Allt om städ bättre arbetsmiljö och god lönsamhet inom städbranschen

Välkomna till seminariet Allt om städ bättre arbetsmiljö och god lönsamhet inom städbranschen Följ och twittra på #afaseminarier

Program 9 maj Allt om städ bättre arbetsmiljö och god lönsamhet inom städbranschen 08.30-08.45 Välkommen och Mentometerfråga 08.45-09.10 Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare 09.10-09.30 Lönsam arbetsmiljö för städare 09.30-09.40 Frågestund 1 09.40-10.00 Paus med fika 10.00-10.05 Film Dr West provar städyrket 10.05-10.30 Hög arbetsbelastning hos hotellrumsstädare samt ErgoArmMeter 10.30-10.45 Städares luftvägsexponering och belastning på rörelseorganen 10.45-11.10 Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare 11.10-11.30 Frågestund 2, Mentometerfråga och avrundning

Mentometer fråga 1. Ta fram din mobil 2. Se till så du har internetuppkoppling: Nätverket: AFA Forsakring Guest1 Lösenordet: AFAforsakring05 3. Surfa in på www.menti.com 4. Ange koden 825623 5. Tryck på SUBMIT 6. Nu kan du svara på frågan

Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare Anna Weigelt, analyschef, AFA Försäkring

Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL ---

Vilka yrkesgrupper är med i rapporten? Enligt SSYK96 Fönsterputsare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Enligt SSYK12 Bilrekonditionerare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare Städare Städledare och husfruar

Arbetsskador och sjukskrivningar bland städare

Antal arbetsskador inom yrkesgruppen fördelat på kön och arbetsskadetyp 2007-2015 Kvinnor Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Färdolycksfall Summa arbetsskador kvinnor Män Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Färdolycksfall Summa arbetsskador män 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 449 408 322 433 602 700 815 803 828 2 4 3 8 10 4 7 5 1 127 117 127 153 150 170 203 174 237 578 529 452 594 762 874 1 025 982 1 066 121 120 87 118 171 198 254 281 322. 2 2 2 2. 5 2 2 11 15 16 16 32 27 44 36 42 132 137 105 136 205 225 303 319 366 Totalsumma 710 666 557 730 967 1 099 1 328 1 301 1 432

Antal godkända allvarliga arbetsolyckor efter kön 2007-2015. 350 300 98 250 64 79 200 150 53 55 36 46 69 71 Män Kvinnor 100 50 115 143 132 152 178 182 208 197 228 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal olyckor och antal allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta. 16,0 14,0 14,1 12,0 10,0 8,0 6,0 8,0 Samtliga olyckor Allvarliga olyckor 4,0 2,0 2,4 4,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal olyckor per 1000 sysselsatta fördelade efter kön 16,0 14,0 14,2 13,4 14,1 12,0 11,1 10,0 9,7 8,0 7,9 7,5 6,7 Män Kvinnor 6,0 5,2 4,0 2,0 0,0 8,0 6,8 5,5 7,3 10,5 12,0 14,4 14,6 14,2 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Antal allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta fördelat efter kön 4,5 4,0 4,1 4,2 4,0 4,2 3,6 3,5 3,3 3,3 3,0 2,7 2,5 2,0 2,2 Män Kvinnor 1,5 1,0 0,5 0,0 2,1 2,3 2,4 2,7 3,2 3,2 3,7 3,5 3,9 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens allvarliga olyckor fördelat efter åldersgrupp, män 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens allvarliga olyckor fördelat efter åldersgrupp, kvinnor 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Olyckor efter händelsetyp och skadeallvar, kvinnor Övriga Ramla inne Ramla ute Hantera dörr, port, lucka Fall i trappa Ramla, oklart inne/ute Slå i kroppsdel Skuren av övrigt (t.ex. glas, plåt eller keramik) Något ramlar, tippar, välter eller rasar Olycka med maskiner Lasta, lossa, bära eller flytta Risk för smitta (ej i samband med hot eller våld) Trafikolycka Kemikalie Cykel Hot och våld Olycka med arbetsvagn, pallyftare eller skottkärra Hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla Fall från höjd Klämskador, övriga Stege Olycka med arbetsredskap Vrida kroppsdel Skuren av kniv Olycka med person, barn, brukare, elev, boende eller Djur 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Allvarliga Ej allvarliga

Olyckor efter händelsetyp och skadeallvar, män Övriga Ramla inne Fall i trappa Ramla ute Hantera dörr, port, lucka Ramla, oklart inne/ute Olycka med maskiner Stege Slå i kroppsdel Lasta, lossa, bära eller flytta Skuren av övrigt (t.ex. glas, plåt eller keramik) Något ramlar, tippar, välter eller rasar Kemikalie Fall från höjd Hot och våld Risk för smitta (ej i samband med hot eller våld) Olycka med arbetsvagn, pallyftare eller skottkärra Trafikolycka Olycka med arbetsredskap Klämskador, övriga Hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla Allvarliga Ej allvarliga 0 50 100 150 200 250

Var på sitter skadorna? Huvud, hals, ansikte 16% Huvud, hals, ansikte, 15% Nacke/rygg 6% Nacke/rygg 6% Skuldra/axel 4% Skuldra/axel 4% Arm 10% Arm 7% Buk, bål, bäcken, höft Handled/hand 8% & ländrygg 9% Handled/hand 10% Buk, bål, Finger/fingrar 9% bäcken, höft Finger/fingrar 14% & ländrygg 8% Ben 12% Ben 12% Fotled och/eller fot (inklusive tår) 10% Fotled och/eller fot (inklusive tår) 8% Övriga: kvinnor 11%, män 9% Psykiska skador/brottsoffer: kv 4% män 4% Flera kroppsregioner kv 2% män 2%

Relativ frekvens efter åldersgrupper, kvinnor 75,0 72,1 65,0 55,0 45,0 35,0 25,0 54,8 50,6 42,2 40,5 28,4 62,2 45,8 37,4 29,1 56-64 43-55 36-45 26-35 16-25 Totalt 15,0 10,1 14,5 5,0-5,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Relativ frekvens efter åldersgrupper, män 70,0 60,0 65,1 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 53,2 49,2 44,7 28,0 29,0 26,6 24,7 15,5 16,4 8,7 5,8 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 56-64 43-55 36-45 26-35 16-25 Totalt

Långa sjukfall andel per diagnoser, 2014 och 2015, kvinnor, antal=5 130 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 5% 4% 7% 2% 3% 11% 42% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Tumörer (C00-D48) Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 26% Övriga

Långa sjukfall andel per diagnoser, 2014 och 2015, män, antal=1201 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 7% 2% 3% 3% 11% 37% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) Tumörer (C00-D48) 9% Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 28% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes Övriga

Andel i procent med muskuloskeletala diagnoser eller psykiska diagnoser 60% 50% 40% 30% K Psyk K Musk M Psyk M Musk 20% 10% 0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

De vanligaste diagnoserna för de med psykiska diagnoser efter kön 350 300 250 200 150 Förstämningssyndrom Kvinnor Ångestsyndrom Kvinnor Reaktion på svår stress Kvinnor Förstämningssyndrom Män Ångestsyndrom Män Reaktion på svår stress Män 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

De vanligaste diagnoserna för de med muskuloskeletala diagnoser efter kön 450 400 350 300 250 200 150 Ledsjukdomar Kvinnor Ryggsjukdomar Kvinnor Sjukdomar i mjukvävnad Kvinnor Ledsjukdomar Män Ryggsjukdomar Män Sjukdomar i mjukvävnad Män 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Sammanfattning Yrkesgruppen städare och fönsterputsare har en högre olycksfrekvens än övriga yrkesgrupper. I genomsnitt inträffar 2,5 allvarliga olyckor per1 000 sysselsatta per år. För städare och fönsterputsare är siffran 4,0 per 1 000 sysselsatta per år. Yrkesgruppen städare och fönsterputsare har en högre sjukskrivningsfrekvens än övriga yrkesgrupper. I genomsnitt påbörjas 27,9 sjukfall som varar i tre månader eller längre per 1 000 sysselsatta per år. För städare och fönsterputsare är siffran 41,0 per 1 000 sysselsatta. Den vanligaste arbetsolyckan bland städare är olika typer av fallolyckor. För kvinnor är det något vanligare med fall i samma nivå. Män skadar sig oftare efter ett fall från höjd.

Olycksfrekvensen är högre i de äldre åldersgrupperna. Kvinnor i åldersgruppen 55-64 år har en 1,6 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå inomhus och en 1,8 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå utomhus än kvinnor i genomsnitt. Män i åldersgruppen 55-64 år har en 1,8 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå inomhus och en dubbelt så hög risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå utomhus än män i genomsnitt. De vanligaste diagnoserna bland städare och fönsterputsare är muskuloskeletala och psykiska diagnoser. Dessa står för två tredjedelar av alla diagnoser för långa sjukfall. Fördelningen är likvärdig för båda könen.

Den vanligaste muskuloskeletala diagnosen för både kvinnor och män är ryggsjukdomar och den vanligaste psykiska diagnosen för både kvinnor och män är förstämningssyndrom (depression). Antal sjukfall med diagnosen med stressrelaterade diagnoser mer än fördubblades för kvinnor mellan åren 2012 och 2015. Utvecklingen i andra yrkesgrupper är likvärdig. Den relativa frekvensen för långa sjukfall ökar med stigande ålder. För kvinnor är det fem gånger vanligare med sjukskrivning i den äldsta åldersgruppen jämfört med den yngsta för män är det sju och en halv gånger vanligare i den äldsta jämfört med den yngsta.

Lönsam arbetsmiljö för städare Therese Öhrling therese.ohrling@ltu.se Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet

Luleå Piteå (http://www.regionfakta.com/norrbottens-lan)

Städenheten i Piteå kommun Bild

Städenheten före 2009 Höga sjuktal (18-20%) Satsningar på bra redskap och arbetstekniker ger inte önskvärt resultat Stor frustration att inte kunna bestämma själva över den egna verksamheten Oro för att bli konkurrensutsatta

Vi måste göra något! Så här kan vi inte ha det. II II II II

Vi tar reda på hur andra gör! II II II II

Vad de såg: -Vi såg att den röda tråden i de friska arbetsplatserna var delaktighet och påverkansmöjligheter. Men hur ska vi få till det i en politiskt styrd och trög organisation? II II II II

-Vi måste få bestämma mer själva! Vi som kan städning måste få bestämma hur verksamheten ska skötas. - Vi bildar en resultatenhet! II II II II

Vad de gjorde: Bildar resultatenhet 2009 Resultatansvar med ökat egenbestämmande som också förs vidare till alla medarbetare Kortare beslutsvägar Får behålla 50 % av eventuellt överskott Blir på flera sätt mer lik en privatägd städorganisation

Några av de viktigaste förändringarna Förbättrar kommunikation och sociala relationerna: mellan medarbetare, mellan medarbetare och chefer, mellan medarbetare och kunder Skapar nya och förbättrade möjligheter för personalinflytande och personalansvar. Tar till vara på medarbetarnas kunskap, kreativitet och kompetens. Glömmer inte bort de kontinuerliga satsningarna på bra arbetsredskap och utbildning

Effekter på individnivå Ökad upplevelse av att kunna påverka både den egna arbetssituationen och enhetens ekonomi och verksamhet Starkare gruppkänsla och sammanhållning Ökad arbetsglädje, yrkesstolthet och arbetsmotivation Förbättrade sociala relationer Upplevd bättre hälsa Arbetsintensifiering

Städarna upplever ökat beslutsutrymme/kontroll, krav och socialt stöd. Det har blivit mer att göra men det är roligare nu! II Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell.

Städarna upplever ökat beslutsutrymme/kontroll, krav och socialt stöd. Men vill man vara med och påverka så måste man ju sätta sig in i saker. Jag tror att det blivit som mer arbete för alla. II Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell.

Effekter på verksamhetsnivå Sjukfrånvaron sjönk från 20 till 4% Ökad effektivitet (Kortare beslutsvägar, städarnas ökade befogenhet) Ökad kvalitet (när städarna själva fick bestämma och utveckla verksamheten) Kostnadsmedveten personal Nöjda kunder Lägre kostnader för arbetsrelaterad sjukfrånvaro, och vikariekonstander Lägre personalomsättning II II II II

Utsedd till Årets offentliga arbetsplats 2009 av A greate place to work 2013 5e plats i kategorin Sveriges bästa arbetsplats

Film av Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan där Piteås städenhet utgör ett gott exempel http://foretagshalsokollen.se/nyckel-4/

Vad kan vi lära? En bred arbetsmiljösatsningen som innefattar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön ger resultat Oavsett ägandeform går det att arbeta med ökat personalinflytande (kanske särskilt i en privatstyrd organisation) Vikten av en väl fungerande tvåvägskommunikation Bygg tillit och förtroende. Ge för att få. Fånga upp tidiga tecken på fysiska besvär Synliggör och integrera städningen i andra verksamheter. För förbättrat resultat och för bättre social psykosocial arbetsmiljö. Extra viktigt för just städare med tanka på att de ofta arbetar själv

Jag vill även adressera dessa problem: Städare är den yrkesgrupp (tillsammans med vårdbiträden) som upplever att de har svårats att föra fram kritiska synpunkter på sina arbetsförhållanden (29 % jämfört mot 22 %). Städare är den yrkesgrupp som upplever den näst lägsta nivån (efter butiksbiträden) av systematiskt arbetsmiljöarbete (36 % jämfört mot 56 %). (Arbetsmiljöverket, 2015)

Tack! Välkommen att kontakta mig på: therese.ohrling@ltu.se

Frågestund

Arbets- och miljömedicin Syd Arbetsbelastning vid städning av hotellrum Camilla Dahlqvist, Lothy Granqvist, Lotta Löfqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd, Lunds Universitet Mikael Forsman, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Arbets- och miljömedicin Syd Bakgrund vad får man ont av? repetitivt arbete hög och/eller långvarig muskelbelastning tungt arbete manuell hantering med tunga lyft och/eller höga skjuta/dra krafter för lite återhämtning obekväma och besvärliga ställningar innebär risk för att drabbas av besvär och skador i nacke/skuldra, rygg och arm/hand

AMM Syds arbete inom ergonomiområdet Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Kliniska undersökningar Besvärsförekomst och diagnoser MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning AMM Syds åtgärdsnivå Medianbelastning Arbetsrörelser Överarm Handled Arbetsställningar Huvud, framåtböjning Överarm, elevation Muskelansträngning Underarm högre värden=risk för belastningsskada 60 grader per sekund 20 grader per sekund 25 grader 30 grader 10 procent av maximala förmågan Toppbelastning Arbetsställningar Huvud, bakåtböjning Huvud, framåtböjning Överarm, elevation Muskelansträngning Underarm högre värden=risk för belastningsskada 10 grader 50 grader 60 grader 30 procent av maximala förmågan Tid för återhämtning Muskel Skuldra Underarm lägre värden=risk för belastningsskada 5 procent av tiden 5 procent av tiden

Arbetsbelastning vid städning av hotellrum Bakgrund: problem med smärta sömnproblem hela tiden mer att göra Arbets- och miljömedicin Syd 53

Metod två delstudier: - heldagsmätningar, 14 kvinnliga, högerhänta hotellrumsstädare - flerdygnsmätningar, 24 hotellstädare Instruktioner för att montera sensor Läs igenom hela instruktionen innan du börjar. 1 Rör vid USB-kontakten med magneten. En gul och en röd lampa blinkar, dra genast bort magneten. Kontrollera att sensorn är igång, den gula lampan ska blinka hela tiden. 2 Dra av det vita pappret. 3 Tryck fast sensorn så att den sitter som på bilden. - nio olika hotell i södra Sverige - undersökningen pågick från feb 2015 till dec 2016 Arbets- och miljömedicin Syd 54

Arbets- och miljömedicin Lund INKLINOMETRI mätning av ställningar i huvud, övre rygg och båda överarmarna även registrering av rörelsehastigheten GONIOMETRI mäter handledens framåt- och bakåtböjning och rörelsehastigheter ELEKTROMYOGRAFI mäter muskelaktivitet i skuldermuskulaturen och i underarmsmuskulaturen 55

Rörelsehastighet i höger överarm, medianbelastning (grader per sekund) 92 grader per sekund Arbets- och miljömedicin Syd 56

Rörelsehastighet i höger handled, medianbelastning (grader per sekund) 36 grader per sekund Arbets- och miljömedicin Syd 57

Ryggens framåtböjning, toppbelastning (grader) 59 grader Arbets- och miljömedicin Syd 58

Muskelansträngning höger underarmsmuskulatur, toppbelastning (procent av maximal förmåga) 46% av maximal förmåga Arbets- och miljömedicin Syd 59

Tid för återhämtning i höger underarmsmuskulatur (procent av tiden) 1% av tiden Arbets- och miljömedicin Syd 60

Tabell. Den fysiska arbetsbelastningen under en vanlig arbetsdag för 14 hotellrumsstädare. Medelvärde, minimum och maximum värden för medianbelastningar, toppbelastningar och tid för återhämtning, samt AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning. Medel Min Max AMM Syds åtgärdsnivå Medianbelastning Arbetsrörelser Överarm (grader per sekund) 92 66 129 60 Handled (grader per sekund) 36 27 46 15 a Arbetsställningar Huvud, framåtböjning (grader) 30 18 43 25 Rygg, framåtböjning (grader) 19 11 32 Överarm, elevation b (grader) 28 21 38 30 c Muskelansträngning Underarm (procent av max) 17 9 30 10 Toppbelastning Arbetsställningar Huvud, framåtböjning (grader) 60 49 72 50 Rygg, framåtböjning (grader) 59 43 74 Överarm, elevation b (grader) 61 47 75 60 Muskelansträngning Skuldra (procent av max) 21 11 27 Underarm (procent av max) 46 23 76 30 Tid för återhämtning Muskelansträngning Skuldra (procent av tiden) 2 0 9 5 Underarm (procent av tiden) 1 0 4 5 a Gäller när det som i detta fall är ett arbete som kräver mycket kraft, annars 20 grader per sekund b Hur högt armen är lyft i förhållande till lodlinjen (=noll grader lutning, armen hänger rakt ner) c Gäller om armarna inte är avlastade mot till exempel ett bord

Slutsats hotellrumsstädare har en väldigt hög arbetsbelastning samtliga deltagare hade för hög rörelsehastighet i överarm och handled och för liten andel tid för återhämtning i underarmens muskler jämfört med våra åtgärdsnivåer den grupp kvinnliga yrkesarbetare som visar högst rörelsehastighet i överarmen, störst framåtböjning i ryggen och högst toppbelastning i underarmen av alla yrken som vi hittills mätt på arbetsbelastningen vid hotellrumsstädning överskrider nio av våra elva åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning hotellrumsstädare har en väldigt hög risk att drabbas av belastningsskador Arbets- och miljömedicin Syd 63

Rekommendationer arbetstempot för hotellrumsstädare måste sänkas, genom att minska antalet rum som ingår i en arbetsdag personalen bör erbjudas regelbundna medicinska kontroller avseende ergonomiskt belastande arbete (MEBA, www.fhvmetodik.se) arbetsplatsen bör ha företagshälsovård knuten till sig Arbets- och miljömedicin Syd 64

http://sodrasjukvardsregionen.se/amm/rapporter Klicka på fliken Ergonomi

Badrum problem: - badkar åtgärdsförslag: - ta bort badkar, sätt upp ett ben i badkaret - handdukar - gästen lägga smutsiga handdukar i handfatet (istället för på golvet) 66

I årets kollektivavtal för hotell- och restauranganställda: En färsk forskningsrapport från Arbets- och miljömedicin Syd (AMM) visar att hotellstädare löper en väldigt stor risk att drabbas av belastningsskador. att en partsgemensam arbetsgrupp ska arbeta med att kartlägga hotellstädares arbetsmiljö i syftet att skapa en hållbar och sund arbetsorganisation. Arbets- och miljömedicin Syd 67

Tack till alla deltagare, hotellen, städbolagen och till AFA försäkring för finansiering Arbets- och miljömedicin Syd 68

ErgoArmMeter ny app som förenklar mätandet av fysisk arbetsbelastning Mikael Forsman (KI), Camilla Dahlqvist (Lund), Liyun Yang (KTH)

Varför ska vi mäta när det finns vetenskapliga observationsmetoder? En observationsmetod kan ju inkludera flera olika aspekter/riskfaktorer samtidigt. Tidsödande observationsmetoder behövs väl egentligen inte heller! Genom sin utbildning och erfarenhet, så ser en ergonom om arbetet ger skador! 9 maj 2017 70

Får man ont i axeln av det här arbetet? Hög risk? Mellanrisk? Låg risk?

Antal ergonomer per kategori 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8 7 6 Låg risk Mellanrisk Hög risk

Manual

Program

Excel applikation am i Excel

AFA dnr Delrapport Dnr 150181 Är jobbet för tungt? Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva - test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen Mikael Forsman (CAMM/KI) Camilla Dahlqvist, Henrik Enqvist, Catarina Nordander (AMM Lund/Lunds universitet)

Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva. Instruktioner för att montera sensor Sensorn mäter hur högt du lyfter din arm och hur snabbt du rör din arm. Test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen STEG 1 Känn med vänster hand var din muskel slutar. STEG 2 Dra ett streck med tuschpennan där muskeln slutar. STEG 3 Drag av det vita pappret från sensorn. STEG 4 Tryck fast sensorn så att sensorns kortsida sitter precis vid strecket. Sensorn ska sitta längs med armen som bilden visar.

Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva. Test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen STEG 12 Direkt efter tåhoppen ställer du dig så att du tittar rakt fram och håller armarna längs sidorna. STEG 13 Nolläge 1-Nu ska du göra nolläget. 2-Skriv upp vad klockan är i protokollet på dag 1. 3-Luta dig åt höger och håll armen som bilden visar. Sträck armbågen. Stå kvar 15 sekunder och kom ihåg att skriva ner tiden.

Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva. Test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen Flerdagsmätningar är genomförda med 24 hotellstädare och 4 kontorsstädare Analyser, dvs att jämföra nollreferensmätningarna från de olika dagarna och speciellt från dag 1 då vi genomförde referensmätningen, pågår. Vi har dock sett att det funkar att arbetstagarna själva sätter fast mätaren.

Slutligen Det finns enkla mätmetoder. Det finns riktvärden (åtgärdsnivåer). Vi arbetar för att ta fram fler enkla metoder. Enkelt att mäta Enkelt att tolka Man bör mäta när det går att mäta. Mikael Forsman 2017-05-09 97

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Anders Gudmundsson, Ergonomi och aerosolteknologi, LTH

Bakgrund - allmänt Städare är en stor arbetsgrupp (enligt SCBs yrkesregister fanns 70 000 städare 2012) som utses för många väldokumenterade riskfaktorer, exempelvis stor fysik belastning och hantering av kemiska produkter. Applicering av rengöringsmedel med hjälp av olika spraymetoder har ökat eftersom spray har fördelar som färdig och precis dosering, snabb och jämn applicering. Å andra sidan erhålls en aerosol som kan ha negativa hälsoeffekter En fördel med sprayning som appliceringsmetod kan vara att belastningen på kroppen i form av rörelser och muskelbelastning i armar och händer minskar. Repetitivt tryckande på en sprayflaska skulle å andra sidan kunna medföra risk för handbesvär.

Bakgrund epidemiologiska studier Många epidemiologiska studier har visat att städare har hög förekomst av luftvägsbesvär och att arbetet kan medföra att astma utvecklas (Lillienberg et al., 2012). Zock et al. (2007) har utifrån en longitudinal studie i 10 olika europeiska städer av 3500 människor, som utfört städ- och tvättuppgifter, visat att relativa risken för astmasymptom var ca 1.5 för personer som minst en gång per vecka använt rengöringsspray samt ca 2 ggr större för personer med astma som använt sprayer minst 4 gånger per dag.

Projektidé Noggranna och mer specifika studier behövs för att kunna kartlägga och bestämma exponeringen så att effektiva insatser kan genomföras för att minska exponeringen och minska de negativa kortsiktiga- och långsiktiga hälsoeffekterna.

Utmaningar Många tillfälligt höga exponeringsnivåer. Komplex kemisk sammansättning. Finns en stor mängd produkter. Vilken är mest relevant att studera? Rekrytera företag och städare som vill delta, ägandeförhållande som t ex entreprenad, pressade tidsscheman. Kommunikation mellan forskare och städare som t ex språk, socialt avstånd, första gången städare möter forskare och kanske vill vara till lags och ändrar beteende.

Projektplanen DEL 1 enkät: kartlägga användandet av rengöringssprejer bland städare samt självrapporterade besvär från ögon, luftvägar, muskler och leder. DEL 2 laboratoriestudier: i kammare studera exponeringen för partiklar och gaser vid användning av sprejer och jämföra med andra städmetoder. DEL 3 humanexponeringar: i kammarstudie med frivilliga städare - förekomsten av akuta besvär från ögon och luftvägar samt förändring av t ex biomarkörer i samband med sprejning och andra städmetoder. - studera den ergonomiska belastningen vid sprejanvändning och andra städmetoder.

Förväntade resultat Projektet ska bidra med kunskap och praktisk erfarenhet så att städares arbetsmiljö kan förändras för ett minskat upptag av rengöringskemikalier i luftvägarna med bibehållen eller förbättrad belastning på rörelseorganen.

Enkätundersökning Stora, medel och små företag samt stora organisationer 77 % använder spray Större andel känner av något symptom när de använder spray ( näsa, hals eller ögon ) jämfört med när de inte använder spray.

Av de som har något symptom vid sprayning, vilka symptom har de? Svarsalternativ: aldrig, sällan, ofta, alltid Summa av ofta och alltid: (en städare kan ha flera symptom) Näsa: 43 % Hals: 35 % Ögon: 21 % Hosta: 24 % Svårt att andas: 13 %

Karaktärisering av luftexponeringen Produkt Andel luftburet ± SD(%) Partikel/gas förhållande (%) Fönster 1 15.7 ± 1.6 0.0027 Fönster 2 9.1 ± 1.0 0.0101 Universal 1 4.9 ± 0.2 ----- Universal 2 2.7 ± 0.5 0.0005 Badrum 1 7.0 ± 1.1 0.0019 Badrum 2* 20.2 ± 4.9 0.0148 Olika sprayer avger olika mycket luftburna gaser och partiklar. Här finns en potential att minska exponeringen!

Humanexponering i kammare

Studieupplägg 11 städare och 8 kontroller utför hotellbadrumsstädning Varje forskningsperson genomför samma arbete med tre olika metoder vid olika tillfällen: - spray och mikrofiberduk - skum i mikrofiberduk - förfuktade mikrofiberdukar Varje forskningsperson är sin egen kontroll.

Studieupplägg- exponeringen Kemikalier Flyktiga gaser Luftburna partiklar Spray ja ja ja Skum i duk ja ja mycket lite Förfuktade mikrofiberdukar nej nej nej

Resultat från förtest, totalt 8 personer. Självrapporterade nässymptom. Ökande spraydos

Preliminära resultat från humanexponeringarna Självskattade symptom Näs och lungfunktionsmätningar Ögonmätningar/tårfilmen Biomarkörer i blod, näslavage och utandningsluft

Arbets- och miljömedicin Syd Mätning av den fysiska arbetsbelastningen Syfte: jämföra den fysiska arbetsbelastningen vid städning med trasa/spray med belastningen vid städning med bara trasa Metod: trasa/spray: 8 cykler (ca 30 min) paus ca 30 45 min bara trasa: 8 cykler (ca 30 min)

Arbets- och miljömedicin Syd Huvud, framåtböjning, medianbelastning (grader) 23 grader (trasa) 21 grader (spray/trasa)

Arbets- och miljömedicin Syd Muskelansträngning höger underarmsmuskulatur, toppbelastning (procent av maximal förmåga) 37% av maximal förmåga (spray/trasa) 32% av maximal förmåga (trasa)

Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Lisa Rönnbäck, Prevent

Bakgrund AFA-finansierade projekt Aktionsprogram för optimal ergonomi och färre arbetsskador vid städning (IVL, LTU, ALI, avslutat 2009) Utveckling av webbplats, Allt om städ (Prevent i samarbete med IVL, webbplatsen publicerad 2009) Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning (IVL, avslutat 2016) Forskningsuppdrag för EU-OSHA, 9 partners/länder, IVL ingår i core group Improving occupational safety and health (OSH) in Micro and Small Enterprises in Europe och lång erfarenhet av att arbeta med arbetsmiljön i småföretag

Hinder och möjligheter för att förbättra arbetsmiljön och minska arbetsrelaterad ohälsa för städare Fokus: belastningsskador

Aktionsprogrammet fokus på belastningsskador Cirka hälften har ont i nacke och axlar varje vecka. Ensidigt repetitivt arbete med moppning. Få godkända arbetsskador, men många anmälda. Långa sjukskrivningar pga. av värk i nacke, axlar, rygg

Prevent driver Allt om städ sedan 2009 Prevent lanserade Allt om städ 2009 Allt om städ har drygt 20 000 unika besökare per år, många återkommande Används idag mest av städare och arbetsledare på städföretag, som del av utbildningen av sina städare Arbete med ny, responsiv version pågår tillsammans med IVL Kunskaper för en bättre arbetsdag

Det här är Prevent En ideell förening inom arbetsmiljöområdet sedan 1940-talet. Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Kunskaper för en bättre arbetsdag

Det här är Prevent Kunskapsnav i arbetsmiljöfrågor med uppgift att ge arbetsplatserna stöd i arbetsmiljöarbetet. inspirera förmedla kunskaper utveckla produkter Kunskaper för en bättre arbetsdag

Uppföljningsprojektet Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning Cirka hälften av alla godkända arbetsskador är fallolyckor Finns även andra risker t ex hot, våld, sexuella trakasserier Signaler om problem med städmaskiner Ny verksamhet: kraftig ökning av städning i hem Fönsterputsning, ensidigt arbete med kraftig påfrestning på nacke, axlar, rygg

Allt om städ utvecklas med ny information om andra risker och om att Förebygga fallolyckor Minska risken för hot, våld och sexuella trakasserier Ställa arbetsmiljökrav på städmaskiner Skapa bra arbetsmiljö vid hemstädning Om upphandling av städtjänster Hemstädskollen Skapa bra arbetsmiljö vid fönsterputsning (inkl. filmer)

Räcker det med en webbplats för att arbetsmiljön för städare ska bli bättre? Vad krävs för att omsätta kunskapen om hur man skapar en bra arbetsmiljö i handling?

Hinder och möjligheter för arbetsmiljöarbete i städföretag Många små företag Hård prispress => begränsade resurser för arbete med arbetsmiljö Ofta låg utbildningsnivå bland chefer och arbetsledare och dålig kunskap om arbetsmiljö Arbetsmiljön styrs av kundernas krav och önskemål och av deras lokaler Ingen gemensam bild av vad arbetsmiljö är och hur man skapar en god arbetsmiljö En del anställda med svag ställning på arbetsmarknaden, svaga och upplever sig som sårbara => kan ha svårt att själva driva arbetsmiljöfrågorna Slutsats: Det krävs komplexa insatser för att förbättra arbetsmiljön, inriktade både mot städföretag, städare, kunder och arkitekter/inredare

Sesame Litteraturstudie Intervjuer med 160 småföretag (arbetsgivare och skyddsombud/anställd) i nio länder 45 goda exempel på hur man lyckats nå ut till småföretag Analys, realistisk utvärdering enligt Pawson och Tilley (1997): What works, for whom and under what circumstances? Ger förståelse för hur arbetsmiljöarbetet fungerar i olika typer av småföretag, vilka faktorer som påverkar och hur man kan anpassa stöd och verktyg till olika målgrupper

Resultat från Sesame-projektet jämförelse med www.prevent.se/allt-om-stad/ Småföretag är ofta reaktiva när det gäller arbetsmiljö. Allt om städ kan användas när man letar efter en lösning på ett problem som aktualiserats brett innehåll om arbetsmiljö. Det stöd som erbjuds måste anpassas till arbetspraktiken i branschen. Allt om städ är inte teoretisk och abstrakt utan ger konkreta och handfasta råd, se t ex filmerna om arbetsteknik och råden om städmetoder. Starkt fokus på god praxis, vilket är väl anpassat till städbranschens arbetspraktik.

Resultat från Sesame-projektet jämförelse med www.prevent.se/allt-om-stad/, forts. Viktigt med småföretagens kontext och den värdekedja de ingår i. Hinder för bättre arbetsmiljö kan finnas i kontexten. Allt om städ inkluderar råd till upphandlare av städtjänster (dvs. värdekedjan) och till arkitekter/inredare/byggherrar som sätter förutsättningarna för städföretagen. Insatser som bygger på frivillighet når bäst ut till de mest intresserade företagen och har svårt att nå företag som bäst behöver det. Allt om städ behöver göras mer känd bland städföretagen. De som känner till Allt om städ är positiva. Insatser behövs för att nå andra målgrupper som upphandlare, arkitekter, inredare, byggherrar.

Fördelar med Allt om städ Innehållet i Allt om städ är handfast, konkret och anpassat till målgruppen. Om städföretagen, deras kunder och arkitekter och inredare använder denna kunskap så kommer 1. Den snedvridande konkurrensen från svarta/grå städföretag att minska. Dessa företag prioriterar knappast arbetsmiljön och konkurrerar seriösa företag. 2. Chefer och arbetsledare att ha tillgång till handfast kunskap om hur de kan skapa en god arbetsmiljö. 3. Företagshälsovården kan använda Allt om städ för att stötta det förebyggande arbetsmiljöarbetet i städföretag. 4. Lokaler kan utformas så att de blir både lättare & billigare att städa

Utmaningar Städföretag med 40 anställda: De första åren arbetade vi bara med att bygga upp företaget. Det är först nu som vi kan börja arbeta med arbetsmiljön. Hur sprida kunskap om Allt om städ och hur få målgrupperna att använda den kunskap som finns? Regionala skyddsombud och skyddsombud är en bra kanal. Hur säkerställa att de vet hur de kan använda Allt om städ? Hur nå chefer och arbetsgivare? Tidningen Rent, fler kanaler? Hur se till att man har tillgång till kunskap om arbetsmiljö just-in-time Hur få de kunder som upphandlar städtjänster att ställa krav som säkerställer en städtjänst av god kvalitet & med bra arbetsmiljö? Hur få arkitekter och inredare att tänka på arbetsmiljö? Går det att få in i utbildningen?

Slutsats www.prevent.se/allt-om-stad/ innehåller handfast kunskap om städares arbetsmiljö, hur man kan undvika vanliga risker och skapa en god arbetsmiljö. Den stora utmaningen är att nå ut med detta och motivera och stötta städföretag i arbetsmiljöarbetet. Det arbetet underlättas om svarta/grå företag ka blockeras ut. De dumpar priserna vilket minskar resurserna för arbetsmiljön. det är en komplex uppgift att åstadkomma förändring

Tack för att du lyssnade! ann-beth.antonsson@ivl.se lisa.schmidt@ivl.se lisa.ronnback@prevent.se

Frågestund

Mentometer fråga 1. Ta fram din mobil 2. Se till så du har internetuppkoppling: Nätverket: AFA Forsakring Guest1 Lösenordet: AFAforsakring05 3. Surfa in på www.menti.com 4. Ange koden 825623 5. Tryck på SUBMIT 6. Nu kan du svara på frågan