTUTVECKLING 4,30 0,88 11 TGIAL INDUSTRIELL EKONOMI - ARBETSORGANISATION OCH LEDARSKAP 4,26 0,92 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,50 0,85 70 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT SAFMA MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,27 0,39 13 TAFMA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING FASHION MANAGEMENT 5,03 1,12 8 TASTE MASTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,98 0,44 10 VÄRDEKEDJOR TGMBU BUTIKSCHEFSUTBILDNING MED INRIKTNING MOT TEXTIL OCH MODE 4,74 0,61 18 164 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

LADOK AKADEMI 1 M SD N A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT ACEKO CIVILEKONOMPROGRAMMET 4,60 0,70 37 ACIVE EKONOMUTBILDNING 4,58 0,55 9 TASTA MAGISTERUTBILDNING I TEXTILT MANAGEMENT MED INRIKTNING STYRNING AV TEXTILA 4,56 0,98 6 VÄRDEKEDJOR KGIMI AFFÄRSINFORMATIK MED INRIKTNING MOT INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING OCH IT 4,44 0,41 14 SGEMA EVENT MANAGEMENT 4,36 0,69 33 DTEKO TEXTILEKONOMUTBILDNING 4,21 0,79 18 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,61 0,72 166 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI TATET MAGISTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 6,40 0,43 2 TGDTE DESIGNTEKNIKERUTBILDNING 5,05 0,51 9 DTEIN TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,82 0,52 13 TGDEP TEKNISKT BASÅR FÖR SÖKANDE TILL TEXTILINGENJÖRSUTBILDNING 4,81 0,78 18 TATEX MASTERUTBILDNING I TEXTILTEKNIK 4,57 0,87 4 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,91 0,72 46 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN DMODE MODEDESIGN 5,10 0,63 11 DTDES TEXTILDESIGN 5,06 0,92 6 KMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 4,91-1 MODE- OCH TEXTILDESIGN DMAMT KONSTNÄRLIGT MASTERPROGRAM I MODE- OCH TEXTILDESIGN MED INRIKTNING MOT 3,77 0,84 2 MODEDESIGN ELLER TEXTILDESIGN TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,94 0,80 20 HÖGSKOLAN I BORÅS 165

Akademi 2 Tabell 3.12.6 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 2 M SD N A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD SAMAR MAGISTERUTBILDNING MED INRIKTNING ARBETSVETENSKAP 6,03-1 SGOPS ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLARE I SAMHÄLLET 4,80 0,57 25 SGADI ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 4,53 0,67 21 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,71 0,65 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP VDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HALVFART 5,41 0,59 8 GDIST SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT DISTRIKTSSKÖTERSKA, HELFART 5,37 0,43 28 GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 5,02 0,76 43 GPSYK SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRISK VÅRD 4,80 1,36 7 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 5,15 0,74 86 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA GSJUK SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 4,91 0,78 44 VABMO BARNMORSKEUTBILDNING 4,46 0,47 22 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,76 0,72 66 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK VATEK MASTERPROGRAM I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT VÅRDANDE I HÖGTEKNOLOGISK 5,20 0,19 2 OCH PREHOSPITAL MILJÖ GINTE SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 4,79-1 GAMBU SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT AMBULANSSJUKVÅRD 4,30 0,60 9 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,49 0,63 12 166 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Akademi 3 Tabell 3.12.7 Redovisning av akademi, sektion och program. Medelvärde, standardavvikelse och antal respondenter. LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP BMDD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DIGITALA BIBLIOTEK OCH 5,27 0,80 21 INFORMATIONSTJÄNSTER BMBD1 MASTERPROGRAM I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, DISTANSUTBILDNING 5,08 0,76 20 NGBID BIBLIOTEKARIE, DISTANSUTBILDNING 4,98 0,84 67 NGWEK WEBBREDAKTÖR 4,96 0,57 13 KGBIB BIBLIOTEKARIE 4,59 0,79 37 NGWDK WEBBREDAKTÖR, DISTANSUTBILDNING 4,41 0,82 51 ÖBINF BIBLIOTEK- OCH INFORMATIONSVETENSKAP, HELFART 3,60-1 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,80 0,85 210 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING LGFÖB FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING FÖR PEDAGOGISKT VERKSAMMA 5,05 0,64 24 LGFÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 4,61 0,73 153 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,67 0,73 177 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING LGGFR GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FRITIDSHEM 5,08 0,63 7 LAG46 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 4-6 4,68 0,59 18 LASEA ÄMNESLÄRARUTBILDNING FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9: SVENSKA, ENGELSKA, 4,60 0,80 10 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK LAGF3 GRUNDLÄRARUTBILDNING MED INRIKTNING MOT ARBETE I FÖRSKOLEKLASS OCH 4,54 0,89 40 GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1-3 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,63 0,79 75 HÖGSKOLAN I BORÅS 167

LADOK AKADEMI 3 M SD N A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI NIMAS MASTERUTBILDNING I INFORMATIK 5,15-1 SASIK MAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 5,09 0,74 12 NAINF MAGISTERUTBILDNING I INFORMATIK 4,95-1 ASYAR SYSTEMARKITEKTURUTBILDNINGEN 4,43 0,86 13 ADAEK DATAEKONOMUTBILDNINGEN 4,42 0,52 16 ASYAT SYSTEMVETARUTBILDNING 4,26 0,80 10 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,57 0,76 53 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING EMSPA MASTERPROGRAM I PEDAGOGISKT ARBETE 4,40 0,38 2 TOTALT MEDELVÄRDE FÖR SEKTIONEN 4,40 0,38 2 168 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

SAMMANFATTNING AV RESULTAT I Inledning Vad gäller statistiskt utfall är det en avvägningsfråga om hur mycket av empirin som skall redovisas. Som tidigare nämnts är det den första studien/barometer som redovisar ner på programnivå som då genererat betydligt mer statistisk data jämfört med tidigare års studentbarometrar. Lärosätet påbörjar en ny femårsperiod (HT 2015) av studentbarometrar som mäter utifrån den nya organisationen som lärosätet gick över till den 1 juli 2014. De fem studentbarometrar som utförts mellan 2010-2014 har sammanfattats i en rapport under 2015 (Sigrén, 2015a). En skillnad mot tidigare studentbarometrar är att det införts en bredare svarsskala bl.a. för att öka variationsbredden. En annan förändring är att mätningar sker ner på programnivå. Ytterligare en skillnad, mot tidigare år, är hur det slutgiltiga nöjdhetsindexet (NSI) beräknas. Det finns några olika sätt att gå tillväga på när ett index beräknas beroende på vilken typ av skala som används. I föreliggande studie används en sjugradig intervallskala som innebär att det finns ett neutralt alternativ på skalan. Vid de föregående studentbarometrarna har det använts en fyrgradig ordinalskala. I föreliggande studie skapas indexens utfall utifrån hur respondenternas träffbild ser ut över skalans mittpunkt som är 4,0. Om det samtidigt "sneglas" något på de enskilda indexens medelvärden och standardavvikelser ges en bra översikt över relevansen i redovisningsmetoden. En träffbild på mellan 60-70 procent kan anses som godkänt. Över 70 procent är mycket bra. Håller vi oss till dessa mått framgår det att tre index hamnar i det lägre spannet och sex i det övre. Två index hamnar dock i närheten av 50 procents träffbild. Högskolans totala nöjdhetsindex visar på 83,2 procent. För att nämna några index såväl ur positiv som negativ synvinkel blir det följande fem: Nöjdhetsindex (NSI) Totalt sett över de 61 frågeställningar som ingår i indexet ser det bra ut för lärosätet totalt, akademier, sektioner samt program. Dock innebär ett "bra" NSI inte med automatik att resultatet är tillfredsställande på HÖGSKOLAN I BORÅS 169

enskilda index men samtidigt är måttet relativt lättförståeligt. Indexet har konstruerats utifrån frågebatteriet och bygger på elva enskilda index. Analytiska förmågor Indexet är ett av de starkaste av totalt elva enskilt uppmätta index. En träffbild på 79,4 procent kan anses som mycket bra. Det har visat sig att specifikt detta index har hållit sig konstant på en hög nivå under samtliga genomförda studentbarometrar som är sex till antalet, se t.ex. (Sigrén, 2015a:87ff). Pedagogiskt innehåll Indexet har under tidigare år visat på en ojämn fördelning mellan "institutioner". I årets undersökning finns en diskrepans dock inte lika tydlig som tidigare mer än att en av akademierna intar en särställning (positivt). Indexet mäter frågeställningar om undervisning och lärarens pedagogiska förmåga. Kursvärdering Ett av de index som särskiljer sig (negativt) gentemot andra index är kursvärderingar. Lärosätet totalt uppvisar en "träffbild" på 52,3 procent som får till innebörd att nästan hälften av populationen har använt skalans nedre del (under 4,0). Det är naturligtvis inte tillfredsställande. Det som däremot är tillfredsställande är att på frågeställningen, kursen avslutas alltid med en kursvärdering, uppvisas ett medelvärde på 5,50. Ses det till "träffbilden" är den mycket ojämnt fördelad över akademier samt sektioner. Det har påtalats vid varje tidigare rapport att något bör ske vad gäller hur kursvärderingar genomförs, följs upp, om det har skett några förändringar utifrån tidigare kursvärderingar samt hur kursvärderingar redovisas (offentligt) för studenterna. Det finns egentligen inget, i resultaten, som tyder på att en förbättring skett förutom ett undantag som bör nämnas. Resultatet för sektionen för vårdvetenskap (A2S2) visar på att det kan fungera utmärkt att genomföra och följa upp kursvärderingar. Sektionen visar upp en träffbild på 84,9 procent som får anses som ett mycket bra resultat. Frågor som kan lyftas är: Hur ser deras modell ut som används vid kursvärderingsarbetet? Kan modellen kopieras av andra sektioner? 170 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Högskoleförordningen är tydlig med att kursvärderingar skall genomföras (SFS, 1993:100). 14 kapitel 1, i högskoleförordningen, klargör att: Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. (SFS, 2000:651) Högskolan i Borås har ett väl genomarbetat dokument för hur kursvärderingar skall genomföras och därför blir resultatet i föreliggande studie än mer anmärkningsvärt. Enligt det beslut om kursvärderingar som finns vid lärosätet skall kursansvarig utföra: (Högskolan i Borås, 2005) Sammanfattning av kursens examinationsresultat. Sammanfattning av kursvärdering från studenter respektive medverkande lärare. Beskrivning av hur och för vilka delaktighetskravet tillgodosetts. Eventuella förslag till förbättringar avseende mål, innehåll, arbetsformer, litteratur, examination och organisation av kursen. Den sammanfattande rapporten skall hållas offentlig men också aktivt ges till berörda parter. Att kunna påverka utbildningen Ett faktum, negativt sådant, som kan konstateras är att indexet uppvisar det lägsta värdet av de elva index som analyserats. Lärosätet totalt uppvisar en träffbild på 47 procent som får anses som mycket lågt. Det som ändå kan ses som positivt är att studenterna upplever att en viss påverkan kan ske genom kursvärderingar och lärare. Medelvärdena för dessa två frågeställningar är 4,45 respektive 4,27. Enligt högskolelagens kapitel 1, 4a (SFS, 1992:1434) skall: studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260) HÖGSKOLAN I BORÅS 171

Till sist Högskolepedagogisk forskning visar på att det går, till viss del, att kompensera för kvalitetsbrister genom t.ex. mer lärarledd tid och undvika allt för stora undervisningsgrupper. Det förutsätter dock att det finns resurser, att de pedagogiska inslagen är välplanerade, tydligt studentcentrerade och därigenom skapa förutsättningar för s.k. djupinlärning, se t.ex. (Bowden & Marton, 1998; Marton, Hounsell, & Entwistle, 2000; Ramsden, 2003). Att förändra en verksamhets kvalitativa innehåll, från något mindre bra till något bättre, kan vara en svår process men samtidigt visar en del av resultaten på att några områden bör förbättras. Därmed sätts det punkt för resultatredovisningen rörande 2015 års studentbarometers kvalitetsindex. 172 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

4 RESULTAT II INLEDNING Under resultat II redovisas ett antal frågeställningar som berör följande områden: Hållbar utveckling Lika villkor Studenthälsan Biblioteksverksamheten Studentkåren vid Högskolan i Borås Motiv för studier Arbete under studier Framtidsvisioner Enkätens genomförande Enkäten bjöds ut (webbaserad) den 24 november 2015 till 2 105 studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 4 december till och med den 28 december. Enkäten stängdes den 11 januari 2016. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska (internationella studenter). HÖGSKOLAN I BORÅS 173

Population och urvalsprocess Urvalsprocessen har redovisats under resultat I. Tabell 4.1 Urval per akademi. Andel i antal och procent. REG. STUDENTER URVAL KVINNOR MÄN AKADEMI N N N % N % A1 CAMPUS 1 877 985 568 58 417 42 TOTALT 1 877 985 568 58 417 42 A2 CAMPUS 906 453 380 84 73 16 TOTALT 906 453 380 84 73 16 A3 CAMPUS 1 023 667 473 71 194 29 TOTALT 1 023 667 473 71 194 29 TOTALT (A1-A3) 3 806 27 2 105 1 421 67 684 33 Svarsfrekvens och bortfallsanalys En aspekt som är svårhanterlig att få kontroll över är studenter (s.k. nybörjare) som tidigt hoppar av sina studier. Dessa studenter finns (av olika anledningar) fortfarande registrerade i LADOK när föreliggande studie genomförs. Det finns studier som påvisar att så pass många som var tredje student som är, per definition, nybörjare och avslutar sina studier redan under första läsåret se t.ex. (Forsman & Andersson, 2010). I föreliggande resultat II anger 44 procent av studenterna att de inte tidigare studerat vid en högskola eller ett universitet. UKÄ:s årsrapport redovisar att 53 procent (beräknat på helårsstudenter), av den totala populationen, är nybörjare vid Högskolan i Borås, läsåret 2013/14 varav 66 procent av dessa finns kvar under år två (Universitetskanslersämbetet, 2015:145). 27 Distansstudenter och annan form av uppdragsutbildning samt de internationella studenterna är exkluderade. Dessa grupper ingår i urvalet under resultat I. 174 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Det bör innebära att en viss andel, av urvalet, troligtvis redan avslutat studierna men ändå finns kvar i systemet. Det påverkar naturligtvis svarsfrekvensen negativt och kan vara värt att ta i beaktande. Samtidigt visar diskussionen ovan på hur svårt det är att analysera data, statistiskt korrekt, med tanke på att det finns ett "dolt" bortfall som i sin tur drar ner svarsfrekvensen och som leder till att trovärdigheten i resultaten blir lidande. I föreliggande resultat innebär det att cirka 900 studenter, av urvalet, är s.k. nybörjare och av dessa har ett antal studenter avslutat sina studier redan under den första terminen. Resonemanget leder till, på matematisk grund, att svarsfrekvensen bör ligga runt 38 procent men kan faktiskt vara något högre än så. Tabell 4.2 Urval, svarsfrekvens och kön. Andel i antal och procent. AKADEMI URVAL SVARSFREKVENS KVINNOR MÄN A1 N N % N % N % CAMPUS 985 285 29 199 70 86 30 TOTALT 985 285 29 199 70 86 30 A2 CAMPUS 453 160 35 132 82 28 18 TOTALT 453 160 35 132 82 28 18 A3 CAMPUS 667 214 180 84 34 16 TOTALT 667 214 32 180 84 34 16 TOTALT (A1-A3) 2 105 659 31 511 78 148 22 Åldersstruktur Tabell 4.2 Svarsfrekvens per akademi och ålderskategorier. Andel i procent (inom akademier samt HB totalt). N = 659. ÅLDER A1 A 2 A3 HB KVINNOR MÄN UNDER 23 ÅR 57,2 31,3 44,9 46,9 36,9 10,0 24-26 ÅR 23,5 20,6 23,8 22,9 17,3 5,6 27-37 ÅR 16,1 34,4 22,9 22,8 16,9 5,9 38 ÅR OCH ÄLDRE 3,2 13,8 8,4 7,4 6,5 0,9 HÖGSKOLAN I BORÅS 175

4.1 HÅLLBAR UTVECKLING Inledning Tre frågeställningar ställdes rörande begreppen hållbar utveckling samt miljöledningssystem och redovisas nedan. De enskilda frågeställningarna hålls konstanta mot respektive akademi och dess sektioner. Därigenom kan diskrepanser, på ett tydligare sätt, urskiljas dels mellan lärosätets tre akademier och dels mellan akademiernas fjorton sektioner. Högskolans webbsida för hållbar utveckling Tabell 4.1.1 Har du tagit del av information om hållbar utveckling och miljöledningssystem på högskolans hemsida för hållbar utveckling? Andel i procent. N = 659. 3-gradig skala. Högskolan totalt. SVARSALTERNATIV 2015 2014 JA 8,3 7,2 TILL VISS DEL 28,7 28,1 NEJ 63,0 64,6 Tabell 4.1.2 Redovisning per akademi och sektion av frågeställningen i tabell 4.1.1. Andel i medelvärde, standardavvikelse samt antal. AKADEMI SEKTION M SD N A1 A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 1,66 0,75 32 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP 1,60 0,74 73 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT 1,40 0,61 114 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI 1,33 0,52 43 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN 1,35 0,57 23 TOTALT - A1 1,47 0,65 285 A2 A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 1,38 0,57 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 1,54 0,75 46 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA 1,40 0,62 45 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK 1,32 0,57 22 TOTALT - A2 1,42 0,64 160 176 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

AKADEMI SEKTION M SD N A3 A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 1,50 0,64 54 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 1,43 0,61 67 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING 1,52 0,71 58 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 1,36 0,60 33 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING 1,00 0,00 2 TOTALT - A3 1,46 0,64 214 TOTALT A1-A3 1,45 0,66 659 Hållbar utveckling inom utbildning och forskning Tabell 4.1.3 Har du i din utbildning fått tillfälle att i kurs/kurser diskutera kring begreppet hållbar utveckling? Andel i procent. N = 659. 5-gradig ordinalskala. SVARSALTERNATIV 2015 2014 INTE ALLS 17,0 31,1 I MYCKET LITEN UTSTRÄCKNING 16,7 13,5 I GANSKA LITEN UTSTRÄCKNING 22,8 21,3 I GANSKA STOR UTSTRÄCKNING 28,2 24,3 I MYCKET STOR UTSTRÄCKNING 15,3 9,8 Tabell 4.1.4 Redovisning per akademi och sektion av frågeställningen i tabell 4.1.3. Andel i medelvärde, standardavvikelse samt antal. AKADEMI SEKTION M SD N A1 A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 3,72 1,22 32 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP 2,95 1,49 73 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT 3,68 1,14 114 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI 3,56 1,28 43 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN 3,00 0,95 23 TOTALT - A1 3,42 1,29 285 HÖGSKOLAN I BORÅS 177

AKADEMI SEKTION M SD N A2 A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2,96 1,44 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2,80 1,24 46 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA 3,00 1,07 45 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK 2,73 1,20 22 TOTALT - A2 2,89 1,25 160 A3 A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 3,17 1,11 54 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 2,73 1,31 67 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING 2,59 1,39 58 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 2,58 1,35 33 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING 1,50 0,71 2 TOTALT - A3 2,77 1,30 214 TOTALT A1-A3 3,08 1,32 659 Upplevs begreppet hållbar utveckling som viktigt för studenterna? Tabell 4.1.5 Hur viktigt anser du att det är att perspektivet hållbar utveckling lyfts fram i utbildning och forskning vid Högskolan i Borås? Andel i procent. N = 659. 4-gradig ordinalskala. SVARSALTERNATIV 2015 2014 INTE VIKTIGT ALLS 2,0 3,3 MINDRE VIKTIGT 8,0 9,1 GANSKA VIKTIGT 42,0 45,9 MYCKET VIKTIGT 48,0 41,6 178 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Tabell 4.1.6 Redovisning per akademi och sektion av frågeställningen i tabell 4.1.5. Andel i medelvärde, standardavvikelse samt antal. AKADEMI SEKTION M SD N A1 A1S1 SEKTIONEN FÖR RESURSÅTERVINNING OCH HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 3,59 0,67 32 A1S2 SEKTIONEN FÖR INGENJÖRSVETENSKAP 3,19 0,88 73 A1S3 SEKTIONEN FÖR FÖRETAGSEKONOMI OCH TEXTILT MANAGEMENT 3,54 0,64 114 A1S4 SEKTIONEN FÖR TEXTILTEKNOLOGI 3,65 0,57 43 A1S5 SEKTIONEN FÖR DESIGN 3,61 0,58 23 TOTALT - A1 3,48 0,72 285 A2 A2S1 SEKTIONEN FÖR ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 3,38 0,61 47 A2S2 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 3,24 0,64 46 A2S3 SEKTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP SAMT SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA 3,22 0,77 45 A2S4 SEKTIONEN FÖR AKUT- OCH PREHOSPITAL VÅRD SAMT MEDICINSK TEKNIK 2,82 0,91 22 TOTALT - A2 3,22 0,72 160 A3 A3S1 SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 3,30 0,60 54 A3S2 SEKTIONEN FÖR FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING 3,42 0,58 67 A3S3 SEKTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING 3,31 0,68 58 A3S4 SEKTIONEN FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 3,12 0,86 33 A3S5 SEKTIONEN FÖR PEDAGOGISK UTVECKLING OCH FORSKNING 2,50 2,12 2 TOTALT - A3 3,30 0,68 214 TOTALT A1-A3 3,36 0,71 659 Kommentar: Det framgår genom tabellerna ovan att resultaten, generellt sett, uppvisar något högre värden för 2015 års studentbarometer jämfört mot 2014 års undersökning. 35 procent av studenterna anger att de vet att Högskolan i Borås är miljöcertifierade (32 procent - 2014). HÖGSKOLAN I BORÅS 179

4.2 LIKA VILLKOR Inledning Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (SFS, 2008:657) trädde i kraft 2009-01-01. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering kan sammanfattas som att lika fall behandlas olika. Det innebär att en enskild student missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering innebär att en enskild student missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer av ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Trakasserier Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på trakasserier kan vara stötande och förlöjligande kommentarer och skämt, eller andra uppträdande som av den enskilde uppfattas som kränkande. Det är den enskildes uppfattning som är avgörande för i vad mån ett uppträdande är att uppfattas som kränkande. 180 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Diskriminering Tabell 4.2.1 Frågeställning: har du under din studietid blivit diskriminerad på grund av? Två svarsalternativ: ja; nej. Tabellen avser svar ja. Flervalsfråga. Andel i antal. N = 644-652. Inom parentes 2014 års resultat. Högskolan totalt. VARIABLER KVINNOR MÄN KÖNSTILLHÖRIGHET 15 (20) 4 (6) KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK 5 (9) 0 (1) ETNISK TILLHÖRIGHET 8 (13) 3 (5) RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 7 (7) 2 (5) FUNKTIONSHINDER 11 (8) 0 (1) SEXUELL LÄGGNING 0 (3) 0 (0) ÅLDER 19 (18) 2 (7) TOTALT 65 (78) 11 (25) Tabell 4.2.2 Redovisning per akademi av frågeställningen i tabell 4.2.1. Avser akademier uppdelat på kvinnor och män. Andel i antal. VARIABLER A1 - K A1- M A2 - K A2- M A3- K A3 - M KÖNSTILLHÖRIGHET 9 1 2 2 4 1 KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK 2 0 1 0 2 0 ETNISK TILLHÖRIGHET 3 1 3 0 2 2 RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 2 2 1 0 4 0 FUNKTIONSHINDER 4 0 1 0 6 0 SEXUELL LÄGGNING 0 0 0 0 0 0 ÅLDER 6 1 7 1 6 0 TOTALT 26 5 15 3 24 3 HÖGSKOLAN I BORÅS 181

Trakasserier Tabell 4.2.3 Frågeställning: har du under din studietid upplevt dig trakasserad på grund av? Tabellen avser svar ja, vid flera tillfällen och (ja, vid något enstaka tillfällen). Flervalsfråga. Andel i antal. N = 648-55. KVINNOR KVINNOR MÄN MÄN VARIABLER 2015 2014 2015 2014 KÖNSTILLHÖRIGHET 2 (18) 6 (12) 0 (2) 1 (8) KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK 0 (0) 1 (5) 0 (0) 0 (1) ETNISK TILLHÖRIGHET 1 (13) 1 (9) 0 (2) 3 (2) RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 2 (8) 1 (8) 0 (1) 1 (3) FUNKTIONSHINDER 4 (5) 2 (3) 0 (0) 1 (0) SEXUELL LÄGGNING 0 (1) 1 (3) 0 (1) 0 (1) ÅLDER 5 (17) 5 (14) 0 (3) 1 (5) TOTALT 14 (62) 17 (54) 0 (9) 7 (20) Om du svarade ja på föregående fråga (tabell 4.2.3). Är det personal och/eller studenter som du blivit trakasserad av? anges: personal (n = 28); andra studenter (n = 35). 28 28 2014 års studie: personal (n = 40); andra studenter (n = 42). 182 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens eller studentens integritet i arbetet och i studierna. Tabell 4.2.4 Frågeställning: har du under din studietid blivit utsatt för sexuella trakasserier? Inom parentes 2014 års resultat. Andel i antal. N = 647. VARIABLER KVINNOR MÄN JA, VID NÅGOT ENSTAKA TILLFÄLLE 6 (6) 0 (0) JA, VID FLERA TILLFÄLLEN 2 (2) 1 (0) TOTALT 8 (8) 1 (0) Om du svarade ja på föregående fråga (tabell 4.2.4). Är det personal och/eller studenter som du blivit trakasserad av? anges: personal (n = 2); andra studenter (n = 4). 29 Mobbning Tabell 4.2.5 Frågeställning: har du upplevt dig kränkt eller utsatt för mobbning under din studietid och som inte har att göra med någon av föregående diskrimineringsgrunder som du nyss svarat på? Andel i antal. N = 398. KVINNOR KVINNOR MÄN MÄN VARIABLER 2015 2014 2015 2014 JA, VID NÅGOT ENSTAKA TILLFÄLLE 37 40 1 7 JA, VID FLERA TILLFÄLLEN 6 6 2 1 TOTALT 43 46 3 8 Om du svarade ja på föregående fråga (tabell 4.2.5). Är det personal och/eller studenter som du blivit trakasserad av? anges: personal (n = 17); andra studenter (n = 34). 30 29 2014 års studie: personal (n = 4); andra studenter (n = 5). 30 2014 års studie: personal (n = 26); andra studenter (n = 36). HÖGSKOLAN I BORÅS 183

Högskolans webbsida om Lika villkor Tabell 4.2.6 Frågeställning: har du tagit del av informationen om lika villkor på högskolans hemsida? Andel i procent. N = 584. VARIABLER 2015 2014 JA 6,0 6,6 TILL VISS DEL 21,9 21,9 NEJ 72,1 71,5 Stödfunktion Frågeställningen rörande: om studenter känner till vart de skall vända sig, när behov uppstår inom nedan nämnda områden, visar att det inte är helt klarlagt var de kan få hjälp. En stor andel av studenterna anger tveksamt eller nej. Tabell 4.2.7 Frågeställning: känner du till... Fyra svarsalternativ: Andel i procent. N = 650-654. Inom parentes 2014 års resultat. VARIABLER JA, ABSOLUT JA, KANSKE TVEKSAMT NEJ VEM ELLER VILKA SOM FÖRETRÄDER DIG SOM STUDENTREPRESENTANT VEM PÅ HÖGSKOLAN DU VÄNDER DIG TILL OM DU FÅR PROBLEM SOM RÖR DIN STUDIEMILJÖ 16 (17) 22 (26) 31 (24) 30 (33) 18 (20) 35 (30) 30 (28) 17 (22) HUR DU KOMMER I KONTAKT MED STUDENTKÅREN 49 (51) 30 (30) 10 (5) 11 (13) VART DU SKALL VÄNDA DIG FÖR ATT FÅ STÖD OM DU 30 (28) 36 (33) 22 (23) 12 (16) BEHÖVER DET ATT STUDENTHÄLSAN FINNS PÅ HÖGSKOLAN 76 (66) 14 (17) 4 (6) 6 (10) 184 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

4.3 STUDENTHÄLSAN Inledning Resultaten som följer nedan visar på att kvinnor känner en högre grad av stress (avser samtliga akademier). I allmänhet upplevs hälsoläget som bra (självskattning av studenterna). Ett medelvärde på 3,6 (3,7) för kvinnor och 3,8 (3,6) för män (5-gradig ordinalskala där 5 motsvarar mycket god). Inom parentes 2014 års studie. Tabell 4.3.1 Är du andel i procent. (Flera svarsalternativ är möjliga) VARIABLER JA ENSAMSTÅENDE 38,9 GIFT 15,7 SAMBO 39,6 SÄRBO 10,7 ANNAN FORM AV FÖRHÅLLANDE 19,9 Tabell 4.3.2 Studiemedel samt arbete under studietiden. N = 659 (CSN) samt N = 656 (arbetar). VARIABLER PROCENT CSN 89,1 ARBETAR 56,3 HÖGSKOLAN I BORÅS 185

Hälsoparametrar Tabell 4.3.3 Frågeställning: har du någon gång under de senaste veckorna 4-gradig ordinalskala med alternativen: väldigt ofta (4); ofta (3); sällan (2); aldrig (1). Medelvärde och standardavvikelse. N = 658. VARIABLER HB SD KVINNOR MÄN HAFT SVÅRT ATT SLÄPPA TANKARNA PÅ STUDIER NÄR DU ÄR 3,04 0,92 2,91 3,08 LEDIG KÄNT DIG NÖJD OCH TILLFREDS 3,01 0,73 3,00 3,01 HAFT LÄTT FÖR ATT KÄNNA TRÖTTHET 2,95 0,97 2,70 3,02 KÄNT TENTAMENSÅNGEST, VID FLERA TILLFÄLLEN, INFÖR EN 2,92 0,90 2,71 2,98 EXAMINATIONSUPPGIFT KÄNT ORO/ÅNGEST 2,56 0,91 2,37 2,61 KÄNT DIG LEDSEN OCH NEDSTÄMD 2,35 0,75 2,11 2,42 HAFT/LIDIT AV HUVUDVÄRK 2,32 0,88 2,04 2,40 HAFT/LIDER AV SÖMNSVÅRIGHETER 2,32 0,96 2,23 2,35 HAFT ÅTERKOMMANDE MAGBESVÄR 2,01 0,95 1,76 2,08 UNDVIKIT SOCIALA UMGÄNGEN/SAMMANHANG 1,92 0,86 1,84 1,95 Stress Tabell 4.3.4 Visar på stressrelaterade frågeställningar. 4-gradig ordinalskala med alternativen: väldigt ofta (4); ofta (3); sällan (2); aldrig (1). Medelvärde och standardavvikelse. N = 658. Extraherat genom explorativ faktoranalys (EFA). VARIABLER (ALPHA 0,827) HB TOTALT SD KVINNOR MÄN HAFT LÄTT FÖR ATT KÄNNA TRÖTTHET 2,95 0,97 2,70 3,02 KÄNT ORO/ÅNGEST 2,56 0,91 2,37 2,61 KÄNT DIG LEDSEN/NEDSTÄMD 2,35 0,75 2,11 2,42 HAFT/LIDIT AV HUVUDVÄRK 2,32 0,88 2,04 2,40 HAFT/LIDIT AV SÖMNSVÅRIGHETER 2,32 0,96 2,23 2,35 HAFT ÅTERKOMMANDE MAGBESVÄR 2,01 0,95 1,76 2,08 UNDVIKIT SOCIALA UMGÄNGEN/SAMMANHANG 1,92 0,86 1,84 1,95 MEDELVÄRDE INDEX 2,35 0,61 2,40 * 2,15 * significant at the 0,05 level (sex). Kvinnor uppvisar en högre grad av stress. 186 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

INDEX STRESS ANDEL I PROCENT> MEDELVÄRDET 2,5 50 40 30 20 10 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT KVINNOR 39,7 35,6 41,7 39,3 MÄN 31,8 17,9 20,6 26,5 Figur 4.3.1 Visar positiv opinion för index stress när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademier, HB totalt vs sex. INDEX STRESS SEKTIONER - AKADEMI 1 A1S5 A1S4 A1S3 A1S2 A1S1 AKADEMI 1 TOTALT HB TOTALT 52,2 44,2 31,6 33,3 46,9 37,3 36,5 0 20 40 60 80 100 Figur 4.3.2 Visar positiv opinion för index stress när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademi 1. HÖGSKOLAN I BORÅS 187

INDEX STRESS STRESS SEKTIONER - AKADEMI 2 3 A2S4 A3S5 A3S4 A2S3 A3S3 A2S2 A3S2 A2S1 A3S1 AKADEMI 2 TOTALT AKADEMI 3 TOTALT HB TOTALT 0,0 22,7 30,3 28,9 29,3 37,0 34,3 36,2 29,6 32,5 30,8 29,236,5 0 20 40 60 80 100 Figur 4.3.3 Visar positiv opinion för index stress" när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademi 2. INDEX STRESS A3S5 50,0 SEKTIONER - AKADEMI 3 A3S4 A3S3 A3S2 A3S1 AKADEMI 3 TOTALT HB TOTALT 39,7 38,8 33,3 38,3 36,5 62,4 0 20 40 60 80 100 Figur 4.3.4 Visar positiv opinion för index stress" när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Andel i procent. Akademi 3. 188 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

4.4 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK Inledning Inför 2013 års studentbarometer togs beslut om att högskolans biblioteksverksamhet skulle inkluderas i utvärderingen. Bibliotekets frågeställningar har utarbetats av kundrådet vid högskolans bibliotek. På sedvanligt sätt redovisas resultaten genom tabeller och diagram. Det finns en del positiva resultat. Två av dessa är: besöker du bibliotekets lokaler och användandet av e-böcker. Det finns ytterligare några men dessa två nämnda sticker ut något, jämfört med 2014 års studie. Biblioteksfunktioner Tabell 4.4.1 Frågeställning: Hur ofta Andel i procent. N = 623-656. Inom parentes 2014 års resultat. ALDRIG NÅGON NÅGON NÅGON FLERA VARJE GÅNG GÅNG I GÅNG GÅNGER I DAG PER MÅNADEN I VECKAN VECKAN VARIABLER TERMIN BESÖKER DU BIBLIOTEKETS LOKALER 0,3 (11) 8 (8) 22 (21) 30 (24) 35 (31) 6 (5) UPPLEVER DU ATT DET ÄR SVÅRT ATT HITTA 38 (39) 32 (28) 19 (20) 8 (9) 2 (2) 1 (2) DET DU SÖKER I BIBLIOTEKETS LOKALER BESÖKER DU BIBLIOTEKETS WEBBPLATS 8 (16) 15 (13) 24 (22) 28 (25) 22 (22) 3 (3) UPPLEVER DU ATT DET ÄR SVÅRT ATT HITTA DET DU SÖKER PÅ BIBLIOTEKETS 40 (40) 29 (23) 19 (20) 9 (12) 3 (3) 1 (2) ANVÄNDER DU BIBLIOTEKETS SÖKTJÄNST (SUMMON) HITTAR DU DET DU SÖKER I BIBLIOTEKETS SÖKTJÄNST (SUMMON) 16 (26) 20 (16) 29 (24) 20 (20) 42 (12) 1 (2) 15 (24) 22 (18) 24 (23) 18 (20) 15 (10) 6 (5) ANVÄNDER DU BIBLIOTEKETS E-BÖCKER 55 (63) 24 (18) 12 (10) 5 (5) 4 (3) 0,6 HÖGSKOLAN I BORÅS 189

Kundnöjdhet En hög grad av nöjdhet uppmäts för en del utvalda funktioner vid biblioteket. Studenterna är mycket nöjda med det bemötande och den hjälp de erhåller i bibliotekets informationspunkt. Indexmåttet är framtaget efter hur träffbilden ser ut över ett medelvärde på 2,5 som indikerar skalans mittpunkt. Ses det till ett nöjdhetsindex (NSI) 31 hamnar index för bemötande på 93,6 procent. Indexet som benämns som tillgång till teknik och kurslitteratur visar på ett NSI om 88,5 och index benämnd som webbaserad teknik på 84,2. Tabell 4.4.2 Frågeställning: Hur nöjd är du med 4-gradig ordinalskala med alternativen: mycket nöjd (4); ganska nöjd (3); något missnöjd (2); mycket missnöjd (1). Medelvärde och NSI. Analys genom explorativ faktoranalys (EFA). M 2015 M 2014 NSI 2015 NSI 2014 FAKTOR - VARIABLER ALPHA 0,824 (WEBBASERAD TEKNIK) BIBLIOTEKETS WEBBPLATS 3,23 3,15 BIBLIOTEKETS SÖKTJÄNST (SUMMON) 3,15 3,03 DE TEKNISKA LÖSNINGARNA KRING BIBLIOTEKETS E-BÖCKER 2,96 2,82 BIBLIOTEKETS UTBUD AV E-BÖCKER 2,91 2,84 MEDELVÄRDE INDEX 3,06 2,98 84,2 78,0 FAKTOR - VARIABLER ALPHA 0,862 (BEMÖTANDE) DET BEMÖTANDE DU FÅR I BIBLIOTEKETS 3,43 3,36 INFORMATIONSPUNKT/SÖKSUPPORT DEN HJÄLP DU FÅR I BIBLIOTEKETS INFORMATIONSPUNKT/SÖKSUPPORT 3,39 3,34 MEDELVÄRDE INDEX 3,41 3,35 93,6 90,4 FAKTOR - VARIABLER ALPHA 0,644 (TILLGÅNG - TEKNIK OCH KURSLITTERATUR) TILLGÅNG TILL DATORER 3,32 3,18 TILLGÅNG TILL KOPIATORER 3,29 2,96 ATT OBLIGATORISK KURSLITTERATUR FINNS TILLGÄNGLIG 3,16 3,07 MEDELVÄRDE INDEX 3,26 3,08 88,5 80,7 31 Maximalt NSI = 100. 190 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

KUNDNÖJDHET 100 ANDEL I PROCENT 90 80 70 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT WEBBASSERAD TEKNIK 83,8 93,0 93,3 84,2 BEMÖTANDE 87,0 93,8 82,5 93,6 TILLGÅNG -TEKNIK, KURSLITTERATUR 82,7 94,4 86,5 88,5 Figur 4.4.1 Visar positiv opinion för de tre indexen (för akademier och HB totalt) när kriteriet är ett medelvärde > 2,5. Undervisning i informationssökning Tabell 4.4.3 Frågeställningarna avser undervisning i informationssökning. Andel i procent. HB totalt samt akademier. VARIABLER - HB TOTALT JA N HAR DU ERBJUDITS BIBLIOTEKETS UNDERVISNING I INFORMATIONSSÖKNING 82,2 541 HAR DU DELTAGIT I BIBLIOTEKETS UNDERVISNING I INFORMATIONSSÖKNING 88,5 425 HAR UNDERVISNINGEN I INFORMATIONSSÖKNING UNDERLÄTTAT DINA STUDIER 75,3 292 VARIABLER - AKADEMIER A1 A2 A3 HAR DU ERBJUDITS BIBLIOTEKETS UNDERVISNING I INFORMATIONSSÖKNING 68,8 92,5 92,5 HAR DU DELTAGIT I BIBLIOTEKETS UNDERVISNING I INFORMATIONSSÖKNING 82,9 91,5 92,0 HAR UNDERVISNINGEN I INFORMATIONSSÖKNING UNDERLÄTTAT DINA STUDIER 70,8 81,1 75,2 Av de 541 studenter, som anger, att de erbjudits bibliotekets undervisning i informationssökning har 425 deltagit (79 procent). 292 studenter (69 procent), som deltagit, anger att utbildningen har underlättat deras studier. 96 studenter (23 procent) svarar att det inte har underlättat för deras studier (37 studenter har avstått ifrån att besvara frågeställningen). HÖGSKOLAN I BORÅS 191

4.5 STUDENTKÅREN VID HÖGSKOLAN I BORÅS Inledning 43 procent av studenterna, som besvarat enkäten, anger medlemskap i Studentkåren vid Högskolan i Borås. Vid 2014 års studie angav 42 procent medlemskap i kåren. Studenternas engagemang, genom studentkåren, ligger på en låg nivå. Informationsflödet, från kår till student, visar ungefär liknande resultat som vid 2014 års undersökning. Studien visar även på att besök på olika studentkårsarrangemang, i stort sett, är obefintligt. Skulle alternativen aldrig och någon gång per termin slås ihop motsvarar detta över 90 procent av studenterna avser samtliga frågeställningar (tabell 4.5.2). En stor andel av studenterna engagerar sig inte i studentkårsarbetet. Sex procent har varit engagerade det senaste halvåret samt fem procent har varit engagerade för mer än ett halvår tillbaks. Dessa procentsatser ligger relativt konstant när jämförelser sker mot tidigare utförda studentbarometrar. 21 procent anger dock att de skulle kunna tänka sig att vara mer engagerade i studentkårsarbetet. 29 procent anger tveksamhet till engagemang. På frågeställningen Har du under HT 2015 träffat någon studentkårsrepresentant som informerat om och/eller diskuterat studentkåren och studentkårsarbete? Svarar 43 procent nej; 40 procent ja medan 17 procent anger alternativet osäker. Resultatet är i paritet med 2014 års studie. 192 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Informationsflöde Tabell 4.5.1 Frågeställning: Har du fått någon information från studentkåren vid Högskolan i Borås hur fick du informationen först? Flervalsfråga. Andel i procent. N = 657. Inom parentes 2014 års resultat. VARIABLER PROCENT GENOM AFFISCHERING PÅ INSTITUTIONEN 81 (77) GENOM STUDENTKÅRSREPRESENTANTER VID KURSSTART 51 (54) GENOM UTSKICK INNAN KURSSTART 45 (52) PÅ ANNAT SÄTT 31 (38) VID STUDENTKÅRSREGISTRERING 30 (37) Studentkårsarrangemang Tabell 4.5.2 Frågeställning: Hur ofta besöker du arrangemang anordnade av din studentkår? Andel i procent. N = 659. Inom parentes 2014 års resultat. SVARSALTERNATIV MÖTEN SOCIALA FÖREDRAG ANNAT AKTIVITETER ALDRIG 82 (86) 64 (62) 78 (82) 84 (82) NÅGON GÅNG PER TERMIN 12 (8) 28 (24) 18 (13) 12 (11) NÅGON GÅNG I MÅNADEN 3 (3) 5 (7) 3 (4) 3 (4) NÅGON GÅNG I VECKAN 2 (2) 3 (4) 1 (1) 1 (1) FLERA GÅNGER I VECKAN 1 (1) 1 (1) 0,3 (0) 0,3 (1) HÖGSKOLAN I BORÅS 193

4.6 MOTIV TILL ATT STUDERA Inledning Studenterna har fått svara på: Varför de valt att läsa ett program alternativt en kurs? De frågeställningar som rankas högst (beräknat på medelvärde) i föreliggande resultat har även så gjort vid de tidigare studierna. Frågeställningar som är arbetsrelaterade (vad händer efter studierna) har visat sig vara/är viktiga för studenterna. Redovisningen av dessa 24 frågeställningar sker såväl för akademier som för lärosätet totalt. Tabell 4.6.1 Tabellen visar på hur motiven till studier ser ut. 7-gradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket låg utsträckning (1); stämmer i mycket hög utsträckning (7). Medelvärde, standardavvikelse. N = 658. VARIABLER A1 A2 A3 HB TOT. SD UTBILDNINGEN ÖKAR CHANSERNA ATT JAG FÅR ETT ARBETE JAG KOMMER ATT TRIVAS MED STUDIERNA GÖR MIG MER ATTRAKTIV PÅ ARBETSMARKNADEN 6,43 6,34 6,53 6,44 1,07 6,44 6,29 6,36 6,38 1,17 STUDIERNA LEDER FRAM TILL EN EXAMEN 6,21 6,37 6,43 6,32 1,34 STUDIERNA LEDER FRAM TILL ETT YRKE SOM JAG VILL ÄGNA MIG ÅT 6,12 6,30 6,43 6,27 1,23 FÖR ATT JAG ÄR INTRESSERAD AV ÄMNET 6,08 6,26 6,27 6,19 1,26 JAG ANSER ATT UTBILDNINGEN VIDGAR MINA VYER 5,75 5,80 5,62 5,72 1,52 JAG VILL ARBETA INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 5,48 5,53 5,85 5,61 1,94 JAG STUDERAR FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT BLI ARBETSLÖS I FRAMTIDEN 5,54 4,99 5,73 5,47 1,96 JAG HAR HÖRT ATT HÖGSKOLAN I BORÅS ÄR BRA 4,48 5,08 4,76 4,72 2,00 UTBILDNINGEN ÖKAR MINA MÖJLIGHETER ATT FÅ ARBETE UTOMLANDS JAG VISSTE ATT JAG KUNDE KOMMA IN PÅ DEN HÄR UTBILDNINGEN 5,21 4,21 3,28 4,34 2,19 4,17 4,06 4,27 4,18 2,15 JAG VILLE LÄSA I BORÅS 3,43 4,70 4,50 4,09 2,28 194 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

VARIABLER A1 A2 A3 HB TOT. SD JAG HADE ERFARENHET INOM ÄMNESOMRÅDET 3,71 4,07 3,66 3,78 2,30 JAG BOR I NÄRA HÖGSKOLAN I BORÅS 3,19 2,99 3,69 3,31 2,39 UTBILDNINGEN FANNS BARA I BORÅS 4,32 2,00 2,44 3,14 2,56 JAG VILL BLI BEHÖRIG TILL ANDRA UNIVERSITETS- /HÖGSKOLESTUDIER 3,06 2,98 2,81 2,96 2,15 JAG VILL ORIENTERA MIG OM HÖGSKOLESTUDIER 2,74 2,71 2,66 2,71 1,96 JAG VILL FORTSÄTTA MED FORSKARUTBILDNING 2,50 2,62 2,62 2,57 1,87 JAG VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG VILLE UTBILDA MIG INOM 2,71 2,26 2,42 2,51 2,01 JAG KOM INTE IN PÅ DEN KURS ELLER DET PROGRAM SOM JAG ÖNSKADE 2,46 2,60 2,27 2,43 2,31 JAG HAMNADE HÄR AV EN TILLFÄLLIGHET 2,36 2,17 2,26 2,28 1,19 STUDIERNA INGÅR I MITT NUVARANDE ARBETE 1,89 2,64 2,41 2,24 2,06 JAG KOM IN PÅ EN ANNAN HÖGSKOLA MEN VALDE HÖGSKOLAN I BORÅS JAG SKULLE VILJA GÅ EN ANNAN UTBILDNING MEN BETYGEN RÄCKER INTE TILL 2,19 2,16 2,10 2,15 2,19 2,51 2,19 1,80 2,20 2,08 HÖGSKOLAN I BORÅS 195

4.7 ÖVRIGA RESULTAT Renommé Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé. Tidigare studier har påvisat att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte när de väl har påbörjat sina högskolestudier (Högskoleverket, 2007a; Sigrén, 2015b). Ett medelvärde om 3,5 (3,6-2014) på en 4-gradig ordinalskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för Högskolan i Borås. Högskolans regionala betydelse Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2015b). 57 procent av högskolans studenter kommer från närregionen (57 procent 2014). Samtidigt visar resultatet på att en stor andel studenter kommer från annan del av Sverige 39 procent. Tabell 4.7.1 Visar på var studenter kommer ifrån. Andel i procent. N = 659. UPPVÄXT 2015 2014 EFFEKT BORÅS MED OMNEJD 26,7 29,3-2,6 GÖTEBORG MED OMNEJD 29,9 27,5 + 2,4 ANNAN DEL AV SVERIGE 39,2 38,0 + 1,2 ANNAN DEL AV NORDEN 0,3 0,8-0,5 ANNAT LAND I EUROPA 1,5 1,2 + 0,3 ANNAT LAND UTANFÖR EUROPA 2,4 3,2-0,8 196 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Studietakt 98 procent av studenterna bedriver studier på hel fart (distansstudenter ej inkluderade i redovisningen av resultat II). Drygt 98 procent av studenterna läser ett program (86 procent 2014) alternativt en kombination av program och fristående kurser 1,8 (2,9 procent 2014). Det kan tilläggas att undersökningen avser endast programstudenter. Tabell 4.7.2 Korstabulering mellan studietakt och hur (var) studenter studerar. Andel i procent. N = 656. STUDIEFART CAMPUSSTUDIER N STUDERAR DU PÅ? HEL FART 97,7 641 HALV FART 2,0 13 ANNAN STUDIETAKT 0,3 2 TOTALT 100 656 Nybörjare vid lärosätet? 44 procent av studenterna anger att de är s.k. nybörjare. 46 procent har studerat mindre än två terminer. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anger en högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock använder UKÄ fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell, se t.ex. (Universitetskanslersämbetet, 2014:121). UKÄ diskuterar även vad som skall räknas som en nybörjare (a.a., s. 100). Definitionen, enligt UKÄ, är att en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte räknas som en nybörjare. Tabell 4.7.3 Antal terminer för studier. Andel i procent i förhållande till akademi. N = 656 HUR LÄNGE HAR DU STUDERAT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS? AKADEMI < 1 TERM. 1-2 TERM. 3-4 TERM. 5-6 TERM. > 7 TERM. A1 37,3 9,5 21,8 26,8 4,6 A2 26,3 20,0 26,3 24,4 3,1 A3 36,9 6,5 27,1 19,6 9,8 HB TOTALT 34,5 11,1 24,6 23,9 5,9 HÖGSKOLAN I BORÅS 197

Arbetar under studietiden Ett mönster, som även framgått vid tidigare studier, visar på att en stor andel studenter arbetar under sin studietid (Högskoleverket, 2007b; Sigrén, 2015b:95).56 procent anger att de arbetar under sin studietid. Tabellen visar en översikt över den genomsnittliga arbetstiden per vecka och studiernas omfattning. Tendensen är att studenter arbetar, i liknande omfattning, som vid 2014 års studie. Av de som anger att de arbetar (n = 369) har 316 svarat på följdfrågan som avser hur många timmar de arbetar per vecka. Resultaten visar på att det är fler studenter som arbetar upp till 20 timmar i veckan än vid 2014 års studie. Angående heltidsarbete beror säkerligen resultatet på att distansstudenter är exkluderade från denna del av redovisningen. Tabell 4.7.4 Matrisen redovisar arbete, studietakt och arbetstid per vecka. Andel i procent. N = 316. Inom parentes 2014 års studie. ARBETSTID STUDERAR DU PÅ? JA < 10 TIM. HEL FART 69,8 (58,9) HALV FART 0,6 (0,4) ANNAN STUDIETAKT 0,0 (0,8) TOTALT 70,4 (60,1) 11-20 TIM. HEL FART 20,6 (15,1) HALV FART 0,0 (0,4) ANNAN STUDIETAKT 0,3 (0,2) TOTALT 20,9 (15,7) > 20 TIM. MEN EJ HELTID HEL FART 3,4 (2,9) HALV FART 1,6 (3,3) ANNAN STUDIETAKT 0,3 (1,2) TOTALT 5,3 (7,4) HELTID HEL FART 2,2 (1,6) HALV FART 1,2 (4,3) ANNAN STUDIETAKT 0,0 (10,8) TOTALT 3,4 (16,7) 198 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Framtidsvisioner Tabell 4.7.5 Tabellen redovisar studenters visioner om framtiden. 4-gradig ordinalskala med alternativen: stämmer inte alls (1); stämmer inte särskilt bra (2); stämmer delvis (3); stämmer helt och hållet (4). Medelvärde, reliabilitet, standardavvikelse samt effekt. N = 644. VARIABLER (ALPHA 0,760) 2015 SD 2014 EFFEKT MIN UTBILDNING GER EN BRA GRUND FÖR MITT KOMMANDE YRKESLIV EFTER AVSLUTADE STUDIER KOMMER JAG ATT ARBETA INOM DET YRKESOMRÅDE JAG UTBILDATS FÖR 3,70 0,55 3,66 + 0,04 3,69 0,57 3,63 + 0,06 MIN KOMPETENS KOMMER ATT VARA EFTERFRÅGAD PÅ ARBETSMARKNADEN 3,62 0,60 3,57 + 0,05 MEDELVÄRDE INDEX 3,66 0,47 3,62 + 0,04 100 FRAMTIDSVISIONER 96,0 98,1 99,1 97,5 80 ANDEL I PROCENT 60 40 20 0 AKADEMI 1 AKADEMI 2 AKADEMI 3 HB TOTALT Figur 4.7.1 Visar positiv opinion för dimensionen framtidsvisioner när kriteriet är ett medelvärde > 2.5. HÖGSKOLAN I BORÅS 199

Var studerar studenterna helst? Tabell 4.7.6 Frågeställning: i vilken utsträckning använder du någon/ några av följande platser för att göra instuderingsuppgifter, grupparbeten etc.? 5-gradig ordinalskala med alternativen: i mycket stor utsträckning (5); i ganska stor utsträckning (4); i ganska liten utsträckning (3); i mycket liten utsträckning (2); inte alls (1). Medelvärde och effekt. N = 659. VARIABLER 2015 2014 EFFEKT BOSTADEN 3,98 3,98 0,00 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK 3,80 3,49 + 0,31 INSTITUTIONENS LOKALER 3,35 3,22 + 0,13 ANNAN PLATS 2,17 2,32-0,15 CAFÉER 2,16 2,14 + 0,02 Studietid per vecka Tabellen visar på andelen timmar som studenter, på helfartsstudier, avsätter per vecka på sina studier. Hur mycket tid en student bör lägga på en helfartsutbildning kan diskuteras men samtidigt får det inte innebära att kraven sänks på grund av att studenter upplever för högt ställda krav om/när studenter inte avsätter tillräckligt med tid för sina studier. Tendensen, jämfört mot 2014 års studie, är att studenterna avsätter mer tid för studierna 2015. Tabell 4.7.7 Hur mycket tid lägger helfartsstudenter på studier, i genomsnitt, per vecka. Andel i procent. N = 659. AKADEMI < 10 TIMMAR 11-20 21-30 31-40 > 40 TIMMAR A1 6,3 14,4 28,4 29,5 21,4 A2 4,4 15,6 25,6 31,3 23,1 A3 2,3 22,0 29,0 31,3 15,4 HB TOTALT 4,6 17,1 27,9 30,5 19,9 200 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

5 AVSLUTANDE KOMMENTARER Studentbarometrar som kvalitetssäkringsinstrument En studentbarometer ger en omedelbar kvalitetsuppföljning, upplevd sådan, av studenters studie- och arbetsmiljö och resultaten bör därför kunna användas för att öka kvaliteten inom programutbildningar. Studentbarometrar skall inte jämföras med program- alternativt kursvärderingar även om vissa paralleller kan göras. Kursvärderingar mäter ner på en mikronivå där innehållet i kursen synliggörs medan studentbarometrar mäter utifrån ett makroperspektiv där helheten blir mer framträdande. I årets studentbarometer ges det dock möjligheter att analysera ner på programnivå, framförallt på de elva kvalitetsindexen som redovisas under resultat I. Redovisningen under den del som benämns som resultat I sker ner på programnivå. Ett kontrollinstrument till studentbarometrar kan vara s.k. etableringsutvärderingar (alumnutvärderingar) där effekter av programutbildningar mäts i efterhand. Dessa resultat kan återkopplas mot studentbarometrar och därigenom kan effekter analyseras mer kontrollerat. Tidigare har Högskoleverket utfört två rikstäckande studentspeglar som syftat till att fånga studenternas erfarenheter av hur förmågor, färdigheter och kompetenser utvecklas (Högskoleverket, 2002, 2007a). Dessa utvärderingar var ett bra riktmärke, där jämförelser mot universitet och högskolors egna genomförda barometrar kunde utföras. En reflektion blir att en del av lärosätens resultat av studentbarometrar skulle kunna vara en del av deras självvärderingar såtillvida barometrar visar/mäter hur/om studenterna har nått de mål som framgår av examensbeskrivningar. Ytterligare en reflektion är att en kombination av studentbarometrar, programutvärderingar, kursvärderingar och alumnundersökningar kan vara ett bra tillvägagångssätt för att få fram relevanta nyckeltal som mäter kvalitet. Samtidigt kräver en sådan mix av empiri att denna typ av undersökningars frågeställningar delvis styrs mot mål i examensbeskrivningar. Som resultaten påvisat ser det bra ut på lärosätet rörande såväl de enskilda indexen som för det totala nöjdhetsindexet. Två index, kursvärderingar och att kunna påverka utbildningen bör beaktas och diskuteras på akademier och sektioner. HÖGSKOLAN I BORÅS 201

Lika villkor Ett område som är prioriterat vid lärosätet är arbetet med lika villkor som innebär förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkning. Det kan tilläggas att sedan 2012 har lärosätet haft en samordnare som aktivt arbetat med frågor som berör området. Det framgår också att, sett över flera års studier, nivåerna är låga vad gäller såväl upplevd diskriminering som trakasserier. 2015 års barometer visar på lägre grad av diskriminering och upplevda trakasserier i jämförelse med 2014 års studie. Området är viktigt och en förbättringspotential finns ständigt, även om nivån skulle vara noll. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ytterligare ett område som är prioriterat vid lärosätet. Som ett av få lärosäten i Sverige, som är miljöledningscertifierade (enligt internationell standard ISO 14001), ställs också höga krav på implementering av hållbar utveckling i program och kurser. Lärosätet har, under flera år, haft en del problem i själva implementeringsfasen inom utbildningsprogrammen (upplever studenterna). Studenterna anser området vara viktigt men upplever i allt för liten grad att hållbar utveckling integreras i deras utbildning. Ett liten positiv utveckling mot 2014 års barometer kan skönjas men samtidigt borde implementeringen i utbildningar på ett tydligare sätt kunna framträda i mätningarna. Ett sätt som lärosätet använder sig av är att diplomera kurser som integrerar hållbar utveckling i kurser och examinationer. En del frågeställningar som lärosätet kan ställa sig är: räcker detta? Eller bör andra åtgärder sättas in för att synliggöra området hållbar utveckling? Till sist Högskolan i Borås har ett fortsatt gott renommé där studenterna anger att de mycket väl skulle kunna tänka sig att rekommendera andra att studera vid lärosätet. Ett uttalat mål för Högskolan i Borås är naturligtvis bl.a. att upprätthålla högsta möjliga kvalité såväl på programutbildningars innehåll som på det organisatoriska som tillhör en universitetsutbildning. Frågor som kan ställas är: ligger lärosätet bra till eller sämre till? Utifrån svaret kan nya frågeställningar utarbetas t.ex. vilka förbättringsåtgärder bör sättas in. 202 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Som tidigare nämndes har årets studentbarometer, delvis, analyserats ner på programnivå. Dock uppstår problem med att få tillräckligt många studenter, på enskilda program, att besvara en enkät. Högskolan Väst har haft problem vid de programutvärderingar som utfördes under 2012 och 2013. 32 Högskolan Väst utförde 63 programutvärderingar, under dessa två år, varav 43 av utvärderingarna hade en svarsfrekvens på nio (eller färre) respondenter. Endast en handfull av programmen erhöll en svarsfrekvens på över 20 respondenter. Det är värt att ta detta i beaktande eftersom resultaten vid låga svarsfrekvenser blir relativt svårhanterligt. Det framträder liknande problem, som Högskolan Väst uppvisade, vid föreliggande studie. 33 program med färre än 10 respondenter, 16 program med 11-19 respondenter samt 15 program med fler än 20 respondenter. Totalt ingår 64 program i årets studentbarometer. En studentbarometer kanske är avsedd till att mäta t.ex. kvalitet på en mer övergripande nivå och en programutvärdering mäter något annat. Det kan dessutom vara svårt att dra slutsatser, i vart fall på låga svarsfrekvenser, om inte de grundläggande förutsättningarna (inom programmen) är likvärdiga (Lilliefeldt, 2013:36). Tendenser framgår men kan dessa säkerställas vid så låga svarsfrekvenser? Slutligen kan tilläggas - att det är mer fördelaktigt för ett lärosäte att själv förbättra en verksamhet, utifrån resultat som påvisar brister, än att Universitetskanslersämbetet talar om för ett lärosäte att det finns bristande kvalitet. Det är bl.a. därför lärosätet utför studentbarometrar som då är ett av flera sätt att mäta temperaturen ute i verksamheten. Bilaga I (tabell 3 & figur 1-4) visar temperaturen exakt nu (november 2015 till januari 2016). Därmed sätts det punkt för 2015 års studentbarometer vid Högskolan i Borås. Peter Sigrén 32 http://www.student.hv.se/sv/studier/utvarderingar/programutvarderingar? searchstatisticsid=9639 HÖGSKOLAN I BORÅS 203

REFERENSER Bandura, A. (2006). Guide for constructing selt-efficacy scales. In F. Pajares & T. Urdan (Eds.), Selt-Efficacy: Beliefs of Adolescents (pp. 307-337). Green wich, Connecticut: Information Age Publishing. Barmark, M. (2009). Faktoranalys. In G. Djurfeldt & M. Barmark (Eds.), Statistisk verktygslåda 2 : multivariat analys (1. uppl. ed., pp. 69-103). Stockholm: Studentlitteratur. Bassam, M. (2012). Att hantera bortfall. In K. Sundell (Ed.), Att göra effektutvärderingar (pp. 320-335). Göteborg: Gothia förlag. Borg, E., & Westerlund, J. (2006). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber. Bowden, J., & Marton, F. (1998). The university of learning : beyond quality and competence in higher education. London: Kogan Page. Bryman, A., & Cramer, D. (2011). Quantitative Data Analysis with IBM SPSS 17, 18 & 19 - A guide for Social Scientists. London and New York: Routledge. Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 : multivariat analys (1. uppl. ed.). Stockholm: Studentlitteratur. Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda : samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur. Edlund, P.-O. (1995). SPSS för Windows : multipel regressionsanalys. Lund: Studentlitteratur. Forsman, J., & Andersson, S. (2010). Två teoretiska modeller för studentavhopp från universitetsutbildning. In B.-I. Johansson (Ed.), Att undervisa med vetenskaplig förankring - i praktiken! (1 ed., pp. 81-90). Uppsala universitet: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. George, D., & Mallery, P. (2013). IBM statistics 21 step by step : A Simple Guide and Reference (Thirteenth edition. ed.): Pearson. Gustafsson, J. E. (2009). Strukturella ekvationsmodeller. In G. Djurfeldt & M. Barmark (Eds.), Statistisk verktygslåda 2 : multivariat analys (1. uppl. ed., pp. 269-321). Stockholm: Studentlitteratur. HÖGSKOLAN I BORÅS 205

Hair, J. F., Black, B. J., Babin, R. E., Anderson, R. E., & Tatham, R. T. (2006). Multivariate data analysis (6. ed.). Upper Saddle River, N.J.: Pearson Prentice Hall. Hansson, J. (2006). Tillvägagångssätt för att höja svarsfrekvensen - en kartläggning av webbaserade enkätundersökningar. Umeå universitet: Centrum för utvärderingsforskning. Högskolan i Borås. (2005). Policy för kursutvärderingsarbetet vid Högskolan i Borås. (Dnr 56-01-10). Borås: Högskolan i Borås. Högskoleverket. (2002). Studentspegeln 2002. (Vol. 2002:21R). Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverket. (2007a). Studentspegeln 2007. (Vol. 2007:20R). Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverket. (2007b). Universitet & högskolor : Högskoleverkets årsrapport 2007 (Vol. 2007:33). Stockholm: Högskoleverket. Kerlinger, F. N., & Pedhazur, E. J. (1973). Multiple regression in behavioral research. New York ; London: Holt, Rinehart and Winston. Lilliefeldt, E. (2013). Kvalitet i högskolevalet. Går det att välja utbildning utifrån kvalitet? Stockholm: Saco. Linn, R., Baker, E., & Dunbar, S. (1990). Complex performance-based assessment: Expectations and validation criteria. Retrieved from Colorado: Loehlin, J. C. (2004). Latent variable models : an introduction to factor, path, and structural equation analysis (4th ed.). Mahwah, N.J.: L. Erlbaum Associates. Marton, F., Hounsell, D., & Entwistle, N. (2000). Hur vi lär (3. uppl. ed.). Stockholm: Prisma. Messick, S. (1989). Validity. In R. Linn (Ed.), Educational measurement. New York: MacMillan. Miller, F. P., Vandome, A., & McBrewster, F. J. (2010). Missing Values: Expectation-Maximization Algorithm. Listwise Deletion, Imputation, Regression Estimation, MCR. Memphis Tennessee: Book LLC. 206 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Pedhazur, E. J., & Kerlinger, F. N. (1982). Multiple regression in behavioral research : explanation and prediction (2nd ed. / Elazar J. Pedhazur. ed.). New York ; London: Holt, Rinehart and Winston. Pedhazur, E. J., & Pedhazur Schmelkin, L. (1991). Measurement, design, and analysis : an integrated approach. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education (2. ed.). London: RoutledgeFalmer. Reuterberg, S.-E. (2001). Hantering av bortfall i longitudinella studier. Ett exempel. Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(3), 173-194. Rubin, D. B. (1987). Multiple imputation for nonresponse in surveys. New York: Wiley. SFS. (1992:1434). Högskolelagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS. (1993:100). Högskoleförordningen (Vol. 1993:100). Stockholm: Regeringen. SFS. (2000:651). Förordning om ändring i högskoleförordningen. Stockholm: Regeringen. SFS. (2008:657). Diskrimeringslagen. Stockholm: Sveriges riksdag. Sharma, S. (1996). Applied multivariate techniques. New York: J. Wiley. Sigrén, P. (2012a). Studentbarometern HT 2010. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 15). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Sigrén, P. (2012b). Studentbarometern HT 2011. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 16). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Sigrén, P. (2013). Studentbarometern HT 2012. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 18). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Sigrén, P. (2014a). En studie om utbildningskvalitet - kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen (Vol. 2014:2). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2014b). Studentbarometern HT 2013. Studie- och arbetsmiljö (Vol. 2014:1). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. HÖGSKOLAN I BORÅS 207

Sigrén, P. (2015a). Kvalitet i högskolan: Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet (Vol. 2015:3). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2015b). Studentbarometern 2014 (Vol. 2015:1). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Smithson, M. (2000). Statistics with confidence. London: SAGE. Spearman, C. (1904). General Intelligence. Objectively determinded and measured. The American Journal of Psychology, 15(2), 202-259. Thurstone, L. L. (1933). The Vectors of Mind. Psychological Review, 41(1), 1-32. Universitetskanslersämbetet. (2014). Universitet och högskolor. Årsrapport 2014 (Vol. 2014:7). Stockholm: UK-ämbetet. Universitetskanslersämbetet. (2015). Universitet och högskolor. Årsrapport 2015 (Vol. 2015:8). Stockholm: UK-ämbetet. Wilson, M. (2005). Constructing measures : an item response modeling approach. Mahwah, N.J. London: Lawrence Erlbaum Associates. Wolming, S. (1998). Validitet - Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 3(2), 81-103. (Rubin, 1987) 208 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

BILAGA NYCKELTAL Reliabilitet totalt för instrumentet samt enskilda index Tabell 1 Reliabilitet för instrumentet (totalt) samt för enskilda index. N motsvarar antalet frågeställningar som ingår i respektive index. RELIABILITET N FRÅGEBATTERIET 0,952 61 INDEX NÖJDHETSINDEX (NSI) 0,952 61 PEDAGOGISKT INNEHÅLL 0,920 9 SAMARBETET MELLAN ADMINISTRATION OCH STUDENTER 0,920 6 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENTER 0,916 6 ANALYTISKA FÖRMÅGOR 0,888 8 INFÖR KURSSTART 0,878 4 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN 0,832 4 ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER 0,818 4 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER 0,816 7 KURSVÄRDERINGAR 0,812 4 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN 0,707 4 EXAMINATION 0,702 5 HÖGSKOLAN I BORÅS I

Deskriptiv data för index Tabell 2 Översikt index. Antal respondenter, medelvärde och standardavvikelse. HB totalt. Rangordnat (medelvärden). INDEX N MISSING MEAN SD ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER 1 082 0 5,25 1,34 INFÖR KURSSTART 1 082 0 4,96 1,42 SAMARBETET MELLAN ADMINISTRATION OCH STUDENTER 657 33 425 4,95 1,18 ANALYTISKA FÖRMÅGOR 1 082 0 4,92 1,06 PEDAGOGISKT INNEHÅLL 1 082 0 4,84 1,15 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER 657 34 425 4,75 1,05 EXAMINATION 1 082 0 4,69 1,12 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN 1 082 0 4,64 0,93 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENTER 1 082 0 4,63 1,27 KURSVÄRDERINGAR 1 082 0 4,27 1,43 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN 1 082 0 3,97 1,23 33 Distansstudenter och uppdragsutbildningar exkluderade. 34 Distansstudenter och uppdragsutbildningar exkluderade. II RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

Medelvärden för respektive akademi och HB totalt samt NSI Tabell 3 Redovisar medelvärden för akademier och högskolan totalt på respektive index för 2015 års studentbarometer. 7-gradig intervallskala. Andel i medelvärde och (NSI). 35 Rangordnat för HB totalt. KVALITETSINDEX A1 A2 A3 HB TOTALT ATT KUNNA GE KRITISKA SYNPUNKTER 5,27 5,25 5,24 5,25 INFÖR KURSSTART 4,82 5,09 5,00 4,96 SAMARBETET MELLAN ADMINISTRATION OCH STUDENTER 4,98 5,02 4,86 4,95 ANALYTISKA FÖRMÅGOR 4,82 5,04 4,94 4,92 PEDAGOGISKT INNEHÅLL 4,73 5,07 4,83 4,84 TILLGÅNG OCH UTFORMNING AV LOKALER 4,82 4,67 4,69 4,75 EXAMINATION 4,65 4,93 4,63 4,69 KRAVNIVÅN PÅ UTBILDNINGEN 4,52 4,84 4,63 4,64 SAMARBETET MELLAN LÄRARE OCH STUDENTER 4,62 4,88 4,54 4,63 KURSVÄRDERINGAR 3,89 4,61 4,38 4,27 ATT KUNNA PÅVERKA UTBILDNINGEN 3,97 4,10 3,92 3,97 TOTALT MEDELVÄRDE 4,68 4,89 4,71 4,74 NÖJDHETSINDEX (NSI) - 2015 82,2 89,6 81,2 83,2 NÖJDHETSINDEX (NSI) - 2014 75,5 89,7 84,6 82,8 35 Nöjdhetsindexet är beräknat på positiv opinion som innebär hur hög andel av populationens svar som ligger över skalans mittpunkt (4,0) på en 7-gradig intervallskala (avser 2015 års studie). Referensvärdet är 100. På grund av att Högskolan i Borås har omorganiserats under 2014 (akademier fanns inte tidigare utan lärosätet bestod av sex institutioner) kan inte ett NSI redovisas på akademinivå (avser tidigare år än 2014). Vid 2014 års studentbarometer utgick analysen utifrån en 4-gradig ordinalskala som innebar att ett neutralt värde saknades på skalan som kan, till viss del, påverka träffbilden något positivt. Värdet för 2014 års studie är baserat på en positiv opinion > 2,5. Ett inte helt ovanligt fenomen är att en högre andel svar tenderar att hamna på en skalas mittpunkt, om en sådan finns att tillgå, se t.ex. (Bandura, 2006). HÖGSKOLAN I BORÅS III

Grafer över index Figur 1 Visar en grafisk bild över samtliga elva index (samt NSI) och träffbilden över ett givet medelvärde om 4,0. Referensvärde 100. Avser högskolan totalt. IV RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS