Studiehandledning för delkursen: Delaktighet, identitet och makt

Studiehandledning för delkursen: Delaktighet, identitet och makt Participation, Identity and Power The Construction of Normality, Gender and Ethnicity (7,5 ECTS) VT 2018 Kursansvarig: Susanne Andersson Susanne Kreitz-Sandberg

Sida 1 av 12 Innehåll Kursens syfte... 2 Förväntade studieresultat... 2 Lärplattformen Mondo... 2 Medverkande lärare:... 2 Kursadministratör:... 2 Kursens uppläggning... 3 Instruktioner seminarier... 3 Instruktioner seminarium A... 4 Instruktioner seminarium B... 5 Instruktioner seminarium C... 6 Instruktioner seminarium D... 6 Kunskapskontroll och examination... 8 Individuell hemtentamen:... 8 Plagiat... 8 Betygskriterier... 9 Studentinflytande... 11 Stöd i studierna... 11

Sida 2 av 12 Kursens syfte Kursen introducerar begreppen delaktighet, identitet och makt som teoretiska begrepp för att belysa konstruktion av normalitet och avvikelse som pedagogiskt fenomen, främst i samband med kategoriseringar av kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Dessa centrala begrepp diskuteras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med utgångspunkt i empiriska studier som bl.a. åskådliggör hur inkluderings- och exkluderingsprocesser upplevs och skapar villkor för individer och grupper i samhällen. I kursen behandlas även ett normkritiskt perspektiv. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: o Redogöra för innebörden av begreppen delaktighet, identitet och makt utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, samt relatera begreppen till varandra, o analysera konstruktionen av normalitet och avvikelse i relation till kategoriseringar såsom kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, o problematisera förgivettagna former, normer och grunder för identitet och sociala gemenskaper, o tillämpa begrepp inom kursen för att synliggöra inkluderings- och exkluderingsprocesser. Lärplattformen Mondo Kursen har en sida på lärplattformen Mondo (www.mondo.su.se) där aktuell information om kursen finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas på Anslagstavlan. Vid kursstart hittar du också här några av de texter som ingår i den obligatoriska kurslitteraturen. Mondosidan används även för indelning i grupper och för att göra olika inlämningar. Medverkande lärare: Susanne Andersson (kursansvarig) Veronica Brunér Susanne Kreitz-Sandberg Robert Ohlsson Ali Osman Kursadministratör: grundnivapedagogik.edu@su.se

Sida 3 av 12 Kursens uppläggning Under kursen ges sex föreläsningar som behandlar olika aspekter av kursens innehåll. Vid det första undervisningstillfället presenteras kursens upplägg och några centrala begrepp och pedagogiska problem introduceras. Under de efterföljande föreläsningarna presenteras olika aspekter av delaktighet och identitetsskapande utifrån empiriska exempel och teoretiska perspektiv som belyser sådant som etnicitet, kön och hälsa som kan ligga till grund för identitetsskapande processer, men som även utgör hinder för delaktighet. I schemat anges vilka texter som tas som utgångspunkt vid varje föreläsning. Föreläsarnas powerpoint presentationer kommer att finnas tillgängliga på Mondo efter varje föreläsningstillfälle. Efter några av föreläsningarna följer schemalagda seminarier (seminarium A-D) som är tillfällen för arbete och diskussion i mindre grupper. Gruppindelning görs på kursens Mondosida där du själv kan välja att tillhöra en av grupperna. Instruktioner seminarier Tanken med seminarierna är att ni ska få möjlighet att bearbeta kurslitteraturen för att fördjupa er i den och få tillfälle att diskutera era reflektioner tillsammans med kurskamrater. Gruppdiskussionerna blir därmed ett tillfälle att resonera kring frågor som står i fokus för kursen. Förbered er inför gruppdiskussionerna genom att läsa kapitlen och reflektera på egen hand över de diskussionsfrågor som finns till varje seminarium. Dessa frågor ska ni sedan gemensamt bearbeta i grupperna. OBS: Om du skulle ha förhinder vid något seminarium och inte kan delta vid detta tillfälle ska du individuellt göra samma uppgift som finns till respektive seminarium som en ersättningsuppgift. Kompletteringen ska skickas till respektive seminarieledare. Omfång 2 sidor, 12 pkt Times New Roman, enkelt radavstånd. Här följer instruktioner till de fyra seminarierna A, B, C och D:

Sida 4 av 12 Instruktioner seminarium A Texterna som ni ska läsa inför seminariet finns i antologin Meningsskapande och delaktighet Molin et. al (2008) och i den följande kapitel: Anders Gustavsson: Om vår tids socialpedagogik (sid 9 43). Hassan Sharif: Mångkultur, skola och interkulturell pedagogik (sid 105 119). Martin Molin: Analysen av tillhörighet en socialpedagogisk utmaning (sid 145 168). Elisabeth Olin: I marginalen tre livsmönster bland unga med psykiska funktionshinder (sid 169 185). Kapitelbidragen tar sin utgångspunkt från ett perspektiv, där uppgiften är att verka för ett inkluderande av människor i samhället på olika sätt. Diskussionsfrågor: 1. Anders Gustavsson skriver om den språkliga vändningen i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Vad menar han med det? Kan ni ge exempel på språk används som ni tror påverkar människors sätt att tänka och handla? 2. Hur beskriver Gustavsson den historiska framväxten av det socialkonstruktionistiska perspektivet? 3. Vad betyder begreppen som svag respektive stark form av konstruktionism? 4. Gustavsson beskriver hur delaktighet som begrepp växte fram som ett alternativ till begreppet utanförskap. Han kopplar nya begrepp till att nya sociala problem konstrueras och använder en modell med fem faser som visar på hur ett socialt problem kvalificeras som ett problem. Vad får ni för tankar om konstruktionen av ett socialt problem utifrån de fem faserna? 5. Hassan Sharif diskuterar i sitt kapitel bland annat hur skolan, som institution, används för att återskapa dominerande normer och maktordningar i samhället. Han diskuterar begreppet mångkultur och även majoritetskultur och minoritetskultur. Diskutera vilka konsekvenser hans resonemang kan få för delaktighet, identitet och makt. Hur menar han att begreppet interkulturell pedagogik och en tillämpning av denna skulle kunna utmana hur olika maktordningar återskapas i skolan? 6. Martin Molin analyserar tillhörighet i sitt kapitel, och bland annat handlar kapitlet om hur minoriteter, i texten elever från särskolan, konstruerar normalitet och avvikelse. Han använder livsstil och handlingsutrymme som teoretiska begrepp och redskap för förståelse. Molin tar sin utgångspunkt från en socialpedagogisk analys, som lägger sitt

Sida 5 av 12 fokus på individers och gruppers handlingsmöjligheter. Det som frigör människor från förutbestämdhet behöver bli synligt, menar han. Vilka tankar får du av berättelserna om Elvira och Mats i texten? 7. Försök komma på exempel där olika institutioner i samhället antingen arbetar inkluderande eller exkluderande av grupper. 8. Elisabeth Olins kapitel I marginalen tre livsmönster bland unga människor med psykiska funktionshinder speglar situationen för en grupp unga med så kallade psykiska funktionshinder. I hennes material analyseras tre olika livsmönster, sedda både utifrån de ungas egna beskrivningar av sin situation och från professionellas (kallad välfärdsaktörer) tolkningar av de unga situation och problem. Vad får du för tankar om delaktighet, identitet och makt genom dessa livsmönster? Instruktioner seminarium B Texten som ska läsas inför seminariet kommer från boken Hübinette m.fl. (2012) Om ras och vithet i det samtida Sverige och i den boken framförallt följande kapitel: Kap 1 sid 11 36 (Hübinette m.fl.) Kap 2 sid 37 42 (Arbouz) Kap 3 sid 45 82 (Habel) Kap 7 sid189 213 (Lundström) 1. Hur används rasbegreppet i antologin? Vad innebär det att ras och vithet är socialt konstruerade? Ge exempel. 2. Varför betraktas sällan vita människor som kategori enligt boken? Vad kan det få för konsekvenser tänker du? 3. Vad menas med rasifierat begär? Är det något du kan lägga märke till i media eller andra sammanhang?

Sida 6 av 12 Instruktioner seminarium C Inför seminariet kan ni i gruppen välja en av böckerna som ni läser. Ni kan även i gruppen dela på vad gruppen läser så att några läser en bok och några andra den andra boken: Ambjörnsson (2004) I en klass för sig eller Jonsson (2007) Blatte betyder kompis Diskussionsfrågor: 1. Ambjörnssons och Jonssons böcker utgår från samma teoretiska perspektiv och fokuserar konstruktioner av klass, sexualitet och etnicitet, femininitet/maskulinitet. Vad tycker du är det viktigaste resultatet i den bok som du har läst? 2. På vilka sätt har författarna undersökt dessa fenomen, vilka teoretiska begrepp använder hon/han för att göra sina analyser? Försök att klargöra innebörden av dessa begrepp tillsammans. 3. Vad har ni i gruppen för egna erfarenheter av att genusfrågor väcks och hanteras i olika sammanhang (t.ex. i skolan eller på arbetsplats)? Instruktioner seminarium D Vid seminariet D ska ni i mindre grupper diskutera varandras texter, dvs. genomföra en så kallad kamratgranskning. Ni ska inför seminariet lämna in en individuell text som sedan bearbetas vid seminariet. Uppgiftens omfång ska vara max tre sidor, (12 pkt Times New Roman, enkelt radavstånd). Lämna in texten i Filsamling/Individuell skrivuppgift där du hittar en mapp för din respektive seminariegrupp. Senaste inlämningsdatum är 24 maj 2018. Bilda grupper med tre personer där ni bestämmer vem som ska granska vems text. Skicka texterna till varandra. Se uppgiften som en förberedande instuderingsuppgift inför den individuella hemtentan. I texten får du öva på att tillämpa de begrepp och teorier som introducerats under kursen (svaren betygsätts alltså inte men skall fullgöras) och sedan även får kommentarer från en kurskamrat. Övningen gäller även referenshantering. Varje seminariegrupp tar ansvar för att alla i gruppen ingår i varsin trio (ev kvartett om det är jämnt antal deltagare). Instruktioner individuell text: Välj ett exempel på en situation som kan beskrivas och studeras med avseende på delaktighet, identitet och makt. Du kan utgå från något exempel som berörts vid föreläsningar eller i kurslitteraturen, eller hitta ett eget exempel, kanske ifrån dagspress eller egna erfarenheter. Huvudsaken är att ditt exempel kan åskådliggöra frågorna nedan på ett bra sätt: Vilken form av delaktighetsproblem är aktuellt i ditt exempel?

Sida 7 av 12 På vilket/vilka sätt berör situationen frågor om identitet? Hur handlar ditt exempel om frågor om makt? Resonera om hur situationens uppkomst skulle kunna ha motverkats. Instruktioner till kamratgranskning Bilda grupper med tre deltagare. Ni ombesörjer själva att söka rätt på er grupps texter, vilka finns på Mondo/Filsamling. I era grupper ska ni läsa igenom de övrigas textbidrag och närmare granska en av dessa. Era kommentarer av den text som ni speciellt granskar ska sedan skriftligen sammanställas och efter seminariet lämnas till textens författare och läggas upp på Mondo/Filsamling. Då du läser och kommenterar de andras texter, fokusera speciellt på följande punkter: Berör exemplet frågeställningar om delaktighet, identitet och makt samt resonerar författaren om hur situationens uppkomst skulle kunna ha motverkats? Är exemplet tydligt beskrivet? Finns en röd tråd? Ge förslag på hur texten kunde struktureras på ett annat sätt som gör den tydligare. Används relevant kurslitteratur? Hur har författaren tolkat litteraturen? Finns det andra sätt att tolka litteraturen? Ge gärna förslag på litteratur som du upplever att författaren också skulle kunna använda och som inte nu används. Tillämpar författaren en korrekt referenshantering? Tänk på era kommentarer syftar till att förbättra texternas kvalitet. Frånvaro vid seminarium D De som inte lämnar in någon text, gör två ersättningsuppgifter: En individuell text lämnas in, vilken ska uppfylla kriterierna enligt instruktionerna för seminarium D. En skriftlig kamratgranskning av en annan text enligt instruktionerna. Dessa uppgifter skickas sedan direkt till respektive seminarieledare: susanne.andersson@edu.su.se veronica.bruner@edu.su.se susanne.kreitz-sandberg

Sida 8 av 12 Kunskapskontroll och examination Obligatoriska uppgifter består av följande delar: a) Aktivt deltagande vid alla seminarier. b) Aktivt deltagande vid kamratgranskningsseminarium samt skriftlig inlämning dels av egen uppgift dels av granskningen av en annan students skrivuppgift. c) Individuell hemtentamen där studenten demonstrerar sitt uppnående av lärandemålen. Hemtentan betygsätts med en sjugradig målrelaterad betygsskala (se betygskriterier för betygen A-F nedan) och är det betyg som registreras för kursen som helhet. Individuell hemtentamen: Instruktionerna till den individuella hemtentamen kommer att publiceras på Mondo, se datum nedan. Din text ska vara en självständigt skriven text, som Du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett dataprogram (sparat i word eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt angivna. I texten ska det framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Referenshantering ska vara konsekvent. Den individuella hemtentamen publiceras på Mondo den 30 maj 2018, kl 8:00. Inlämning den 1 juni, senast kl. 23.59. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men såväl direkta som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (det innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat.

Sida 9 av 12 Betygskriterier A Studenten skall på ett heltäckande och mycket tydligt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Studenten skall också på ett mycket tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och med stor säkerhet diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten på ett utvecklat sätt och med stor säkerhet kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet samt analysera inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. B Studenten skall på ett heltäckande, samt tydligt och självständigt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Studenten skall också på ett tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och med säkerhet diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten på ett utvecklat sätt kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. C Studenten skall på ett tydligt och adekvat sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildningen kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Studenten skall också på ett tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället relaterade till kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. D Studenten ska på ett adekvat och korrekt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Studenten skall också kunna relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskutera likheter och skillnader

Sida 10 av 12 mellan dem. Vidare skall studenten göra goda ansatser att tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. E Studenten skall kunna, åtminstone delvis, redogöra för utmärkande drag i teoribildningen kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Studenten skall vidare kunna diskutera likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar och med smärre missförstånd kunna tillämpa central begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. Redovisningen återspeglar väsentligen innehållet i kurslitteraturen och är, trots bristerna, så tydlig att det är möjligt att följa studentens resonemang. Fx Studenten redogör bristfälligt för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Studenten diskuterar inte på ett godtagbart sätt likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar eller tillämpar centrala begrepp för att problematisera och analysera inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället relaterat till genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. Redovisningen kan ha brister i sin ansats att relatera till kurslitteraturen. F Studenten redogör inte för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Studenten diskuterar inte likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar eller tillämpar centrala begrepp i att problematisera och analysera inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, utifrån utgångspunkter som presenteras på kursen. Utöver angivna kriterier ingår i bedömningen av godkänt betyg att lämna in i tid och att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. Vid betyget Fx ges möjligheter till en komplettering. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras. Kompletteringen ska skickas inom två vecka till examinator. Endast betyget E kan erhållas vid komplettering.

Sida 11 av 12 Då betyget F ges krävs att studenten examineras på nytt, genom en ny examinationsuppgift. Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen. Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramen för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i studentarbetslagen. Stöd i studierna Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t.ex. anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. ***

Sida 12 av 12 Kurslitteratur VT 2018 Bromseth, J. (2010) Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andra till Queer pedagogik. I Bromseth, J. & Darj, F. (red.) Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap. Uppsala universitet. Kapitlet finns som PDF på Mondo. Burr, V. (2004). Social constructionism [Elektronisk resurs]. (2. ed.) London: Taylor & Francis Group. Sid 1-27 Hübinette, T., Hörnfeldt, H., Farahani, F. & Rosales, R. L. (red) (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Stockholm: Mångkulturellt Centrum. (sid 11-36, 37-42, 45-82, 189-213) Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Göteborg: Daidalos. (sid 9-43, 105-119, 145-168, 169-185) Neergaard, A., Nilsson, A. & Gunnarsson, E. (2006). Introduktion - Arbetsliv i storstad. I Gunnarsson, E., Neergaard, A. & Nilsson, A. (red.) (2006) Kors & tvärs: intersektionalitet och makt i storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal förlag. Kapitlet ligger som PDF på Mondo. Ohlsson, R. (2011). Diagnoser i vardagligt meningsskapande. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen. Kapitlet ligger som PDF på Mondo. Osman, A. (2006). Integrerade praktiker som arena för normalisering och disciplinering av utlandsfödda. I Gunnarsson, E., Neergaard, A. & Nilsson, A. (red.) (2006) Kors & tvärs: intersektionalitet och makt i storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal förlag. Kapitlet ligger som PDF på Mondo. Westin, C. (2003). Citizenship and Identity, I A. Kondo & C. Westin (red.) New Concepts of Citizenship. Residential/Regional Citizenship and Dual Nationality/Identity. Stockholm University: CEIFO. (texten är ett utdrag) Kapitlet ligger som PDF på Mondo. Ytterligare artiklar kan tillkomma. Studenten väljer en av dessa två böcker: Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag. (kapitel 1-4 samt 7-8) Jonsson, R. (2013). Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront förlag. (kapitel 1-5)