Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Barnbokslut 2014 Vimmerby kommun
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Uppföljning av barnbilaga 2014 - Barnbokslut 4 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 6 SOCIALNÄMNDEN... 8 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN... 9 KOMMUNSTYRELSEN... 11 Nyckeltal - utvalda faktorer för att spegla ungas hälsa och levnadsvillkor i Vimmerby 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 12 2 BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR... 13 3 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA... 17 4 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING OCH TOBAK... 18 2
Bakgrund Vimmerby kommun arbetar sedan flera år med intentionerna i FN:s barnkonvention. I december 2009 antog kommunfullmäktige en barnkonventionspolicy som ligger till grund för arbetet. I policyn står bl.a. att samtliga nämnder i Vimmerby skall ta ställning till hur Barnkonventionen ska förverkligas i den egna verksamheten Ett sätt att förverkliga Barnkonventionen är att arbeta med Barnbilaga till budgeten. Här beskrivs vilka resurser som går till barn och unga i kommunen. Innehållet i Barnbilagan visar hur man planerar att använda resurserna mer än hur den ekonomiska fördelningen ser ut. Resurser utnyttjas ofta bättre i samverkan med andra. Som barn räknas pojkar och flickor upp till 18 år. Här används begreppet barn och unga. Som grund för frågeställningarna i Barnbilagan finns LUPP 2012 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Nedan följer uppföljningen av barnbilagan för 2014, sammanställt i ett barnbokslut. Sist i detta barnbokslut följer ett antal nyckeltal - utvalda faktorer som ska spegla ungas hälsa och levnadsvillkor i Vimmerby. 3
Uppföljning av barnbilaga 2014 - Barnbokslut Bilaga för barn och unga till budget 2015 i Vimmerby kommun Barnbilagan är ett verktyg som Vimmerby kommun använder för att arbeta med barns rättigheter utifrån barnkonventionen. I barnbilagan svarar kommunens nämnder samt kommunstyrelsen på frågor inom områdena demokrati, trygghet och ekonomiskt utsatta barn. Dessa områden har valts ut eftersom de visat sig särskilt angelägna för barn och unga, det kan vi se genom ungdomsenkäten Lupp 2012 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) och genom samtal med elever som skett via fokusgrupper och andra sammankomster genom Globträdsmodellen. Globträdsmodellen är en årscykel med kontinuerliga möten mellan unga och beslutsfattare. Dessa möten utmynnar i att unga lämnar synpunkter och förslag till förbättringar till politiken och som nämnder och kommunstyrelse svarar på. I modellen ingår även barnbilagan, där kommunstyrelse och nämnder anger hur de planerar att använda sina resurser utifrån barnets bästa, samt barnbokslutet där uppföljning av arbetet sker. Att arbeta med barnbilaga, barnbokslut och Globträdsmodellen grundar sig i barnkonventionspolicyn, beslutad i kommunfullmäktige december 2009 ( 191 2009-12-14) Enligt barnkonventionens artikel 1 är man barn upp till 18 års ålder. I barnbilagan används begreppet barn och unga. Samtliga nämnder och kommunstyrelsen besvarar nedanstående frågeställningar som sedan följs upp med rapportering och beslut på kommunfullmäktiges möte i juni. 4
Frågeställningar: Område 1 - Demokrati Artikel 2: Alla barn har samma värde Artikel 12-15: Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det - Hur planerar nämnden att öka sin kunskap om barns/ungas perspektiv på frågor inom nämndens område? - Hur planerar nämnden att öka barns/ungas inflytande? Område 2 - Trygghet Artikel 3: Barnens bästa i främsta rummet - Hur planerar nämnden för att öka tryggheten för barn och unga? Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Artikel 27: Barns rätt till en skälig levnadsstandard - Hur planerar nämnden för att underlätta för barn och unga som lever under knappa ekonomiska förhållanden? Område 4 - Övrigt Här kan kommunstyrelsen/nämnden ange annat som görs inom respektive verksamhet och som anses viktigt för arbetet med barnets rättigheter. 5
Barn- och utbildningsnämnden Område 1 - Demokrati Inom nämndens verksamheter fortsätter arbetet med att utveckla olika former för barn och ungas delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Arbetsformerna ser olika ut beroende på barnens ålder. Prioriterade områden 2014 2015: Barnens synpunkter på förskolans verksamhet inhämtas systematiskt. Fortsätta utbilda medarbetare och politiker om Barnkonventionen så att konventionen på ett naturligt sätt införlivas i den vardagliga verksamheten. Utveckla/förbättra arbetsformer för barns och ungas inflytande genom matråd, klassråd, elevråd, fritidshemsråd, barnråd, hälsoråd, verksamhetsbesök mm. Öka elevernas inflytande över sin egen utbildning och arbetsmiljö. Område 2 - Trygghet Värdegrunds- och likabehandlingsarbetet fortsätter med nämndens samtliga verksamheter både på kommunnivå och på varje enhet. Likabehandlingsteamen träffas kommunövergripande en gång per termin för att lära av varandra, ta del av goda exempel och få stöd i det fortsatta arbetet på den egna enheten. Förbättringsarbete pågår för att öka barn och elevers inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet. Elevers upplevelse av trygghet mäts i åk 5 och åk 8 och i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) skolenkät. Resultat analyseras och förbättringsåtgärder tas fram. Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Skolinspektionens tolkningar av obetydliga och enstaka kostnader tillämpas som policy för avgifter i grundskolan. Policyns efterlevnad följs upp under budgetperioden 2014 2015. 6
Område 4 - Övrigt Inom barn- och utbildningsnämnden pågår kontinuerligt ett övergripande arbete kring elevstöd. Syftet är att: säkerställa alla barns/elevers rätt till stöd enligt styrdokumenten samordna och använda resurser effektivt garantera likvärdiga förutsättningar resurser inom varje skolområde fördelas utifrån behov för barn/elev/grupp/klass 7
Socialnämnden Område 1 - Demokrati Socialnämnden använder BBIC (barns behov i centrum) som utredningsmetod inom individ- och familjeomsorgen, metoden syftar till att stärka barnets ställning. Barnperspektivet finns också med i LSS-utredningar och i de olika verksamheterna som direkt eller indirekt berör barn. Socialnämnden deltar också i olika aktiviteter inom folkhälsoarbetet för att fånga upp barn och ungas åsikter samt tar del av resultatet av LUPP. Område 2 - Trygghet Socialnämnden arbetar aktivt med både utredning och öppenvårdsbehandling på hemmaplan för att undvika placeringar av familjer och/eller barn, samt att samverka med andra berörda myndigheter och instanser. Det har också gjorts insatser för att kunna ha kompetent ordinarie personal istället för konsulter från bemanningsföretag samt har arbetet med att stödja familjehem utvecklats. Det sker ett aktivt arbete mot våld i nära relationer. Arbetssätt inom individ- och familjeomsorgen byggs upp i samverkan med Linköpings kommun. Insatser för barn kan erbjudas i Vimmerby. Socialnämnden ger också ensamkommande barn en trygghet i Sverige genom att anordna boende med bra kvalitet. Samarbete med andra nämnder som kultur- och fritidsnämnd samt barn- och utbildningsnämnd sker kring det förebyggande arbetet. Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Socialnämnden tillämpar barnperspektivet i arbetet med försörjningsstöd t ex barnfamiljers el- och hyresskulder samt extrapengar i december. Socialnämnden har ett gott samarbete med bostadsbolaget Vimarhem i bostadsfrågor. Socialnämnden strävar också efter att aktiviteter som anordnas för barn anpassas så att kostnaderna inte blir så höga så att barn måste avstå från att delta t ex inom korttids och fritids LSS. 8
Område 1 - Demokrati Stödja och samarbeta med ungdomsrådet. Ungdomsrådet har varit inne i en generationsväxling och har inte varit så aktiva. Vi har dock träffat dem ett flertal gånger och stöttat verksamheten. Ungdomsrådet deltog i fokusgrupp på biblioteket i samband med ombyggnation av ungdomsrummet. Fortsätta arbetet med Globträdsmodellen Arbete har fortsatt med ordinarie träffar. Ett arbete med att utveckla modellen har påbörjats tillsammans med kommunfullmäktiges unga ledamöter. Barn och unga som besöker kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska ges möjlighet att vara delaktiga i allt som rör dem. Ungdomsrådet var delaktigt i ombyggnationen av bibliotekets ungdomsrum. Det mesta av Fabrikens verksamhet bygger på ungdomars delaktighet. Alla beslut som rör barn och unga ska beslutas utifrån ett barnrättsperspektiv. Detta görs till viss del utifrån nuvarande kompetens och möjligheter men kan bli bättre. System, modeller och strukturer behöver utvecklas och kunskapsnivån bör höjas. Område 2 - Trygghet Ska erbjuda en verksamhet med goda möjligheter till vuxenkontakt, vuxna som lyssnar, kan hjälpa och stödja. I flera av kultur- och fritidsnämndens verksamhet prioriteras barn och unga. Barn- och ungdomsverksamheten bygger på att ge besökare tid och bygga relationer. Anställda inom nämndens ansvarsområden ska genom omvärldsanalys vara väl insatta i samhällsutvecklingen och därmed kunna möta uppkomna behov men även bemöta felaktigheter, rykten m.m. Anställda inom kultur- och fritid ska erbjudas utbildning/föreläsningar m.m. med anledning av ovanstående. Det som sker i omvärlden och som påverkar verksamheten diskuteras ständigt. Under året har utbildningar och information hållits bl.a. om HBTQ och spice. Lokaler, parker och andra miljöer under nämndens ansvar ska utformas så att de inger trygghet. Vid behov ska trygghetsvandringar genomföras. Nya mötesplatser har skapats i trygga miljöer. Inga trygghetsvandringar har genomförts under året. 9
Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Ska erbjuda en verksamhet till ingen eller låg kostnad. Fabrikens verksamhet bygger till stor del på ungas deltagande där man gemensamt planerar och genomför projekt. Denna planering inbegriper även ekonomi och pengar ska sökas vid behov. Om verksamheten är av sådan art att avgift ändå måste tas ut ska ledarna 1) ta ställning till om aktiviteten bör genomföras eller 2) meddela deltagarna om aktiviteten i god tid och deltagarna ska ges möjligheter att gemensamt i gruppen arbeta in pengarna. Verksamheterna försöker alltid, där det är möjligt, erbjuda en verksamhet till ingen eller låg kostnad. Genom fondansökningar erbjöd fabriken en semestervecka med aktiviteter i Källängen och en resa till Boda Borg. Genom Mötesplats Bullerbyn erbjuds flera kostnadsfria aktiviteter Med goda kunskaper och kontakter vet anställda inom kultur- och fritid vilka möjligheter till stöd det finns när behov uppstår (t.ex. Majblommekommittén). Nämndens verksamheter behöver bli bättre på att hitta stöd till barn och unga som är ekonomiskt utsatta. T.ex. Kulturskolan signalerar om behov av mer kunskap om majblommekommittén men även om andra sätt för att ge alla samma möjlighet att delta Område 4 - Övrigt Kunskapen om barnkonventionen är relativt god men ska öka. Detta genom att arrangera 4242- konferensen, samarbeta med SKL och andra aktörer delta och arrangera utbildningar och föreläsningar inom området. Kulturskolans verksamhet är viktig för att ge barnen verktyg för att växa som samhällsmedborgare, att vara kreativa och frimodiga. Att våga visa upp sig i någon kulturform, att stå för sina uttryck och sina åsikter. Biblioteket är en viktig verksamhet för att ge alla samma möjligheter till tillgängliga medier, kunskap m.m., parkerna gynnar barn och unga liksom föreningslivet och övriga civilsamhället. 10
Kommunstyrelsen Område 1 - Demokrati Kommunstyrelsen vill få till ett närmare samarbete med ungdomsrådet genom ett ökat remissförfarande. Ungdomsrådet ska få möjlighet att yttra sig över planer och andra större frågor som berör barn och ungdomar Kommunstyrelsen ska genom utbildningar och studiebesök få en bättre bild av barn och ungas behov. I samarbete med skolan har måltidsråd inrättats på kommunens skolor. I måltidsråden har eleverna möjlighet framföra synpunkter och önskemål kring skolmaten. Område 2 - Trygghet Kommunstyrelsen vill öka tryggheten för barn och unga genom planering av tryggare bostadsområden, skolvägar och fritidsområden. Barns behov ska beaktas i remissvar till planarbetet, exempelvis när det gäller gång- och cykelvägar, belysningar och öppna ytor. Nämnden ska även arbeta för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet i kommun samt anordna säkra transporter till och från skolan. Område 3 - Ekonomiskt utsatta barn Kommunstyrelsen vill underlätta för barn och unga som lever under knappa ekonomiska förhållanden genom att planera alternativa bostadsområden med bland annat hyresbostäder. Område 4 - Övrigt Kommunstyrelsen vill lyfta fram planering av tryggare bostadsområden, skolvägar och Fritidsområden, samt att följa upp att kraven på tillgänglighet och säkerhet efterlevs. 11
Nyckeltal - utvalda faktorer för att spegla ungas hälsa och levnadsvillkor i Vimmerby 1. Delaktighet och inflytande I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på inflytande och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa (Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 1.1 Hur stor möjlighet tror du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel elever i % som svarat mycket stora eller ganska stora möjligheter. 2009 2012 År 8 15,0 12,8 Gy 2 12,2 28,4 Källa: Lupp 2009, 2012 1.2 Antal föreningar med rapporterad ungdomsverksamhet samt totalt medlemsantal 2011 2012 2013 2014 Antal föreningar 41 41 38 36 Medlemsantal 2899 3278 3187 3326 Källa: Vimmerby 12
2. Barn och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets välbefinnande. Centrala faktorer för barns och ungas hälsa är förhållanden i barnets familj, barnets relationer till vänner och till andra i barnets omgivning. Andra betydelsefulla faktorer är miljön i bostadsområdet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och fritiden, samt förhållanden som berör barnets levnadsvanor och utvecklingsmöjligheter, inte minst utformningen av lokalsamhället och dess utbud av kulturverksamhet (Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik) 2.1 Gymnasiebehörighet. Andel elever i % som gått ut grundskolan med grundläggande behörighet att söka till gymnasiet. 2010 2011 2012 2013 Vimmerby 84 86 84 92 Efter kön Pojkar 85 85 79 91 Flickor 83 88 90 93 Källa: Registret över slutbetyg, SCB (Max 18, barnombudsmannen) 2.2 Personaltäthet* Antal barn per årsarbetare. 2010 2011 2012 2013 Förskola 5,1 5,1 5,0 5,1 Fritidshem 23,0 20,5 18,0 18,2 Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket. Bearbetningar av SCB (Max 18, Barnombudsmannen) *Eftersom ingen hänsyn tagits till barnens vistelsetid i fritidshemmet medan motsvarande hänsyn tagits för personalen, kan antalet barn per årsarbetare vara överskattat. 2.3 Lärartäthet Antal anställda pedagoger per 100 elever 2010 2011 2012 2013 Grundskola 8,7 8,3 8,6 9,0 Gymnasium 9,2 9,7 9,4 7,2 Särskola 20,3 22,4-34,5 Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket. Bearbetningar av SCB (Max 18, Barnombudsmannen) 13
2.4.1 Barn i ekonomiskt utsatta familjer Andel barn i % ekonomiskt utsatta familjer* 2009 2010 2011 2012 Vimmerby 19 19 19 19 Källa: Inkomst och taxeringsregistret (IoT), SCB, max 18 barnombudsmannen *Indikatorn visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomst. Indikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från att mäta absolut ekonomisk utsatthet som mäter den faktiska ekonomiska standarden. 2.4.2 Har det hänt att du inte kunnat köpa något du vill ha och som många andra i din ålder har för att du inte haft råd? Andel unga i %. Ja, flera gånger Ja, en gång Nej År 8 11,4 21,4 67,1 Gy 1 26,3 17,8 55,9 Källa: Lupp 2012 2.4.3 Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Andel unga. Ja Nej År 8 7,8 92,2 Gy 1 15,6 84,4 Källa: Lupp 2012 2.5 Hur nöjd är du i största allmänhet med ditt liv när det handlar om följande? Andel unga i % som svarat ganska eller mycket nöjd. Din hälsa År 8 83,0 83,0 Gy 1 74,9 82,6 Källa: Lupp 2012 Ditt liv i sin helhet 2.6 Hur trivs du i skolan? Andel i % efter kön. Dåligt Ganska bra Mycket bra Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 4 0 0 28 27 72 73 År 8 5 1 30 32 66 67 Gy 1 0 3 18 16 82 82 14
Källa hälsoprofiler för åk 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2013/14 2.7 Sover du för det mesta gott? Andel i % efter kön. 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej År 4 95/5 96/4 98/2 96/4 98/2 92/8 År 8 95/5 100/0 91/9 97/3 98/2 97/3 Källa hälsoprofiler för åk 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2.8 Känner du dig ledsen eller nedstämd? Andel i % efter kön 2013/14. Ibland Ofta Sällan Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 4 27 16 2 0 71 84 År 8 50 23 2 1 48 76 Källa hälsoprofiler för åk 4 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2.9 Hur mycket finns det att göra på fritiden? Hur mycket fritid har du? Andel unga i %. Väldigt mycket alt. mycket att göra 2009* 2012 59,7 35,5 Lagom med fritid alt. för lite fritid 88,4 87,7 Källa Lupp 2009, 2012 *2009 ställdes frågan till år 1-3 på gymnasieskolan 2.10.A Hur trivs du med din fritid? Andel i % efter kön. Mellanstadiet år4 Högstadiet år8 Gymnasiet år1* 2012/2013 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Dåligt 0 1 0 2 0 2 Ganska bra 12 12 29 26 37 33 Mycket bra 88 86 71 73 63 65 Mellanstadiet år4 Högstadiet år8 Gymnasiet år 1* 2013/2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Dåligt 0 0 0 1 0 3 Ganska bra 15 12 28 24 34 35 Mycket bra 85 88 72 75 66 62 15
Källa hälsoprofiler för år 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby *Gymnasiet hade ett extra alternativ att välja på Bra och därför redovisas i den här tabellen alternativen Ganska bra och Bra (se tabell 2.10.B för fördelningen) tillsammans. 2.10.B Hur trivs du med din fritid? Gymnasiet 2013/14, andel i % efter kön. Flickor Dåligt 0 3 Ganska bra 30 29 Bra 4 6 Mycket bra 63 65 Pojkar Källa hälsoprofiler för åk 4, 8 och år 1 på gymnasiet i Vimmerby 2.11 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Andel unga i %. Varje dag Flera gånger i veckan År 8 11,4 57,1 Gy 1 8,6 44,1 Källa Lupp 2012 2.12 Amningsfrekvens Andel barn i % som ammats helt eller delvis vid 4 månader respektive 6 månader 2006 2010 2011 2012 Ammat 4 månader 69,7 68,8 71,7 69,1 Ammat 6 månader 60,0 63,1 57,9 56,0 Källa: Folkhälsomyndigheten databas, socialstyrelsen 2.13 Barn lagförda för brott*. Antal per 1000 barn 2010 2011 2012 2013 Vimmerby 32 15 20 30 Källa: BRÅ (Max 18, Barnombudsmannen) *Indikatorn visar antalet ungdomar mellan 15 och 17 år per 1 000 som är lagförda för brott. Med lagföring avses fällande domar i tingsrätt eller att en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse. 16
3. Sexualitet och reproduktiv hälsa Sexualiteten är en viktig faktor i människors liv för lust och livsglädje. Människors syn på sexualitet formas i samspel med andra och efter det samhälle där man växer upp och lever. Det är biologiska, emotionella, sociala och religiösa faktorer och värderingar som påverkar synen på sexualitet i samhället. Dessa faktorer och värderingar växlar i betydelse under olika åldrar hos respektive individ, hos olika grupper och i samhället över tiden. Hälsorisker förknippade med sexuellt beteende kan förebyggas. Det handlar om dels saklig sexualkunskap, dels att stärka individens egen identitet, självkänsla och förmåga att hantera relationer till andra människor (Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 3.1 Tonårsaborter Aborter per 1000 kvinnor 15-19 år 2006-2010 2007-2011 2008-2012 Aborter per 1000 kv. 19,1 20,2 22,3 Källa Folkhälsomyndigheten databas (socialstyrelsen) 17
4. Alkohol, narkotika, doping, tobak Arbetet med att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, stoppa narkotika, dopning, och inverkan av andra skadliga droger samt minska skadorna av tobaksbruket bör fortsätta. Det är en insats för ökad hälsa, social välfärd och trygghet i samhället. ANDT-politiken bör bygga på visionen om ett samhälle där alla människor ska ha förutsättningar att växa upp och leva utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak (prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken). 4.1 Andel rökande mödrar i % inskrivna till mödrahälsovården 2009 2010 2011 2012 Rökande mödrar 7,0 9,4 6,4 10,1 Källa Folkhälsomyndigheten databas (socialstyrelsen) 4.2 Andel pojkar och flickor som röker, dagligen eller vid enstaka tillfällen i år 8 Källa: Drogvaneundersökning 2008-2014, Vimmerby kommun 18
4.3 Andel pojkar och flickor som snusar, dagligen eller vid enstaka tillfällen i år 8 Källa: Drogvaneundersökning 2008-2014, Vimmerby kommun 4.4 Andel pojkar och flickor som druckit alkohol under det senaste halvåret i år 8 Källa: Drogvaneundersökning 2008-2014, Vimmerby kommun 19
4.5 Andel pojkar och flickor som druckit alkohol 2-3 gånger i månaden eller mer i år 8 Källa: Drogvaneundersökning 2008-2014, Vimmerby kommun 4.6 Andel pojkar och flickor som får alkohol av sina föräldrar i år 8 Källa: Drogvaneundersökning 2008-2014, Vimmerby kommun 4.7 Andel i % av elever i år 2, gymnasiet som angett att de använt narkotika Ja, flera gånger Ja, ett fåtal gånger Ja, en gång Nej Använt narkotika 4,6 4,6 8,5 82,4 Källa: Lupp 2012 20