1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Komparativ och främmande rätt: Ursprunget, nutiden och framtiden, 30 högskolepoäng Comparative and Foreign Law: The Origins, Today's World and the Future, 30 Credits Kurskod: RV200G Utbildningsområde: Juridiska området Huvudområde: Rättsvetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Juridik och rättsvetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: 2014-12-12 Senast ändrad: 2017-10-02 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2018 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Studenterna skall vid avslutad kurs kunna uppvisa ett kritiskt förhållningssätt och resonera kring frågor gällande den komparativa rättens roll i en värld av kulturell och religiös mångfald, och av dynamisk rättsutveckling under inflytande av europeisering, amerikanisering och globalisering. Lärandemål för delkurs 1: Den västerländska rättstraditionen, 12 hp Efter avslutad delkurs skall studenterna visa: - grundläggande kunskaper om den komparativa rättens funktioner, - grundläggande kunskaper om de olika rättsordningarna och deras gruppering i s.k. rättsfamiljer, - kunskaper om hur de västerländska rättssystemen har utvecklats historiskt, med särskild betoning på fransk, tysk, engelsk, amerikansk och östeuropeisk rättshistoria, - förståelse för fundamentala skillnader mellan civil law, common law och den skandinaviska rättsfamiljen, när det gäller rättskällor, domstolarnas och andra juridiska aktörers roll, samt förhållandet mellan olika rättsområden, - förståelse för kopplingen mellan den rättsliga utvecklingen och förändringarna inom den allmänna kulturen,
2(6) Lärandemål för delkurs 2: Den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 7,5 hp Efter avslutad delkurs skall studenterna visa: - förmåga att analysera rättsliga problem från ett historiskt utvecklingsperspektiv, - grundläggande kunskaper om vissa religiösa rättssystem som det islamska, det hinduiska och det hebreiska, - förståelse för förhållandet mellan västerländska (koloniala) rättssystem och lokala sedvanerättsliga traditioner i Afrika, - grundläggande kunskaper om den rättsliga utvecklingen i Asien, speciellt med hänsyn till Indien, Kina och Japan, - grundläggande kunskaper om ämnet rättsantropologi, dess vetenskapliga mål, metoder och utveckling, - förståelse för vad som särpräglar den västerländska rättstraditionen. Lärandemål för delkurs 3: Självständiga komparativa studier, 4,5 hp Efter avslutad delkurs skall studenterna visa: - fördjupade förståelse för teoretiska och metodologiska problem förknippade med studier av främmande rättssystem och komparativ rätt, - förmåga att självständigt identifiera, formulera och analysera relevanta komparativrättsliga problemställningar, - förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet, - förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra (under handledning) för att genomföra en komparativ studie samt presentera och försvara resultatet av denna såväl skriftligt, som muntligt vid ett avslutande seminarium, samt - förmåga att ge konstruktiv kritik och bemöta sådan kritik med utgångspunkt i relevant rättsvetenskaplig doktrin. Lärandemål för delkurs 4: Internationell privat- och processrätt, 6 hp Efter avslutad kurs skall studenterna visa: - goda kunskaper i internationell privat- och processrätt, inklusive allmänna principer, domsrätt, tillämplig lag (lagval) och utländska domars rättsverkan avseende privaträttsliga spörsmål, såsom avtalsrätt, skadeståndsrätt, äktenskapsrätt respektive föräldrarätt. - förmåga att självständigt tillämpa den internationellt privat- och processrättsliga metoden. - förmåga att identifiera och relatera ett internationellt privat- och processrättsligt problem till relevanta teorier och rättsregler inom den internationella privat- och processrätten. - förmåga att presentera en välmotiverad lösning till ett givet internationellt privat- och processrättsligt problem. - insikt i komparativ internationell privat- och processrätt, inklusive en grundläggande förståelse för vissa grundläggande skillnader mellan den anglosaxiska rättstraditionen och den kontinentalrättsliga traditionen vad gäller domsrätt, samt mellan det europeiska klassiska angreppssättet och den amerikanska interest analysis vad gäller tillämpliga lag (lagval). Färdighet och förmåga Studenterna skall visa förmåga att hitta, värdera och kommunicera relevant juridisk information från centrala utländska rättssystem, samt färdigheter att tillämpa komparativrättslig teori och metod i muntlig argumentation och i skriftliga framställningar. Kursens mål är även att erbjuda ett verktyg för en bättre förståelse och ett kritiskt perspektiv på sitt eget rättssystem, särskilt när det gäller samspelet mellan olika rättskällor. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1. Den västerländska rättstraditionen, 12 hp (The Western Legal Tradition, 12 ECTS credits): Delkursen ger studenten en bild över den västerländska rättstraditionen. Fokus läggs på skillnaderna mellan common law och civil law-familjerna. Härvid beaktas sådant som rättskällelära och domstolarnas och de andra rättsliga aktörernas roller i respektive system. De perspektiv som härigenom möjliggörs kommer även att behandlas utifrån den skandinaviska rättstraditionen. En diskussion kommer även att föras om de skandinaviska rättssystemen bör anses bilda en egen rättsfamilj. I övrigt kommer framförallt den franska, tyska, engelska och amerikanska rättstraditionen att uppmärksammas. Delkurs 2. Den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 7,5 hp (The Legal Development beyond Europe, 7,5 ECTS credits): Denna delkurs behandlar några särskilt intressanta utomeuropeiska rättstraditioner. Fokus kommer att ligga på religiöst baserade rättstraditioner, såsom islamsk, hinduisk och hebreisk rätt, samt rättsutvecklingen i Afrika och i vissa asiatiska länder såsom Japan och Kina. Delkursen kommer även att ge studenterna vissa baskunskaper om ämnet rättsantropologi. I synnerhet kommer delkursen att analysera förhållandet mellan västerländsk (kolonial) rätt, som
3(6) tillämpas i städerna, och lokal sedvanerätt som tillämpas i byarna. Delkursen kommer att avslutas med en öppen debatt om vilka aspekter präglar den västerländska traditionen gentemot den övriga världen. Delkurs 3. Självständiga komparativa studier, 4,5 hp (Independent Comparative Studies, 4,5 ECTS credits): I delkurs 3 kommer studenterna att, under handledning, författa två korta promemorior (en individuellt och en i små grupper) på samma ämne inom ämnesområdet komparativ rätt. Grupparbetet kommer att baseras på de individuella promemoriorna. Delkurs 3 kommer att introduceras med föreläsningar och seminarier kring komparativ teori och metod, juridiskt skrivande och juridisk engelska. Promemoriorna kommer att diskuteras vid ett särskilt seminarium. Delkurs 4. Internationell privat- och processrätt, 6 hp (Private International Law, 6 ECTS credits): De sista delkursens huvudsakliga fokus är den EU-rättsliga internationella privat- och processrätten, dvs. Bryssel I- och Rom I- och Rom II-förordningarna på förmögenhetsrättens område, samt Bryssel II bis- och Rom III-förordningarna samt Underhållsförordningen på familjerättens område. Delkursen behandlar samspelet mellan EU-rätten och medlemsstaternas autonoma internationellt privat- och processrättsliga regler (kvarvarande kompetens), och särskilt svenska internationellt privat- och processrättsliga regler. Studieformer Kursen ges på engelska. Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och debattpaneler. Syftet är att komplettera teoretiska kunskaper med praktiska övningar i såväl muntlig som skriftlig framställning. Obligatoriskt deltagande krävs vid vissa seminarier. Studenter förväntas att förbereda och aktivt delta i de olika undervisningsformerna. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Den västerländska rättstraditionen: Skriftlig tentamen, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0110) Salstentamen (max. 10 poäng). Den västerländska rättstraditionen: Muntlig tentamen, 9 högskolepoäng. (Provkod: 0120) Muntlig tentamen (max. 30 poäng). Den västerländska rättstraditionen (Provkod: 0130) Resultaten från det skriftliga provet och den muntliga tentament läggs samman för delkursbetyget i delkurs 1 (max. 40 poäng). Den rättsliga utvecklingen bortom Europa, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201) Muntlig tentamen (max. 20 poäng). Självständiga komparativa studier: individuell promemoria (Provkod: 0300) Individuell promemoria (max. 10 poäng). Självständiga komparativa studier: grupparbete (Provkod: 0310) Promemoria i grupp (max. 10 poäng). Självständiga komparativa studier: muntlig presentation (Provkod: 0320) Muntlig presentation (max. 6 poäng). Självständiga komparativa studier, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0330) Resultaten från den individuella promemorian, grupparbetet samt den muntliga presentationen läggs samman för delkursbetyget i delkurs 3 (max. 26 poäng) Internationell privat- och processrätt: skriftlig tentamen, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Salstentamen (max. 14 poäng). Internationell privat- och processrätt: promemoria, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0415) Individuell promemoria med muntlig redovisning (max. 10 poäng). Internationell privat- och processrätt (Provkod: 0430) Resultaten från den skriftliga tentamen samt den individuella promemorian med muntlig
4(6) redovisning läggs samman för delkursbetyget i delkurs 4 (max. 24 poäng). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd Den västerländska rättstraditionen: Skriftlig tentamen Den västerländska rättstraditionen: Muntlig tentamen Den västerländska rättstraditionen Den rättsliga utvecklingen bortom Europa Självständiga komparativa studier: individuell promemoria Självständiga komparativa studier: grupparbete Självständiga komparativa studier: muntlig presentation Självständiga komparativa studier Internationell privat- och processrätt: skriftlig tentamen Internationell privat- och processrätt: promemoria Internationell privat- och processrätt Avseende kursen i dess helhet beräknas studenternas resultat i poäng. Maximalt kan studenten få 110 poäng för hela kursen. Av dessa kan erhållas: - max 10 poäng från den skriftliga tentamen på delkurs 1, - max 30 poäng från den muntliga tentamen på delkurs 1, - max 20 poäng från den muntliga tentamen på delkurs 2, - max 10 poäng från den individuella promemorian på delkurs 3, - max 10 poäng från grupparbetet på delkurs 3, - max 6 poäng från den muntliga presentationen på delkurs 3, - max 14 poäng från den skriftliga tentamen i international privaträtt på delkurs 4, - max 10 poäng från den individuella promemorian med muntlig redovisning på delkurs 4. Resultaten från de åtta momenten adderas och läggs till grund för något av betygen: U (Underkänd), G (Godkänd) och VG (väl godkänd). För att erhålla helkursbetyget G erfordras 55 poäng. För att erhålla helkursbetyget VG erfordras 83 poäng. Dessutom krävs att studenten erhållit minst - 5 poäng från den skriftliga tentamen i delkurs 1, - 15 poäng från muntlig tentamen i delkurs 1,
5(6) - 10 poäng från muntlig tentamen i delkurs 2, - 13 poäng från de självständiga promemorior inklusive muntlig presentation i delkurs 3, - 7 poäng från den skriftliga tentamen i delkurs 4, - 5 poäng från den individuella promemorian med muntlig redovisning i delkurs 4. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Rättsfallskoncentrat, 3 hp från Rättsvetenskaplig introduktionskurs, 30 hp. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Kursen ingår i Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning och kan således inte sökas som fristående kurs. Delkurs 3: Promemoriorna ska lämnas in via Blackboard före seminariet för den muntliga presentationen. Bara studenter som har lämnat in en individuell promemoria kan delta i grupparbetet. Promemorior som erhåller betyget underkänt får kompletteras. För det fall komplettering sker kan studenten enbart erhålla maximalt 19 poäng för delkursen och därmed kan endast betyget underkänt (U) eller godkänt (G) erhållas. Den kompletterade uppsatsen skall inlämnas senast i augusti. Delkurs 4: En promemoria som erhållit betyget underkänt får kompletteras till betyget godkänt. För det fall komplettering sker kan studenten enbart erhålla maximalt 5 kreditpoäng för promemorian och därmed kan endast betyget underkänt (U) eller godkänt (G) erhållas. Den kompletterade promemorian skall inlämnas senast den sista dagen av uppsamlingsperioden i augusti, annars är uppgiften underkänd och en ersättningsuppgift måste lämnas in. Detsamma gäller om kompletteringen erhåller betyget underkänt. För de examinationsmoment där betygen U (Underkänd), G (Godkänd) och VG (väl godkänd) kan erhållas, gäller följande kreditpoänggränser: - Delkurs 1: 20 poäng krävs för betyget godkänd (G) och 30 poäng krävs för betyget väl godkänd - Delkurs 2: 10 poäng krävs för betyget godkänd (G) och 15 poäng krävs för betyget väl godkänd - Delkurs 3: 13 poäng krävs för betyget godkänd (G) och 20 poäng krävs för betyget väl godkänd - Delkurs 4: 12 poäng krävs för betyget godkänd (G) och 18 poäng krävs för betyget väl godkänd Övergångsbestämmelser Kurs som har upphört eller väsentligt förändrats till innehåll eller omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 12 till 18 månader efter det att förändringen genomförts. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Farnsworth, E. Allan (2010)/4 ed. An Introduction to the Legal System of the United States Oxford University Press, 248 sidor Giaro, Tomasz
6(6) Legal tradition of Eastern Europe. Its rise and demise (2011) 2 Comparative Law Review 1-23 Mattei, Ugo Three Patterns of Law: Taxonomy and Change in the World's Legal Systems (1997) 45 American Journal of Comparative Law 5-44 Merryman, John H. (2007)/3rd ed. The Civil Law Tradition Stanford University Press, 160 sidor Samuel, Geoffrey (2013) A Short Introduction to the Common Law Edward Elgar Publ, 208 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Blanc-Jouvan, Xavier The Encounter Between Traditional Law and Modern Law in French-Speaking Africa: A Personal Reflection (2010) 25 Tulane Eur. & Civ. L.F. 197-209 Conley, J.M. - O'Barr, W.M. Legal Anthropology Comes Home: Brief History of the Ethnographic Study of Law (1993-94) 27 Loyola of Los Angeles Law Review 41-64 Elon, Menachem The Legal System of Jewish Law (1984-85) 17 N.Y.U. Journal of International Law and Politics 221-243 Hallaq, Wael B. (2009) An Introduction to Islamic Law Cambridge University Press, 200 sidor Merry, Sally Engle Legal Pluralism (1988) 22 Law and Society Review 869-892 Peerenboom, Randall (2002) China's Long March Towards Rule of Law, 27-49 Cambridge University Press Rabin, Edward H. The Evolution and Impact of Jewish Law: Foreword (1995) 1 U.C. Davis Journal of International Law and Policy 49-56 Rocher, Ludo Hindu Conceptions of Law (1977-78) 29 Hastings Law Journal 1283-1305 Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Briggs, Adrian (2013) The Conflict of Laws Oxford University Press, 448 sidor, selected parts of approx. 300 pages Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Sub-course 1: Relevant cases for the case seminar will be listed on Blackboard at the beginning of the course. Sub-course 3: Materials, articles and references as posted on Blackboard. (max. 200 pages). Sub-course 4: Materials and case references as posted on Blackboard (max. 200 pages). The latest edition of the literature should be used. If a later edition of course literature is available but is not listed above, use the later edition.