LS Kvartalsrapport per mars 2011 för Stockholms läns landsting och bolag

Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) Ankom Stockholms läns landsting 2011-05- 1 8 2011-05-18 LS 1104-0566 Dnr: Landstingsstyrelsen! lanostwgsstyrasén 1 f -05-2 4 * 018 Kvartalsrapport per mars 2011 för Stockholms läns landsting och bolag Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET Tf landstingsdirektören har inkommit med kvartalsrapport per mars 2011 för Stockholms läns landsting och bolag. FÖRSLAG TILL BESLUT Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att godkänna kvartalsrapporten per mars samt prognos för helåret 2011 för Stockholms läns landsting och bolag att uppdra åt landstingsdirektören att i samband med delårsrapporten 2011 återkomma med en fördjupad återrapportering med andledning av trafiknämndens negativa prognos. Resultatet per mars uppgår till 689 miljoner kronor. Avvikelsen mot periodens budget är positiv med 543 miljoner kronor. Årets resultat prognostiseras uppgå till 252 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta förklaras huvudsakligen av Trafiknämndens negativa prognos i mars som avviker med 550 miljoner kronor jämfört med budget. Periodens investeringar uppgick till 1 626 miljoner. Verksamhetens intäkter och samlade skatteintäkter ökade tillsammans med 4,0 procent, det vill säga 696 miljoner Bilaga ' Tf landstingsdirektörens tj änsteutlåtande 12011-05-05 Kvartalsrapport per mars 2011 för Stockholms läns landsting och bolag

Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2011-05-18 2 LS 1104-0566 ÄRENDET OCH DESS BEREDNING Tf landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 5 maj 2011 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen besluta att godkänna kvartalsrapporten per mars samt prognos för helåret 2011 för Stockholms läns landsting och bolag, att uppdra åt landstingsdirektören att i samband med delårsrapporten 2011 återkomma med en fördjupad återrapportering med andledning av traflknämndens negativa prognos Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 18 maj 2011.

Stockholms läns landsting 1 (29) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans Landstingsstyrelsen Ankom Stockholms läns landsting 2011-05- 0 5 Dnr.U...iiö^Og^ Kvartalsrapport per mars 2011, Stockholms läns landsting och bolag Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna kvartalsrapporten per mars samt prognos för helåret 2011 arr landstingsdirektören ges i uppdrag att i samband med delårsrapporten 2011 återkomma med en fördjupad återrapportering med anledning av Trafiknämndens negativa prognos. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljösteg 5 har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende. Mer detaljerad information om kvartalsrapporteringen lämnas av avdelningen SLL Ekonomi och finans vid Landstingsstyrelsens förvaltning. Toivo Heinsoo Tf landstingsdirektör

Stockholms läns landsting 2 (29) Kvartalsrapport per mars 2011, Stockholms läns landsting INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 3 2. MÅL 4 2.1. TILLGÄNGLIGHET 4 2.2. TILLFÖRLITLIGHET 6 3. VERKSAMHET 7 3.1. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR 7 3.2. FÖRDJUPNING 7 3.3. VÅRD 9 3.3.1. Konsumtion av vård 9 3.3.2. Konsumtion av tandvård 10 3.4. TRAFIK 11 3.4.1. Konsumtion av trafik 11 3.5. FASTIGHETER OCH DRIFT 11 4. EKONOMI 12 4.1. RESULTAT PER MARS SAMT PROGNOS 12 4.2. VERKSAMHETENS INTÄKTER 13 4.3. SLL:s SAMLADE SKATTEINTÄKTER 14 4.4. VERKSAMHETENS KOSTNADER 14 4.5. LIKVIDITET 15 4.6. INVESTERINGAR 16 4.7. FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (LFS ANDEL) 17 4.8. RESULTAT PER VERKSAMHET 17 4.8.1. Hälso- och sjukvård 18 4.8.1.1. Beställare av vård 19 4.8.1.2. Producenter av vård 20 4.8.2. Trafik 22 4.8.3. Fastigheter 23 4.8.4. Koncernfinansiering 24 4.8.5. Landstingsstyrelsen 24 4.8.6. NKS 24 4.8.7. Övriga verksamheter 24 5. MEDARBETARE 25 5.1. SJUKFRÅNVARO 25 5.2. ALLMÄN LÖNEUTVECKLING 25 5.3. PERSONALVOLYM 25 5.4. INHYRD PERSONAL 26 6. BILAGOR 27 6.1. RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN 27 6.2. RESULTAT FÖR SAMTLIGA RESULTATENHETER I LANDSTINGSKÖNCERNEN 28 6.3. INVESTERINGAR FÖR SAMTLIGA RESULTATENHETER I LANDSTINGSKONCERNEN 29

Stockholms läns landsting 3 (29) 2011-05-05 LS 1104-0566 i. Sammanfattning Tillgänglighet Telefontillgängligheten, o dagars väntetid, är fortsatt god. Av de 13 193 kontrollsamtal som ringdes till husläkare och hjälpmedelscentraler under perioden januari - mars 2011 besvarades 90 procent inom godkänd tidsgräns. Andelen patienter som har väntat 30 dagar (vårdgarantins gräns) eller mindre till mottagningsbesök har ökat med nio procentenheter under kvartalet och ligger i mars på 59 procent. Sett till antalet väntande under den nationella vårdgarantins gräns (90 dagar) har ökningen varit två procentenheter. I mars är det 85 procent av de väntande som har väntat mindre än 90 dagar. Andelen väntande på behandling under den nationella vårdgarantin (90 dagars väntetid) har varit i stort sett oförändrad det första kvartalet 2011. I mars är det 81 procent av de väntande som har väntat mindre än 90 dagar. Uppföljningen avseende Kömiljarden visar att SLL är kvalificerat att ta del av de avsatta medlen för mottagningsbesök i februari och mars. För behandling uppfylls inte de satta kraven. TiUförlitlighet Punktligheten för samtliga trafikslag inom kollektivtrafiken på land med undantag för Roslagsbanan och busstrafiken har förbättrats jämfört med motsvarande period 2010 men endast Nockebybanan når upp till 2011 års mål. Tillförlitligheten inom sjötrafiken är nio procentenheter lägre jämfört med motsvarande period föregående år och når inte upp till 2011 års mål. Tillförlitlighet inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning är en procentenhet lägre än under motsvarande period föregående år och är under 2011 års mål. Ekonomi Resultatet per mars uppgår till 689 mkr. Avvikelsen mot periodens budget är positiv med 543 mkr. Årets resultat prognostiseras uppgå till 252 mkr, vilket är 479 mkr lägre än budgeterat. Detta förklaras huvudsakligen av Trafiknämndens negativa prognos i mars som avviker med 550 mkr jämfört med budget. Periodens investeringar uppgick till 1 626 mkr. Prognosen på 10 798 mkr är 842 mkr lägre än årsbudget. Verksamhetens kostnader per mars ökade med 4,1 procent eller 642 mkr jämfört med samma period föregående år. Verksamhetens intäkter och samlade skatteintäkter ökade tillsammans med 4,0 procent, 696 mkr jämfört med föregående år.

Stockholms läns landsting 4(29) 2. Mål 2.1. Tillgänglighet Telefontillgänglighet Metoden mäter att befolkningen får kontakt med vårdgivaren samma dag inom fastställda tidsgränser 1. Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Telefontillgängligheten (o dagars väntetid) är fortsatt god. Av de 13 193 kontrollsamtal som ringdes till husläkare och hjälpmedelscentraler under perioden januari-mars 2011 besvarades 90 procent inom godkänd tidsgräns. Till länets allmänpsykiatri- och beroendemottagningar ringdes under perioden november-mars 3 657 kontrollsamtal varav 92 procent blev godkända. Uppföljningen av Vårdgarantin inom den specialiserade vården Patienter med patientvald väntan, PW, och medicinskt orsakad väntan, MOV, ska inte räknas vid bedömning av om vårdgarantin är uppfylld enligt förordning om vårdgarantin vilket är nytt från årsskiftet. De exkluderas därför helt från beräkningen. Det innebär att PW räknas bort från 30 respektive 90 dagars väntetid beroende på vilken vårdgaranti som studeras. Uppföljningen av behandlingar har utökats från att omfatta 42 specificerade behandlingar till att även omfatta alla planerade kirurgiska behandlingar med endast ett fåtal undantag. Sammanställningarna görs i enlighet med SKL:s direktiv enligt formeln antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande. Mottagningsbesök I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 specialiteter för mottagningsbesök. Stockholms läns landsting har en skarpare vårdgarantigräns för mottagningsbesök än den som gäller nationellt. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården, om sådant behövs, kunna erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdagen. Motsvarande gräns nationellt är 90 dagar. Detta är den enda skillnaden mot den nationella vårdgarantin. Andelen patienter som har väntat 30 dagar (vårdgarantins gräns) eller mindre har ökat med nio procentenheter under kvartalet och ligger i mars på 59 procent. Sett till antalet väntande under den nationella vårdgarantins gräns, 90 dagar, har ökningen varit två procentenheter. I mars är det 85 procent av de väntande som har väntat mindre än 90 dagar. 1 I telefontillgänglighetsmätningen måste mottagningarna svara inom vissa tidsgränser för att bli godkända: 1,5 minuter vid direktsvar, 10 minuter vid köfunktion och 90 minuter vid återuppringningssystem.

Ji Stöckholnis läns landsting 5 (29) Behandling Vårdgarantin innebär att en patient efter att beslut om behandling tagits inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på behandling. Gränsen gäller såväl Stockholms läns landsting som nationellt. I uppföljningen av vårdgarantin följs 42 typer av specificerade behandlingar. Nytt för rapporten 2011 är att ytterligare kirurgiska behandlingar följs upp i tolv så kallade övrigtgrupper indelade efter kirurgiska områden. Andelen väntande som har väntat under vårdgarantins gräns (90 dagar) på en behandling har varit i stort sett oförändrad under det första kvartalet. I mars är det 81 procent som uppnått målet och väntat kortare tid än 90 dagar. Kömiljarden Den nationella satsningen för en förbättrad tidsrelaterad tillgänglighet i vården, den så kallade Kömiljarden, är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Regeringen har avsatt 1 miljard kronor per år i statsbudgeten från och med år 2009 och tre år framåt. Ersättningen är resultatbaserad och betalas ut i efterhand till de landsting som når de uppsatta kraven. Under 2011 sker avstämning under årets alla månader. Kravet är att minst 70 procent av patienter ska ha väntat färre än 60 dagar och patienter som är uppsatta på patientvald väntan, PW, det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vårdgivare, ingår i beräkningens alla delar. Patienter som inte kan komma på ett besök eller genomföra en behandling av medicinska skäl exkluderas helt från beräkningen. Uppföljningen av behandling omfattar 42 specificerade åtgärder samt alla planerade kirurgiska behandlingar med endast ett fåtal undantag i likhet med vårdgarantin. Resultat för kömiljarden I 1 1 Mottagning ^^^M Behandling - - - Mål 70 % Resultaten för kömiljardsuppföljningen visar på en positiv trend under kvartalet. För mottagning har andelen som väntat 60 dagar eller kortare gått från 67 procent i januari till 76 procent i mars. Därmed är SLL kvalificerat att ta del av Kömiljarden för mottagning i februari och mars. Även behandling visar på en positiv utveckling med en förbättring med åtta procentenheter, från 54 procent i januari till 62 procent i mars. Det krävs en fortsatt förbättring för

JIL Stockholms läns landsting e (29) att SLL ska nå Kömiljardens mål att minst 70 procent ska vänta 60 dagar eller mindre. 2.2. Tillförlitlighet Punktligheten 2 för samtliga trafikslag inom kollektivtrafiken på land med undantag för Roslagsbanan och busstrafiken har förbättrats jämfört med motsvarande period 2010 men endast Nockebybanan når upp till 2011 års mål. Tillförlitlighet inom trafik i procent jan-mars2011 71 92 85 76 83 92 91 100 90 75 99 Mål 83 94 96 92 98 97 98 99 96 93 jan-mars2010 80 93 77 66 88 88 90 97 85 80 Trafiken hade färre stopp jämfört med samma period föregående år, däremot var antalet inställda avgångar fler, bland annat på grund av strömförsörjningsproblem. Trafiken mellan Tekniska högskolan och Mörby C har ersatts med buss under helgerna på grund av arbeten med Citybanan. Pendeltågstrafiken drabbades av fel orsakade av snön och kylan. Busstrafiken drabbades av framkomlighetsproblem på grund av dåligt väglag och bristande snöröjning samt tekniska fel på fordonen med anledning av bland annat kylan. Snöovädret den n februari påverkade i stort sett hela kollektivtrafiken utom tunnelbanan. Pendeltågstrafiken drogs med stora störningar och i busstrafiken ledde snö och halka till att i princip alla busslinjer ställdes in under merparten av dagen. Lidingöbanan drabbades av en urspårning och på Roslagsbanan fick en tredjedel av avgångarna ställas in. Sjötrafikens tillförlitlighet 3 var i genomsnitt 71 procent under perioden vilket innebär en minskning med nio procentenheter jämfört med föregående år. Försämringen är hänförlig till vinterns besvärliga isförhållanden. I kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning 4 var tillförlitligheten 92 procent att jämföra med 93 procent för motsvarande period föregående år. Huvudförklaringen är att vintervädret försämrat framkomligheten för taxi i stora delar av länet. 2 Punktlighet inom kollektivtrafiken på land definieras som andel godkända avgångar (högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell) av beställda avgångar. 3 Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken till sjöss definieras som tidshållningen vid Strömkajen, Vaxholm, Stavsnäs och Sandhamn. Mätningen avser såväl avgångar som ankomster i rätt tid. En differens på 3 minuter accepteras vid avgångar och på 5 minuter vid ankomster. 4 Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning definieras som tidspassning vid taxiresa enligt uppdrag på överenskommen hämttid (inom 10 minuter).

Stockholms läns landsting 7(29) 3. Verksamhet 3.1. Verksamhetsförändringar Med anledning av att TioHundra AB har sagt upp två kundvalsområden för hemtjänst, basal hemsjukvård samt hemrehabilitering har beställaren TioHundranämnden upphandlat driften av dessa kundvalsområden. Dessa drivs av privata vårdgivare från och med den 1 mars 2011. TioHundra AB:s omsättning och kostnadsmassa beräknas minska med cirka 60 mkr på årsbasis och cirka 140 anställda vid TioHundra AB har bytt arbetsgivare i samband med detta. Under årets första månader har tre nya husläkarmottagningar startat, To Care Husläkarmottagning på Östermalm, Vårdcentralen Badhotellet i Södertälje samt Nya Västra Skogens vårdcentral i Solna. Samtidigt har fyra mottagningar upphört. De som har stängt är Livero Husläkarmottagning på Östermalm, Nya Järva vårdmottagning i Spånga-Tensta, Ormängens vårdcentral i Hässelby-Vällingby samt Västra Skogens vårdcentral i Solna. Vidare har Stuvsta vårdcentral privatiserats genom försäljning den 25 februari 2011. Vårdcentralen som tidigare tillhörde SLSO omsatte 30 mkr och omfattade 30 personer. När det gäller medicinsk fotsjukvård har sex mottagningar tillkommit och två mottagningar har stängt. I januari startade Martina BVC på Östermalm och i februari tog privata Stuvsta BVC över avtalet från SLSO avseende BVC Stuvsta. 3.2. Fördjupning Kvalitetsuppföljning Kvalitet inom hälso- och sjukvården är ett av de tre huvudmål som beslutats av fullmäktige. Uppföljning av kvalitet sker på flera sätt. I vårdavtalet mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN och sjukhusen finns 25 stycken kvalitetsindikatorer som följs upp årsvis. I vårdavtalet är 2 procent av ersättningen baserad på kvalitetsuppföljningen. Åtta stycken av indikatorerna ger ersättning efter vilket resultat som uppnåtts medan tolv stycken ger ersättning för rapportering. De ytterligare fem hälsofrämjande indikatorerna ger inte någon särskild ersättning. Förutom kvalitetsuppföljningen i vårdavtalet gör vårdgivarna egna kvalitetsmätningar och arbetar med ett omfattande kvalitetsarbete. Ett exempel på uppföljning av kvalitetsarbete på enhetsnivå är Stockholms läns sjukvårdsområdes, SLSO, "Kvalitetsbokslut för 2010" som publicerades i april. Kvalitetsbokslutet är ett sätt att följa upp hur det går för patienterna och är en viktig del i SLSO:s kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. De öppna kvalitetsredovisningarna är ett sätt att stimulera till systematisk datainsamling, öka motivationen till förbättring, stärka den demokratiska processen och vara ett verktyg i det pågående förbättringsarbetet. SLSO:s kvalitetsbokslut är uppdelat i sex avsnitt, kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård

JIL Stockholms läns landsting 8 (29) och hälso- och sjukvård i rimlig tid. Inom varje avsnittfinnsfleraolika indikatorer med mål och jämförelsetal. Inom kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård ska enheter registrera i de kvalitetsregister som är relevanta för verksamheten. Detta mål uppnår 98 procent av enheterna jämfört med 95 procent 2009. Inom säker hälso- och sjukvård följs bland annat andelen patienter inom geriatrisk heldygnsvård med någon form av vårdrelaterad infektion där andelen var 11 procent vilket är två procentenheter högre än 2009 då andelen var 9 procent. Andra uppföljningsområden är risk- och avvikelserapportering och hygienrutiner. Patientfokuserad hälso- och sjukvård är viktigt då delaktiga och välinformerade patienter bidrar till att göra vården mer patientfokuserad och säker. God dialog ökar förutsättningarna för att vården ska kunna tillgodose enskilda individers specifika behov. För att mäta patientupplevd kvalitet görs enkätundersökningar. Ett mål är att minst 80 procent av patienterna ska anse sig blivit bemötta med respekt och hänsyn utan förbehåll. 72 procent av enheterna uppnådde det målet. Även kontinuiteten i läkarkontakter med vuxenpsykiatrin och med mödravårdscentraler mäts. 77 procent av patienterna som behandlats för ångest eller depression hade kontakt med samma läkare vid de tre sista tillfällena. 76 procent av blivande mödrar fick träffa högst två olika barnmorskor. En effektiv hälso- och sjukvård innebär att resurser används på ett kostnadseffektivt sätt och tillgodoser kraven på hög säkerhet och god vårdkvalitet. Sätt att följa upp detta på är genom vårdplaner, efterföljande av Kloka listan och antibiotikaförskrivning. Andelen patienter som erbjudits en vårdplats i geriatrisk slutenvård inom tre timmar uppnåddes till 99 procent. En jämlik hälso- och sjukvård följs upp eftersom vård och behandling ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen. Detta mäts bland annat genom att patienter, oberoende av kön ska värdera den vård och behandling de fått som bra, mycket bra eller utmärkt. Målet var att 85 procent av patienterna gjorde denna värdering vilket 75 procent av enheterna uppnådde. En hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att det är lätt att nå fram till och få tillgång till hälso- och sjukvård. Det är också en av förutsättningarna för säker vård. Detta följs bland annat upp genom telefontillgänglighet till vårdcentraler där 89 procent av enheterna uppfyllde målet jämfört med 86 procent under 2009. SLSO har tagit fram kvalitetsbokslut under sex år i rad. Genom att regelbundet mäta och redovisa olika kvalitetsmått har SLSO kunnat påvisa ett flertal exempel på kvalitetsförbättringar över en längre period. En förbättrad diagnosregistreringsgrad, en ökad användning av vårdplaner och en ökning av antalet rapporterade risker och avvikelser är några sådana exempel. Kvalitetsförändringen 2010 jämfört med 2009 kan sammanfattas på olika sätt. Ett flertal nya kvalitetsindikatorer redovisas 2010 vilket kan betraktas som en kvalitetsförbättring i sig, även om då jämförelsetal med 2009 saknas. Exempelvis redovisas för Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, vilka behandlingsinsatser patienter med en viss diagnos erbjuds och effekten av dessa.

ML Stockholms läns landsting 9 (29) Ett stort antal kvalitetsparametrar redovisas 2010 med jämförbara värden för 2009. Det finns både positiva och negativa förändringar mellan åren. Det är inte möjligt att ställa de olika förändringarna mot varandra för att enkelt värdera kvalitetsutvecklingen mellan 2009 och 2010. Däremot kan konstateras att de positiva förändringarna överväger, vilket indikerar en positiv sammantagen kvalitetsförbättring. 3.3. Vård 3.3.1. Konsumtionavvård Statistiken visar total vårdkonsumtion till och med mars månad för hela landstinget, det vill säga både HSN samt TioHundranämnden sammantaget. Vård SLL totalt Utfall 2011 Utfall 2010pggflffl Prognos Budget jan-mars jan-mars Ér^^TOi 2011 2011 Vårdtillfällen 77 973 309 773 309 773 Läkarbesök 1 957 726 1 894 976 13 7 454 731 7 454 731 Övriga vårdgivarbesök 2 108 977 2 055 510, 2,6 8 078 644 8 078 644 y^a 7 426 511 0,4 11 8 097 696-0,2 HSN har inte gjort någon prognosförändring jämfört med budget. TioHundranämnden redovisar budget och prognos i samband med tertialbokslutet. VTP somatik Konsumtion avvård jan-mars 2011 jämförtsamma period 2010-0,1% Läkarbesök somatik ] 1,3% Läkarbesök primärvård I 4,8% VTF psykiatri Läkarbesök psykiatri U 3,0% 1 8,0% VTF geriatrik Läkarbesök geriatrik -6,3% -1,6%[ *) Vårdtillfälle. Antalet vårdtillfällen inom den somatiska specialistvården är i nivå med föregående år. Flera av akutsjukhusen minskar antalet vårdtillfällen (Karolinska, DSAB och SÖS). Antalet vårdtillfällen för Norrtäljepatienter som TioHundranämnden har ansvar för, har ökat med 4,0 procent där den största delen av ökningen återfinns på TioHundra AB. Karolinska har ökat något medan DSAB har minskat något avseende Norrtäljepatienter. Antalet läkarbesök inom somatisk specialistvård är 1,3 procent fler än samma period föregående år. Ökningen återfinns inom sjukhus och övrig specialistvård medan läkarbesök hos privata specialister som ersätts via nationella

Stöckhölnfis läns landsting 10 (29) taxan fortsätter att minska. Minskningen förklaras av pensionsavgångar, att innehavaren slutat av andra skäl eller av att ägarbyte tar tid och kan skapa produktionsglapp. Andra orsaker kan vara minskad vikarieanvändning. Antalet läkarbesök inom TioHundranämnden ökar totalt med 0,3 procent, däremot är det en markant ökning av läkarbesök vid Karolinska med 9,0 procent medan TioHundra och DSAB har minskat. Övriga besöks ökar med 5,7 procent inom somatisk specialistvård. Inom TioHundranämnden är ökningen 1,0 procent, klara ökningar återfinns dock inom DSAB och S:t Erik medan TioHundra AB visar en markant minskning. Volymerna för vårdval saknar två dagars produktion under mars för Karolinska, DSAB och StSAB vilket gör att siffrorna är något för låga. Detta härrör i att produktionsstatistik inte överförts från Take Care till landstingets databas för produktionsuppföljning. Volymerna för vårdval höft- och knäoperationer har minskat vilket även antalet förlossningar har gjort. En ökning av antalet förlossningar vid BB-Stockholm är dock tydlig. Primärvårdens läkarbesök har ökat med 4,8 procent eller cirka 50 000 besök jämfört med samma period föregående år. En förklaring till ökningen av antalet husläkarbesök är att det var ett bättre infektionsläge under de första månaderna av 2010 vilket resulterade i ett färre antal besök. Även inom primärvården har antalet besök hos privata specialister minskat. Inom primärvården är minskningen 6,8 procent. Av övriga vårdgivarbesök står primärvården för den största delen där besöken har ökat med 2,6 procent. Den största ökningen återfinns inom hemsjukvård. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin har ökat med 8,0 procent eller knappt 600 stycken jämfört med föregående år beroende på att beställningarna har ökat samtidigt som antalet vårdade individer är flera. Antalet läkarbesök inom psykiatrin har ökat med 3,0 procent där ökningen återfinns både hos de vårdgivare som har avtal med beställarna och hos privata specialister. Ökningen hos privata specialister beror på att det under 2010 gjordes fem ersättningsetableringar och det kan tillkomma flera under 2011. Antalet övriga besök har minskat jämfört med 2010 vilket delvis beror på registreringstekniska orsaker. Antalet vårdtillfällen inom den geriatriska vården har minskat med 6,3 procent eller knappt 500 vårdtillfällen. En förklaring till minskningen är ett ökat fall av Calicivirus under början av året. Läkarbesöken inom geriatriken har minskat något (1,6 procent motsvarande 65 besök). 3.3.2. Konsumtion av tandvård Antal remisser inom den specialiserade barntandvården, pedodonti, ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Väntetiden för behandling är 2 månader och kravet på maximalt 2 månaders kötid uppfylls därmed. Kötiden inom specialisttandvården för vuxna är per sista mars 10 månader. Målet är 6 månader vilket också är prognosen för 2011. 5 Övriga besök består till största delen av sjuksköterskebesök men även sjukgymnastik, arbetsterapi, kurator och logoped ingår.

Stockholms läns landsting 11 (29) 3.4. Trafik 3.4.1. Konsumtion av trafik Periodens konsumtion jan -mars 2011 jämfört med samma period 2010 Kollektivtrafik för pers. m. funktneds. 4,9% Kollektivtrafik till sjöss passagerare 1,5% Kollektivtrafik på land påstigande 3,6% Inom kollektivtrafiken på land har antalet påstigande ökat med 3,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Mycket snö och kyla bidrar generellt till att färre personer går, cyklar eller åker bil och därmed blir det fler som reser kollektivt. Prognosen är i nivå med budget. Inom kollektivtrafik till sjöss har antalet passagerare ökat med 1,5 procent motsvarande 5 000 passagerare jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Det totala antalet resor, främst taxiresor, inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning har ökat med 47 000 motsvarande 4,9 procent jämfört med samma period 2010. Resevolymen överstiger den periodiserade budgeten med drygt 6 procent. Orsaker till den ökade resevolymen i förhållande till budgeten är bland annat övergången till rullstolstaxi med kundval och årets snörika vinter. Prognosen överstiger budget med 3 procent motsvarande 111 000 resor. 3.5. Fastigheter och drift Uthyrningsgraden för de strategiska fastigheterna uppgår till 93,0 procent. Detta är oförändrat jämfört med årsbokslut 2010. Motsvarande månad föregående år uppgick uthyrningsgraden till 93,1 procent.

Stockholms läns landsting 12 (29) 2011-05-05 LS 1104-0566 4. Ekonomi 4.1. Resultat per mars samt prognos mkr 3 500 -, Resultat -500 -I Jan Apr Jul Okt B Utfall 2011 Utfall 2010 - - - Period, budget A Prognos Periodens resultat uppgår till 689 mkr, vilket är 543 mkr över periodens budget men 61 mkr lägre än samma period föregående år. Avvikelsen mot periodiserad budget är främst hänförlig till Koncernfinansiering, HSN och Trafiknämnden. Helårsprognosen innebär ett resultat om 252 mkr vilket är en prognosförsämring jämfört med februari då prognosen var i enlighet med budget, 731 mkr. Den försämrade prognosen som avviker -479 mkr mot budget härrör i huvudsak till Trafiknämnden som försämrat sin prognos med 510 mkr. Prognosförsämringen för Trafiknämnden förklaras av ökade räntekostnader som påverkar leasing- och lånekostnader, ökade kostnader i samband med indexering av trafikavtal, högre underhållskostnader i samband med särskilda åtgärder i det historiska tonnaget, ökade avskrivningskostnader samt kostnader som omfattar anställda som erbjuds avtalspension alternativt är oplacerade i samband med översynen av organisationen. Södertälje Sjukhus AB, StSAB, prognos före bokslutsdispositioner och skatt är i enlighet med budget. Efter skattemässig avskrivning och avsättning till periodiseringsfond är det prognostiserade resultatet dock negativt. TioHundra AB:s resultat är lägre än den periodiserade budgeten och prognosen avviker med -4 mkr jämfört med helårsbudget. Koncernfinansierings resultat är 139 mkr högre än periodiserad budget och prognostiseras till 148 mkr högre än budget vilket är 33 mkr högre än i februari. Avvikelsen förklaras av en högre skatteintäktsprognos med 71 mkr, att delar av trafiknämndens ansvarsområden räknar med högre räntekostnader mot Koncernfinansiering samt lägre pensionskostnader.

Stockholms läns landsting 13 (29) Danderyds Sjukhus AB, DSAB samt Nya Karolinska Solna, NKS, ligger kvar med sina prognoser från februari som avviker negativt jämfört med budget med -40 mkr respektive -40 mkr. Resultaträkning SLL Utfall Utfall* Förändr. Prognos Budget - Avvik Utfall mkr 2011 2010 11/10 2011 2011 PR/BU 2010 jan-mars jan-mars;,-,..% ' Verksamhetens intäkter 3 752 3 523;.;^;^v6 5. 15 409 15 324..., : 0,6 14 677 Verksamhetens kostnader -16 386-15 745^ 4,1-68 126-67 684\ - ' 0,7-64686 Avskrivningar -759-7205,4-3 138-3 061-2,5-2 955 Verksamhetens nettokostnader -13 393-12 942j'-,^. 3,5-55 855-55 422' 0,8-52 965 varav jämförelsestörande poster o o'. " 0 15' 0 Summa skatteintäkter, generella [v. ' ; '. statsbidrag och utjämning 14 367 13 901 j 3 4 57 470 57 399 0,1 55 085 Finansnetto -286-210^ 36,4-1 362-1 246'. 9,3-814 Resultat 689 749 252 731 li^w'^! 1306 Bilden beskriver prognostiserade budgetawikelser jämfört med budget för olika intäkts- och kostnadsslag. SLL prognostiserad avvikelse från budgeterat resultat, mkr Skatteintäkter m 71 Verks. Intäkter fm 85 Personalkostn -211 Kö pt vård -142 l Kö pt trafik -138 Övr kostnader -141 Kapitalkostnad -1931 Resultat -479 4.2. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter per mars ökar med 230 mkr, 6,5 procent, jämfört med samma period föregående år. Verksamhetens intäkter prognostiseras att överstiga budget med 0,6 procent eller 85 mkr, framförallt beroende på högre intäkter för Landstingsfastigheter Stockholm, LFS, för uthyrning av lokaler. Verksamhetens intäkter visar mellan åren en ökning på 6,5 procent eller 230 mkr. En del av ökningen återfinns inom patient- och biljettavgifter med 88 mkr. Patientavgifterna är i nivå med föregående år (ökning med 0,6 procent) medan biljettintäkterna ökat med 86 mkr, motsvarande 6,3 procent. Prognosen för året är i nivå med budget. Utomlänsintäkter ökar med 13,7 procent vilket motsvarar 26 mkr där Karolinska står för en stor del av ökningen. Intäkter för uthyrning av lokaler har ökat inom främst LFS och prognostiseras till 45 mkr högre än budget.

Stockholms läns landsting 14 (29) 2011-05-05 LS 1104-0566 4.3. SLL:s samlade skatteintäkter Prognosen för Stockholms läns samlade skatteintäkter som används i kvartalsrapporten per mars är från skatteintäktsprognos 1 som publicerades den 22 februari. Den 6 maj planeras en ny skatteintäktsprognos att publiceras. De samlade skatteintäkterna för år 2011 prognostiseras till 57 470 mkr. Jämfört med budget bedöms de samlade skatteintäkterna att öka med 71 mkr. Ökningen förklaras främst av utfallet 6 för kommunalekonomisk utjämning, som avviker positivt med 48 mkr. Samlade skatteintäkter mkr Prognos 2011 Budget 2011 Skatteintäkter 51 638 51 651 Generella statsbidrag 5 487 5 4511! Utjämningssystemet 345 297 50 077 5 392 Summa samlade skatteintäkter 57 470 57 399 4.4. Verksamhetens kostnader Kostnadsutveckling, % Verksamhetens kostnader Personalkostnader B Budget 2011/Bokslut 2010 Prognos 2011/Bokslut 2010 Q Utfall 2011/Utfall 2010 Verksamhetens kostnader per mars ökar med 642 mkr (4,1 procent) jämfört med samma period föregående år. Kostnadsökningar märks inom köpt hälsooch sjukvård (inklusive röntgentjänster) samt inom köpt trafik. Verksamhetens kostnader prognostiseras att överstiga budget med 0,6 procent eller 438 mkr. Avvikelsen återfinns främst inom köpt trafik, köpt hälso- och sjukvård och lokal- och fastighetskostnader. 6 Utfallet för 2011 är preliminärt beslutat av Skatteverket och till underlag för det används SCB:s decemberberäkning. Fram till den 15 februari 2011 kunde kommuner och landsting "påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet". Senast den 15 april fattar Skatteverket slutgiltigt beslut men det är inte sannolikt att utfallet kommer att ändras.

Stockholms läns landsting 15 (29) Kostnaderna för köpt vård och köpt trafik bedöms öka med 5,7 procent respektive 4,7 procent mellan åren. Prognosen för köpt vård prognostiseras till 142 mkr högre än budget där den huvudsakliga delen återfinns inom HSN för köpt vård. Kostnaderna för köpt trafik överstiger budget med 138 mkr. Personalkostnaderna ökar med 148 mkr eller 2,6 procent jämfört med föregående år och prognostiseras bli 21 mkr högre än budgeterat. Den största delen av personalkostnaderna utgörs av lönekostnader som ökar med 2,7 procent eller 98 mkr. Pensionskostnaderna ökar med 46 mkr eller 6,9 procent. Personalkostnaderna prognostiseras till en avvikelse med 0,1 procent varav lönekostnaderna väntas vara i nivå med budget. Personalvolymen förväntas vara 0,3 procent lägre än budget vilket medför att priskomponenten avviker med motsvarande högre procentsats. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 24 mkr jämfört med föregående år, framförallt inom Trafiknämndens ansvarsområden beroende på vakansläget. Överförd verksamhet från SLSO till privata vårdgivare innebär att personalkostnader skiftar över till köpt vård. Övriga kostnader prognostiseras bli 141 mkr högre än budget. De högre kostnaderna avser främst lokal- och fastighetskostnader, framförallt lokalhyror. Kapitalkostnaderna prognostiseras till 193 mkr högre än budget. Avskrivningskostnaderna står för 77 mkr av avvikelsen medan framförallt högre räntekostnader vid leasing inom Trafiknämnden står för en stor del av den resterande avvikelsen. Prognosen för verksamhetens kostnader för året uppgår till 68 122 mkr, vilket är 438 mkr högre än budget, till stor del beroende på Trafiknämndens högre prognos. 4.5. Likviditet Likviditet 2 500 -, Låneskuld Likviditet och låneskuld (mkr) T 30 000 2 000 ] + 25 000 4-20 000 1 000 J, + 15 000 500 Å +10000 o a 5 000 Dec Apr Aug Pr -500 J 0 I^-^I Likviditet h-~ Låneskuld Koncernens likviditet uppgår till 1 671 mkr, vilket är 362 mkr lägre än vid årsskiftet. Den sista mars föregående år var likviditeten 1 879 mkr. Vid utgången av året beräknas likviditeten vara 150 mkr.

Stockholms läns landsting 16 (29) Låne- och leasingskulden prognostiseras uppgå till 28 000 mkr vid utgången av 2011. Enligt landstingets finanspolicy ska den genomsnittliga betalningsberedskapen under månaden uppgå till minst 21 dagar. Denna var vid månadens utgång 13 645 mkr, vilket motsvarar en betalningsberedskap på 73 dagar. SLL hade vid utgången av perioden tecknat ränteswapavtal och räntetak (caps) om totalt 10 550 mkr för att till viss del skydda koncernens kassaflöde från ökade räntekostnader för lån som löper med rörlig ränta. 4.6. Investeringar Periodens investeringar uppgick till 1 626 mkr eller 14 procent av den budgeterade årsvolymen på 11 641 mkr. Prognosen på 10 798 mkr innebär ett utfall som är 843 mkr lägre än årsbudget. De större avvikelserna avser 854 mkr lägre än budget för Trafiknämnden samt 11 mkr högre än budget för Locum. Periodens utfall för trafikinvesteringar inom Trafiknämnden uppgår till 606 mkr, vilket innebär en upparbetningsgrad i förhållande till budget på 10 procent. Prognostiserat utfall uppgår till 5 155 mkr vilket är 854 mkr lägre än budget. Det lägre prognostiserade utfallet beror främst på utdragna detaljplaneprocesser avseende Tvärbanan, överklagande av tilldelningsbeslut av signalsystemet för den Röda linjen, justerade tidplaner för anskaffning av nya fordon för Roslagsbanan och den avbrutna upphandlingen av nya tunnelbanevagnar. Under perioden har produktionsfasen inletts för den samlade upprustningen av sträckan Gullmarsplan till Hagsätra. Ytterligare pendeltågsfordon för trafik mellan Arlanda och Uppsala har beställts. Arbetet med utbyggnaden av Tvärbana Norr mot Solna fortskrider men vissa arbeten kommer att senareläggas till 2012. Prognosen för sjötrafikens investeringar är i nivå med budget. Investeringar inom vården består av investeringar i fastigheter som redovisas inom ramen för LFS samt investeringar i utrustning och inventarier vid respektive resultatenhet och därutöver investering i NKS. Under perioden uppgår investeringarna till 994 mkr, varav 616 mkr avser NKS och 305 mkr avser andra fastigheter. Prognosen överensstämmer med helårsbudgeten, 5 057 mkr. De enskilt större pågående byggprojekten, förutom NKS, med utgifter under perioden är uppförandet av en ny rättspsykiatrisk anläggning i Flemingsberg, nytt parkeringshus vid Karolinska Huddinge samt ny reservkraft vid Danderyds sjukhus. Objektet Ny driftcentral vid Karolinska Huddinge har blivit fördyrat med anledning av ändrade säkerhetskrav. Objektet fanns upptagen under ospecificerade objekt för 2011 motsvarande 19 mkr, ny prognos för objektet är dock 23 mkr. Utgiften har till största del bokförts under 2010 och den högre prognosen ryms inom LFS fastställda ram under 2011. I nybyggnationen av NKS har det under perioden investerats 607 mkr som avser resultatbaserad ersättning till projektbolaget.

Stockholms läns landsting 17 (29) En av de större utrustningsinvesteringar som har genomförts under perioden är delbetalning på nytt elfysiologiskt laboratorium på Karolinska. Prognosen för övriga bolag och förvaltningar har ändrats med 12 mkr med anledning av Locums anskaffning av inventarier i samband med verksamhetens flytt till nya lokaler. Den nya prognosen är 256 mkr, där SLL IT står för merparten av utgiften. Periodens investeringsutgifter, Mkr -12 Vård inkl NKS Trafik inkl Citybanan Övrigt Totalt o 2011 H 2010 Prognosavvikelse jämfört med budget 4.7. Försäljning av anläggningstillgångar (LFS andel) LFS redovisar en reavinst, fastighetsförsäljningar netto, på 12 mkr i rapporten per mars. Reavinsterna avser mestadels försäljningar av bostadsrätter. Den prognostiserade reavinsten uppgår till 25 mkr, vilket är 5 mkr högre än budget. 4.8. Resultat per verksamhet Resultat SLL mkr Utfall 2011 Utfall 2010 jan-mars jan-mars Period, budget Budget 2011 Prognos [Avvikelse* 2011; VR/BU Utfall 20101 Hälso- och sjukvård 375 121 208 160? -48 900 Trafik 119 34-550 -550-458 Fastigheter 151 113f, 38 83 261 267.: 5! Övriga verksamheter -23-23 ~-;'so\ Koncernfunktioner 45 194! -148-87 285 398. 113' 501 Koncernjusteringar -4 2 Resultat SLL 689 7491-61 146 731 252-479: 1 306 398-43

Stöckhölnfis läns landsting 18 (29) 2011-05-05 LS 1104-0566 4.8.1. Hälso- och sjukvård mkr 1 600 -T Resultat hälso-och sjukvården -200-400 Jan Apr Jul Okt Utfall 2011 Utfall 2010 - -» Periodiserad budget A Prognos Periodens resultatutfall uppgår till 375 mkr vilket är 61 mkr högre än för motsvarande period föregående år och 254 mkr högre än resultat enligt periodiserad budget. Avvikelsen jämfört med periodiserad budget är främst hänförlig till HSN. Totala kostnader har ökat med 3,6 procent. Detta kan jämföras med budgeterad helårsökning på 4,1 procent samt prognostiserad helårsökning på 4,3 procent. Helårsprognosen för hälso- och sjukvården uppgår till 160 mkr, vilket är 48 mkr lägre än budgeterat resultat. Den prognostiserade negativa budgetavvikelsen är hänförlig till DSAB -40 mkr, TioHundra AB -4 mkr (bolagets prognostiserade budgetavvikelse är -8 mkr varav 50 procent konsolideras i SLL-koncernen) samt StSAB -4 mkr. Resultaträkning Hälso-och sjukvård Utfall Utfall Förändr. mkr 2011 2010 11/10 jan-mars jan-mars Prognos 2011 Utfall 2010 Verksamhetens intäkter 12 761 12 274 4,0 51 326 51 291 49 964 Personalkostnader -5 276-5 170{m -20 926-20 9531-20 159 Kostnader för inhyrd personal -36-27 -77-160 Köpt hälso- och sjukvård(l -3 399-3 147-14 348-14 208-13 627 Läkemedel -1 515-1 466-6 426-6 457-5 984 Övriga kostnader(2-2 160-2 151-9 393-9 3921-9 143 Verksamhetens kostnader, avskrivningar och finansnetto -12 385-11 961-51 166-51 083 r ' ' 0,2-49 064 Resultat 375 160 2081 900 1> Inklusive tandvård, övriga primärtjänster och köpta verksamhetsanknutna tjänster 2) Inklusive avskrivningar och finansnetto Verksamhetens intäkter prognostiseras bli 35 mkr högre än budget medan de totala kostnaderna prognostiseras bli 83 mkr högre än budget. Det är främst kostnaderna för köpt hälso- och sjukvård som prognostiseras att överstiga budget.

JIL Stockholms läns landsting 19 (29) 4.8.1.1. Beställare av vård Den samlade hälso- och sjukvården, prognostiserade budgetavvikelser, mkr Verksamhetens intäkter Bemanningskostn 1) 35 123 Köpt hälso- & sjukvård 2) -140 Läkemedelskostnader 31 Övriga kostnader 3) Årets resultat -48 1) Personalkostnader samt kostnader för inhyrd personal 2) Köpt hälso-och sjukvård, tandvård samt verksamhetsanknutna tjänster 3) Inklusive avskrivningar och finansnetto Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, redovisar ett resultat på 237 mkr, där samtliga verksamhetsområden har överskott. Största överskotten återfinns inom områdena läkemedel och övrig sjukvård. Motsvarande period 2010 var utfallet 130 mkr. Resultatet avviker med 230 mkr mot periodiserad budget. Resultatet förklaras av normala säsongsvariationer samt eftersläpande fakturering. Två dagars sjukvårdsproduktion saknas för några av akutsjukhusen. Karolinska Universitetssjukhuset har inte bokat upp intäkter för denna produktion. Om så hade skett skulle HSN:s kostnader ha ökat med cirka 60 mkr. HSN-förvaltningens prognos för 2011 är 14 mkr, vilket är detsamma som budgeterat resultatkrav. Samtliga verksamhetsområden redovisar prognoser i enlighet med budget. Avvikelse från budgeterat resultat, mkr HSN SLSO Karolinska 54 230 StSAB SÖS DSAB FTV TioHundra -19 p -4-2 -40-21 d 0 h 18 Övriga Avvik, prognos Avvik, utfall

Stockholms läns landsting 20 (29) TioHundranämnden prognostiserar ett nollresultat, vilket överensstämmer med budgeterat resultat. Det gäller såväl nämnden som helhet samt respektive huvudmans ansvarsområde. Resultatutfallet till och med mars uppgår till 15 mkr, vilket överstiger resultat enligt periodiserad budget med motsvarande belopp. Avvikelsen beror främst på ett lägre kostnadsutfall avseende köpt vård vid länets övriga akutsjukhus (än Norrtälje sjukhus) än planeringen enligt periodiserad budget. 4.8.1.2. Producenter av vård Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. Avvikelsen jämfört med periodiserad budget är per mars 54 mkr och beror på lägre kostnader än budget inom personalkostnader samt lägre kostnader för köpt vård, framförallt sluten psykiatrisk vård och medicinisk service. De lägre kostnaderna för köpt vård beror till viss del på eftersläpning i fakturering. Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska, redovisade resultatprognos är 58 mkr, vilket överensstämmer med årets budget. Resultatavvikelsen mot periodens budgeterade resultat är -19 mkr, vilket främst beror på att två dagars produktion inte är fakturerad. Korrigerat för detta är resultatet i linje med periodiserad budget. Kostnaderna understiger den periodiserade budgeten, vilket främst beror på lägre personal- och kapitalkostnader. Södersjukhuset AB, SÖS, prognostiserade resultat är i enlighet med budget. Avvikelsen jämfört med den periodiserade budgeten är -5 mkr och beror på lägre intäkter för vårdval förlossning och vårdval höfter/knän som härrör till ett minskat inflöde av patienter. Personalkostnaderna är högre än periodiserad budget beroende på en ökad akut produktion under första kvartalet vilket kan leda till att personalkostnadsbudgeten kan bli svår att hålla på helårsbasis. Sjukhuset har behov av ytterligare vårdplatser och i väntan på att dessa ska bli färdigställda finns en mobil vårdavdelning med åtta vårdplatser från och med den 18 april. Danderyds Sjukhus AB, DSAB, redovisar en prognos på -28 mkr, vilket är 40 mkr lägre än det budgeterade resultatet på 12 mkr. Den prognostiserade negativa budgetawikelsen beror främst på kostnader för att åtgärda brister som påtalats av Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket samt på att DSAB producerar vård utöver avtalad målvolym vilket innebär kostnader utan motsvarande intäkter. Resultatutfallet uppgår till -3 mkr, vilket är 21 mkr lägre än resultat enligt periodiserad budget TioHundra AB prognostiserar ett resultat på -8 mkr, att jämföra med budgeterat nollresultat. Den prognostiserade negativa budgetawikelsen beror främst på omställningskostnader för verksamhetsförändringar samt på att prisuppräkningen i avtalen med beställaren TioHundranämnden blev lägre än budgeterat. Resultatutfallet uppgår till -19 mkr, vilket är 15 mkr lägre än resultat enligt periodiserad budget. Mot bakgrund av det svaga resultatet för årets första kvartal kommer bolagets ledning att vidta ett antal åtgärder. TioHundra AB konsolideras i SLL-koncernen med 50 procent. Södertälje Sjukhus AB, StSAB, prognostiserar ett resultat för 2011 före bokslutsdispositioner och skatt i enlighet med budget. Bokslutsdispositioner och

Stockholms läns landsting 21 (29) skatt beräknas till 4 mkr vilket sänker prognostiserat resultat med motsvarande. Utfallet till och med innevarande period är närmare 2 mkr lägre än periodiserad budget och beror på lägre intäkter som en följd av att produktionen inom främst förlossning och vårdval höft/knäplastik inte når budgeterad nivå. Även utomlänsintäkterna är lägre än budgeterat. S:t Eriks Ögonsjukhus AB, StE, prognostiserar ett resultat för helåret på -5 mkr vilket överensstämmer med budgeterat resultat. Periodens resultat är -1 mkr, en positiv avvikelse på 4 mkr jämfört med periodiserad budget. Avvikelsen beror främst på lägre personal- och materialkostnader än budgeterat. Stockholm Care AB redovisar en prognos på 4 mkr, vilket överensstämmer med budgeterat resultat. Resultatutfallet uppgår till 3 mkr, vilket är 2 mkr högre än resultat enligt periodiserad budget. Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, AISAB, har en oförändrad prognos, 1 mkr, att jämföra med budgeterat resultat på 1 mkr. Omsättningen beräknas dock öka med 4 mkr till följd av ytterligare en ambulansenhet som sattes in i mitten av januari. Det ackumulerade resultatet uppgår till 1 mkr, vilket är 1 mkr högre än periodiserad budget, vilket beror på lägre personalkostnader. Folktandvården Stockholms län AB, FTV, redovisar ett prognostiserat resultat för 2011 i enlighet med budget. Periodens resultat är 18 mkr högre än periodiserad budget främst beroende på lägre kostnader, både personalkostnader och övriga kostnader men även på högre intäkter.

Stockholms läns landsting 22 (29) 2011-05-05 LS 1104-0566 4.8.2. Trafik Den samlade trafiken, prognostiserade budgetavvikelser, mkr Biljettintäkter Verksamhetens intäkter -14 I Bemanningskostnader* Köpt trafik Övriga kostnader -79 Avskrivningar Finansnetto Årets resultat -550 * Personalkostnader samt kostnader för inhyrd personal Periodens resultat för Trafiknämnden på 119 mkr är 85 mkr högre än den periodiserade budgeten. Det prognostiserade resultatet för helåret är -550 mkr jämföra med budgeterat nollresultat. Periodens resultat för Trafiknämnden uppgår till 119 mkr att jämföra med periodiserad budget på 34 mkr. Intäkterna är 73 mkr lägre än budget främst till följd av 27 mkr lägre biljettintäkter samt 42 mkr lägre försäljning av SL Accesskort och lager avseende reservdelar till underhållsåtgärder. Intäkterna från reklam och lokaluthyrning är cirka 10 mkr högre än periodiserad budget. Kostnaderna är 196 mkr lägre än periodiserad budget. Större avvikelser avser 88 mkr lägre kostnader för köpt trafik dels på grund av eftersläpande fakturering från entreprenörerna, dels på grund av försenad fakturering till följd av att vissa tilläggsavtal avseende bland annat miljöbussar och incitamentskostnader inte är Mara. Därtill tillkommer 55 mkr lägre kostnader för planerade underhållsåtgärder som inte kunnat genomföras till följd av vinterns snö och kyla samt 53 mkr lägre övriga kostnader avseende bland annat konsulter. Finansnetto är 21 mkr högre än budget till följd av högre marknadsräntor. Det prognostiserade resultatet för helåret är -550 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Prognosen är 510 mkr lägre jämfört med föregående månad. Större avvikelser mot budget och föregående prognos avser 14 mkr lägre intäkter, främst till följd av lägre försäljning avseende SL Accesskort och lager, 174 mkr försämrat finansnetto, 138 mkr högre kostnader för köpt trafik, 74 mkr högre personalkostnader, 66 mkr högre avskrivningskostnader

Stockholms läns landsting 23 (29) samt cirka 65 mkr ökade kostnader för bland annat el, värme och snöröjning i samband med vinterns snö och kyla. Kostnadsökningen för finansnetto på 174 mkr i prognosen beror på högre marknadsräntor än vad som antagits i budgeten. Budgetberäkningar har baserats på rörlig ränta på 1,6 procent. Den senaste prognosen för rörlig ränta är 2,8 procent. Stora delar av de leasingavtal som finns inom ramen för Trafiknämnden har rörliga räntor. Prognosen avseende kostnader för köpt trafik överstiger budgeten med 138 mkr. Kostnadsökningen sammanhänger med ökade indexvärden för diesel, nettoprisindex och räntekostnader. Sammanlagt påverkas prognosen med 47 mkr. Ytterligare 24 mkr tillkommer för 2009 års indexavräkning. Det omförhandlade avtalet om Contact center innebär en kostnadsökning med 19 mkr. Totalkostnaden är dock fortsatt lägre än kostnaderna för verksamheten när den bedrivs i egen regi. Jämfört med budgeten tillkom även kostnader för fordonshyra pendeltåg samt utökad beställning av standby-bussar till Södertäljependeln på sträckan Södertälje-Södertälje hamn i samband med ombyggnads- och banarbeten. Prognosen påverkas även av en ökning av resevolymen med 6 procent jämfört med budget avseende kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning vilket medför ökade kostnader motsvarande 39 mkr. Personalkostnader prognostiseras att bli 74 mkr högre än budget. I prognosen har beaktats 90 mkr i kostnader som omfattar anställda som erbjuds avtalspension alternativt är oplacerade i samband med översynen av organisation. Vakanser kommer att tillsättas successivt under året vilket reducerar lönekostnader inklusive sociala avgifter jämfört med budget. Avskrivningskostnaderna är 66 mkr högre än budget till följd av att flera projekt har avslutats och tagits i drift. Kostnaderna för el, värme och snöröjning prognostiseras överskrida budgeten med 65 mkr. Periodens kostnader för snöröjning är 52 mkr högre än budget till följd av den snörika vintern. Även el- och värmeförbrukning ökade under den kalla vintern. 4.8.3. Fastigheter Landstingsfastigheters, LFS, resultat uppgår per mars 2011 till 143 mkr, inklusive fastighetsförsäljningar netto om 12 mkr. Resultatet är 52 mkr högre än periodiserad budget. Avvikelsen mot periodiserad budget förklaras av bättre finansnetto, 20 mkr. 11 mkr avser ökade intäkter som i huvudsak förklaras av indexökningen mot budget om 1,5 procent. Resterande differens förklaras av lägre planerade underhållskostnader än budgeterat Prognostiserat resultat uppgår till 261 mkr, vilket är en avvikelse mot budget med 5 mkr. Avvikelsen förklaras bland annat av en något högre reavinstberäkning, 5 mkr. Vidare har intäkterna ökat med 50 mkr där 42 mkr avser interna hyresintäkter. Prognosen för kostnaderna ökade med 37 mkr och förklaras i huvudsak av ökade drift- och skötselkostnader på grund av högre kostnader för snöröjning samt en viss del för ökade kostnader i samband med driftsupphandlingar.