Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Relevanta dokument
Kvalitetsanalys läsåret Skola Grundskola 7 9, grundsärskola 7 9

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Klättenskolan och fritidshem

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Svensby skola och fritidshem

FERLINSKOLAN

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

FERLINSKOLAN

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

FERLINSKOLAN

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

FERLINSKOLAN

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Arbetsplan läsåret 2013/2014

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

FERLINSKOLAN

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

K A R S B Y I N T E R N A T I O N A L S C H O O L

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Beslut för grundskola

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Centralskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Dokumentet har inte på något sätt status som föreskrift, mall eller annat styrdokument!

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stora Mellby skola och fritidshem F-6 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

(8) Herrestorpskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Skolplan Med blick för lärande

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Innehåll: Ansvariga för planen. Vår vision. Delaktighet. Förankring av planen. Utvärdering. Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

GRUNDSKOLAN Svanberga skola

Arbetsplan läsåret 2015/16

Elevhälsoplan Österskärsskolan

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Teamplan Ugglums skola F /2012

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan Läsåret

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

Transkript:

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Innehåll Fryxellska skolan arbetsplan läsåret 2017/18... 2 Ledord för arbetet i Fryxellska skola... 2 Vår vision om Fryxellska skolan... 2 Beskrivning av skolan... 2 Utvecklings- och kvalitetsområden för Fryxellska skolan läsåret 17/18... 3

Fryxellska skolan arbetsplan läsåret 2017/18 Ledord för arbetet i Fryxellska skola Ansvar, trygghet och respekt Vår vision om Fryxellska skolan Fryxellska skolans mål är att eleverna har ett genomsnittligt meritvärde 230 poäng senast år 2022. På Fryxellska skolan ställer alla elever höga krav på sina lärare och annan personal likväl som personalen har höga förväntningar på eleverna. På Fryxellska skolan visar vi oss professionella genom att alltid arbeta för ansvar, trygghet och respekt och anpassa läraktiviteter så att eleverna når så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Vi står för ett tydligt och aktivt mentorskap genom att ha en snabb och tät kontakt med elev och vårdnadshavare kring elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Vi agerar alltid på alla former av kränkningar och verkar för att eleven skall komma till tals. Vi visar oss professionella genom att alltid vara väl förberedda inför lektioner och är tydliga ledare i klassrummet. På Fryxellska skolan är vi framgångsrika genom att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och intresse och låter dem vara delaktiga i genomförandet och utvärderingen av undervisningen. Utvärderingarna ger reell inverkan på vår undervisning för en högre måluppfyllelse. På Fryxellska samordnar vi undervisningen så att eleverna kan ta del av kunskaper i ett större sammanhang. Vårt gemensamma arbete skall leda till att alla elever som gått på Fryxellska ska kunna titta tillbaka på sin skoltid som en engagerande tid fylld av glädje, lärande och personlig utveckling. Beskrivning av skolan Fryxellska skolan är Sunne kommuns enda högstadieskola. För närvarande går det ca 420 elever och skolan har ca 60 personal. På skolan finns det 3 speciallärare och ett elevhälsoteam på plats dagligen. Vi har en hög andel legitimerade lärare. På skolan finns också en studie och yrkesvägledare och assistenter.

Utvecklings- och kvalitetsområden för Fryxellska skolan läsåret 17/18 Skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl på grupp- som individnivå. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former I grundskolans och grundsärskolans senare år (åk 7-9) genomförs klasskonferenser med resultatuppföljning en gång per termin. Klasskonferenserna genomförs av rektor, elevhälsa samt undervisande lärare och mentor. Klasskonferenserna följer även upp och utvärderar effekterna av de extra anpassningar och åtgärdsprogram som finns i respektive klass. Extra anpassningar dokumenteras i elevens IUP för de yngre eleverna och enligt elevhälsans rutiner för de äldre eleverna. Ytterligare syfte med kunskapsuppföljningen och klasskonferenserna är att ge rektor underlag för effektivare resursfördelning inom enheten. Klasskonferenser och kunskapsuppföljning genomförs inom samtliga verksamheter utifrån varje enhets utformning. Med tillgänglig lärmiljö menas att eleverna ska känna sig delaktiga i sin utbildning, få den stöttning de behöver utifrån sina behov samt att de ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Det handlar om en likvärdig skola, där alla ska kunna nå såväl sociala som kunskapande mål utifrån vars och ens möjligheter. Ord som bemötande och allas lika värde är centrala för en tillgänglig lärmiljö. Inriktningsmål- Vi ska ha ett höjt samlat meritvärde på skolenheten. Vårt arbete präglas av höga, positiva förväntningar och en tro på att alla kan och vill utvecklas. Genom ett tydligt pedagogiskt relationellt ledarskap skapar vi en trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö med variation och utmaningar. Vi ska vara en lärande organisation där alla har möjlighet att utvecklas, ta och få ansvar. -Vi arbetar med att stärka kunskapsutvecklingen -Vi skapar tillgängliga lärmiljöer -Vi utvecklar ledarskapet Tillgänglig lärmiljö Med tillgänglig lärmiljö menas barnens och elevernas/de studerandes hela skolsituation, vilken innefattar både arbetsmiljö och möjligheter till lärande. För att kunna utvecklas och lära sig utifrån läroplanernas intentioner, är begrepp som trygghet och arbetsro centrala, liksom att bli sedd och få

den hjälp man behöver. Andra viktiga parametrar är att vilja och kunna vara delaktig och kunna ta ansvar för sin egen utbildning samt att känna nyfikenheten på att lära nytt. - Arbeta och utveckla med trivsel och arbetsro på skolenheten. Vi genomför LGR11 dagar utifrån 1 och 2 kapitlett. Dessa genomförs tidigt på läsåret för att ge positiva effekter på gruppsammansättningarna. - På skolan kommer vi använda oss av en extern föreläsare som arbetar med alla klasser 4 lektioner. Arbetet utgår från värdegrundsfrågor som t.ex. utveckla tolereras och förståelse kulturer och människors olika livsöden. - Vi kommer färdigställa två klassrum som är anpassade för elever med olika hörselnedsättningar. - Utveckla undervisningsmetoder och lärmiljöer för elever som har särskilda behov. - Vi arbetar under läsåret med språk och kunskapsutvecklande arbetsätt i nära sammarbete med Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Det för att utveckla våra läraktiviteter i klassrummen utifrån alla elever behov, intresse och förutsättningar. - Stärka nyanländas lärande samt delaktighet i utvecklingen av undervisningen. Det innebär även att undervisningen ska vara stimulerande, inkluderande och tillgänglig för samtliga elever. Ledarskap - Utifrån de utvärderingar som gjordes på individnivå, arbetslagsnivå och ämneslagsnivå kommer vi spetsa tre frågor som djupare analyseras i RUS. Vi vill diskutera frågorna i varför-format för att självanalysen ska bli tydligare utifrån att coacha sig själv till högre måluppfyllelse och ökat meritvärde. För att ge mer tyngd till samtalen i RUS kommer vi som skolledare finnas mer i verksamheten i klassrummet. Förberedda och oförberedda klassrumsbesök så man inte hänger upp samtalen på en ögonblicksbild. Vi kommer deltaga i olika pedagogiska forum som exempelvis SKUA, arbetslagsmöten mm. - Vi vill också utveckla en lärarautonomi som ska synas i undervisningen med en gemensam bild av uppstart och avslut för lektionerna, förväntningar på eleverna, arbetet i klassrummet för att medvetandegöra de nationella kunskapsmålen, gemensamläraktivitetsarsenal oavsett arbetslag, klassrum eller lärare. - Lärares ledarskap i klassrummet, ska leda till att eleverna/studerande ska känna nyfikenhet att lära nytt samt att ta större ansvar för sitt eget lärande med stigande ålder. Som en del av ledarskapet i klassrummet vill vi på skolenheten se att lärarna utvärderar sin egen undervisning och låter det få en reell påverkan och anpassar undervisningen.