Ett magasin från högskolan väst nr 2 november 2011

Ett magasin från högskolan väst nr 2 november 2011 Forskare experimenterar med polis, ambulans och räddningstjänst Unik mäklarutbildning igång Räkna med bättre mattekunskaper Nätverksbyggare Norén på plats i rektorsstolen

Senast vi sågs var det vår och i mångt och mycket väntans tider. Många av de beslut som låg i luften för Högskolan Väst har nu landat. Och med minst sagt maximal utdelning! Nu knarrar det snart under fötterna och bistrare tider är i antågande. Vi brottas just nu med kraftiga sparbeting. Förändring är sannerligen ett konstant tillstånd! Förändring är ett konstant tillstånd Vi gläds åt att vi som en av åtta högskolor och universitet i landet fick examens tillstånd på samtliga fyra nivåer inom den nya lärarutbildningen. Anna Hallberg Sedan sist kan vi glädjas åt två nya forskarexamens tillstånd, inom produktionsteknik och inom arbetsintegrerat lärande. Inom kort kommer vi att ha våra egna doktorander i huset fantastiskt! Läs mer om detta inne i magasinet. Vi gläds också åt att vi som en av åtta högskolor och universitet i landet fick examenstillstånd på samtliga fyra nivåer inom den nya lärarutbildningen. Också det finns det mer om inne i magasinet. Vi välkomnar också såväl ny rektor, Kerstin Norén, som ny prorektor Jan Theliander. En ny ledningsduo är sjösatt. Du hittar bilder från rektorsinstallation samt en personlig intervju med Kerstin i detta nummer. Nuläget är alltså bekymmersamt då vi i höstens budgetproposition är ålagda att spara cirka 50 miljoner de närmsta tre åren. Naturligtvis drabbar det vårt utbud och påverkar vilka utbildningar vi ska ge framöver. En beskrivning av läget hittar du längre fram i magasinet. Tack läsare! I samband med utgivningen av det senaste numret av högskolans magasin Västpunkt i juni i år genomfördes en läsarundersökning. Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget SKOP i form av telefonintervjuer och 400 mottagare intervjuades. Magasinet Västpunkt utkommer med två nummer per år och skickas till alumner, samarbetspartners, politiker, beslutsfattare och myndigheter. Totalt skickas det ut till cirka 10 000 läsare. Det stora flertalet av er har inte själva aktivt valt att prenumerera på Västpunkt utan får den på grund av den funktion ni har eller för att ni har varit studenter hos oss. Resultatet av undersökningen visar framför allt tre saker. Västpunkt är välkänt hos läsarna, det är en hög andel av mottagarna som läser det och det har en mycket hög trovärdighet. Förstås känns detta mycket bra! Detta särskilt med tanke på att magasinet kommer ut så pass sällan och att ni som får det inte själva valt det. Tack läsare! Tack också för de tips på förbättringar som ni bidragit med! Redan i detta nummer hittar ni fler kortare artiklar och fler smånyheter något som flera av er eftersökte. Hoppas ni får en trevlig lässtund! Anna Hallberg Redaktör vastpunkt@hv.se 2 Västpunkt Nr 2 november 2011 Magasin från Högskolan Väst, ISSN 1653-462X. Postadress 461 86 Trollhättan. Redaktör Anna Hallberg, tel 0520-22 31 52, e-post vastpunkt@hv.se. Fotografer Kristoffer Hedberg, Andreas Johansson, Patrik Johäll, Lena Lindhé, Andreas Olsson, David Sjöqvist, Charlotta Sjöstedt, Robert Svensson. Grafisk form Profil Communication. Produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst. Tryck Litorapid. Upplaga 12 500 ex. Västpunkt är högskolans tidning som vänder sig till alumner, samarbetspartners och personal. Adressuppgifterna till Högskolan Västs alumner är hämtade från Högskolan Västs studieregister LADOK. Tidningen går också att läsa på www.hv.se/vastpunkt Omslagsbild Andreas Olsson.

Innehåll Rätt att examinera doktorer ger ny mental inställning...4 Skolbarn spelade mattespel med högskolans forskare...6 Intensivt arbete med att hantera neddragningar...7 Nu har Högskolan Väst alla lärarutbildningar på menyn...8 Notiser...10 Rektors ord...11 Unik mäklarutbildning igång på Högskolan Väst...12 Blåljusorganisationer gör ett lyft tillsammans...14 Räkna med bättre mattekunskaper...16 Nytt om namn på Högskolan Väst...18 Nu ska forskning och innovationer göra större nytta...19 Välkommen rektor Kerstin...20 Nätverksbyggare Norén på plats i rektorsstolen...21 Notiser...22 Högskolan Väst blir nav i nationellt arbete för att främja hälsan...23 Livet efter studierna Hon driver hälsoföretag med passionerat engagemang...24 Alumn nytt...26 Gästtyckaren Åsa Torstensson...27 3

Rätt att examinera doktorer ger ny mental inställning Högskolan Väst blir först i världen med en forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande. I juni i år beviljade Högskoleverket en ansökan om detta och i augusti fick högskolan även rätt att examinera doktorer inom produktionsteknik. Text Ragnhild Larsson foto Andreas Olsson Doktorander får inblick i industrins tänk Redan om några år kan Högskolan Väst examinera sin första doktor i produktionsteknik. Nu måste vi visa att vi är bra, att vi räknas. Vi vill fortsätta bygga den här verksamheten så att den blir nationellt och internationellt känd, så att det blir status att doktorera här, säger Anna-Karin Christiansson. 4 Anna-Karin Christiansson är docent i produktions teknik och biträdande föreståndare för forskargruppen Produktionsteknik Väst. Forskningen inom området produktionsteknik på Högskolan Väst handlar framför allt om produktionsprocesser i verkstadsindustrin och de flesta projekten har som övergripande mål att minska belastningen på miljön. En inriktning studerar själva processerna; termisk sprutning, svetsning och skärande bearbetning. Inom den andra inriktningen är forskningen inriktad på hur man automatiserar processerna. I båda fallen används avancerade modeller och simuleringsteknik i kombination med experimentella metoder, för att förstå bakomliggande samband och för att vidareutveckla tekniken. Idag examineras Högskolan Västs doktorander av andra lärosäten. Genom åren har vi byggt upp ett gott samarbete med dessa lärosäten och det vill vi förstås fortsätta med, även om vi nu kan examinera våra egna doktorer, säger Anna-Karin Christiansson. En fördel för doktoranderna på Högskolan Väst, är det avancerade produktionstekniska forskningslaboratoriet som finns på Produktionstekniskt Centrum (PTC), där högskolan samverkar med bland andra Saab Automobile och Volvo Aero Corporation. Genom PTC får doktoranden en unik inblick i hur industrin tänker i olika produktionstekniska frågeställningar.

Från pedagogisk idé till eget forskningsområde Högskolan Väst kommer att utbilda doktorer inom området arbetsintegrerat lärande. Jag tycker att det är fantastiskt att vi har skapat ett unikt forskningsområde, säger Marie Hjalmarsson, doktor och universitetslektor i pedagogik. Arbetsintegrerat lärande, AIL, har sedan länge varit en pedagogisk profil på Högskolan Väst, när det gäller utbildning och forskning. Nu har Högskolan också fått examensrättigheter för forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande. Till en början kommer man att anta doktorander till ämnena informatik och pedagogik med inriktning mot AIL. Målet är att skapa den bästa tänkbara forskningsmiljön, så att doktoranderna utvecklas på bästa möjliga sätt så att vi får så bra avhandlingar som möjligt. Det är ju avhandlingarna som till syvende och sist formar forskningsområdet, säger Marie Hjalmarsson. AIL med pedagogik som ämne handlar om lärandets villkor och lärprocesser, om pedagogiska frågeställningar i arbetslivet, som vilka villkor som finns för lärande i arbetslivet och vilka konsekvenser det arbetsintegrerade lärandet har i arbetslivet. Definitionen av arbete omfattar vanligt lönearbete, men också ideellt arbete och arbetslöshet. Informatikämnet inom AIL är fokuserat på användning och utveck Fler studenter blir inspirerade att börja forska Examinationsrätten är utvecklande för våra forskare, jättebra för regionen och för högskolan. Det kommer att påverka attityden hos studenterna och upplägget av studierna, säger Stefan Christiernin, studierektor för forskarutbildningarna. Stefan Christiernin menar att högskolan nu kan konkurrera på lika villkor med andra högskolor och universitet. Han tror att högskolans profil, det arbetsintegrerade lärandet, och de intressanta forskningsinriktningarna attraherar forskarstuderande. Det ger studenterna möjlighet att gå hela vägen från grundutbildning till doktorsexamen, som är den högsta utbildning du kan få. Om man vill ha ett fantastiskt arbetssätt, oavsett ämne och ling av IKT, informations- och kommunikationsteknologi i relation till arbete och hur IKT kan stödja lärprocesser i arbetslivet. Marie Hjalmarsson märker att det finns ett stort intresse av att ta reda på hur förändringar i arbetslivet går till och hur vi kan skapa ett bättre arbetsliv. Att AIL nu blir ett eget forskarutbildningsområde, betyder jättemycket. Från att ha varit en pedagogisk idé så är det nu ett eget område med utbildning på forskarnivå. internationell spets så ska man komma hit och forskarstudera. Inom produktionsteknik arbetar vi till exempel inom en AILplattform där högskolan och näringslivet samproducerar kunskap. Vår forskning inom produktionsteknik är internationellt konkurrenskraftig, menar Stefan Christiernin. Inom området arbetsintegrerat lärande använder man sig av själva arbetssättet i forskarutbildningen, men man forskar också på hur man kan utveckla och förbättra det arbetsintegrerade lärandet. Om man förbättrar det här fantastiska arbetssättet, så kan det komma hur många som helst till gagn. Stefan Christiernin tror inte att de första doktoranderna kommer att förändra allt över en natt, men han menar att examinationsrätten kommer att leda till en annan mental inställning, på samma sätt som när Sverige kvalade in till fotbolls-em. Det lockar fler unga att börja spela fotboll. Nu kommer fler studenter på grundnivå att bli inspirerade att börja forska. FORSKARUTBILDNING Fyra- till femårig utbildning med anställning som doktorand med vanligtvis 80% forskning och 20% undervisning. 240 högskolepoäng (kurser samt avhandling) Ger doktorsexamen Kräver grundläggande behörighet genom avlagd examen på avancerad nivå eller avslutade kurser på minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 poäng på avancerad nivå eller motsvarande. 5

6 med högskolans forskare Vad ni är smarta! Forskaren Lena Pareto berömmer barnen i klass tre från Skogshöjdens skola i Trollhättan. De spelar mattespelet Rutiga Familjen tillsammans. Rutiga Familjen är resultatet av Lena Paretos forskning. Genom spelet vill hon uppmuntra barns upptäckarglädje.lena Pareto är en del av Text Anna Hallberg Foto David Sjöqvist Låna en forskare som genomförs i anslutning till ForskarFredag. Där får mer än 300 skolbarn i regionen besök av forskare från Högskolan Väst. Lena Pareto var en av många aktiva forskare denna dag. Röda, orange och gula rutor I Rutiga Familjen används inte siffror och inte symboler för de fyra räknesätten, utan matematiska begrepp och operationer åskådliggörs på ett mycket mer direkt begripligt sätt. Ental visas som röda rutor, tiotal som orange och hundratal som gula rutlådor. När man spelar kan man se hur tio röda rutor packas ihop och blir en orange. Det ger en mycket bättre grundläggande förståelse för vad siffrorna står för i ett tal som till exempel 222. De tre tvåorna betyder helt olika saker och det är inte alls självklart för en nybörjare. Den grundläggande idén med spelet är att det ska ta tillvara och utveckla barns naturliga förståelse av matematik och att barnen ska ha roligt när de tränar matte. Det som är roligt är oftast mycket lättare att förstå, berättar Lena Pareto. Händer i luften Spelet fungerar det är många ivriga armar i luften framför smartboarden. Genom smartboarden kan alla se spelet och vara Skolbarn spelade mattespel delaktiga. Barnen spelar två åt gången och resten av klassen hejar ivrigt på eller ger förslag på hur spelet ska läggas upp. Eleverna snappar fort hur det går till. Oftast fortare än lärarna. Det är inte alltid de som är duktiga i matte som blir bäst på Rutiga Familjen. Studier visar att elever med ett sämre utgångsläge i matematik lär sig mest i spelet, säger Lena Pareto. Lena Pareto och barnens lärare ger lite taktiska råd emellanåt och försöker få barnen att förklara vad de gör. Det ger viktiga effekter på inlärningen. När man ska förklara tvingas man tänka efter. Innan klassen träffade Lena Pareto hade man pratat om forskning och vad en forskare är. Vi skrev ordet FORSKARE på tavlan och sedan fick barnen rita och berätta vad de fick för tankar. Hur ser de ut? Vad har de på sig? Nu går vi hem och pratar om det vi upplevt och ser om bilden stämmer, berättar Therese Carlsson, en av lärarna som är med. Therese Carlsson tycker det roligt att hennes klass får vara med och att högskolans forskare kommer ut så här. Hon hoppas att barnen förstår att spelet lär dem något. Och att de blivit mer nyfikna på forskning. Hon har märkt att genom att använda ordet forskning så kan spänningen lyftas inför ett arbete. Stunden med Rutiga Familjen har helt klart väckt intresse och nyfikenhet. På vägen ut kommenterar ett av barnen till sin kompis: Du vet väl att du kan spela detta hemma. Det är bara att gå in på rutigafamiljen.se. Studier visar att elever med ett sämre utgångsläge i matematik lär sig mest i spelet.

Intensivt arbete med att hantera neddragningar Högskolan Väst tvingas inför nästa års antagning minska sin volym och ställa in ett antal utbildningsprogram. Detta som en konsekvens av de neddragningar i utbildningsanslag som görs i regeringens budgetproposition. Flera populära program riskerar att ställas in. Det här är beslut som vi Text Lena Lindhé verkligen inte vill fatta. Foto Kristoffer Hedberg Vi har ett högt söktryck till våra utbildningar och skulle mycket väl kunna fylla dessa utbildningar och mer därtill. Men de minskade anslagen från regeringen tvingar oss att krympa utbildningsvolymen med nästan 15% fram till 2015. Det säger rektor Kerstin Norén. Under kommande år minskar anslagen till Högskolan Västs grundutbildning med totalt cirka 50 miljoner kronor. Minskningen beror dels på att de tillfälliga platser som högskolan haft under 2010 och 2011 nu försvinner. Därtill tillkommer ett antal omfördelningar vars konsekvenser inte gick att förutse innan propositionen. Bland annat omfördelas pengar från Högskolan Väst för att finansiera utökad vård- och civilingenjörsutbildning på andra lärosäten. Dessutom drar regeringen in resurser för så kallade nollpoängare studenter som registrerar sig på utbildningar men sedan inter tar några poäng. Dilemmat med icke-presterande studenter är väl känt och särskilt utbrett i distansutbildningarna, men samtidigt en situation som högskolorna i väldigt liten grad kan påverka själva. Vi har i dagsläget inte rätt att avregistrera inaktiva studenter på högskolans initiativ, säger Kerstin Norén. Det bantade utbildningsanslaget innebär att både student- och personalvolymer måste minska. Högskolan Väst är inte ensam om att stå inför stora neddragningar. Flera av de unga högskolorna runt om i landet står inför motsvarande utmaningar. Men reaktionerna kring neddragningarna blir förstås extra starka här i Trollhättan som ju är navet i en redan hårt utsatt region med ett stort utbildningsbehov. Vi kommer att göra allt vi kan för att försöka påverka processen och få gehör för våra argument om att utbildningsvolymen vid Högskolan Väst behöver bibehållas eller utökas, säger högskolans styrelseordförande Jan Nygren. Handlingsutrymme till 31 mars för hotade utbildningar Hög skolans styrelse tog den 12 oktober beslut om utgångspunkter och arbetsgång för neddragningsprocessen. Senare under oktober beslutade rektor om vilka grundutbildningsprogram som skall starta höstterminen 2012. Just nu pågår ett intensivt arbete både övergripande och inom institutioner och övriga arbetsenheter med förberedelser för den stegvisa neddragningen. Under perioden fram till den 31 mars kan institutionerna utreda andra möjligheter att få fortsatt finansiering för de hotade utbildningsprogrammen. Det här är komplicerade bedömningar och det är vettigt att ge lite förlängd tid för att se om vi kan komma vidare med vissa utbild ningar utan att lägga ner dem för gott, säger Kerstin Norén. Inställda grundutbildningar läsåret 2012/2013: Högskoletekniker elkraft 120 hp Kultur- och samhällsanalys 180 hp Ämneslärare årskurs 7 9 270 hp Webmaster 120 hp Programmet Personalekonomi 120 hp gör uppehåll i antag ningen höstterminen 2012 men ska enligt planeringen återkomma höstterminen 2013. Antagningen ställs också in för ett antal av högskolans program på avancerad nivå. Även utbudet av fristående kurser kommer att minska. 7

Nu har Högskolan Väst alla lärarutbildningar på menyn Från och med i höst har Högskolan Väst examensrätt för alla fyra nivåer av lärarutbildning. Högskolan Väst var ett av åtta lärosäten i landet som fick samtliga rättigheter. Det är ett kvitto på att vi har hög kompetens och bra vetenskaplig miljö, säger Lena Sjöberg på Högskolan Väst. Lena Sjöberg, Text Christina Axelson avdelningsledare Foto Bildbyrå + Andreas Johansson på Högskolan Västs avdelning för utbildningsvetenskap och språk, tycker naturligtvis det känns bra att högskolan nu har examensrätt för alla nivåer av lärarutbildningar. De nytillkomna programmen för yrkeslärare och grundlärare för åk 4 6 gör utbudet komplett. Vi har i princip fyllt de olika programmen med studenter för det här läsåret. Det är vi mycket nöjda med inte minst eftersom beskedet om examensrätt för grundlärarutbildningen dröjde en bra bit efter att ansökningstiden gått ut, säger Lena Sjöberg. I höst var ansökningstrycket störst på programmen för förskollärare och grundlärare för åk F-3. Lena berättar att arbetsmarknaden ser extra ljus ut för fritidslärare, förskollärare och yrkeslärare. Läraryrket är generellt sett ett bra val när det gäller möjlighet att få arbete efter studierna. Samarbete med Göteborgs universitet Studenter som ska undervisa på gymnasiet eller i grundskolans åk 7 9 kan i nuläget välja mellan ämnena engelska, svenska och samhällskunskap. Lena Sjöberg förklarar: Vi har ett samarbetsavtal med Göteborgs universitet som gör det möjligt för ämneslärarstudenterna att välja andra ämnen och läsa de kurserna i Göteborg. Tyvärr måste programmet för grundlärare åk 7 9 ställas in nästa läsår, som en följd av att Högskolan Väst får minskade anslag i regeringens nya budget. Men de studenter som påbörjat utbildningen får givetvis gå klart. I praktiken gör det dock inte så stor skillnad, eftersom programmen för grundlärare åk 7 9 och gymnasielärare har mycket gemensamt och man kan komplettera med ämnesfördjupande studier på andra lärosäten. Dessutom får gymnasielärare även undervisa i åk 7 9. Delvis tydligare lärarutbildning Lärarutbildningarnas nya utformning innebär att yrkesrollerna för lärare kan bli tydligare än tidigare. Generellt sett gäller mer konkreta regler för hur många poäng man måste ha för att få undervisa i olika ämnen på olika nivåer. Framförallt gäller det för lärare som ska jobba med barn i årskurserna 4 6. Det är bra, för den tidigare lärarutbildningen var inte så tydligt inriktad på undervisning i de årskurserna, säger Lena Sjöberg. Nytt fokus De nya lärarutbildningarna har ett ökat fokus på skolutveckling, betygssättning och dokumentation. Samtidigt är det mindre fokus på exempelvis allmänpedagogiska kunskaper som skapar förståelse för barns och ungdomars situation i samhället frågor som rör identitet, etnicitet, sociala förhållanden och liknande. Den inriktningen i nya lärarutbildningen känns inte helt bra. Lärare behöver också kunskaper som ger förståelse för barns och ungdomars livssituation. Därför kommer lärarutbildningen på Högskolan Väst även i fortsättningen att ta upp de här viktiga frågorna. 8

Lena Sjöberg, avdelningsledare på Högskolan Västs avdelning för utbildningsvetenskap och språk. Att vara bäst i världen på skolverksamhet borde inte vara viktigare än att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att hantera sina liv på ett bra sätt. Kritisk till ny inriktning för skolan Lena är delvis kritisk till de politiska förändringar som rör skola och utbildning exempelvis det nya betygssystemet som gäller redan från årskurs 6 och de allmänt ökade kraven på dokumentation och granskning. Jag ser en tydlig förskjutning från skolans breda samhällsansvar till en mer resultatinriktad skola. Med fler nationella prov, mer dokumentation och andra mätverktyg blir det mer koncentration på jämförelse och positionering. Skolor konkurrerar med varandra om bästa resultat. Kommuner tävlar. Länder i Europa tävlar. Den trenden märker vi av även i universitetsvärlden. Att vara bäst i världen på skolverksamhet borde inte vara viktigare än att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att hantera sina liv på ett bra sätt. Jag tror snarare det är viktigt att utveckla pedagogiken på ett mer kreativt sätt så att alla barn och ungdomar får med sig viktiga kunskaper hela vägen från förskolan till gymnasieskolan. Lärarlegitimation gäller från 2015 Förutom en helt ny lärarutbildning är det mycket annat som händer i skolvärlden. Från 1 juli 2015 måste alla förskollärare och övriga lärare ha en lärarlegitimation för att få undervisa, men också för att få sätta betyg. Det har väckt många frågor från både yrkesverksamma lärare och dem som utbildar sig till lärare nu. För att få undervisa krävs en lärarexamen mot rätt verksamhetsfält och ämnen. På Skolverkets hemsida kan man läsa om reglerna. Lärarlegitimationen innebär att behovet av utbildningsinsatser för lärare ökar. Det handlar både om reguljär utbildning och om uppdragsutbildning av olika slag. På Högskolan Väst är vi väl förberedda inför detta. Alla nivåer av lärarutbildning finns på Högskolan Väst Högskolan Väst är från hösten 2011 ett av totalt åtta svenska lärosäten som har tillstånd att ge lärarexamen på alla nivåer: Förskollärare grundlärare för förskoleklass till grundskolans åk 3, åk 4-6 och fritidshem Ämneslärare för åk 7-9 och gymnasieskolan Yrkeslärare Nyheter i lärarutbildningarna Förskollärare, 210 hp Utbildningen ger tydligare inriktning mot att arbeta i förskolan. Barnskötare måste utbilda sig till förskollärare för att få lärarlegitimation. Grundlärare, 180-240 hp Utbildningen för lärare till grundskolan är förlängd med ett halvår för att bland annat ge djupare ämneskunskaper i läs-, skriv- och matematikutveckling. Ger grundlärare till fritids och årskurserna 4-6 valfrihet när det gäller undervisning i ämnen som bild och idrott. Utbildningen för fritidslärarna är ett halvår kortare än tidigare och är tydligare inriktad mot arbete i fritidshem. Ämneslärare för åk 7-9, 270 hp ämneslärare för åk 7-9 ska kunna undervisa i två eller tre ämnen, beroende på val av ämneskombinationer. Ämneslärare för gymnasieskola, 300/330 hp Ämneslärare i gymnasieskolan ska kunna undervisa i två ämnen. ämneslärare i gymnasieskolan får också undervisa i grundskolans årskurser 7-9. Yrkeslärare, 90 hp Personer med yrkeskompetens kan nu enklare utbilda sig till yrkeslärare Exempelvis är det lättare att få sina yrkeskunskaper validerade och att kombinera studier med arbete. 9

Årets Co-opföretag Vid en ceremoni den 21 oktober utsågs Parker Hannifin Corporation i Trollhättan till Årets Co-opföretag. Utmärkelsen delades ut för fjärde året och har inrättats för att uppmärksamma arbetsgivare som genom sitt arbete med Co-op* visar på vikten av långsiktighet i samverkan mellan högskolan och arbetslivet. Utmärkelsen syftar också till att lyfta fram den viktiga kopplingen mellan teori och praktik och det mervärde Co-opsamarbetet tillför till utvecklingen av högskolans utbildningar. *Co-op är en förkortning av Cooperative Education och innebär att programstudenter på högskolan varvar studier med avlönade arbetsperioder. Forskning om äldrevård diskuterades Den 9 september hölls kon ferensen Äldres hälsa, vård och omsorg idag och imorgon i Strömstad med föreläsare bland annat från Högskolan Väst. Fyrbodals kommunalförbund, sam arbetsorganisation för 14 kommuner i nordvästra Västra Götaland, var arrangör. Tanken med konferensen var att presentera forsknings- och utvecklingsarbete som pågår i området för att förbättra omvårdnaden av äldre. Cirka 170 personer, många anställda inom äldreomsorgen, deltog. Agneta Hjelm Persäng och Anna Kari Bromander, båda lärare i vård vetenskap på Högskolan Väst, föreläste om en studie om lokala sårvårdsrutiner. Tre magisterstudenter från högskolan föreläste om sina magisteruppsatser. Agneta Hjelm Persäng 10 Samarbete om att utveckla Vänerregionen Högskolan Väst deltar tillsammans med 18 kommuner runt Vänern, Region Värmland, Västra Götalandsregionen och en lång rad andra intressenter i ett projekt som kallas Vänersamarbetet. Det syftar till att utveckla Vänerregionen i miljövänlig riktning på flera olika områden. Attraktiva miljöer för boende, besökare och företag ska skapas. Sjöfart, turism, fiske och förnybar energi ska utvecklas. Högskolan Väst ska tillsammans med Göteborgs universitet och Karlstads universitet samarbeta om forskning med relevans för Vänerregionen. Ny prorektor Jan Theliander, universitetslektor i pedagogik och tidigare prefekt för Institutionen för individ och samhälle, är sedan den 1 juli 2011 ny prorektor vid Högskolan Väst. Han förordnas på sex år och efterträder Marita Johanson som varit prorektor vid högskolan sedan 2000. Jan Theliander kom till Hälsohögskolan Väst i Vänersborg 1999 och anställdes vid HTU, nuvarande Högskolan Väst, år 2000 i samband med samgåendet mellan de båda högskolorna. Han har sin akademiska bakgrund inom pedagogik med inriktning mot arbetslivsfrågor, med fokus på förändring i arbetslivet, och disputerade vid Göteborgs universitet 1999. Innan universitetsstudierna arbetade Jan efter fyraårig teknisk gymnasieutbildning inom industrin i tiotalet år. Jan Theliander, ny prorektor på högskolan Väst.

När jag började som rektor vid Högskolan Väst den 1 september var framtidstron och humöret på topp. Högskolan hade just fått två forskarutbildningsrätter beviljade, antalet studenter i grundutbildningen var större än någonsin, utbildningarna av hög och gedigen kvalitet, eftersökta och med goda resultat för relevant anställning av våra examinerade studenter. Situationen såg ljus ut, även om det fanns orosmoln vid horisonten i form av indragning av tillfälliga platser. Tre veckor senare blev läget ett annat. Regeringens budgetproposition innehöll stora neddragningar inom grundutbildningen, framför allt inför 2012 men även för de följande tre åren. Totalt förlorar högskolan närmare 14% av sina grundutbildningsmedel till 2015, vilket är en av de högsta siffrorna i landet. Orsaken är främst att vi tagit emot proportionellt sett extra många utbildningsplatser för 2010 och 2011, platser som regeringen inrättade 2009 för att hantera den ekonomiska krisen. I de kommande årens arbetsmarknadspaket ingår inte högskoleplatser, däremot många fler platser på yrkeshögskola/folkhögskola. Argumentet är att dessa platser leder till jobb, men det gör faktiskt våra utbildningar också, i minst lika hög grad! Och dessutom är de påbyggnadsbara inom konceptet livslångt lärande! Mer långsiktigt planerar regeringen inte för utbyggnad av högskoleplatser, men för omfördelning från nyare och mindre lärosäten till äldre och större. Dyra utbildningar som läkare, tandläkare och civilingenjör byggs ut vid större universitet och medel till detta tas från nyare lärosäten. Vi får alltså räkna med en framtid som ett mindre lärosäte än idag. Vi ska dock bibehålla vår goda kvalitet och vårt täta samarbete med det omgivande samhället, inklusive förstås våra alumner, för att fortsätta vara samhällsrelevanta och erbjuda god kvalitet i så stor utsträckning som vi får. Vår forskning är fortsatt lyckosam med att dra in konkurrensutsatta externa forskningsmedel en indikation på god kvalitet. Att delta i nationella och internationella samarbeten är också viktigt både för att stämma av kvalitetsnivåer inom både forskning och utbildning och för att vår expertis och våra kunskaper ska bli kända, och det tänker jag som rektor utveckla ytterligare. Kanske kan det till och med leda till att vi framöver kan tillåtas att växa därför att det är ordentligt känt i vida kretsar att det vi bidrar med är mycket bra! Jag välkomnar allt stöd från omgivningen i det arbetet! Kerstin Norén Rektor 11

Unik mäklarutbildning igång på Högskolan Väst Nu kan man läsa till försäkringsförmedlare på Högskolan Väst. Det är unikt i landet. Det är en av tre inriktningar på utbildningen Mäklarekonom. Man kan också bli fastighetseller finansmäklare. Första årskullen är igång och man kan säga att starten för den nya utbildningen Mäklarekonom blev lyckad. 12 Det var nästan 1 100 Text Anna Hallberg sökande till 50 platser. Foto Andreas Olsson Programmet hade en av de högsta antagningspoängen på Högskolan Väst denna höst. Att utbildningen är ny är dock en sanning med modifikation. Tidigare fanns en tvåårig fastighetsmäklarutbildning men för att ge studenten en bredare bas la man till ett år och fler valmöjligheter. Bo Lind som är programansvarig på Högskolan Väst, berättar att det finns flera skäl till att man valt att bredda och förlänga utbildningen när man gjorde om utbildningen inför detta läsår. Det utbildas många fastighetsmäklare idag, men omsättningen i yrket är relativt stor. Det är ett ganska tufft yrke med helg- och kvällsarbete. En treårig ekonomutbildning gör det lättare att gå vidare till angränsade branscher, som till exempel bankvärlden. Det ger studenten alternativ i framtiden.

Tre inriktningar Läser man Mäklarekonomutbildningen finns det alltså möjlighet Jag tror att chansen att snabbare jobba sig upp i branschen är större att jobba både som försäkringsförmedlare och finansmäklare om du gått den här treåriga mäklarekonomutbildningen, säger Martin Wikman (till höger) här tillsammans likväl som fastighetsmäklare. Det med studiekompisen Sofia Palmdahl finns en god arbetsmarknad för och programansvarige Bo Lind. samtliga tre inriktningar. Finansmäklarinriktningen är särskilt an passad för dem som vill arbeta inom bankväsendet, kanske som ränteanalytiker eller värdepappersmäklare. En försäkringsförmedlare ger råd om vilka försäkringslösningar som passar den enskilde och kan jobba i ett försäkringsbolag men även vara egenföretagare och jobba som konsult. Det har tidigare saknats en akademisk utbildning inom försäkringsområdet. Redan för 10 år sedan när jag var med och byggde upp Fastighetsmäklarutbildningen i Borås fanns det starka önskemål från försäkringsbranschen om just en sådan här utbildning. Men sedan dess har inte mycket hänt. Förrän nu, säger Bo Lind. Lyssnande av branschens åsikt I den första omgången studenter är det jämnt fördelat mellan killar och tjejer och den typiske studenten är mellan 22 och 23 år. Hälften kommer från Göteborgstrakten, resterande från kommunerna närmast Trollhättan och en handfull har flyttat hit från andra delar av Sverige. Martin Wikman, 25 år från Växjö, är en av de nyinflyttade till Trollhättan. Så här säger han om anledningen till det: Jag jämförde Mäklarekonomutbildningen med andra liknande utbildningar men tyckte denna var bättre när den gav en examen i nationalekonomi. Jag tror jag har mer nytta av nationalekonomi än av byggteknik som oftast är basen på andra ställen. Martin Wikman berättar att han ringde runt till flera arbetsgivare inom branschen för att höra vilken kompetens de ansåg var bäst. Flera av dem sa att innehållet i Mäklarekonomutbildningen verkade mycket bra. Att utbildningen är helt ny är inget som bekymrar Martin Wikman. Han ser det bara som en möjlighet att kunna påverka. Utåtriktat jobb med bra lön Av naturliga skäl är fastighetsmäklare det som flest känner till när man pratar om yrket mäklare. Men oavsett vad man mäklar är det ett utåtriktat jobb med mycket sociala kontakter och möjlighet till en bra inkomst, enligt Bo Lind. Om man skulle fråga klassen varför man sökt utbildningen är det just detta man troligen trycker på. Man vill ha ett socialt jobb där man träffar mycket människor, man vill tjäna mycket pengar och så är man allmänt intresserad av hus. Dessa svar stämmer väl in även på Martin Wikman. Han sökte till utbildningen för att han vill bli fastighetsmäklare. Det som lockar honom med yrket är att det är ett rörligt jobb som är omväxlande och man får träffa människor på deras hemmaplan. Eftersom jag jobbat med telefonförsäljning i flera år känns det som jag som mäklare tar försäljningen till en högre nivå. Man får lägga ner mer tid och energi på den enskilde kunden. Alla läser samma de första två åren Även om Martin Wikman vet vilken inriktning han vill välja redan nu så har han tid att fundera. De första två åren av utbildningen läser alla gemensamt och först till tredje året väljer man inriktning. Jag tror det kommer att ge mig en förståelse för hela branschen. Vi får redan nu nosa på alla tre områdena. Det är aldrig dåligt att vara bred. Plus att jag har möjlighet att plugga vidare om jag tröttnar på att mäkla hus. Under de två första åren läser man sådant som alla som ska mäkla eller vara mellanman mellan två parter behöver. Det handlar om företagsekonomi, beskattningsrätt, nationalekonomi, juridik och kommunikativ kompetens med mera. När man sedan väljer inriktning är kurserna skräddarsydda just för valt område. Tanken är att studenterna ska knyta många branschkontakter under utbildningen för att ha lätt att ordna praktik på somrarna. Arbetslivskontakter får man också via projektarbeten och man vill också engagera studenterna i branschdagar eller liknande. Det finns redan samarbete med branschen och studenterna har bland annat fått träffa Länsförsäkringar, som har verksamhet inom alla de tre yrkesinriktningarna, och Carnegie under första kursen Mäklarens roll och omvärld. Det är fruktansvärt duktiga lärare här! De är engagerade och det märks att de vill få en att förstå. Eftersom jag läst drygt ett år på en annan högskola tidigare har jag lite att jämföra med, säger Martin Wikman. När Martin Wikman tänker sig livet fem år framåt låter det så här: Största bekymret är kanske hur en långhårig hårdrockare som jag ska gå hem som mäklare men bortsett från det har jag varit anställd i ett par år och lärt mig branschen. Nu håller jag på att starta upp min egna mäklarbyrå. Största bekymret är kanske hur en långhårig hårdrockare som jag ska gå hem som mäklare. Mäklarekonom 180 hp Huvudområde: Nationalekonomi Inriktningar: Fastighetsmäklare, Finansmäklare, Försäkringsförmedlare Yrkesområden: Ett flertal yrkesområden där ekonomisk och juridisk kompetens efterfrågas. Exempelvis inom fastighets-, försäkrings- eller finansbranschen. 13

Det ligger ett vapen i den krockade Forden och en skruvmejsel sitter i tändningslåset. Men just nu har polisen Lukasz Chmaj ett annat fokus. Han sitter i baksätet och håller försiktigt den nackskadade förarens huvud i sina händer. Stilla, alldeles stilla, tills andra kan ta över. Text Charlotta Sjöstedt Foto Andreas Olsson Den misstänkte är vid medvetande, men har varit avsvimmad och har känselbortfall i händer och fötter. Det ser ut som en singelolycka, som att han ensam kört in i en stillastående bil. Men man kan inte veta om någon annan misstänkt lurar i omgivningarna. Lukasz Chmajs kollega Malin Rämö undersöker området. Samtidigt har hon radiokommunikation med räddningstjänst och ambulans som är på väg. Det är en råkall höstdag och en dyster stämning vilar över de båda bilarna som är färdiga för skroten. Det här är vardag för Lukasz och Malin och kunde varit verklighet. Men det är en övning. Det ovanliga är att övningen också är ett forskningsexperiment och att det är andra gången idag som de övar exakt samma sak. Långsiktigt arbete 2007 startade forskarna Johan Berlin och Eric Carlström på Högskolan Väst ett forskningsprojekt om samverkan på olycksplatser. De fann en hel del brister. De upptäckte också att det som kallas samverkansövningar egentligen inte fokuserar på samverkan. Poliser, ambulanspersonal och räddningstjänst gör alla sina uppgifter, men ofta var för sig. Man kommunicerar inte tillräckligt och man missuppfattar varandra. Ett exempel är att organisationerna har Blåljusorga gör ett lyft olika symboler och beteckningar för att visa vem som för befäl. Det behövs alltid snabba beslut på en olycksplats, men här uppstår problem. Befälen hittar inte varandra riktigt och det leder till oklarheter, som i sin tur förlänger olycksarbetet, säger Eric Carlström. Johan Berlin och Eric Carlström leder nu ett nytt forskningsprojekt där syftet är att göra något åt problemen. De har konstruerat en helt ny typ av samverkansövning. Idén är att man ska öva på ett vardagligt olycksscenario, men verkligen fokusera på samspelet mellan de tre organisationerna. Först gör man övningen en gång, sedan får de som agerar själva komma fram till vad som kunde gjorts bättre. Efter det genomför de exakt samma övning en gång till och får en chans att göra annorlunda. Dagens övning är ett test på om det här kan fungera. I morse innan det hela drog igång var Johan och Eric ganska nervösa. Vår mardröm är att man hamnar i en ofelbarhetskultur och säger, nä, vi gör inga misstag. Då kan vi packa ihop och gå hem, då är det här meningslöst, säger Eric. Vår mardröm är att man hamnar i en ofelbarhetskultur och säger, nä, vi gör inga misstag. tillsa 14

nisationer mmans Omgång ett Första övningsomgången genomförs till synes utan problem. Det som ska uträttas blir uträttat. Men i hög utsträckning gör var och en sitt och man pratar inte överdrivet mycket med varandra. Den som för tillfället inte har en egen arbetsuppgift håller sig i bakgrunden. Eller som någon senare uttrycker det: Det är dumt att knö sig in. Det är bättre att låta de andra jobba ifred. Efter övning nummer ett är det gemensam genomgång av vad som hänt. Ingen ger pekpinnar till övningsdeltagarna och talar om vad de gjort fel. De får istället själva en chans att tänka igenom vad de kunde gjort annorlunda. Eric Carlströms farhågor besannas inte. Det visar sig vara lätt för övningsdeltagarna att vara självkritiska när de vet att de kommer att få en andra chans. Man listar noggrant brister i kommunikationen och missade tillfällen att ge någon annan ett handtag. Ett problem var att det var otydligt hur lyften och förflyttningen av den skadade skulle gå till och vem som egentligen förde befäl under den här operationen. Poliserna säger också att de borde informerat de andra bättre om att den skadade var misstänkt för brott. Räddningstjänsten och ambulanspersonalen inser att de ibland har en naiv inställning till kriminella. Ambulanspersonal betraktar alla skadade som värnlösa patienter. Men de kan få en kniv i magen, säger Eric Carlström lite tillspetsat. Omgång två Efter genomgången är det dags för andra ronden av övningen. Eric Carlström och Johan Berlin trampar omkring i bakgrunden som observatörer. Det är ganska självklart att en övning som upprepas kommer att gå bättre. Det intressanta är på vilket sätt den går bättre. Den första iögonfallande skillnaden är att polisen Lukasz Chmaj kliver över en organisatorisk gräns och gör en sjukvårdande insats genom att hålla den skadades huvud tills räddningstjänsten kommer. Ingen av poliserna gjorde det i första omgången. Ambulanspersonal betraktar alla skadade som värnlösa patienter. Men de kan få en kniv i magen. När brandbil och ambulans också har kommit beslutar man sig för att klippa loss taket på bilen. Då kan den skadade lyftas rakt upp och ut utan att rygg och nacke behöver vridas. Vindrutorna krossas medan en brandman sitter tillsammans med den skadade under en filt inne i bilen. Taket tas loss och lyfts undan. Scenen ger mycket mer intryck av myrsamhälle den här gången. Alla är i verksamhet. Ingen står och avvaktar. Alla pratar med varandra och verkar veta precis vad de ska göra. Samordnat lyft För att lyfta ut patienten ur bilen används en speciell bår som är helt stel. Lyftet den här andra gången blir en ren uppvisning. På uniformerna kan man se vilka som är brandmän respektive poliser och ambulanspersonal, men de arbetar som en kropp. I fullständig harmoni, lugnt och metodiskt genomför de det komplicerade lyftet rakt upp ur förarsätet, bakåt genom de vassa resterna av bilen och bort till ambulansbåren. Johan Berlin och Eric Carlström kan andas ut. Det här gick riktigt, riktigt bra. Nu ska de jobba vidare med övningskonceptet. Och de ska ta reda på om det nya sättet att öva också leder till att det blir mer samverkan i verkliga livet. Det skulle spara liv i skarpa lägen. Forskare på Högskolan Väst organiserar experimentella olycksövningar. Här deltar polis, ambulans och räddningstjänst från Trollhättan. Syftet är att de ska samverka bättre. 15

Räkna med bättre matteku Nej, eller jo förresten, nu vet jag. Så här! Matteböcker, pennor och miniräknare och fullt med folk i räknestugan på Högskolan Väst. Pannor läggs i djupa veck och frustration varvas med aha-känslor. Läs om hur högskolans studenter hjälper gymnasieelever i ett framgångsrikt matteprojekt där alla är vinnare. Klockan är halv fem och lugnet lägrar sig på campus Text Robert Svensson Foto Andreas Olsson efter dagens pulserande studentliv. Men det är inte lugnt överallt. I två salar är det full aktivitet. Runt 80 gymnasieelever från Magnus Åbergsgymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan är frivilligt här för att hitta mentorer som ska hjälpa dem med matematiken under hösten. Hitta din mentor Det här är uppstarten för höstens matematikövningar. Framme vid tavlan står Hanna Runesson, Ruba Said och Malin Ahnstedt som är projektkoordinatorer för Intize Trollhättan. Hanna hälsar alla välkomna. Hanna läser själv tredje året på Industriell ekonomi. Nu gäller det för adepterna, alltså gymnasieeleverna att hitta en mentor, det vill säga en högskolestudent. Alla mentorerna presenterar sig och berättar vad de läser för utbildning på högskolan. De kommer från flera olika program; elkraft, maskiningenjör, industriell ekonomi, lantmäteriingenjör och lärarprogrammet. Spänd förväntan, tysta men ivriga diskussioner, småprat. Efter en stund börjar det formera sig grupper, en mentor med fem till sex adepter i varje grupp. Matteböcker slås upp, linjaler och miniräknare tas fram. Nya diskussioner. Nu börjar det. Många gymnasieelever behöver hjälp med matematiken. Syftet med projektet är att få ungdomar intresserade av matematik och öka deras kunskaper. Det ger också en ökad självkänsla och bättre förutsättningar inför framtiden, säger Hanna och fortsätter: 16 Inga Kovacevc och Sofia Jonasson från Magnus Åbergsgymnasiet får hjälp av mentorn Daniel Holmedal. Daniel går andra året på programmet maskiningenjör, produktutveckling med design. Det är roligt att lära ut matematik och här får jag se nyttan med matten, säger Daniel.

nskaper Vi ska hjälpa dem med deras frågor, det här är inte bara en läxhjälp. Vi kommer också att ha tankenötter att diskutera under mentorträffarna. Adepterna kommer att få lösa problem tillsammans och det är ett bra sätt att öva teamarbete. Vi ska göra uppgifterna utmanande, men alla ska känna att man klarar av uppgifterna. Johan Axelsson är ny mentor Johan Axelsson är ny frivillig mentor i höst. Han läser andra året på högskolans lärarprogram med inriktning mot matematik på gymnasienivå. Han kommer att träffa sina sex adepter varje tisdag under hösten. Jag vill prova på att vara mentor. Det är en bra erfarenhet och det är nyttigt att få jobba i mindre grupper. Det är också ett sätt för mig att testa hur man kan lära ut saker på ett pedagogiskt sätt. Mentorsgrupper och räknestugor under hösten Utöver mentorsgrupperna kommer vi också att ha en mattejour eller drop-in-räknestuga på campus, där alla gymnasieelever kan sitta och räkna i sina matematikböcker och få hjälp av både mentorer och lärare på högskolan. Vi anordnar även träffar för mentorerna där vi diskuterar mentor- och ledarskap. Syftet med träffarna är att både gamla och nya mentorerna lär känna varandra, berättar Hanna Runesson. Projekt Intize Trollhättan fortsätter så långt det går och man siktar på att fortsätta till våren. Tanken är att projektet ska löpa vidare. Vi har därför bildat en ideell förening som heter Math4future. Det gäller för oss att hitta sponsorer och kunna stå på egna ben, säger Hanna. Sverige efter i matematiken Svenska skolelever måste bli bättre på matematik. Den bedömningen gör Sveriges kommuner och landsting, SKL. Sverige sjunker på den internationella PISA-rankningen där elevers kunskaper mäts på global nivå. Fahimeh Nordborg är matematikoch datalärare på Nils Ericsonsgymnasiet och initiativtagare till Intize i Trollhättan som startade upp i våras. Hon är också verksamhetsansvarig i den nya styrelsen för Math4future. Många har problem med matten och vi måste göra någonting åt detta. Jag hör bara positiva saker om Intize, från både elever, föräldrar och lärare. Vi vill kunna erbjuda denna kostnadsfria tjänst för alla skolor i Trollhättan. Det är viktigt med samverkansformer mellan Trollhättan och Högskolan Väst, där vi kan få en vinnavinna-situation. Vi kommer också hitta en form av verksamhet från gymnasiet till våra grundskolor. Då kan våra gymnasielever vara mentorer för grundskoleelever. Mattesatsning behövs och måste göras i god tid under våra barns skolgång. Så tycker vi: Emelie Lundgren är 17 år och läser mediaprogrammet på Magnus Åbergsgymnasiet. Det här är en jättebra möjlighet för mig eftersom jag i framtiden vill läsa matte på högre nivå. Nu under hösten vill jag veta mer om grafer och koordinatsystem. Zahra Zainel är 15 år och läser naturvetenskapligt program på Nils Ericsonsgymnasiet. Hon kommer att gå på räknestugorna under hösten. Det här är jättebra, mycket bättre än att sitta själv därhemma. Här får jag svar på mina frågor. Mohammad Bijami är 16 år och läser naturvetenskapligt program på Nils Ericsonsgymnasiet. Man blir lite slö i huvudet efter sommaren. Det är bra att få komma hit och få hjälp med matten. Här får jag motivation, hemma blir det inte av att jag räknar. Malin Ahlnstedt, Hanna Runesson och Ruba Said är koordinatorer för matematikprojektet Intize Trollhättan. Intize Trollhättan Idén till Intize kommer ursprungligen från Göteborg och Chalmers. I Trollhättan startade projektet våren 2011 av Trollhättans Stad i samarbete med Högskolan Väst Enkätundersökningar visar att både mentorer och adepter var mycket positiva till projektet efter det första halvåret och ville ha en fortsättning. Intize Trollhättan fortsätter under hösten med sikte på fortsättning till våren. En ideell förening som heter Math4future har också bildats, i syfte att stötta verksamheten. Läs mer på www.student.hv.se/intize 17

Nytt om 18 Ny professor Gunnar Bolmsjö har anställts som professor i robotik. Han var tidigare professor i robot teknik vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om hur man kan få människor och robotar att samarbeta på ett smidigt sätt. Forskarna vill bland annat att operatörer på fabriksgolvet ska kunna ingripa i och justera robotars arbete, utan Gunnar Bolmsjö att robotarna måste stoppas och startas om. Bengt Brülde har befordrats till professor i praktisk filosofi med inriktning mot hälsofilosofi. Han är en av förgrundsgestalterna i Sverige när det gäller forskning om lycka och har skrivit flera böcker i ämnet. Bengt Brüldes forskning handlar också om livskvalitet, lidande, hälsa, sjukdom och prioriteringsfrågor inom vården. Han känner ett stort engagemang för Bengt Brülde globala rättvise- och hälsofrågor. Alfred Holl, som är professor i informatik vid Fachhochschule Nürnberg i Tyskland, har anställts om gästprofessor i informatik vid Högskolan Väst. Han kommer att undervisa i kunskapsteori på högskolans magisterutbildning i informatik och i forskarutbildning i arbetsintegrerat lärande. Marianne Törner har an ställts som gästprofessor i Human Factors med inriktning mot säkerhet. Hon leder forskargruppen Säkerhet, organisation och ledarskap på Göteborgs universitet. Gruppen studerar bland annat säkerhetsklimat på arbetsplatser. Forskarna har funnit att det är viktigt att ledningen på en arbetsplats prioriterar säkerheten Marianne Törner och att det finns en öppen och riklig kommunikation om säkerhetsfrågor. En annan faktor som bidrar till ett gott säkerhetsklimat är tillit mellan människor. Nya docenter Martin Gellerstedt, universitetslektor i informatik, har antagits till docent i informatik med inriktning mot medicinsk informatik vid Högskolan Väst. Eddy Nehls, universitetslektor i kulturvetenskap, har antagits till docent i etnologi vid Högskolan Väst. Nya doktorer Malin Axelsson, universitetslektor i vårdvetenskap, har disputerat med avhandlingen Personality and adherence to medication treatment. Margareta Bohlin, universitetslektor i psykologi, har disputerat med avhandlingen Music and Risk in an existential and gendered World. Ingrid Granbom, universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap, har disputerat med avhandlingen Vi har nästan blivit för bra Lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik. Kristina Lindh, universitetsadjunkt i företagsekonomi, har disputerat med avhandlingen Reciprocal Engagement A grounded theory of an interactive process of actions to establish, maintain and develop an enterprise. Christophe Lyphout, forskningsingenjör, har disputerat med avhandlingen Adhesion Strength of HVOF Sprayed Inconel 718 Coatings.

Nu ska forskning och innovationer Högskolor och universitet är idag något av naven i kunskapssamhället här utbildas hundratusentals människor, åter tusentals andra forskar om samhällsproblem, globala utmaningar, nya tekniker och upptäckter. Hur gör Högskolan Väst för att ny kunskap och forskning ska komma till nytta för samhället? I högskolevärlden talas det ofta Text Anna Hallberg just om denna viktiga uppgift Foto Bildbyrå utöver utbildning och forskning nyttiggörandet av högskolans kunskap. Ett begrepp som ofta hörs i politiska sammanhang för att beskriva detta är kunskapstriangeln där utbildning, forskning och samhällsnytta utgör varsitt hörn i triangeln och den dagliga integrerande verksamheten innandömet. AIL-plattformar är högskolans modell Högskolan Väst har genom sin långsiktiga satsning på Arbetsintegrerat lärande (AIL) och särskilda AIL-plattformar för forskning, nyttiggörande och utbildning lyckats förverkliga mycket av denna idé. Idag har Högskolan Väst två etablerade AIL-plattformar dels Produktionstekniskt Centrum (PTC) och dels NU-Akademin Väst och fler är på gång. Så här beskriver Stefan Christiernin, strategiskt ansvarig för högskolans innovationsarbete och studierektor för forskarskolan, högskolans arbetsmodell: Vid Högskolan Väst är forskare, medverkande företag och organisationer och även studenter med i spjutspetsutvecklingen av ny forskning och ny teknik; de arbetar ihop, delar samma utrustning och samma lokaler i en sömlös samverkan. Det är att verkligen direkt bidra till tillväxt och innovation och samtidigt hävda forskning av världsklass! Stefan Christiernin menar att med den djupa samverkan som detta leder till kan ny forskning och nya lösningar snabbt omsättas hos partnerorganisationer utan mellanled. PTC-innovation och Innovationskontor När en ny idé eller ny forskning inte passar rakt av hos någon av högskolans partners idén kan vara inom ett nytt fält, eller kanske vara så splitter ny att den behöver utvecklas vidare separat innan den går att använda hos mottagarorganisationen finns det andra kanaler för att kunna sprida nyttan av forskningen. Ett sådant nytt verktyg för nyttiggörande är projektet PTC-innovation göra större nytta som beviljades 5, 2 miljoner av Tillväxtverket i somras. PTC-innovation kom till för att bland annat kunna låta forskare vidareutveckla forskningsresultat även efter att man forskat klart, för att kunna göra idéerna mer praktiskt genomförbara för omvärlden, berättar Stefan Christiernin. En annan väg för forskare är att ta hjälp av Innovationskontor Väst, där Högskolan Väst är en av sju partners. Innovationskontoren är inrättade av staten just för att stödja lärosäten i att omsätta forskningsresultat till nytta. Här kan forskare få hjälp med att modifiera sina förslag till att passa aktuell verksamhet och även få pengar till detta. Här ser man att moderna, utmanande innova tioner verkligen kan vara allt från bättre samverkansorganisering i offentlig sektor till IT-tjänster för offentlighet och näringsliv och ren teknik med robotar och maskiner, säger Stefan Christiernin. Studenten viktigast Men den enskilt viktigaste bäraren av innovationskraft för samhället oavsett om man är i skolan, vården, industrin eller IT-världen utgörs, enligt Christiernin, av studenten. Ledande forskning är och förblir en oerhört viktig källa till potentiell nytta i samhället och med den fantastiska koppling som arbetsintegrerat lärande utgör mellan studier, arbetsliv och forskning blir studenterna både under och efter utbildningen vår främsta hävstång för att förverkliga kunskapstriangeln. 19

Biskop Erik Aurelius framför sina lyck önskningar till Kerstin Norén. Installator och avgående rektor Lars Ekedahl välkomnar sin efterträdare. kerstin! Professor Kerstin Norén tillträdde som ny rektor för Högskolan Väst den 1 september och hennes tillträde bekräftades genom en installationsceremoni fredagen den 7 oktober. Cirka 330 gäster, varav hundratalet externa, deltog på rektorsinstallationen som inramades av procession, tal och musik. I och med detta är Kerstin Norén formellt välkomnad in i sitt ämbete. Riksdagsledamot Penilla Gunther med sällskap. 20