Kommunplan KS

Kommunplan 2019-2021 23 KS 2018.159 3

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2018-10-22 187 Kommunplan 2019-2021 (KS 2018.159) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan 2019-2021 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos 2018-2027 BBP18 Befolkningsprognos 2018-2028 BFP18 Lokalresursplan 2019-2028 - Fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Anteckning Jaana Tilles (S) meddelar följande protokollsanteckning, med bifall från Nicklas Steorn (MP), angående alliansens förslag om att lägga ner Arbetsmarknadsavdelningen: "Då både nödvändigt underlag och risk- och konsekvensanalys om denna väsentliga organisationsförändring saknas, likaså saknas MBL-förhandlingar med fackföreningar anser vi att denna organisationsförändring inte kan genomföras. I socialdemokraternas förslag till kommunplan finns Arbetsmarknadsavdelningen kvar." Anteckning Nicklas Steorn (MP) deltar ej i beslutet. Reservationer Jaana Tilles, Ing-Marie Elfström och Jerri Bergström (alla S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Jaana Tilles (S) yrkande. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2018-10-22 Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2019-2021. Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Enligt kommunens finanspolicy ska även borgensavgift fastställas årligen i kommunplanen. Den tillämpas vid eventuella framtida borgensåtaganden. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan 2019-2021 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos 2018-2027 BBP18 Befolkningsprognos 2018-2028 BFP18 Lokalresursplan 2019-2028 - Fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Jaana Tilles (S), yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige Att anta kommunplan 2019-2021 innehållande: Kommungemensamma mål enligt Socialdemokraternas kommunpolitiska handlingsprogram 2018-2022 Nämndernas driftramar, resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys, investeringsplan, exploateringsplan, bostadsbyggnadsprognos 2018-2027 BBP18, befolkningsprognos 2018-2027 BFP18, lokalresursplan 2019-2028 enligt socialdemokraternas förslag Och fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19.50% (=+0,50) Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och på Jaana Tilles (S) yrkande finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Parisa Liljestrands (M) yrkande.. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2018-10-22 Beslutsunderlag 1. 112 Kommunplan 2019-2021 2. 98 Kommunplan 2019-2021 3. Kommunplan 2019-2021 Expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 36

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2018-10-18 DNR KS 2018.159 ANNIKA HELLBERG SID 1/2 EKONOMICHEF 08-587 852 12 ANNIKA.HELLBERG@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan 2019-2021 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan 2019-2021 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos 2018-2027 BBP18 Befolkningsprognos 2018-2028 BFP18A Lokalresursplan 2019-2028 - Fastställer kommunal skattesats för år 2019 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2019 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2019-2021. Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Enligt kommunens finanspolicy ska även borgensavgift fastställas årligen i kommunplanen. Den tillämpas vid eventuella framtida borgensåtaganden. Bakgrund Kommunstyrelsen har 2017-11-20 fastställt tidplan för planeringsprocessen styrning och uppföljning. Tidplanen innehåller budgetberedning (KSAU) i samband med ordinarie KSAU 3 maj. Förslag till kommunplan behandlas av kommunstyrelsen 28 maj och slutligen 22 oktober. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige 12 november. KOMMUNLEDNINGSKONTORET 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE 7

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2018-04-08 DNR KS 2018.159 SID 2/2 Handlingar Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Samtliga nämnder Skatteverket 8

Förslag 2018-10-22 Kommunplan 2019-2021 Fastställd av kommunfullmäktige 2018-xx-xx 9

Innehåll VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER...3 Ny riktning för Vallentuna...4 Stad, land och närhet till världen...4 Vision och styrmodell...6 Vision... 6 Utgångspunkter... 6 Värdegrund... 6 Styrmodell... 6 Kommunens strategiska inriktningar och mål...8 1. Här växer människor och företag... 8 2. Bästa kommunen att bo och leva i... 9 3. Fler och växande Vallentunaföretag... 9 4. Närmare till allt... 10 5. God ekonomisk hushållning... 10 Organisation och nämnder... 11 Budget 2019-2021... 13 Samhällsekonomisk utveckling... 13 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning... 14 Befolkningsförändringar... 15 Bostadsbyggande... 16 Exploateringsverksamheten... 18 Vallentuna kommuns ekonomiska läge... 19 Kommunens medarbetare... 25 Finansiell utveckling 2019-2021... 26 Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos 2018-2027 (BBP18A) Bilaga 2 Befolkningsprognos 2018-2028 (BFP18A) Bilaga 3 Lokalresursplan 2019-2027 10 2

VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Vallentunas ambition är att skapa den bästa platsen för människor och företag att växa på. För att bli denna plats måste kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vallentuna kommun antar därför en kommunplan med strategiska inriktningar som ska möta invånarnas förändrade behov. Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna. Utgångspunkten för allt arbete är våra kommuninvånare och deras möjligheter att växa och utvecklas i kommunen. Särskilt vikt ska under de kommande åren läggas vid att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Kommunplanen består av fem strategiska inriktningar. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen. 11 3

Ny riktning för Vallentuna Stad, land och närhet till världen Vi lever i en tid där globalisering, urbanisering och digitalisering får allt större genomslag. Allt fler människor och företag väljer att bo och verka i städer och de regioner som växer fram runt dessa. Värdet av de mänskliga mötena växer i betydelse och inkluderande platser som värderar mångfald är de som har störst möjligheter att utvecklas. Det är därför människor, trots ständig uppkoppling, aldrig har rest så mycket som vi gör idag. En utveckling som kommer att fortsätta. Centralt läge i regionen Vallentuna har ett centralt läge i en av världens mest innovativa tillväxtregioner mellan Stockholm, Uppsala och Arlanda. Kommunens inriktning är att tillvarata detta centrala läge och förflytta fokus från den tidigare självbilden av att vara i utkanten. Attraktion skapas av rörelsen framåt, mer än av det man är idag. Det är därför viktigt att Vallentunas utvecklingskraft är påtaglig och att vi beskriver vart vi är på väg. Tillväxt ger stora fördelar för en kommuns utveckling. Samtidigt ska vi sträva mot en hållbar tillväxt utifrån miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Arlandas betydelse I takt med globaliseringen växer Arlandas betydelse som internationell och nationell knutpunkt. Flygplatsen har i allt högre utsträckning den roll som hamnarna hade förr. Det är därför kraften i den nya stadsutvecklingen runt flygplatsen är så stark Stockholm Airport City. Vallentuna ligger bara ett stenkast bort och med bättre infrastruktur kommer flygplatsen och kommunens stationslägen att nås på några minuter. Roslagsbanas förlängning till Arlanda är avgörande för Vallentunas möjligheter att dra nytta av läget. Bevara hela Vallentunas olika styrkor Kommunen har en tydlig kulturell identitet, en rik historia och stora naturvärden som idag är den tydligaste delen av Vallentunas varumärke och attraktionskraft. Här bor människor som värderar natur, hälsa och den trygghet som småstaden och landsbygden ger. Den självupplevda hälsan är bland landets högsta, arbetslösheten är bland de lägsta och entreprenörskapet är starkt genom en mycket stor andel små- och egenföretagare. I framtidens Vallentuna ska alla kommundelar finnas med, utifrån de lokala styrkorna och utvecklingspotentialen. Det nya står inte mot det gamla. Tvärtom ska det nya stärkas genom en koppling till identiteten. Locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar Framtidsplanerna för Vallentuna utgår ifrån att bevara styrkorna och att addera nya värden att skapa livskvalitet. Flertalet människor i framtiden kommer inte bara att söka stadens puls eller landsbygdens lugn. De vill ha allt på en armlängds avstånd. Det är här Vallentuna, som länets näst största kommun till ytan, har unika förutsättningar att utvecklas. Vi ska förtäta centrala lägen med spännande arkitektur och utrymme för bostäder, verksamheter och nya rum, där människor kan mötas och utbyta kunskap, idéer och drömmar. Kunskapens betydelse ökar i värde och den får man genom att vara nära andra människor. Vi ska skapa attraktionskraft för att locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar. I Vallentuna får man både stad, land och närhet till världen. 12 4

Kommunal service i toppklass En stabil kommunal service med hög kvalitet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är basen för att Vallentuna ska vara en attraktiv kommun. Särskilt viktigt är det att Vallentunas skolor ger eleverna förutsättningar att prestera resultat som är bland landets bästa och att förutsättningarna för näringslivet är optimala. Kommunens myndighetsutövning ska vara enkel, förutsägbar och syfta till att underlätta utveckling. Med förbättrade kommunikationer kommer vi att ligga nära såväl universitet i Stockholm som i Uppsala. Det ger oss goda möjligheter att locka till oss studenter som kan bidra till nytänkande, kompetens och entreprenörskap. Därför måste vi skapa goda förutsättningar för dem att bo och verka i kommunen. Mod att gå före I Vallentuna tar vi tillvara alla människors styrkor och möjligheter. Vi är en plats där det finns utrymme att växa och leva utifrån allas unika förutsättningar. Kommunen är offensiv när det gäller att använda den nya teknikens och digitaliseringens möjligheter. Det leder till nya sätt att ge bättre service, större insyn och tillgänglighet. Genom digitaliseringen öppnas helt nya möjligheter till resurseffektivitet. Den tekniska utvecklingen går oftast fortare än lagstiftning och myndigheter. Vallentuna kommun ska ha modet att utmana där det behövs. Utifrån dessa perspektiv leder vi Vallentuna in i framtiden. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens tre centrum Stockholm, Uppsala och Arlanda. Vallentuna ska vara en plats som erbjuder bästa möjliga miljö för människor och företag att utvecklas och växa. 13 5

Vision och styrmodell Vision Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer. Till visionen hör sex nycklar som beskriver hur vi når visionen och vad som ska prioriteras. Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfrihet är därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Man ska själva kunna välja förskola, grundskola och gymnasium. Våra äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna välja utförare av hemtjänst och olika omsorgsinsatser. Även inom skolor och äldreboenden ska valfriheten ökas eftersom den bidrar till kvalitetsutveckling inom dessa betydelsefulla verksamheter. Kommunen ska vara tillgänglig och agera professionellt, samt ta initiativ till samverkan och dialog med invånarna. Kommunens egen verksamhet och den upphandlade kontrolleras och följs upp på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Värdegrund I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen antas varje år av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. Kommunplanen innehåller strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds 14 6

verksamhetsplan. Förvaltningarna formulerar därefter genomförandeplaner för att åstadkomma det som kommunfullmäktige och nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen av både kommunens verksamhet och ekonomi. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 15 7

Kommunens strategiska inriktningar och mål 1. Här växer människor och företag Vallentunas ambition är att skapa den bästa kommunen för människor och företag att växa på. För att uppnå detta måste hela kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vår kommun ska växa hållbart. Bostadsbyggandet ska ta hänsyn till miljön, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Miljöarbetet är ett prioriterat område och kommunens verksamheter ska miljöcertifieras enligt ISO 14001. För att kommunen befolkningsökning ska vara hållbar krävs också att infrastrukturinvesteringar görs i god takt i till exempel skolor, förskolor, anläggningar för fritidsaktiviteter samt gång- och cykelvägar. Genom en varierad bebyggelse och blandade upplåtelseformer skapar vi hållbara bostadsområden och social sammanhållning. Ett hållbart flyktingmottagande inriktas mot geografisk spridning, att ge stöd till individens självförsörjning, skapa delaktighet i samhället, motverka radikalisering och värna grundläggande demokratiska värden för alla. Det är angeläget att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, en trygg miljö, en god hälsa samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. 16 8

2. Bästa kommunen att bo och leva i Vallentuna kommun ska vara den bästa platsen för människor att bo och leva på. Människor är olika och Vallentuna kommun ska ständigt skapa bättre möjligheter för alla att växa och leva utifrån sina egna unika förutsättningar. Jämställdhet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är viktigt. Varifrån en människa kommer är inte det viktigaste, utan vart de vill. Samhället blir alltmer kunskapsintensivt och skolan spelar en allt viktigare roll. En särskild prioritering de kommande åren blir att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Vi ska ta vara på vårt geografiska läge med tillgången till både stad och landsbygd. Med spännande arkitektur tillsammans med vårt natursköna läge, skapar vi en plats för allas unika smak och behov. En ökad variation i upplåtelseformer ökar valfriheten i boendet i livets alla skeenden och underlättar kompetensförsörjningen till det lokala och regionala näringslivet. Vallentuna kommun ska fortsätta utvecklas som en oas med både stadens kvaliteter och de värden som finns i vår landsbygd. En viktig utmaning blir att främja utvecklingen av Vallentunas urbana miljö. Människor efterfrågar i högre utsträckning tjänster och tillgång till restauranger, kulturliv och caféer. Kommunen ska bland annat genom en ökad digitalisering förbättra tillgängligheten och servicen till kommuninvånarna och det lokala näringslivet. Mål Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 3. Fler och växande Vallentunaföretag Vallentuna kommun ska bli en attraktiv plats för att starta och utveckla företag. Vi ska minimera regelverken, maximera servicenivån och främja samverkan med företagare. Prioriteringen är att ge jämställda möjligheter att starta och bedriva företag oavsett bakgrund och kön. En viktig del i detta blir att utveckla och stötta kluster inom olika segment. Inte minst den typen av företagande som kan kopplas till kommunens geografiska läge är viktigt. Det handlar både om livsmedel och upplevelser, men också om vårt nära läge till KTH och mer tech-baserade företag. Studier, omsorg, näringsliv, forskning och kreativitet ska ha en naturlig samlingsplats i Vallentuna kommun. KTH Vallentuna världen, det unika läget erbjuder en fot i Vallentuna kommun och en fot i världen och akademin. En viktig uppgift de kommande åren blir att i samverkan med företag utveckla mötesplatser för människor som arbetar i egenanställning och miljöer för nystartade företag med tillväxtambitioner. Mål Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. 17 9

4. Närmare till allt Vallentuna kommun är en del av en växande Stockholmsregion och möjligheten till mobilitet blir allt viktigare. Kommunen ska därför verka för att ständigt skapa bättre och mer funktionella och klimatsmarta alternativ för att kunna resa inom kommunen och pendla till arbete och flygplats. Stockholm växer och utgör i symbios med Arlanda en attraktiv tillväxtregion för företag och människor. Vallentuna kommuns unika läge mellan Stockholms city och Arlanda, där båda ökar i betydelse, är en möjlighet vi vill ta ansvar för att utveckla. Det är i detta perspektiv vi utvecklar framtidens Vallentuna kommun. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens två centrum Stockholm och Arlanda, ska vi utveckla en plats som erbjuder bästa möjliga och hållbara miljö för människor i rörelse mellan dessa två centrum. Mål Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 5. God ekonomisk hushållning Politiken syftar till att underlätta för människor att vara självförsörjande. En låg skatt ger invånarna en högre disponibel inkomst, vilket innebär ökat ekonomiskt oberoende och förbättrad livskvalitet. Samtidigt kommer vi att under mandatperioden driva en politik som syftar till att höja kvaliteten i den kommunala verksamheten. Om detta mål kan uppnås är ambitionen att på sikt sänka skatten, även om vi gör kvalitetssatsningar. En god och sund ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna förverkliga vår vision. En sund ekonomi innebär också att vi kan möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Det finansiella resultatmålet är ett årligt positivt resultat. Mål Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 18 10

Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i åtta nämnder kommunstyrelsen (KS), bygg- och miljötillsynsnämnden (BMN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns sex förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i kommunen genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen ska vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden i Norrort är gemensam för Sollentuna, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Nämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Bygg- och miljötillsynsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. 19 11

Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla 16 20-åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 20 12

Budget 2019-2021 Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten Maj 2018, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Under konjunkturåterhämtningen har det framförallt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart vilket gynnar svensk export. Den inhemska efterfrågan förväntas dock försvagas under 2019, då högkonjunkturen når sin topp och BNP växer långsammare. I och med att vi räknar med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns in täkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Kommunernas preliminära resultat för 2017 uppgick till 24 miljarder kronor och ligger därmed klart över tumregeln för god ekonomisk hushållning i sektorn. Det är andra året i rad med rekordresultat. En bra utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling 2019 2021, i kombination med fortsatt stora behovsökningar, väntas leda till sämre resultat. För att klara att öka resurserna till verksamheterna fullt ut i takt med demografin, och ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag, krävs budgetförstärkande åtgärder på 30 miljarder 2021 (cirka 1 procent av bruttokostnaderna årligen). Det kommer med andra ord att krävas avsevärda effektiviseringar framöver. Brist på utbildad personal kommer att sätta ytterligare press på kommunerna att hitta nya lösningar för att klara välfärdsuppdragen. Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL 2018-08-16 Procentuell förändring om inte annat anges. 2017 2018 2019 2020 2021 Sysselsättning, timmar* 2,0 1,9 0,3-0,3 0,3 Arbetslöshet, nivå 6,7 6,1 6,2 6,7 7,0 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 3,1 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIF-KS 1,7 1,7 1,8 2,1 2,0 Konsumentpris, KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 1,3 1,3 0,7 0,1 0,9 Befolkning 1,1 0,8 0,6 0,5 0,6 *Kalenderkorrigerad utveckling. 21 13

Procent Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, augusti 2018, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för kommande tre år. Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens skatteunderlag. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna har beslutat att bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor sker utjämning av skatteintäkterna mellan kommunerna. Utjämning görs bland annat för att kompensera för skillnader i beskattningsbar inkomst, antal barn, antal äldre och geografiska förutsättningar. Skattesatsen i Vallentuna var 19,00 procent. De senaste åren har kommunen fått kompensation för snabbt ökande befolkning, men så blev det inte 2017 eftersom befolkningsökningen mattats av. Befolkningsprognosen i den här kommunplanen gör att det inte beräknas någon eftersläpningseffekt under planperioden. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr 90 80 70 64,8 63,9 68,6 79,9 66,6 60 50 40 30 20 10 2017 2018 2019 2020 2021 Utfall Prognos Budget Plan Skatteunderlagets ökning med och rensat för lön- och prisökningar, procent Skatteunderlag Skatteunderlag rensat för lön- och prisökningar 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 4,5 3,7 3,9 3,3 3,3 1,3 1,3 0,7 0,9 0,1 2017 2018 2019 2020 2021 22 14

Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna kommun var33 175 invånare vid början av år 2018. Befolkningen ökade under 2017 med 390 personer eller knappt 1,2 procent. Kommunens befolkning fortsätter att öka, men ökningstakten har minskat. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden 2008-2012 ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen. Befolkningen beräknas öka med cirka 6 600 personer (20 procent) till år 2028. Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos 2018-2028 (BFP18A). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos 2018-2027 (BBP18A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Folkmängd 31 december Procentuell förändring 42 000 40 000 38 000 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 23 15

Bostadsbyggande Inom ramen för Sverigeförhandlingen har Vallentuna kommun tillsammans med nordostkommunerna Täby och Österåker samt Stockholms Stad avtalat med stat och landsting om finansiering och genomförande av en förlängning av Roslagsbanan till Stockholm Central. Planerad projektstart är år 2026. Kommunen åtar sig en medfinansiering om 409,2 miljoner kronor och ett bostadsåtagande där Vallentuna kommun ska se till att 5 650 nya stationsnära bostäder byggs fram till år 2035. Översiktplan 2040 har antagits av kommunfullmäktige och beskriver behovet av bostäder. År 2017 fanns det drygt 13 000 bostäder i Vallentuna varav cirka 65 % utgjordes av småhus och cirka 35 % av lägenheter i flerbostadshus. Sedan millenniumskiftet har knappt 3 000 nya bostäder tillkommit varav cirka 80 % tillkommit i kommunens tätorter och cirka 20 % på landsbygden. Efterfrågan att bo i Vallentuna är stor och gäller alla bostadstyper- och storlekar i synnerhet i kommunens tätorter. Hela Stockholmsregionen kännetecknas av en stark befolkningstillväxt, samtidigt som tillskottet på bostäder under en lång tid inte har motsvarat befolkningsökningen. Bostadsbristen påverkar människors möjligheter att hitta en lämplig bostad utifrån sin livssituation och begränsar också företags möjligheter att rekrytera rätt arbetskraft. Av det totala regionala behovet om cirka 500 000 nya bostäder för att möta det demografiska bostadsbehovet fram till år 2040 behöver Vallentuna ha en beredskap för ett tillskott om cirka 9 000 bostäder utifrån scenario hög i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050). Med utgångspunkt från det befintliga bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen i kommunen är behovet som störst av fler lägenheter i flerbostadshus företrädesvis mindre hyres- och bostadsrätter. Översiktsplanen utgår från markanvändning och anger var bostadsutvecklingen lämpligen ska ske med platsspecifika utgångspunkter avseende utförande. Markanvändningen ger sammantaget utrymme för mer än 9 000 nya bostäder med en ungefärlig tätortsfördelning: Vallentuna tätort 6 500 nya bostäder (exklusive tätortsutbyggnad kring en ny station vid en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda som uppskattningsvis ger förutsättningar för 2 500-3 000 nya bostäder) Lindholmen 300 nya bostäder Frösunda 100 nya bostäder Kårsta-Ekskogen 300 nya bostäder Karby och Brottby 350 nya bostäder Gillinge 2000 nya bostäder Bostadsbyggnadsprognosen visar en genomsnittlig planeringstakt, inklusive antaganden om byggstarter utanför detaljplan, för den kommande tioårsperioden om ca 510 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år inklusive bostadsåtagandet inom Sverigeförhandlingen. Detta mot bakgrund av de risker som finns vad gäller förseningar i planprocessen, t.ex. överklaganden liksom att slutliga beslut fattas hos byggherrarna om investering och byggnation. Totalt innehåller planen/prognosen drygt 5000 nya bostäder under perioden 2018-2027. I bostadsbyggnadsprognosen finns en uppföljning av våra bostadsåtaganden i Sverigeförhandlingen. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan. 24 16

800 700 600 500 400 300 200 100 0 Planeringstakt byggstarter 2018-2027 464 70 173 316 513 625 675 748 709 666 580 *464 bostäder antas ha byggstartats år 2017. En majoritet av dessa kommer att färdigställas tidigast under år 2019 vilket innebär ett uppskattat genomsnitt om ca 250 färdigställda bostäder under den närmaste perioden dvs. år 2018-2020. 100% FÖRDELNING BOSTADSTYP 80% 60% 40% 20% 0% Flerbostadshus Småhus FÖRDELNING DELOMRÅDEN 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kårsta och VAÖ Nordöstra Vallentuna Västra Vallentuna Lindholmen, övrig MOF Sydöstra Vallentuna 25 17

Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att förnya användningen av mark och att bygga bostäder, kontor, industrier och gator. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. När infrastrukturen är klar tas gatukostnadsersättning ut av byggherrar och boende. Exploateringsverksamheten ser även till att medfinansieringsersättning kopplat till Sverigeförhandlingen tas ut vid nya exploateringar. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om det ekonomiska utfallet för respektive år. Intäkterna för exploateringsverksamheten beräknas vara högre än utgifterna under planeringsperioden. Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsverksamheten. Bostadsexploatering Bostadsbyggandet kommer bland annat att ske i Åby ängar, Åbyholm, Nyborg, Kristineberg och Ormsta-Stensta. De områden som bebyggs under planeringsperioden är överenskomna med olika intressenter eller är omvandlingsområden. I omvandlingsområden omvandlas stegvis fritidshusområden till permanentboende och detta ställer andra krav på vägar, vatten- och avloppslösning och byggrätter. I centrala Vallentuna påbörjas anläggande av nya gator samt gångoch cykelvägar. Detta finansieras av kommande bostadsbebyggelse i centrala Vallentuna. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. I Okvista pågår planläggning av nytt arbetsplatsområde. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet och kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2021 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För att kunna hantera nya och gamla tåg byggs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. Vatten- och avloppsförsörjning Den kommunala VA-verksamheten sköts av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala men lokala reningsverk finns idag i Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt. 26 18

Vallentuna kommuns ekonomiska läge Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i balans som klarar av förändringar i omvärlden. Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god fram till 2016. Under perioden 2004 till 2016 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Sverigeförhandlingen medför att Vallentuna kommun medfinansierar utbyggnaden av Roslagsbanan till Stockholm Central. Framtida kostnader för Sverigeförhandlingen resultatförs det år då avtalet undertecknas och det medför att 2017 års resultat negativt med 339,2 miljoner kronor. Balanskravsresultatet utan Sverigeförhandlingen var positivt. Kostnaderna hanteras inom kommunens eget kapital som därmed minskar. Vallentuna kommun har ett bra eget kapital sedan tidigare år och efter att det minskar 2017 kommer det successivt att öka under kommande år. Vallentuna kommun har haft en hög soliditet, som kommer att minska för att sedan successivt förbättras. Kommunens ekonomiska resultat påverkades 2017 av Sverigeförhandlingen, men utbetalningen sker inte förrän enligt betalningsplan under åren 2027-2033. Kommunens likviditet och lånebehov påverkas således under planeringsperioden 2019-2021. Resultat 2013-2021, mnkr Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. I planen för 2019 beräknas effekten av komponentavskrivning påverka driftresultatet positivt. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. 27 19

Verksamheternas nettokostnader Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar öka enligt följande: Nämndernas uppräkning, mnkr 2019 Budget Indexuppräkning, löner och pris 50,8 Effektiviseringar -25,4 Demografi 28,6 Komponentavskrivning -6,3 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 22,3 Summa 76,3 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i augusti 2018 och uppgår till 3,1 procent för år 2019. Kostnader för övriga delar beräknas enligt konsumentprisindex KPI och prognosen för 2019 är en ökning med 2,4 procent enligt SKL. 2016 2017 2018 2019 2020 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,9 3,1 3,4 3,5 Konsumentpris, KPI 1,8 2,0 2,4 2,7 2,8 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. Budgetförslaget innebär att nämndernas budgetramar räknas upp för pris- och löneökningar, men endast till 50 procent. Det innebär att uppräkningen för lön och pris 2019 uppgår till 1,46 procent. Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos enligt bilaga. 28 20

Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Vallentuna kommun har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar och den största är åtagandet i Sverigeförhandlingen där Roslagsbanan förlängs till Stockholm Central. Några andra satsningar är miljöcertifiering av kommunens verksamheter och möjliggöra arbete med översiktsplan. Kostnadsutvecklingen är hög inom det sociala området och det ställer krav på både utökade ramar och effektiviseringar. Ett omfattande arbete har genomförts under 2018 och fortsätter 2019. Kommunens prioriteringar inför 2019 är därför både satsningar och effektivisering av verksamhet. Den största satsningen är en utökad budgetram för socialnämnden. Barn- och ungdomsnämnden bedriver ett utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i verksamheterna och nu genomförs ytterligare en satsning på höjd skolpeng. Skolpengen höjs för elever i grundskolan åk 6-9. Kommunen bedriver idag två till stor del parallella verksamheter där socialnämnden har ansvar för Vallentuna arbetscoachning och kommunstyrelsen har ansvar för arbetsmarknadsavdelningen. Vallentuna arbetscoachning ger stöd och hjälp åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att göra sig anställningsbara och komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Verksamheten är evidensbaserad och resultaten är mycket goda. Arbetsmarknadsavdelningen har haft ett liknande uppdrag men inte uppnått lika goda resultat. Arbetsmarknadsavdelningens verksamhet avvecklas helt och budget upphör 2019. Budget till socialnämnden för Vallentuna arbetscoachning förstärks med 2,5 miljoner kronor. Samtliga tidigare beslut om arbetsmarknadsavdelningen, beslutade av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnder, upphör att gälla. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att i dialog med socialnämnden genomföra förändringen. Budget för sommarjobb uppgår till 1 miljon kronor och omfattar maximalt 100 platser inom verksamheterna förskola, äldreomsorg, kultur och fritid för att skapa en god kvalitet. Därtill erbjuds sommarjobb i form av entreprenörskap. För att kunna prioritera satsningarna bidrar kommunstyrelsen med besparingar inom kommunikation 1,2 miljoner kronor och näringsliv 1,2 miljoner kronor samt samhällsbyggnad 2 miljoner kronor och fastighetsavdelningen 4 miljoner kronor besparingar inom bemanning. Budgeten omfattar också besparingar inom kulturnämnden 1 miljon kronor och fritidsnämnden 1 miljon kronor. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med effektiviseringsprojekt och digitalisering. Kommunstyrelsen avsätter hälften av budgeten för oförutsedda utgifter (KSOF) till prioriterade projekt inom digitalisering och effektivisering. 29 21

Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2017 uppgick till 593 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån, räntekostnader på pensionsskuld och omräkning av KPI. Kommunens avtal inom Sverigeförhandlingen, som innebär en finansiering av Roslagsbanans förlängning till Stockholm Central, ska varje år räknas upp med konsumentprisindex (KPI). Finansiella kostnader 2017-2021, mnkr Pensioner Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt kommunala redovisningslagens blandmodell. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens finanspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2014 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad 2017-2021, mnkr 30 22

Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till drygt 1 100 miljoner kronor under perioden 2017-2019. De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar, utöver årliga anslag, ska särskilda beslut fattas för fastställande av investeringsbudget. Investering per verksamhet 2017-2021, mnkr Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 400 miljoner kronor per år. Om exploateringsverksamheten ger det överskott som exploateringsplanen visar till kommunens likviditet innebär det att investeringar till stor del kan finansieras utan lån. Finansiering av investeringsutgifter (inklusive exploatering) 2017-2021, mnkr 31 23

Balansräkning Soliditeten beskriver kommunens finansiella handlingsutrymme på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Vid utgången av år 2017 var soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen 30 procent, det är en sänkning med 19 procent jämfört med förra årsskiftet. Vilket till största delen beror på avtalet om Roslagsbanans förlängning. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. För 2017 var den nio procent, en minskning med 16 procent med förra årsskiftet. Kommunens soliditet var högre än snittet för länet under 2014-2016, men har en svagare ökning. Ett vägt genomsnitt för samtliga kommuner i riket den sista december 2017 var soliditeten 26 procent att jämföra med kommunens 9 procent. Fram till år 2021 prognostiseras att soliditeten ligger kvar på 9 procent. Det är en kombination av att kommunen inte investerar lika mycket och inte behöver låna till investeringarna. Om soliditeten är hög är skuldsättningen låg och tvärtom. Kommunens banklån i förhållande till totala tillgångar ger att kommunen har en skuldsättningsgrad för banklån på mellan 37,5 till 31,7 procent. Soliditet exklusive och inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden 2017-2021, procent Skuldsättningsgrad banklån, procent 32 24

Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2017 hade kommunen 1 848 månadsavlönade medarbetar varav 1 619 tillsvidareanställda. Det motsvarar 1 713 månadsavlönade årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 77 procent respektive 23 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 45 år. Enligt pensionsavtalet kan en anställd gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att gå i pension vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2017 gick 33 anställda i pension vilket var elva färre än året innan. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger minskas. 33 25

Finansiell utveckling 2019-2021 Driftredovisning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelse 151,5 166,3 179,9 188,5 195,7 Kommunledningskontoret 95,2 101,3 107,6 109,5 112,5 Samhällsbyggnadsförvaltningen 53,0 58,5 57,8 58,6 60,2 Resultatenhet/komponentavskrivning -16,2-13,3-10,3-4,5-2,1 Kommunstyrelsens oförutsedda 5,0 5,0 5,0 Räddningstjänst 19,5 19,8 19,8 19,9 20,1 Barn- och ungdomsnämnd 149,3 144,0 153,7 162,0 165,9 Skolpeng 604,6 622,3 637,9 654,2 671,6 Utbildningsnämnd 31,3 31,2 33,7 35,1 37,0 Gymnasieskolpeng 126,9 135,7 139,9 147,2 156,6 Socialnämnd 521,3 537,0 554,2 574,7 603,3 Fritidsnämnd 50,9 53,1 55,0 56,3 57,9 Kulturnämnd 43,4 44,3 44,4 45,3 46,5 Bygg- och miljötillsynsnämnd 13,1 12,8 13,0 13,3 13,7 Överförmyndarnämnd 2,7 2,4 Ofördelade kapitalkostnader 15,0 10,9 Nämndernas nettokostnader 1 695,0 1 749,1 1 811,7 1 891,6 1 959,1 Kapitalkostnader -99,4-111,5-121,2-155,3-164,7 Pensionskostnader 32,5 33,4 36,8 38,3 40,1 Övriga intäkter och kostnader 401,7-16,4 Summa finansieringsenheten 334,8-94,5-84,5-117,0-124,6 Verksamhetens nettokostnad 2 029,8 1 654,6 1 727,2 1 774,6 1 834,6 34 26

Resultatplan 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader -2 029,8-1 654,6-1 727,2-1 774,6-1 834,6 Avskrivningar -67,2-74,9-81,5-102,9-109,1 Verksamhetens nettokostnader -2 097,0-1 729,5-1 808,8-1 877,5-1 943,7 Skatteintäkter 1 543,9 1 593,4 1 648,2 1 702,6 1 769,0 Generella statsbidrag och utjämning 172,8 187,2 201,0 226,5 226,8 Finansiella intäkter 67,5 2,1 0,5 0,5 0,7 Finansiella kostnader -26,4-22,9-27,0-32,0-35,7 Årets resultat -339,2 30,3 14,0 20,1 17,2 Balanskravutredning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Årets resultat -339,2 30,3 14,0 20,1 17,2 Realisationsvinster 64,4 Balanskravsresultat -403,6 30,3 14,0 20,1 17,2 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 543,9 1 593,4 1 648,2 1 702,6 1 769,0 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 24,1 23,5 12,2 28,6 32,7 Kostnadsutjämning 58,5 58,2 70,5 71,9 72,7 Regleringsbidrag/-avgift -0,3 5,2 14,6 23,9 22,1 Strukturbidrag LSS-utjämning 20,4 33,2 35,0 35,7 36,1 Fastighetsavgift 57,1 60,7 63,3 63,3 63,3 Övriga generella bidrag 13,0 6,4 5,4 3,2 Summa intäkter 1 716,7 1 780,6 1 849,2 1 929,2 1 995,8 35 27

Balansräkning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 922,5 2 380,1 2 569,3 2 761,0 3 103,6 Finansiella anläggningstillgångar 119,5 119,5 119,5 119,5 119,5 Summa anläggningstillgångar 2 042,0 2 499,6 2 688,9 2 880,5 3 223,2 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter och lager 48,9 48,9 48,9 48,9 48,9 Kortfristiga fordringar 137,2 210,2 210,2 210,2 210,2 Kassa, bank 72,8 72,8 116,1 212,8 212,8 Summa omsättningstillgångar 258,9 331,9 375,2 471,9 471,9 Bidrag till infrastruktur Summa tillgångar 2 300,8 2 831,5 3 064,0 3 352,4 3 695,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -339,2 30,3 14,0 20,1 17,2 Övrigt eget kapital 1 031,0 691,8 722,0 736,0 756,1 Summa eget kapital 691,8 722,0 736,0 756,1 773,3 varav pensionsreserv 71,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 190,7 214,8 241,0 271,6 312,1 Övriga avsättningar 409,2 417,1 426,8 437,9 449,7 Summa avsättningar 600,0 631,9 667,8 709,5 761,8 Skulder Långfristiga skulder 519,5 987,9 1 170,7 1 397,2 1 670,3 Kortfristiga skulder 489,6 489,6 489,6 489,6 489,6 Summa skulder 1 009,1 1 477,5 1 660,3 1 886,8 2 159,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 300,8 2 831,5 3 064,0 3 352,4 3 695,0 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 488,9 476,3 468,1 458,1 452,2 avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 361,5 374,5 374,5 374,5 374,5 36 28

Kassaflödesanalys 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Löpande verksamhet Inbetalda skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 663,0 1 780,6 1 849,2 1 929,2 1 995,8 Inbetalning från kunder och bidrag 337,9 356,1 369,8 385,8 399,2 Utbetalning till leverantörer, anställda och bidrag -1 934,0-1 879,1-2 061,6-2 119,1-2 182,8 Erhållen ränta och utdelningar 67,5 2,1 0,5 0,5 0,7 Betald ränta och utdelning -26,7-22,9-27,0-32,0-35,7 Kassaflöde från löpande verksamhet 107,7 236,8 131,0 164,3 177,2 Investeringsverksamhet Investering i immateriella anläggningstil Investering i materiella anläggningstillgå -302,2-403,1-270,8-294,6-451,8 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 3,0 29,9 183,1 227,0 52,4 Försäljning av materiella anläggningstillg 0,1 Försäljning tomter inom exploatering 0,0-13,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastru Investering i finansiella anläggningstillgå -5,1 Försäljning av finansiella anläggningstillg 64,8 Kassaflöde från investeringsverksamh -239,5-386,8-87,7-67,6-399,3 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 330,0 200,0 222,1 Amortering av lån -250,0-50,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamh 80,0 150,0 222,1 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 124,6 72,8 72,8 116,1 212,8 Likvida medel vid årets slut 72,8 72,8 116,1 212,8 212,8 Förändring i likvida medel -51,8 0,0 43,3 96,7 0,0 37 29

Investeringsplan 2017-2028, mnkr U p p a r b. P r o g n o s B u d g e t P la n K a lkyl T o t a l 2 0 17 2 0 18 2 0 19 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 T o t a l K O M M U N S T Y R E L S E N 4 1,6 13 9,8 9 2,6 10 0,4 9 0,5 8 0,5 6 3,5 12 3,5 19 9,5 2 2 4,5 4 9,5 4 9,5 1 2 5 5,5 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,4 12,6 13,0 Cykelväg runt Vallentunasjön 0,0 0,4 0,4 Cykelvägar förstudie 0,0 0,5 0,5 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess SBF 1,0 1,0 1,0 3,0 Fettavskiljare kök 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Gång- och cykelväg Bällstabergsvägen 0,5 2,0 4,0 3,5 10,0 Gång- och cykelväg Lindholmen 1,0 1,9 0,8 3,7 Gång- och cykelväg Vallentuna-Karby 0,5 3,0 3,0 11,5 11,0 11,0 40,0 Kommunhus 1,4 3,6 70,0 150,0 175,0 400,0 Källsortering 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Lekplats i Kårsta 7,0 7,0 Lekplats i Lindholmen 4,0 4,0 Lekplatser upprustning 1,8 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 46,8 Lindholmsvägen 2,0 2,0 5,0 6,0 15,0 Ny lekplats centrala Vallentuna 0,0 9,0 9,0 Planerat underhåll fastighet 13,1 48,5 35,0 35,0 35,0 35,0 18,0 18,0 18,0 18,0 18,0 18,0 309,6 Planerat underhåll ishallar 10,5 8,0 1,3 7,4 27,3 Tillgänglighet avfallshämtning 0,5 0,5 0,5 1,5 Utbyte kvicksilverbelysning 13,8 1,2 15,0 Våtmarkspark 0,1 8,9 6,5 15,5 Återuppbyggnad kvarn 0,1 1,9 2,0 Årligt anslag 1,2 34,9 25,0 26,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 303,0 Upprustning torgytor, etapp 4 & 5 2,1 8,0 4,0 14,1 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N D E N 2 2 8,4 3 2 5,3 9 0,5 18,0 2 8,4 111,9 2 4 9,1 4 3 4,9 2 0 2,0 5 1,9 8,0 6,0 1 7 5 4,5 Fritidslokal Bällstabergsskolan 5,0 6,0 11,0 Förskola Centrala Vallentuna 0,5 4,2 45,0 9,9 0,4 60,0 Förskola Karby 4,0 21,0 32,0 1,0 58,0 Förskola Karby/Brottby 2 0,6 0,6 Förskola Karlavägen 0,3 0,3 Förskola Kristineberg norra 0,1 0,4 0,1 4,2 44,9 9,9 0,4 60,0 Förskola Ormsta 18,4 24,7 8,6 0,3 52,0 Förskola Stensta Ormsta 0,6 4,2 45,0 9,9 0,3 60,0 Förskola Åby ängar 50,3 6,7 57,0 Förskola Åbygläntan 4,4 4,4 Hagaskolan 149,7 251,4 37,0 1,0 439,1 Hjälmstaskolans kök 14,0 14,0 Karbyskolan ombyggnad för förskola 1,1 3,5 10,4 15,0 Kårsta lokaleffektivisering 2,9 2,9 Lindholmen kapacitetsökning 0,4 8,1 8,5 Lovisedalsskolan matsal 0,7 9,3 10,0 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 1,2 3,0 14,5 2,0 10,0 30,7 Skola/förskola Kristineberg södra 1,2 1,0 7,0 8,0 110,8 210,0 60,0 2,0 400,0 Skola/förskola Lindholmen 1,0 7,0 8,0 112,0 210,0 60,0 2,0 400,0 Strix till Hammarbacken 1,7 4,0 5,7 Årligt anslag 0,3 5,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 65,3 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 S O C IA L N Ä M N D E N 2,1 7,5 5,0 4 3,0 8 3,0 4 3,0 2 8,0 2 9,0 3,0 3 3,0 3 3,0 3,0 3 12,7 Allens boende 2,0 4,5 2,0 8,5 Gruppbostad i Nyby 0,2 0,2 Gruppbostad i Ormsta-Stensta 30,0 30,0 60,0 Korttidshem 25,0 26,0 51,0 Särskilt boende för äldre 40,0 80,0 40,0 160,0 Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 F R IT ID S N Ä M N D E N 12,2 2 5,2 2,6 6,9 11,3 4,7 1,2 4,0 1,8 5,2 5,0 5,0 8 5,1 Badplatser 1,0 1,0 Bällstaberg 0,5 3,0 3,5 Elljusspår Kristineberg förstudie 0,5 0,5 Elljusspår Kårsta 4,0 4,0 Snapptuna sportfält 2,0 4,0 3,0 9,0 Utegym kvarnbadet 0,7 0,7 Utveckling/nya projekt 0,0 5,8 0,4 2,0 8,2 Vallentuna IP 9,9 0,9 1,2 1,3 0,4 0,2 0,2 0,2 4,0 4,0 22,3 Veda Ridcenter 11,8 0,2 12,0 Össeby IP 0,4 3,4 0,2 0,2 3,0 7,3 Övriga anläggningar 2,8 0,1 1,0 0,1 0,6 1,0 5,6 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 B Y G G - O C H M IL JÖ T IL L S Y N S N Ä M N D E N 1,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 11,0 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess 0,2 0,8 1,0 1,0 3,0 Digitalisering av arkiv 1,4 1,1 2,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 T o t a lsu mma 2 8 5,9 5 0 1,2 19 3,2 17 0,9 2 14,7 2 4 1,6 3 4 3,3 5 9 2,9 4 0 7,8 3 16,1 9 7,0 6 5,0 3 4 2 9,7 38 30

Specifikation av planerat underhåll och årliga anslag 2018-2021, mnkr P ro g n o s B u d g et P la n 2 0 18 2 0 19 2020 2021 K O M M U N S T Y R E L S E N 3 4,9 2 5,0 2 6,0 2 7,0 It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 KSOF 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 Beläggning vägar 3,0 3,0 3,0 4,0 Cykelnätet 2,0 2,0 2,0 2,0 Trafikinvesteringar 14,9 2,0 2,0 2,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 4,0 4,0 4,0 Åtgärder väg gångbanor 1,0 2,0 3,0 3,0 Årligt anslag KLK 3,0 3,0 3,0 3,0 Årligt anslag SBF 1,0 1,0 1,0 1,0 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N D E N 5,0 6,0 6,0 6,0 Årligt anslag 5,0 6,0 6,0 6,0 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 S O C IA L N Ä M N D E N 3,0 3,0 3,0 3,0 Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 F R IT ID S N Ä M N D E N 7,2 1,7 1,0 1,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 Konstgräs västra 3,0 0,7 Konstgräs 3,2 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 B Y G G - O C H M IL JÖ T IL L S Y N S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 39 31

Plan för exploatering 2017-2021, mnkr Förbrukat tom 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 Västra Vallentuna 4.1.1 Förtätning västra centrum 5,0-0,1-0,1-0,1-0,1 4.1.2 Nya Alléhuset, Vallentuna-Rickeby 1:45-0,2 4.1.3 Norra centrum 1 & 2-0,1 4.1.4 Gärdesvägen -1,6 3,1 29,6-4,8 4.1.5 Gamla (f.d.) Polishuset -0,2 4.1.7 Del av Rickebyhöjd 1-0,2-2,8 1,4 0,5 4.1.8 Del av Rickebyhöjd 2-0,3 Västra Vallentuna 2,4 0,3 30,9-4,4-0,1 Nordöstra Vallentuna 4.2.2 Åby ängar 1 och 2 6,3 30,8 13,0 14,2 4.2.3 Åbyholm -5,5-1,4-9,4-11,6 9,0 4.2.5 Haga 3-21,9 6,5 7,5 7,5 7,3 4.2.6 Ormsta-Stensta -2,4-7,7-1,9 10,0 3,5 4.2.7 Molnby/Ubby Norra, Södra och odefinierat 0,0 Nordöstra Vallentuna -23,4 28,2 9,2 20,1 19,8 Sydöstra Vallentuna 4.3.1 Hjälmsta -0,3 4.3.2 Västra Manhemsvägen 0,0 1,2 4.3.3 Bällsta - Björnboda 1-1,7-1,7 5,4 4.3.5 Nyborg -6,9-6,7-2,3-25,0-42,0 4.3.6 Kristineberg 1-5 -12,6-4,4 136,9 85,0 63,5 4.3.7 Tingvalla -29,6-0,9-1,9 0,6 0,6 4.3.8 Gamla Karlbergsvägen (Bällsta 2:158) -0,2-0,1 0,3 4.3.9 Olhamra 1:120 0,0 4.3.10 Kragstalund östra -0,1-0,1 4,1 Sydöstra Vallentuna -51,3-12,7 142,4 60,6 22,1 Lindholmen, övriga MOF 4.4.2 Mörbytorp 0,0 4.4.4 Lindholmen-Strömgården -0,3 0,3 4.4.5 Lindholmen-Uppsäter 0,0 0,0 0,1 4.4.8 Frösunda-Sunnanå -0,2 0,1 0,1 0,0 Lindholmen, övriga MOF -0,5 0,4 0,2 0,0 Kårsta och VAÖ 4.5.1 Kårsta-Rickeby 1 & 2-5,3-1,1-6,1-11,6 1,0 4.5.4 Karby/Lindvägen -0,1 4.5.5 Össeby-Hacksta -0,4 4.5.6 Brottby-Sundby 0,0 4.5.7 SödraLussinge 0,0 4.5.8 Kumla-Stensta -0,2 0,2 4.5.9 Angarns-Dammsta 0,0 Kårsta och VAÖ -6,6-1,0-5,2-10,4 1,0 Arbetsplats- och planprojekt Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Totalsumma -88,2 10,7 191,6 68,3 11,2 40 32

R A PPORT Befolkningsprognos 2018-2028 BFP18A 41

Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 2017... 5 Utfall 2017 jämfört med prognos... 7 Prognos 2018-2028... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2017)... 9 1.2 Befolkningsförändringar... 10 1.3 Åldersstruktur... 12 1.3.1 Födda och förskolebarn... 12 1.3.2 Skolbarn och ungdomar... 14 1.3.3 Vuxna... 16 1.3.4 Äldre och pensionärer... 17 Kommundelsområden... 19 1.1 Vallentuna Västra... 20 1.2 Vallentuna Nordöstra... 20 1.3 Vallentuna Sydöstra... 21 1.4 Vallentuna Sydvästra... 21 2 42

1.5 Markim-Orkesta-Frösunda... 22 1.6 Vada-Angarn-Össeby Garn... 22 1.7 Kårsta... 24 Metod och antaganden... 25 3 43

KAPITEL Inledning 2 I Vallentuna kommun görs årligen en prognos över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Årets prognos avser perioden 2018-2028. Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av förskolor, skolor, fritidsanläggningar och äldreomsorg. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. De utgår från den kunskap som finns vid det tillfälle som prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer får direkta konsekvenser på bostadsbyggande, flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Störst enskild påverkan för befolkningsprognosens säkerhet har bostadsbyggnadens takt i kommunen. Faller den ut annorlunda än beräknat i prognosen ger det oftast väldigt tydliga avvikelser. 4 44

KAPITEL Befolkningsförändringar 2017 2 Befolkningen i Vallentuna ökade med 390 personer, från 32 785 till 33 175 under 2017. Detta innebar en befolkningsökning med 1,2 %. Föregående år (2017) var ökningen 1,3 %. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år från milleniumskiftet är ca 1,7 %. Folk- Levande Födelse- Flyttnings- Period Folkmängd ökning födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto 2007 28 382 514 362 179 183 1 995 1 670 325 2008 28 954 572 395 181 214 1 885 1 526 359 2009 29 361 407 352 175 177 1 901 1 670 231 2010 30 114 753 382 198 184 2 144 1 578 566 2011 30 715 601 376 168 208 2 137 1 746 391 2012 31 215 500 393 170 223 2 045 1 771 274 2013 31 616 401 381 180 201 2 120 1 921 199 2014 31 969 353 359 176 183 2 114 1 943 171 2015 32 380 411 360 196 164 2 275 2 028 247 2016 32785 405 357 162 195 2271 2062 209 2017 33 175 390 348 208 140 2 427 2 184 243 5 45

KAPITEL Största ökning procentuellt skedde i åldersgruppen 6 år som ökade med 10,4 %. Den största minskningen skedde i gruppen 85-89 år som minskade med 11,7 %. Numerärt ökade gruppen 45-64 år mest med 228 personer. Gruppen 20-24 år minskade mest, med 59 personer. 2 Ålder 2016 2017 Förändring (antal) Förändring (%) 0 374 359-15 - 4,0 % 1-2 869 865-4 - 0,5 % 3-5 1 482 1 497 + 15-1,0 % 6 529 512-17 - 3,2 % 7-11 2 475 2 522 + 47 + 1,9 % 12-15 1 877 1 964 + 87 + 4,6 % 16-18 1 192 1239 + 47 + 3,9 % 19 395 384-11 - 2,8 % 20-24 1 793 1 751-42 - 2,3 % 25-44 8 265 8 309 + 44 + 0,5 % 45-64 8 437 8 598 + 161 + 1,9 % 65-79 3 974 3 994 + 20 + 0,5 % 80-84 592 635 + 43 + 7,3 % 85-89 344 344 + 0 0 % 90-187 202 + 15 + 8,0 % Summa 32 785 33 175 + 1,2 + 1,2 % 6 46

KAPITEL Utfall 2017 jämfört med prognos 2 I befolkningsprognos 2017-2027 (BFP17A) beräknades folkmängden 2017-12-31 uppgå till 33 113, medan det verkliga antalet blev 33 175. Vid årsskiftet 2017/2018 hade Vallentuna således 62 invånare fler än prognostiserat, vilket ger att prognosen gav en folkökning med 1,0 % och utfallet blev 1,2%. Period Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2017 Utfall 33 175 390 348 208 140 2 427 2 184 243 2017 Prognos 33 113 328 372 186 186 2 192 2 050 250 Diff num + 62 + 62-24 + 22-46 + 235 + 134-7 Diff % + 0,2 % + 18,9 % - 6,5 % + 11,8 % - 24,7 % + 10,7 % + 6,5 % - 2,8 % Procentuellt sett har de största prognosfelen för 2017 skett för åldersgruppen 0 år som överskattades med 6,3 % och åldersgruppen över 90 år som överskattades med 2,6 %. Antalet födda och antalet döda överskattades. Både inflyttning och utflyttning underskattades i prognosen och flyttningsnettot blev lägre än beräknat. 7 47

KAPITEL Ålder Prognos BFP17A Utfall 2017 Diff (antal) Diff (%) 0 391 359-32 - 8,2 % 2 1-2 865 865 0 0 % 3-5 1 470 1 497 + 27 + 1,8 % 6 504 512-8 + 1,6 % 7-11 2 470 2 522 + 52 + 2,1 % 12-15 1 961 1 964 + 3 + 0.2 % 16-18 1 208 1 239 + 31 + 2,6 % 19 385 384-1 - 0,3 % 20-24 1 767 1 751-16 - 0,9 % 25-44 8 241 8 309 + 68 + 0,8 % 45-64 8 629 9 598-31 - 0,4 % 65-79 4 016 3 994-22 - 0,5 % 80-84 643 635-8 - 1,2 % 85-89 358 344-14 - 3,9 % 90-w 204 202-2 - 1,0 % Summa 33 113 33 175 + 62 + 0,2 % 8 48

KAPITEL Prognos 2018-2028 Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognos respektive delområdesprognos för 2018-2028. 2 1. Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2017) Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 359 376 389 396 412 426 438 452 460 468 475 478 1-2 865 824 852 884 915 952 980 1 012 1 033 1 052 1 069 1 078 3-5 1 497 1 471 1 455 1 438 1 462 1 510 1 572 1 627 1 671 1 711 1 745 1 768 6 512 518 525 508 518 512 513 544 558 574 589 599 7-11 2 522 2 551 2 589 2 613 2 646 2 645 2 659 2 668 2 694 2 743 2 796 2 862 12-15 1 964 1 948 1 999 2 009 1 992 2 068 2 097 2 131 2 174 2 166 2 185 2 188 16-18 1 239 1 297 1 325 1 377 1 427 1 455 1 463 1 464 1 486 1 532 1 550 1 577 19 384 372 386 396 433 416 451 475 445 462 469 465 20-24 1 751 1 684 1 694 1 702 1 765 1 848 1 887 1 962 2 019 2 039 2 059 2 074 25-44 8 309 8 173 8 365 8 450 8 623 8 935 9 170 9 422 9 623 9 810 10 005 10 149 45-64 8 598 8 767 8 947 9 062 9 273 9 358 9 485 9 695 9 840 9 978 10 092 10 209 65-79 3 994 4 016 4 033 4 035 4 024 4 058 4 057 4 035 4 040 4 111 4 182 4 232 80-84 635 678 718 771 836 891 971 1 052 1 110 1 103 1 103 1 078 85-89 344 359 378 392 412 449 481 510 548 595 637 695 90-w 202 201 205 211 232 240 247 258 267 289 312 330 Summa 33 175 33 234 33 861 34 243 34 966 35 763 36 472 37 305 37 970 38 633 39 268 39 783 9 49

KAPITEL 1.2 Befolkningsförändringar Vallentunas befolkning beräknas öka med ca 7 250 personer (ca 20 %) till 2027. Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. Under 2000-talet har bostadsbyggandet varierat mellan 100 och 260 bostäder per år. För 2016 prognosticerades byggstart av 279 bostäder, men endast 180 av dessa påbörjades. Bostadsbyggnadsprognosen för 2017-2026 (BBP17A) redovisar en planerad byggstart av ca 530 bostäder i snitt per år, varav cirka 57 % utgörs av lägenheter i flerbostadshus och 14 % av dessa planeras som hyresrätter. 2 Detta resulterar i att befolkningstillväxten för de kommande 5 åren förväntas bli runt 500 personer i snitt per år, för att därefter öka till ca 790 i snitt per år från 2022 och framåt. Se vidare Bostadsbyggnadsprognos 2017-2026 (BBP17A). Diagram 1.2 Befolkningsutveckling 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 Befolkning Förändring % 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 10 50

KAPITEL I genomsnitt beräknas ca 410 barn födas årligen och ca 230 personer avlida. Antalet personer som flyttar till kommunen beräknas i snitt bli ca 2700 årligen medan ca 2300 flyttar från kommunen. Den genomsnittliga befolkningsökningen under perioden 2017-2027 blir då ca 600 per år, men med relativt stora variationer årsvis. 2 Prognos befolkningsförändringar 2018-2028 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2018 33 234 363 207 156 2 026 2 123-97 59 2019 33 861 369 211 158 2 577 2 108 469 627 2020 34 243 379 216 163 2 374 2 154 220 383 2021 34 966 390 222 168 2 729 2 175 554 722 2022 35 763 404 227 177 2 852 2 232 620 797 2023 36 472 416 233 183 2 819 2 294 525 708 2024 37 306 428 238 190 2 989 2 346 643 833 2025 37 970 439 243 196 2 878 2 408 470 666 2026 38 632 446 249 197 2 916 2 451 465 662 2027 39 268 453 254 199 2 929 2 492 437 636 2028 39 783 457 260 197 2 849 2 531 318 515 11 51

KAPITEL 1.3 Åldersstruktur Befolkningspyramid 2 1.3.1 Födda och förskolebarn Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 359 376 389 396 412 426 438 452 460 468 475 478 1-2 865 824 852 884 915 952 980 1 012 1 033 1 052 1 069 1 078 3-5 1 497 1 471 1 455 1 438 1 462 1 510 1 572 1 627 1 671 1 711 1 745 1 768 Summa 2 721 2 671 2 696 2 718 2 789 2 888 2 990 3 091 3 164 3 231 3 289 3 324 12 52

KAPITEL Under 2017 föddes 348 barn i kommunen vilket är 26 färre än 2016. I prognosen antas antalet 0-åringar vara i snitt ca 410 per år. Vallentuna kommun har relativt höga födelsetal jämfört med många andra kommuner. Kommunen har en yngre befolkning än riket i genomsnitt med många kvinnor i barnafödande ålder samtidigt är många av de som flyttar till kommunen par i familjebildande ålder. 2 Diagram 1.3.1 Antal barn i förskoleålder 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 572 1 627 1 671 1 711 1 745 1 768 1 497 1 471 1 455 1 438 1 462 1 510 865 824 852 884 915 952 980 1 012 1 033 1 052 1 069 1 078 359 376 389 396 412 426 438 452 460 468 475 478 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 1-2 3-5 Antal barn i förskoleåldern (1 5 år) förväntas öka med ca 60 barn per år fram till 2028. Variationen är ganska stor, de år åldersgruppen ökar väsentligt mer än den genomsnittliga ökningen är 202 2024 och då huvudsakligen i åldern 3-5 åringar. Årsvis förändring enligt prognos (för 2017 redovisas totala antalet) Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 359 17 13 7 16 14 12 14 8 8 7 3 1-2 865-41 28 32 31 37 28 32 21 19 17 9 3-5 1 497-26 -16-17 24 48 62 55 44 40 34 23 Summa 2 721-50 25 22 71 99 102 101 73 67 58 35 13 53

KAPITEL 1.3.2 Skolbarn och ungdomar Prognos 2 Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 6 512 518 525 508 518 512 519 513 544 558 574 599 7-11 2 522 2 551 2 589 2 613 2 646 2 645 2 659 2 668 2 694 2 743 2 796 2 862 12-15 1 964 1 948 1 999 2 009 1 992 2 068 2 097 2 131 2 174 2 166 2 185 2 188 16-18 1 239 1 297 1 325 1 377 1 427 1 455 1 463 1 464 1 486 1 532 1 550 1 577 19 384 372 386 396 433 416 451 475 445 462 469 465 Summa 6 621 6 686 6 824 6 903 7 016 7 096 7 183 7 282 7 357 7 477 7 589 7 691 Diagram 1.3.2 3 500 Antal barn i skolålder 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 6 7-11 12-15 16-18 19 6-årskullarna förväntas öka med knappt 9 barn i snitt mellan 2018 och 2028. Men den årliga förändringen varierar kraftigt, mellan -17 (2020) och +31 (2024). 14 54

KAPITEL Årskullarna 7-11 och 12-15 förväntas öka med i snitt 34 respektive 22 barn per år, men även här med stora årliga variationer. Årskullarna 16-18 förväntas få en genomsnittlig ökning med 34 barn per år men även för dem med stora variationer år från år. Antalet 19 åringar ökar de allra flersta år, i snitt med +8 per år. 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2017 redovisas det totala antalet) Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 6 512 6 7-17 10-6 1 31 14 16 15 10 7-11 2 522 29 38 24 33-1 14 9 26 49 53 66 12-15 1 964-16 51 10-17 76 29 34 43-8 19 3 16-18 1 239 58 28 52 50 28 8 1 22 46 18 27 19 384-12 14 10 37-17 35 24-30 17 7-4 Summa 6 621 65 138 79 113 80 87 99 75 120 112 102 15 55

KAPITEL 1.3.3 Vuxna 2 Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Prognos 20-24 1 751 1 684 1 694 1 702 1 765 1 848 1 887 1 962 2 019 2 039 2 059 2 074 25-44 8 309 8 173 8 365 8 450 8 623 8 935 9 170 9 422 9 623 9 810 10 005 10 149 45-64 8 598 8 767 8 947 9 062 9 273 9 358 9 485 9 695 9 840 9 978 10 092 10 209 Summa 18 658 18 624 19 006 19 214 19 661 20 141 20 542 21 079 21 482 21 827 22 156 22 432 Diagram 1.3.3 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Antal vuxna 2018-2028 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 20-24 25-44 45-64 Gruppen 20-64 år beräknas i genomsnitt öka med knappt 380 personer årligen. För perioden 2018-2021 är ökningen i genomsnitt 250 personer per år medan perioden 2022-2028 förväntas få en kraftigare tillväxt med i snitt knappt 400 personer per år. 16 56

KAPITEL Årsvis förändring enligt prognos (för 2016 redovisas det totala antalet) Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2 20-24 1 751-67 10 8 63 83 39 75 57 20 20 15 25-44 8 309-136 192 85 173 312 235 252 201 187 195 144 45-64 8 598 169 180 115 211 85 127 210 145 138 114 117 Summa 18 495-34 382 208 447 480 401 537 403 345 329 276 1.3.4 Äldre och pensionärer Prognos Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 65-79 3 994 4 016 4 033 4 035 4 024 4 058 4 057 4 035 4 040 4 111 4 182 4 232 80-84 635 678 718 771 836 891 971 1 052 1 110 1 103 1 103 1 078 85-89 344 359 378 392 412 449 481 510 548 595 637 695 90-w 202 201 205 211 232 240 247 258 267 289 312 330 Summa 5 097 5 221 5 345 5 453 5 568 5 683 5 846 5 993 6 119 6 267 6 432 6 603 17 57

KAPITEL Diagram 1.3.3 2 Antalet äldre och pensionärer beräknas i genomsnitt öka med ca 115 personer per år under prognosperioden. Störst relativ förändring beräknas ske i åldersgruppen 80-84 som mer än fördubblas. Gruppen 65-79 förväntas öka med cirka 238 personer under prognosperioden. Årsvis förändring enligt prognos (för 2017 redovisas det totala antalet) Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 65-79 3 974 22 17 2-11 34-1 -22 5 71 71 50 80-84 592 43 40 53 65 55 80 81 58-7 0-25 85-89 344 15 19 14 20 37 32 29 38 47 42 58 90-w 187-1 4 6 21 8 7 11 9 22 23 18 Summa 5 175 79 80 75 95 134 118 99 110 133 136 101 18 58

KAPITEL 2. Kommundelsområden Under rubrikerna Vallentuna Västra, Vallentuna Nordöstra, Vallentuna Sydöstra, Vallentuna Sydvästra, Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta framgår prognosen för respektive kommundelsområde. 2 Kårsta Markim-Orkesta-Frösunda Vada-Angarn-Össebygarn Vallentuna Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydvästra Vallentuna Sydöstra 19 59

KAPITEL 2.1 Vallentuna Västra 2 Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 80 80 86 93 95 97 100 101 102 102 103 105 1-2 219 183 183 196 204 205 210 213 215 216 219 222 3-5 326 333 330 335 312 317 314 326 322 330 330 340 6 99 109 114 108 126 106 111 100 113 103 112 107 7-11 549 532 530 558 543 555 557 560 547 550 532 547 12-15 467 454 458 431 433 438 425 442 433 429 450 445 16-18 301 310 308 334 338 332 325 300 313 314 325 314 19 116 93 110 93 106 107 114 108 101 107 84 113 20-24 484 506 528 567 543 572 557 572 546 555 554 525 25-44 2 129 2 041 2 131 2 211 2 246 2 274 2 334 2 301 2 331 2 311 2 354 2 396 45-64 2 162 2 138 2 167 2 236 2 257 2 253 2 261 2 277 2 258 2 251 2 229 2 238 65-79 1 348 1 327 1 322 1 316 1 291 1 254 1 227 1 187 1 162 1 170 1 175 1 171 80-84 274 279 287 304 320 348 366 400 413 403 376 376 85-89 174 179 184 186 179 183 191 195 204 215 237 249 90-w 114 113 111 108 117 120 122 123 122 122 124 130 Summa 8 842 8 674 8 848 9 075 9 113 9 162 9 214 9 204 9 183 9 177 9 203 9 277 2.2 Vallentuna Nordöstra Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 71 88 90 94 101 103 106 113 117 122 124 125 1-2 165 180 188 203 214 224 232 247 260 272 279 282 3-5 327 319 307 298 325 337 361 382 407 429 448 461 6 112 112 121 115 101 112 109 127 129 141 146 154 7-11 495 530 545 558 596 579 580 587 600 622 662 691 12-15 359 367 384 412 393 425 444 453 498 504 499 506 16-18 238 255 256 249 274 282 296 308 307 331 338 365 19 75 70 74 86 82 78 82 103 90 99 113 90 20-24 365 384 369 347 379 378 390 412 443 448 466 488 25-44 1 554 1 723 1 799 1 874 1 961 2 031 2 088 2 219 2 335 2 466 2 533 2 592 45-64 1 447 1 569 1 615 1 654 1 731 1 773 1 828 1 920 1 990 2 063 2 150 2 221 65-79 591 630 651 667 690 711 725 765 793 835 856 894 80-84 77 93 101 111 129 132 152 166 178 183 200 192 85-89 42 46 45 51 54 62 68 75 84 97 99 114 90-w 27 26 27 30 30 30 30 31 34 36 42 45 Summa 5 945 6 389 6 575 6 749 7 059 7 258 7 494 7 910 8 265 8 649 8 955 9 220 20 60

KAPITEL 2.3 Vallentuna Sydöstra 2 Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 10 7 7 6 13 20 24 30 34 39 43 44 1-2 18 20 17 14 29 46 59 72 81 93 103 107 3-5 27 26 26 29 46 66 86 112 134 156 175 186 6 6 9 11 7 13 21 27 32 39 50 57 63 7-11 29 29 34 39 56 77 103 132 157 193 229 258 12-15 16 21 19 22 29 41 52 68 85 101 121 140 16-18 13 10 12 10 20 25 32 40 45 57 65 75 19 3 4 4 5 3 10 8 13 15 15 19 20 20-24 17 17 18 18 36 51 67 76 87 97 107 107 25-44 153 148 152 146 258 377 468 588 672 787 880 931 45-64 98 95 95 98 146 207 261 327 384 455 520 579 65-79 25 30 31 31 55 82 101 126 149 176 200 215 80-84 0 0 1 3 5 8 11 13 15 19 23 27 85-89 0 0 0 0 1 3 4 6 8 10 11 12 90-w 0 0 0 0 0 1 1 2 2 3 4 4 Summa 415 416 426 428 713 1 036 1 304 1 637 1 907 2 251 2 557 2 769 2.4 Vallentuna Sydvästra Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 126 120 121 119 117 118 117 116 116 114 115 115 1-2 279 267 283 279 275 276 273 268 264 259 259 260 3-5 501 494 469 476 468 477 475 462 454 440 434 430 6 179 175 185 160 175 158 165 166 159 159 152 152 7-11 992 973 951 942 908 879 857 836 811 803 786 781 12-15 773 766 792 794 769 782 756 737 724 676 669 646 16-18 428 472 512 524 545 559 569 546 541 537 521 505 19 114 122 114 147 164 151 160 181 163 169 159 158 20-24 465 417 424 423 466 525 537 571 617 603 610 606 25-44 2 669 2 506 2 464 2 422 2 343 2 350 2 346 2 316 2 274 2 245 2 246 2 237 45-64 2 641 2 733 2 832 2 874 2 931 2 952 2 973 2 995 3 009 3 014 3 006 3 006 65-79 1 089 1 077 1 064 1 044 1 012 994 964 922 903 898 892 877 80-84 177 190 200 212 226 236 260 276 290 273 269 247 85-89 75 74 83 85 103 121 130 136 143 155 163 183 90-w 32 34 35 39 42 47 46 51 55 68 79 81 Summa 10 540 10 421 10 528 10 539 10 547 10 624 10 626 10 578 10 523 10 411 10 361 10 284 21 61

KAPITEL 2.5 Markim-Orkesta-Frösunda 2 Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 23 28 29 28 29 31 33 35 36 35 35 34 1-2 64 66 61 65 68 72 78 84 87 86 83 80 3-5 124 107 122 103 116 109 124 134 143 145 145 142 6 39 41 35 49 29 50 34 44 46 48 49 50 7-11 168 180 194 190 202 197 215 213 224 220 233 224 12-15 110 104 113 120 132 146 157 165 165 176 168 180 16-18 78 84 75 77 76 81 84 97 111 117 117 119 19 35 19 29 23 25 19 26 25 25 29 35 36 20-24 136 123 109 104 103 103 96 110 102 106 108 120 25-44 589 575 605 587 611 651 691 725 766 754 739 729 45-64 728 714 703 688 706 704 704 730 742 757 761 758 65-79 327 330 336 343 344 365 387 387 402 397 402 404 80-84 35 34 43 48 54 58 62 65 68 71 79 81 85-89 18 23 21 22 23 27 28 35 39 44 46 48 90-w 9 9 11 11 14 14 18 17 18 21 22 24 Summa 2 483 2 437 2 486 2 459 2 533 2 627 2 737 2 866 2 974 3 006 3 022 3 026 2.6 Vada-Angarn-Össeby Garn Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 31 38 40 40 40 40 40 39 38 39 38 38 1-2 84 70 80 89 87 89 89 88 86 86 87 87 3-5 128 131 140 135 130 137 145 142 142 143 143 143 6 56 51 36 49 55 43 42 51 47 49 49 50 7-11 201 217 233 223 231 250 238 227 239 238 233 238 12-15 167 164 169 164 168 163 181 184 181 192 190 183 16-18 125 113 105 128 118 124 111 122 119 117 125 136 19 29 50 40 24 40 30 46 30 35 32 40 32 20-24 203 166 175 172 160 158 166 156 157 168 155 170 25-44 828 821 844 846 830 857 856 878 850 843 853 850 45-64 1 054 1 047 1 062 1 051 1 051 1 028 1 016 1 003 1 021 1 008 999 984 65-79 450 456 458 458 452 457 462 449 430 433 449 464 80-84 60 68 70 75 81 87 91 104 114 122 121 118 85-89 26 29 36 38 39 44 50 52 56 61 65 68 90-w 18 17 17 18 22 23 24 27 29 31 34 38 Summa 3 460 3 438 3 505 3 510 3 504 3 529 3 558 3 554 3 545 3 562 3 580 3 598 22 62

KAPITEL 2 23 63

KAPITEL 2.7 Kårsta 2 Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 0 18 16 17 16 17 17 17 17 17 17 17 17 1-2 36 37 39 37 38 39 40 40 40 40 39 40 3-5 64 60 60 62 64 67 67 68 70 69 69 69 6 21 21 22 22 20 22 25 23 24 24 24 25 7-11 88 90 101 103 109 108 110 114 116 117 120 123 12-15 72 74 65 67 67 72 82 83 88 88 87 89 16-18 55 52 56 53 55 50 45 49 49 59 59 61 19 12 15 16 18 13 20 15 15 15 10 19 16 20-24 78 69 68 67 73 58 71 63 64 58 56 55 25-44 376 349 360 354 362 384 375 383 384 394 390 403 45-64 455 457 459 448 438 428 428 429 424 417 413 411 65-79 163 165 169 176 178 193 191 197 200 202 208 205 80-84 12 15 16 18 20 23 28 28 31 32 35 38 85-89 9 8 10 9 11 9 11 11 13 14 16 21 90-w 2 2 4 5 5 6 6 8 8 8 8 8 Summa 1 461 1 430 1 463 1 456 1 469 1 498 1 509 1 528 1 544 1 549 1 559 1 579 24 64

KAPITEL Metod och antaganden Prognosen visar befolkningsutvecklingen mellan 2017-2028 och utgår från befolkningen i kommunen den 31 december 2017. 2 Med kommunens befolkning den 31 december 2017 som bas görs en framskrivning ett år i taget fram till 2028. Folkmängd den 31/12 2017 + födda under 2018 - döda under 2018 + inflyttade under 2018 - utflyttade under 2018 = folkmängden 31/12 2018 Osv. För att kunna göra framskrivningen behöver antaganden om födslar, dödlighet, in- och utflyttning göras. Detta görs enligt standarmodeller från Statistiska centralbyrån. Till delområdesprognosen har områdesantaganden gjorts baserat på respektive områdes förutsättningar. Totalprognosen har efter beräkning av delområdesprognosen tjänat som ram för delområdesprognosen genom att en avstämning har gjorts så att det totala antalet personer och antalet personer i skilda åldersklasser i delområdesprognosen stämmer överens med totalprognosen. Korrektionskvoterna har bedömts som acceptabla. In- och utflyttning Antalet inflyttare har i prognosen antagits utifrån ett medelvärde av de tre senaste årens inflyttning (i delområdesprognosen har ett medelvärde från åren 2015-2017 använts). För varje prognosår har antalet inflyttare justerats beroende på prognostiserat antal inflyttningsklara lägenheter enligt bostadsbyggnadsprognosen för 2018-2027 (BBP18A). BBP18A redovisar omfattningen av byggprojekt områdesvis för perioden 2018-2027 samt utfallet för 2017. I befolkningsprognosen antas inflyttning generellt ske ett år efter byggstart. Det är tämligen vanligt att 25 65

KAPITEL byggprojekten försenas (eller i enstaka fall) tidigareläggs och detta påverkar i hög grad resultatet. 2 Hänsyn har även tagits till den antagna fördelningen av flerbostadshus, småhus i grupp och småhus med större tomter. En inflyttningsklar lägenhet i flerbostadshus antas ge 1,5 nya personer. Ett inflyttningsklart småhus antas ge 3 nya personer. Antalet personer som antas flytta från kommunen har beräknats genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen, risker som ser olika ut beroende på befolkningens ålder och kön samt på bebyggelsens typ och ålder. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2015-2017 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Födsel och död Antalet födda har beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal har multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. I prognosen har medelvärden för riket under åren 2015-2017 använts för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Hänsyn har även tagits till områdens ålder och bebyggelsekaraktär. Fruktsamheten i kommunen är något högre än rikets men följer ändå i stort utvecklingen i riket. Den antas göra så även under perioden 2018-2028. Medellivslängden för boende i kommunen är något högre än rikssnittet och dödligheten i kommunen är sammantaget lägre än för riket. I prognosen har dödsriskerna för män beräknats till 77 % och för kvinnor 93 % av riksvärdena (100 % = riket). Antalet avlidna har i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2015-2017 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamheten utvecklas över tid på samma sätt som antagits för riket enligt SCB:s riksprognos. 26 66

L O K A L R E S U R S P L A N 2 0 1 9-2 0 2 8 LOKALRESURSPLANERINGSGRUPPEN 67

INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND... 4 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER... 6 FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEPROGNOS... 8 VÄSTRA VALLENTUNA... 9 NORDÖSTRA VALLENTUNA... 11 LINDHOLMEN MED OMNEJD... 14 KÅRSTA MED OMNEJD... 16 KARBY/BROTTBY MED OMNEJD... 17 SYDVÄSTRA VALLENTUNA... 18 LOKALINVESTERINGAR... 21 PRIVATA AKTÖRER... 23 2 68

INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR INLEDNING Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemannaledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalresursplaneringsgruppen. Lokalresursplaneringsgruppens uppdrag i korthet: Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att på uppdrag av kommunens ledningsgrupp årligen utarbeta en lokalresursplan. Säkerställa att lokalinvesteringar endast görs för långsiktiga lokalbehov och som inte kan lösas inom befintligt lokalbestånd. Arbeta för lokaleffektivitet och samutnyttjande. Arbeta för att, om möjligt, undvika extern inhyrning av lokaler. Se även kommunala författningssamlingen Regler för lokalförsörjning och internhyra. LOKALRESURSPLANENS OMFATTNING Lokalresursplanen beskriver kommunens framtida behov av lokaler och anläggningar för kommunal service, där kommunen svarar för investering och/eller underhåll. I de fall där privat aktör väljer att investera i sådana lokaler kan det ersätta kommunens planerade investering. Ordinärt boende för personer med social stödinsatser hanteras inte i lokalresursplanen. I lokalresursplanen beskrivs inte heller om verksamheten ska bedrivas i kommunal eller privat regi. LOKALRESURSPLANENS PROCESS Respektive förvaltning identifierar behov och förankrar dessa politiskt Förslag till lokalresursplan utarbetas och samordnas Förslag till lokalresursplan behandlas i budgetprocessen Slutgiltig lokalresursplan fastställs tillsammans med kommunplanen 69 LOKALRESURSPLANENS STRUKTUR Lokalresursplanen är från och med 2017 strukturerad utifrån en geografisk indelning av kommunen (delområden). Det ger förhoppningsvis läsaren en bättre överblick över hur Vallentuna kommuns förväntade tillväxt avspeglar sig i kommande lokal- och anläggningsbehov. De geografiska områdena är: Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna tätort Lindholmen med omnejd Kårsta med omnejd Karby/Brottby med omnejd Sydvästra Vallentuna tätort Sydöstra Vallentuna tätort 3

BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND ÖVERGRIPANDE Fastighetsavdelningen ansvarar för nybyggnad samt drift och underhåll av kommunens verksamhetslokaler, fastigheter och bostadsrätter. Kommunens fastighetsbestånd uppgår till cirka 190 000 kvadratmeter bruksarea varav 26 000 kvadratmeter är inhyrda lokaler och bostäder från externa fastighetsägare och modulleverantörer. Inhyrning av moduler, så kallade paviljonger, har ökat de senaste åren, för att möta Vallentuna kommuns lokalbehov. ÄGDA RESPEKTIVE INHYRDA LOKALER OCH BOSTÄDER (AREA) 18 % 2 % 8% Egenägda lokaler Inhyrda lokaler Inhyrda bostäder Egenägda bostäder 80 % FÖRDELNING MELLAN HYRESGÄSTER (AREA) 23 % Barn- och ungdomsförvaltningen Ny förskola i Åby ängar färdigställdes i december 2017 Kommunledningskontoret 3 % 41 % Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 14 % Fritidsförvaltningen Kulturförvaltningen 2 % 14 % 3 % 70 Externa, teknikutrymmen, exkluderade areor 4

BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND FASTIGHETSUNDERHÅLL För att få en samlad bild av underhållsbehovet genomför fastighetsavdelningen statusbesiktningar och inhämtar önskemål om underhållsåtgärder från hyresgästerna. Statusbesiktningarna som omfattar tak, fasader, fönster, inre underhåll, ventilationsanläggningar och belysning samt utemiljö (tomtmark). Inventeringar av kök och behov av åtgärder under mark utarbetas under 2018. Statusbesiktningarna och hyresgästernas önskemål vägs samman i en teknisk underhållsplan som sträcker sig fram till 2022. Kostnadsfördelningen av det planerade underhållet av egenägda fastigheter redovisas i diagram nedan. 24% Markarbeten Montering av ljudabsorbenter Bällstabergsskolan MILJÖINVENTERINGAR Miljöinventering av samtliga byggnaderkommer att genomföras i syfte att säkerställa bra inomhusmiljöer avseende fukt, ventilation, belysning och buller. ENERGIEFFEKTIVISERINGAR I underhållsarbetena genomförs även energibesparande åtgärder i byggnaderna. En långsiktig plan utarbetas för att minska Vallentuna kommuns behov av köpt energi. KOMPONENTAVSKRIVNING Samtidigt som underhållsplaneringen har tagits fram har ett arbete med övergång till komponentavskrivning genomförts. Detta innebär att det planerade underhållet huvudsakligen kommer att finansieras via investeringar. 41% Fasad Tak 11% Inre ytskikt 4% Installationer 20% Dräneringsarbete Hjälmstaskolan 71 5

PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER ÖVERSIKTSPLANEN Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många som väljer att bo och leva här och trenden förväntas fortsätta. Målsättningen är att 9000 nya bostäder ska tillkomma under perioden 2018-2040. Den övervägande delen nya bostäder ska koncentreras till Vallentuna tätort, Karby och Brottby, Lindholmen och Kårsta. Inriktningen är att bygga tätare och att ha en blandad struktur av bostäder, service, verksamheter, mötesplatser, kultur och fritid. Genom att bygga tätare så kan en större del av naturen bevaras samtidigt som vi får bra förutsättningar för kollektivtrafiken. BOSTADSBYGGNADSPROGNOSEN Vallentuna har en genomsnittlig planeringstakt för den kommande tioårsperioden om cirka 510 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år. Totalt innehåller den nya bostadsbyggnadsprognosen ca 5000 nya bostäder under perioden 2018-2027 3000 2500 Utbyggnad delområden 2018-2027 I linje med målet att förtäta i stationsnära lägen ökar andelen nybyggda flerbostadshus jämfört med småhus under kommande år. Cirka 58 procent av det totala antalet bostäder utgörs av flerbostadshus under tioårsperioden. Aktuell bostadsbyggnadsprognos återfinns på www.vallentuna.se. Gällande översiktsplan återfinns på www.vallentuna.se. Antal nya bostäder 2018-2028 2000 1500 1000 500 0 Sydöstra Vallentuna Sydvästra Vallentuna Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Lindholmen med omnejd Kårsta med omnejd Karby/Brottby med omnejd Prognostiserad utbyggnad av småhus och flerbostadshus 2018-2027. 72 6

PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER BEFOLKNINGSPROGNOSEN BEHOV AV KOMMUNAL SERIVCE LOKALRESURSER Befolkningsprognosen är ett viktigt underlag när lokalbehoven för kommunens olika verksamheter identifieras. I befolkningsprognoserna kan utläsas den förväntade åldersstrukturen i ett specifikt område. Utifrån det fastställer kommunens olika verksamheter sitt framtida lokalbehov. Vallentuna kommun arbetar aktivt med att anpassa den kommunala servicen till kommuninvånarnas behov. Det kräver regelbunden översyn av den service som erbjuds och vilka lokaler och anläggningar som erfordras. Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer därmed också att öka. De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tid. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering där denna lokalresursplan är central. Behoven varierar naturligt mellan livets olika skeden, men också utifrån ändrade lagkrav och individens förväntan på kommunen. I befolkningsprognosen BFP18, nedan, kan utläsas att vissa grupper i befolkningen ökar mer än andra. Analysen av behov inom respektive delområde har BFP17 (2017-2027) som underlag då BFP18 (2018-2028) inte fanns tillgänglig på delområdesnivå vid tidpunkten för analysen. Förändring 2028 jmf med 2017 Befolknings prognos BFP18 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 + antal + % 0 359 376 389 396 412 426 438 452 460 468 475 478 119 33% 1-2 865 824 852 884 915 952 980 1 012 1 033 1 052 1 069 1 078 213 25% 3-5 1 497 1 471 1 455 1 438 1 462 1 510 1 572 1 627 1 671 1 711 1 745 1 768 271 18% 512 518 525 508 518 512 513 544 558 574 589 599 87 17% 7-11 2 522 2 551 2 589 2 613 2 646 2 645 2 659 2 668 2 694 2 742 2 796 2 862 340 13% 12-15 1 964 1 948 1 999 2 009 1 992 2 068 2 097 2 131 2 174 2 166 2 185 2 188 224 11% 16-18 1 239 1 297 1 325 1 377 1 427 1 455 1 463 1 464 1 486 1 532 1 550 1 577 338 27% 384 372 386 396 433 416 451 475 445 462 469 465 81 21% 1 751 1 684 1 694 1 702 1 765 1 848 1 887 1 962 2 019 2 039 2 059 2 074 323 18% 9 623 9 810 10 005 10 149 1 840 22% 9 840 9 978 10 092 10 209 1 611 19% 4 040 4 111 4 182 4 231 237 6% 1 103 1 078 443 70% 102% Ålder 6 19 20-24 25-44 45-64 65-79 År 8 309 8 598 3 994 8 173 8 767 4 016 8 365 8 947 4 033 8 450 9 062 4 035 8 623 9 273 4 024 8 935 9 358 4 058 9 170 9 485 4 058 9 422 9 695 4 035 80-84 635 678 718 771 836 891 971 1 052 1 110 1 103 85-89 344 359 378 392 412 449 481 510 548 595 637 695 351 312 330 128 63% 6 608 20% 90-w Summa 202 201 205 211 232 240 247 258 267 289 33 175 33 234 33 861 34 243 34 966 35 763 36 472 37 305 37 970 38 633 39 268 39 783 I samband med arbetet med översiktsplanen genomförs också arbete med att identifiera strategiska geografiska lägen för kommunalt finansierad service. Det finns med all säkerhet redan nu befintliga naturliga servicepunkter och nya kommer behöva utvecklas. Arbetet används som ett planeringsunderlag för Vallentunas fortsatta samhällsplanering. Ackumulerad ökning i antal och % i för hållande till 2017 antal % 0 59 686 1 068 1 791 2 588 3 297 4 130 4 795 5 458 6 093 6 608 0% 0% 2% 3% 5% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 73 7

FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEPROGNOS Prognosunderlag Diagrammen som presenteras baseras på befolkningsprognos BFP17A med efterbearbetning av aktuell efterfrågan på skolor och förskolor i lägeskommunen. Den angivna kapaciteten (antal skol- och förskoleplatser) följer förslag till ny- och ombyggnationer i kommunens investeringsplan 2019-2028. Förskoleprognos Antal förskoleplatser planeras att succesivt byggas ut under prognosperioden. Mellan åren 2019-2027 planeras det för sju stycken nya förskolor. Parallellt med detta avyttras äldre förskolelokaler som bedömts som uttjänta och icke ändamålsenliga. Antalet lediga platser kommer därmed att begränsas. Antal platser 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Förskoleprognos 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Grundskoleprognos Inom prognosperioden kommer två kapacitetsutökningar att genomföras, Hagaskolan (2019) samt ny skola i Kristineberg (2025). Prognosen visar ett överskott av skolplatser på kommunnivå under hela prognosperioden. Antal platser 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 Grundskoleprognos 1 000 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Elever åk F-3 Elever åk 4-6 Elever åk 7-9 Total kapacitet Staplar visar behov, linjer visar kapacietet. 74 8

VÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 840 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 630 nya bostäder i flerbostadshus och 210 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i eller i nära anslutning till Vallentuna centrum och norr om Ekebyvägen. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 5 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Enligt befolkningsprognosen kommer antalet elever i området vara relativt konstant under prognosperioden 2017-2027 med en liten ökning om totalt ca 80 elever i åldrarna 6-15 år. Antalet förskolebarn ökar varje år med ca 10-15 barn. Totalt under prognosperioden ökar antalet förskolebarn med ca 120 stycken. Förskola Västra Vallentuna har en överkapacitet av förskoleplatser sett till de barn som bor i området. Många som går på förskolor i Västra Vallentuna är boende i Nordöstra Vallentuna. År 2026 planeras en ersättningsförskola för nuvarande Videgården. Den nya förskolan planeras att ha en kapacitet för 100 barn, en utökning med 20 barn jämfört med dagens byggnad. Bedömningen är att ingen ytterligare kapacitet än denna tillkommande avdelning behövs i västra delen av tätorten. År 2019 flyttar verksamheterna på Videgårdens förskola till den nybyggda förskolan i Ormsta. Grundskola Kapaciteten är idag god på de två kommunala skolor som finns i västra tätorten (Hammarbacksskolan och Ekebyskolan). Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella för att parera olika stora årskullar, men ingen utbyggnad planeras i området då befolkningsprognosen inte visar någon betydande tillväxt av befolkningen i skolåldern 6-15 år. KULTURFÖRVALTNINGEN Vallentuna Kulturhus och bibliotek inrymmer en mångsidig verksamhet och förväntas möta den efterfrågan som finns under planeringsperioden. Foto: JS Sverige 75 9

VÄSTRA VALLENTUNA FRITIDSFÖRVALTNINGEN Med utgångspunkt i befolkningsprognosen och i diskussion med föreningslivet förutses en mindre tillväxt i det aktiva föreningslivet. De befintliga anläggningarna i området bedöms täcka kommande behov. Kvarnbadet är en av välbesökt anläggning under badsäsongen och bedöms ha behov av upprustning. Utredningen har fastslagit betydande renoveringsbehov. Ett utegym planeras att etableras vid Kvarnbadet. En utredning av Snapptunafältet är genomförd i syfte att öka aktivitetsutbudet i centrala Vallentuna. En investering planeras för att gå vidare med projektet och färdigställa en ny spontanaktivitetsyta. SOCIALFÖRVALTNINGEN Kapaciteten avseende särskilt boende för äldre (SÄBO) beräknas var tillräcklig i området. En förstudie genomfördes 2017 avseende ett gruppboende LSS 9 9 med 6 platser inom området. Gruppboendet planeras vara klart 2021. Kapacitetsökningen tillskapas genom markanvisning. Gemenhetslokal uppförs som komplement till Alléns psykiatriboende, planeras vara klart under 2019. 76 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förvaltningslokaler Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna då avveckling av nuvarande lokaler genomförs. Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella inom förvaltningskontoren. BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Ekebyskolan, Hammarbacksskolan och mindre åtgärder på Väsbygårdens äldreboende under perioden 2018-2021. 10

NORDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLINNG Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 2 060 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 1 465 nya bostäder i flerbostadshus och 595 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i Åby Ängar, Åbyholm och Vallentuna centrum östra. Större bostadsutveckling sker också i Södra Haga, Haga 3, Ormsta-Stensta och Ubby-Molnby. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 55 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Störst ökning sker av barn i förskoleålder (1-5 år), men betydande ökningar sker även i åldrarna 6-12 år. Enligt prognosen kommer även elever i åldrarna 12-15 år att öka, om än inte lika mycket som i de lägre åldrarna. Med anledning av detta planerar kommunen för tre nya förskola samt en ny skola. Totalt kommer antalet förskolebarn öka med 280 stycken medan antalet elever i grundskoleålder ökar med 360 stycken. Förskola Under perioden 2019-2028 planeras 3 nya förskolor med totalt 260 platser i området. Först ut är Ormsta förskola januari 2019. Efter det öppnas nya förskolan på Hagaskolan i augusti 2019 och förskolan i Ormsta-Stensta år 2023. Grundskola År 2019 kommer Hagaskolan, planerad för 800 elever, att stå klar. Skolan ger en kapacitetsökning om 250 skolplatser samt plats för särskild undervisningsgrupp. Nuvarande verksamhet på Ormstaskolan kommer att flytta in i nya Hagaskolan. Ormstaskolans nuvarande lokaler avetableras i samband med verksamhetsflytten. Gymnasieskola Antalet elever i gymnasieålder i kommunen förväntas öka från dagens cirka 1 500 till cirka 2 000 fram till år 2027. Gymnasieskolans lokaler har idag en överkapacitet sett till antalet elever som söker sig till skolan. Fokus ligger på att i framtiden kunna anpassa lokalerna och att gymnasiet även fortsättningsvis kan vara en attraktiv skola. Under prognosperioden behövs inga större investeringar. Mindre verksamhetsanpassningar kan vara aktuella. 77 11

NORDÖSTRA VALLENTUNA KULTURFÖRVALTNINGEN I samband med utvecklingen av Nordöstra Vallentuna och den medföljande kraftiga befolkningsutvecklingen utreds möjlig utveckling i de befintliga lokalerna vid Vallentuna Teater och intilliggande Traversen. Samtidigt ökas samnyttjandet med gymnasiet, ungdomsverksamheten samt idrott och friluftsverksamheten. I samband med byggnation av Hagaskolan etableras en ny danslokal. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Befolkningsprognosen visar en kraftig ökning av invånare i åldrarna 5-20 år. För att möta den ökade befolkningen planeras flera investeringar i anslutning till Hagaskolan och Vallentuna IP. Inom projektet för Hagaskolan etableras en sporthall, 7-manna konstgräsplan, 5-manna konstgräsplan och en danslokal. Kompletterande investering genomförs för att anpassa Hagaskolans passersystem och möjliggöra övernattning. Den västra konstgräsplan vid Valletuna IP var planerad att bytas ut under 2018 men genomförs tidigast 2019 då planen anses vara i så pass gott skick. Samtidigt utreds om det gamla konstgräset kan återbrukas på annan plats i kommunen. Under 2019 planeras upprustning av friidrottsytor vid Vallentuna IP. Ett visionsarbete inleds för hela Vallentuna IP i syfte att skapa förutsättningar att kunna möta framtida behov i form av faciliteter och funktioner. Visionsarbetet väntas vara färdigt under 2019. Fritidsförvaltningen har uppdrag att omlokalisera Nova ungdomens hus vilket medför en investeringskostnad för anpassning av nya lokaler. Foto: Vallentuna konståkningsklubb 78 12

NORDÖSTRA VALLENTUNA KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förvaltningslokaler Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna med förhoppning om färdigställande år 2027. SOCIALFÖRVALTNINGEN Socialförvaltninge ser ett stort behov av bostäder utifrån befolkningsprognosen och från behovsprognos framtaget inom förvaltningen. Med anledning av detta planerar kommunen för ett nytt boende för äldre samt en gruppbostad enligt LSS 9 9. Äldreomsorg Då befolkningsprognosen visar en kraftig uppgång inom kundgruppen för särskilt boende för äldre planeras under planperioden ytterligare ett äldreboende i området. En privat aktör har tagit initiativ till detta. Bostäder LSS och SOL Utifrån behovet planeras en gruppbostad med sex platser LSS 9 9 under planperioden. Dessutomplaneras tolv servicelägenheter med tillhörande personallägenhet och gemenskapsutrymme i trapphusmodell för LSS 9 9. Alla samlade i samma fastighet. Av de tolv lägenheterna blir sex lägenheter inflyttningsklara under 2018 och resterande 2019. Lokaler LSS och SOL Inom perioden behövs ett nytt boende för korttidsvistelse med fritidslokal enligt LSS 9 9. Denna bör stå klar 2024 och en förstudie inleder arbetet. 79 Möjlig placering av nytt kommunhus. BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Vallentuna ishallar är i stort behov av upprustning för att verksamheten ska kunna fortgå. Upprustningen startar under 2017 och färdigställs 2020. Fastighetsavdelningen kommer att genomföra större underhållsinvesteringar på Korallen och gymnasiebyggnaden under perioden 2018-2021. 13

LINDHOLMEN MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 470 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 220 nya bostäder i flerbostadshus och 250 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Lindholmen. Flera mindre grupper med småhus planeras också, de flesta i anslutning till Lindholmens tätort. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 22 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Både barn i förskoleålder och skolålder kommer att öka måttligt under den kommande 10-årsperioden. Idag är samtliga förskolor samt Gustav Vasaskolan fullbelagda. Investeringar för att möta efterfrågan, både för förskolan och skolan planeras. Förskola Hösten 2018 flyttar verksamheten vid Bukettens förskola till nya lokaler vid skolan. År 2025 planeras en utbyggnad av ny förskola. Foto: Maria Rosenlöf Grundskola Gustav Vasaskolan har idag nått sin maxkapacitet. Till år 2025 planeras en ny skola med en kapacitet för 350 elever. Den nya skolan möter även efterfrågan bortom prognosperioden. I samband med detta avetableras den befintliga skolan. Fram till dess att en ny skola är färdig 2025 kommer befintlig skola att temporärt få ett tillskott av nya utbildningsplatser genom lokaleffektiviseringar. 80 14

LINDHOLMEN MED OMNEJD KULTURFÖRVALTNINGEN Den förväntade befolkningsökningen innebär en förväntad efterfrågan på kulturverksamhet och därmed lokaler. En kulturhusfilial i centrala Lindholmen kan med fördel samordnas med skolbyggnaden. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Den prognostierade befolkningsökningen i området innebär en förväntad ökad användningsgrad av befintliga anläggningar. Befintliga anläggningar har tillräcklig kapacitet fram till 2026. Inför planeringen av den nya skolan genomförs en förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att anlägga en ny idrottsplats i anslutning till skolan, vilken då ersätter den befintliga idrottsplatsen. Detta skulle öka tillgängligheten och nyttjandegraden av idrottsplatsen. Utredning ska visa om behov av fritidsgård finns och möjlig samlokalisering med eventuell kulturhusfilial. Elljusspåret i Lindholmen kommer att ses över gällande dränering och grusläggning. SOCIALFÖRVALTNINGEN Utifrån befolkningsutvecklingen förväntas behovet av äldreomsorg och andra bostäder inte öka inom området. Äldreomsorg Behov av en Träfflokal för äldre skulle med fördel kunna inrymmas i de planerade flerbostadshusen, i första hand genom inhyrning. Bostäder LSS, SoL Inga planerade investeringar. Lokaler LSS, SoL I området finns behov av ett gruppboende LSS 9 9. I nuläget avvaktar kommunen eventuell investering i väntan på möjlig etablering av privat aktör. En kulturhusfilial kan innehålla kulturverksamheter av varierande slag tex bibliotek, scen, museum, undervisning beroende på aktuella behov vid etableringen. Behovsanalys och förstudier inleder arbetet. 81 15

KÅRSTA MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN I Kårsta med omnejd kommer befolkningen vara relativt konstant för barn i skol- och förskoleålder. Under åren 2016-2017 har anpassningar av Kårsta skola genomförts vilket har inneburit att tillräcklig kapacitet av skol- och förskoleplatser skapats för att möta efterfrågan under prognosperioden. Inga ytterligare investeringar är planerade. KULTURFÖRVALTNINGEN Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 125 nya bostäder fram till 2027, alla som småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Kårsta. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 8 procent fram till 2028. Befintliga lokaler uppfyller det förväntade behovet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Kapaciteten inom äldreomsorg samt bostäder och lokaler för LSS och SoL är god under planperioden. Inga planerade investeringar i området. FRITIDSFÖRVALTNINGEN En utredning ska genomföras om eventuell upprustning av gräsplanen på Kårevallen samt se över möjligheterna till konstgräs på Bergsjöplan vid Kårsta skola. Övriga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. En etablering av elljusspår i Kårsta planeras. BEFINTLIGT FASTIGHESBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Kårsta skola under perioden 2018-2021. 82 16

KARBY/BROTTBY MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 195 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 25 nya bostäder i flerbostadshus och 170 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är alla i mindre skala och de flesta i närheten av centrala Karby/Brottby. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 5 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN I området syns framförallt en ökning av barn i förskoleålder samt elever i årskurserna F-6. Nuvarande skola har viss överkapacitet idag, däremot planeras det för en utbyggnad av antalet förskoleplatser i området. Förskola Kapacitetsutökningen av förskoleplatser planeras tillfredsställas genom ombyggnation av del av Karbyskolans lokaler. Mot slutet av perioden, beroende på utbyggnadstakten i området, planeras en ny förskola med en kapacitet om 100 barn. Grundskola Inga större investeringar är planerade för skolan. Mindre verksamhetsanpassningar kan komma att bli aktuella för att anpassa skolan till efterfrågan på skolplatser. KULTURFÖRVALTNINGEN Befintliga lokaler uppfyller det förväntade behovet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Kapaciteten inom äldreomsorg samt bostäder och lokaler för LSS och SoL är god. Under planperioden planeras inga investeringar i området. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Befolkningsprognosen visar främst ökning av barn i åldersgruppen 6-12 år. Befintliga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. Under 2018 slutförs etapp 2 på Össeby IP där friidrottsytor kommer att färdigställas. Det planeras för en uppdatering av fritidsförvaltningens tekniska ytor. Ett utegym planeras att uppföras i anslutning till motionsspåret samt utveckling av badplatsen vid Garnsviken. Foto: Anna-Karin Bäck BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Karbyskolan och Karby förskola under perioden 2018-2021. 83 17

SYDVÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 610 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 270 nya bostäder i flerbostadshus och 340 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är relativt små och väl utspridda. Det större utvecklingsområdet är Nyborg, söder om Bällstaberg. Befolkningsprognosen BFP18 visar, på en summerad nivå, ingen befolkningsökning fram till 2028. Däremot förändras befolkningen inom olika åldersgrupper. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Generationsväxlingar inom området innebär att antalet förskolebarn och elever i skolålder minskar under den kommande 10-års perioden. Den kapacitet som finns av skol- och förskoleplatser är väl utbyggd i området och kommer därför behöva anpassas till ett minskat lokalutnyttjande. Förskola Förskolorna har sammantaget en knapp överkapacitet i området. Antalet barn, 1-5 år, noterar en 10-procentig minskning inom området. Ingen utökning av förskoleplatser planeras med anledning av detta. Grundskola Ingen utökning av antalet skolplatser planeras. År 2018 kommer en utbyggnad av matsalen på Lovisedalsskolan att färdigställas. Antalet platser i matsalen utökas med 70-80 för att möta den ökande efterfrågan som skolan har haft de senaste åren. Bällstaberg kompletteras med en lokal för föreningslivet och ungdomsverksamhet. Under 2020 kommer Hjälmstaskolans kök att renoveras. KULTURFÖRVALTNINGEN En förstudie av nya eller anpassade kulturskolelokaler i centrala Vallentuna genomförs 2018 i syfte att föreslå lämplig plats och utformning. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Den relativt låga befolkningsökningen i området gör att befintliga idrottsanläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. Utredning avseende eventuell verksamhetsanpassning vid Hjälmstaskolans gym och före detta simhall genomförs. Konstgräset i Bällstaberg byts ut 2024. Möjlig samlokalisering och ökad samverkan mellan kulturskolan och fritidsgård utreds. Etablering av ny badplats vid Gustavsudde alternativt Manhemsvägen planeras. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Enligt befolkningsprognosen minskar befolkningen i åldrarna över 65 år i detta område, däremot ökar det i kommunen som helhet. Ett särskilt boende för äldre (SÄBO) kan med fördel planeras i detta eller närliggande område. Bostäder LSS och SoL Servicebostäder integreras där så är möjligt som servicebostad i trapphusmodell. Lokaler LSS och SoL Inga planerade investeringar. BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Större underhållsinvesteringar genomförs på Hjälmstaskolan, Karlbergsskolan, Lovisedalsskolan och Bällstabergsskolan under perioden 2018-2021. 84 18

SYDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING KORT OM KRISTINEBERG I anslutning till centrala Vallentuna ska utvecklas till en ny stadsdel, Kristineberg. I Kristineberg planeras cirka 1 700-1 800 bostäder, flera skolor, förskolor och ett stadsdelscentrum. Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 1 150 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 605 nya bostäder i flerbostadshus och 545 nya bostäder i småhus. Den huvudsakliga bostadsutvecklingen sker inom den nya stadsdelen Kristineberg. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om närmare 560 procent fram till 2028, vilket är naturligt vid en ny exploatering. Visualisering av planerad byggnation i norra Kristineberg BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Enligt gällande befolkningsprognos kommer befolkningen att öka kraftigt i åldrarna 1-16 år. Både skola och förskolor planeras för att möta den kommande efterfrågan. Förskola Två förskolor är planerade under prognosperioden. Totalt blir det ett tillskott på 200 platser. En av förskolorna samlokaliseras med en skola. Utbyggnaden av förskolorna sker i samband med att de olika delområdena i Kristineberg bebyggs. Bortom prognosperioden planeras det för ytterligare en förskola om 100-120 platser. Grundskola Två skolor är planerade att uppföras i området. Den första skolan planeras för en F-6 organisation med 350 elever. I takt med att området bebyggs kommer även den andra skolan uppföras. Denna ligger dock bortom aktuell prognosperiod. 85 19

SYDÖSTRA VALLENTUNA KULTURFÖRVALTNINGEN Enligt befolkningsprognosen förväntas en kraftigt ökad efterfrågan på kulturverksamhet och därmed lokaler. En kulturhusfilial i Kristineberg kan med fördel samordnas med fritidslokaler och kommersiell service och kan innehålla kulturverksamheter av varierande slag tex bibliotek, scen, museum, undervisning beroende på aktuella behov vid etableringen. Behovsanalys och förstudie inleder arbetet. Kulturskolans lokaler kan med fördel samlokaliseras med sporthall, danslokal, fotbollsplan, fritidsgård och möjligheter till föreningslokaler i samband med byggnation av skolan i södra Kristineberg. FRITIDSFÖRVALTNINGEN För att möta det kommande behovet planeras en fullstor sporthall, danslokal, fotbollsplan, fritidsgård och möjligheter till föreningslokaler i samband med byggnation av skolan i södra Kristineberg. Dessa verksamheter kan med fördel samlokaliseras med kulturförvaltningens verksamheter. Roslagsleden leder förbi öster om Kristineberg. En förstudie inleds i syfte att etablera ett elljusspår som förbinder bostadsområdet med Roslagsleden. SOCIALFÖRVALTNINGEN För att möta det ökade behovet av service för äldre och funktionsnedsatta erfordras investeringar, alternativt entreprenader, i form av boenden, servicebostäder gemenskapslokaler för äldre samt personer med olika funktionshinder. Äldreomsorg För att kunna ge kommuninvånarna god service behöv ett särskilt boende för äldre (SÄBO). I närhet till det särskilda boendet bör det finnas gemenskapslokaler samt dagverksamhet för äldre. Ett särskilt boende med 54 platser finns inplanerat i Kristinebergsområdet, det kommer att ägas och drivas av extern entreprenör. Bostäder LSS, SoL I de planerade flerbostadshusen bör det finnas lägenheter i form av servicebostad i trapphusmodell, det vill säga lägenheter som tillsammans med en personallägenhet/ gemenskapslokal är samlade i samma fastighet. Lokaler LSS, SoL Lokaler för daglig verksamhet enligt LSS, sysselsättning enligt SoL och träfflokal för personer med psykiska funktionsvariationer bör etableras, med fördel genom inhyrning vid naturliga knutpunkter. Området behöver även ett gruppboende innehållande sex platser enligt LSS 9 9. 86 20

LOKALINVESTERINGAR Nedan sammanställs kommande investeringar utifrån kommunens lokal- och anläggningsbehov. Årtalet beskriver planerad verksamhetsstart. UTBILDNINGSNÄMNDEN Inga planerade investeringar. KULTURNÄMNDEN Inga planerade investeringar. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN FÖRSKOLOR 2019 Ny förskola vid Ormstaskolan, 80 platser. 2019 Ny förskola i Hagaskolan, 80 barn. 2019 Kapacitetsökning förskola Karby, 40 barn. 2023 Ny förskola Kristineberg norra, 100 barn. 2023 Ny förskola Ormsta-Stensta, 100 barn. 2025 Ny förskola Lindholmen, 80-100 barn. 2025 Ny förskola Kristineberg södra, 100 barn. 2026 Ny förskola i centrala Vallentuna, 100 barn. 2027 Ny förskola i Karby, 100 barn. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN GRUNDSKOLOR 2019 Ny skola, Hagaskolan, 800 elever samt resursgrupp. 2020 Renovering, Hjälmstaskolans kök. 2020-2021 Föreningslokal, Bällstabergsskolan 2025 Ny skola i Lindholmen, 350 elever samt eventuell resursgrupp. 2025 Ny skola i Kristineberg för 350 elever. FRITIDSNÄMNDEN 2018 Utveckling/nya projekt bland annat elljusspår och spontanidrott. 2018 Badplatser. 2018 Förstudie Kristineberg elljusspår. 2018 Nybyggnad omklädningspaviljong Vallentuna IP. 2018 2020 Mindre investeringar övriga anläggningar. 2019 Byte konstgräs Vallentuna IP västra. 2019 Upprustning friidrottsytor Vallentuna IP. 2019 Omlokalisering Nova ungdomsgård. 2020 Utegym Kvarnbadet 2020-2022 Aktivietsyta Snapptunafältet 2021 Elljusspår i Kårsta. 2024 Byte konstgräs Bällstaberg. 2026 Byte konstgräs Össeby IP. 2027 Byte konstgräs Vallentuna IP östra. 2028 Byte konstgräs Vallentuna IP västra. SOCIALNÄMNDEN 2019 Nybyggnation av gemenskapslokal Alléns psykiatriboende. 2023 Nytt särskilt boende för äldre i sydvästra delen av Vallentuna. 2024 En lokal för korttidshem och tillsyn för barn och ungdomar i Nordöstra Vallentuna. 2025 2026 Ny gruppbostad i Ormsta-Stensta. KOMMUNSTYRELSEN 2018 Upprustning ishallar. 2027 Nytt kommunhus. 87 21

LOKALINVESTERINGAR EN LOKALINVESTERINGS PÅVERKAN PÅVERKSAMHETERNAS DRIFTKOSTNAD Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många som väljer att bo och leva här och den trenden väntas fortsätta. Fram till 2030 planeras för cirka 6 000 nya bostäder i Vallentuna kommun. För att möta kommuninvånarnas behov och förväntningar behöver den kommunalt finansierade servicen utökas. För att det ska vara möjligt erfordras lokaler och i många fall lokalinvesteringar. När kommunen beslutar att investera i en byggnation, inhyrning av lokal eller anläggning innebär det att flera kostnadsposter påverkas, främst hyrorna. Hyresgrundande kostnader Investeringsutgiften leder till kapitalkostnader som består av avskrivningar och ränta. Till ny lokal behövs också fastighetsdrift. Verksamheten belastas med dessa kostnader i form av internhyror. Avskrivning, räntor och kostnader för fastighetsdrift Investering Internhyra Även de inhyrningar som görs till förmån för kommunalt finansierade verksamheter belastar internhyran. Andelen lokalkostnader (hyran) av kärnverksamhetens bruttodriftkostnader varierar i storlek. 2016 utgjordes cirka 15-30 procent av kärnverksamhetens driftkostnader av internhyror. Verksamhetens driftkostnad 88 22

PRIVATA AKTÖRER PRIVATA AKTÖRER Vallentuna kommun ser positivt på etablering av privata aktörer som bedriver kommunalt finansierad service. Kommunen har den senaste tiden blivit uppvaktad av privata aktörer som gärna vill etablera sig inom både socialnämndens och barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområden. Kommunen behöver i detta arbete utreda hur stor rådighet kommunen anser sig behöva inom respektive verksamhetsområde. Rådigheten kan beskrivas genom påverkansgraden av verksamheternas utveckling och flexibilitet inom ett visst geografiskt område eller en viss del av tillgängliga platser inom kommunen. Full rådighet: egna lokaler och egen verksamhet Viss rådighet: egna lokaler eller egen verksamhet. Liten rådighet: varken egna lokaler eller egen verksamhet. Inför varje enskilt projekt bör följande utredas: 1. Hur ser rådigheten ut inom det aktuella geografiska området i förhållande till generell princip för verksamhetsområdet? 2. Finns det privata aktörer som har visat intresse av att etablera sig inom området? 3. Vilka risker finns förknippade med de olika scenarierna? Såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga. 4. Är aktuell mark av strategiskt intresse för kommunen att behålla? Skulle utredningen resultera i att kommunen förordar att göra en markanvisning till privat aktör bör de risker som identifierats, om möjligt, hanteras i markanvisningsavtalet. Stöd i riskanalys, inom punkt 3 Sveriges kommuner och landstings publikation Äga eller hyra verksamhets-lokaler behandlar i första hand situationen när en offentlig aktör säljer sitt fastighets-bestånd och sedan hyr tillbaka detsamma. Frågeställningarna nedan bör ändå kunna tillämpas som en del av riskanalysen enligt punkt 3 ovan. a. Skillnader i drift- och underhålls-kostnader, inklusive ombyggnader. b. Skillnader i kapitalkostnader (räntor och avskrivningstider). c. Skillnader i riskbedömning och hur mycket kommunen är beredd att betala för att undvika vissa risker. d. Skillnader när det gäller flexibilitet för den offentliga huvudmannen. e. Skillnader i förmågan att förändra fastigheten. f. Interna beslutsprocesser. 89 23

FÖRSLAG 2018-10-22 2019-2021 Kommunplan S-budget 90

S-budget Finansiell utveckling 2019-2021 Driftredovisning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelse 151,5 166,3 194,4 199,1 206,6 Kommunledningskontoret 95,2 101,3 116,1 118,1 121,3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 53,0 58,5 59,8 60,6 62,3 Resultatenhet/komponentavskrivning -16,2-13,3-6,3-4,5-2,1 Kommunstyrelsens oförutsedda 5,0 5,0 5,0 Räddningstjänst 19,5 19,8 19,8 19,9 20,1 Barn- och ungdomsnämnd 149,3 144,0 155,7 164,0 168,0 Skolpeng 604,6 622,3 641,4 657,8 675,3 Utbildningsnämnd 31,3 31,2 34,2 35,6 37,5 Gymnasieskolpeng 126,9 135,7 139,9 147,2 156,6 Socialnämnd 521,3 537,0 560,7 581,5 610,4 Fritidsnämnd 50,9 53,1 58,8 60,1 61,8 Kulturnämnd 43,4 44,3 48,4 49,4 50,7 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 13,1 12,8 14,2 14,5 14,9 Överförmyndarnämnd 2,7 2,4 Ofördelade kapitalkostnader 13,9 11,1 Nämndernas nettokostnader 1 695,0 1 749,1 1 847,7 1 923,1 1 992,9 Kapitalkostnader -99,4-111,5-121,2-153,1-163,9 Pensionskostnader 32,5 33,4 36,8 38,3 40,1 Övriga intäkter och kostnader 401,7-16,4 Summa finansieringsenheten 334,8-94,5-84,5-114,8-123,8 Verksamhetens nettokostnad 2 029,8 1 654,6 1 763,2 1 808,3 1 869,1 2 91

Resultatplan 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader -2 029,8-1 654,6-1 763,2-1 808,3-1 869,1 Avskrivningar -67,2-74,9-81,5-101,7-108,8 Verksamhetens nettokostnader -2 097,0-1 729,5-1 844,8-1 910,0-1 977,9 Skatteintäkter 1 543,9 1 593,4 1 691,6 1 747,4 1 815,6 Generella statsbidrag och utjämning 172,8 187,2 201,0 226,5 226,8 Finansiella intäkter 67,5 2,1 0,5 0,5 0,6 Finansiella kostnader -26,4-22,9-27,0-32,0-35,8 Årets resultat -339,2 30,3 21,3 32,5 29,3 Balanskravutredning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Årets resultat -339,2 30,3 21,3 32,5 29,3 Realisationsvinster 64,4 Balanskravsresultat -403,6 30,3 21,3 32,5 29,3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 19,00% 19,00% 19,50% 19,50% 19,50% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 543,9 1 593,4 1 691,6 1 747,4 1 815,6 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 24,1 23,5 12,2 28,6 32,7 Kostnadsutjämning 58,5 58,2 70,5 71,9 72,7 Regleringsbidrag/-avgift -0,3 5,2 14,6 23,9 22,1 Strukturbidrag LSS-utjämning 20,4 33,2 35,0 35,7 36,1 Fastighetsavgift 57,1 60,7 63,3 63,3 63,3 Övriga generella bidrag 13,0 6,4 5,4 3,2 Summa intäkter 1 716,7 1 780,6 1 892,6 1 974,0 2 042,4 3 92

Balansräkning 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 922,5 2 380,1 2 610,1 2 856,1 3 230,1 Finansiella anläggningstillgångar 119,5 119,5 119,5 119,5 119,5 Summa anläggningstillgångar 2 042,0 2 499,6 2 729,7 2 975,7 3 349,6 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter och lager 48,9 48,9 48,9 48,9 48,9 Kortfristiga fordringar 137,2 210,2 210,2 210,2 210,2 Kassa, bank 72,8 72,8 82,7 137,4 137,4 Summa omsättningstillgångar 258,9 331,9 341,7 396,4 396,4 Bidrag till infrastruktur Summa tillgångar 2 300,8 2 831,5 3 071,4 3 372,1 3 746,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -339,2 30,3 21,3 32,5 29,3 Övrigt eget kapital 1 031,0 691,8 722,0 743,4 775,8 Summa eget kapital 691,8 722,0 743,4 775,8 805,2 varav pensionsreserv 71,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 190,7 214,8 241,0 271,6 312,1 Övriga avsättningar 409,2 417,1 426,8 437,9 449,7 Summa avsättningar 600,0 631,9 667,8 709,5 761,8 Skulder Långfristiga skulder 519,5 987,9 1 170,7 1 397,2 1 689,5 Kortfristiga skulder 489,6 489,6 489,6 489,6 489,6 Summa skulder 1 009,1 1 477,5 1 660,3 1 886,8 2 179,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 300,8 2 831,5 3 071,4 3 372,1 3 746,1 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 488,9 476,3 468,1 458,1 452,2 avsättningar Övriga ansvarsförbindelser 361,5 374,5 374,5 374,5 374,5 4 93

Kassaflödesanalys 2017-2021, mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Löpande verksamhet Inbetalda skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 663,0 1 780,6 1 892,6 1 974,0 2 042,4 Inbetalning från kunder och bidrag 337,9 356,1 378,5 394,8 408,5 Utbetalning till leverantörer, anställda och bidrag -1 934,0-1 879,1-2 106,3-2 161,8-2 226,7 Erhållen ränta och utdelningar 67,5 2,1 0,5 0,5 0,6 Betald ränta och utdelning -26,7-22,9-27,0-32,0-35,8 Kassaflöde från löpande verksamhet 107,7 236,8 138,4 175,4 189,0 Investeringsverksamhet Investering i immateriella anläggningstil Investering i materiella anläggningstillgå -302,2-403,1-311,6-347,7-482,8 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 3,0 29,9 183,1 227,0 52,4 Försäljning av materiella anläggningstillg 0,1 Försäljning tomter inom exploatering 0,0-13,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastru Investering i finansiella anläggningstillgå -5,1 Försäljning av finansiella anläggningstill 64,8 Kassaflöde från investeringsverksamh -239,5-386,8-128,5-120,7-430,3 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 330,0 200,0 241,3 Amortering av lån -250,0-50,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksam 80,0 150,0 241,3 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 124,6 72,8 72,8 82,7 137,4 Likvida medel vid årets slut 72,8 72,8 82,7 137,4 137,4 Förändring i likvida medel -51,8 0,0 9,9 54,7 0,0 5 94

Investeringsplan 2017-2028, mnkr U p p a P ro g B u d g P la n K a lkyl T o t a l 2 0 17 2 0 18 2 0 19 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Badplatser 1,0 1,0 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,4 12,6 13,0 Cykelväg runt Vallentunasjön 0,0 0,4 0,4 Cykelvägar förstudie 0,0 0,5 0,5 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess SB 1,0 1,0 1,0 3,0 Fettavskiljare kök 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Gång- och cykelväg Bällstabergsvägen 0,5 2,0 4,0 3,5 10,0 Gång- och cykelväg Lindholmen 1,0 1,9 0,8 3,7 Gång- och cykelväg Vallentuna-Karby 0,5 3,0 3,0 11,5 11,0 11,0 40,0 Kommunhus 1,4 3,6 70,0 150,0 175,0 400,0 Källsortering 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 7,5 Lekplats i Kårsta 7,0 7,0 Lekplats i Lindholmen 4,0 4,0 Lekplatser upprustning 1,8 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 46,8 Lindholmsvägen 2,0 2,0 5,0 6,0 15,0 Ny lekplats centrala Vallentuna 0,0 5,0 5,0 Planerat underhåll fastighet 13,1 48,5 35,0 35,0 35,0 35,0 18,0 18,0 18,0 18,0 18,0 291,6 Planerat underhåll ishallar 10,5 8,0 1,3 7,4 27,3 Tillgänglighet avfallshämtning 0,5 0,5 0,5 1,5 Upprustning torgytor, offentliga rum 2,1 8,0 4,0 14,1 Utbyte kvicksilverbelysning 13,8 1,2 15,0 Våtmarkspark 0,1 8,9 6,5 15,5 Årligt anslag 1,2 36,9 25,0 26,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 27,0 305,0 Återuppbyggnad kvarn 0,1 1,9 2,0 K O M M U N S T Y R E L S E N 4 1,6 13 8,8 9 2,6 10 0,4 9 0,5 8 0,5 6 3,5 12 3,5 19 9,5 2 2 4,5 4 9,5 3 1,5 1 2 3 6,5 Fritidslokal Bällstabergsskolan 5,0 6,0 11,0 Förskola Karby 1,1 3,5 21,0 24,1 8,0 0,3 58,0 Förskola Karlavägen 0,3 0,3 Förskola Kristineberg norra 0,1 0,4 0,1 4,2 44,9 9,9 0,4 60,0 Förskola Kristineberg södra 0,5 4,0 34,0 10,0 9,0 0,5 58,0 Förskola Ormsta 18,4 24,7 8,6 0,3 52,0 Förskola Stensta Ormsta 0,6 4,2 45,0 9,9 0,3 60,0 Förskola Åby ängar 50,3 6,7 57,0 Förskola Åbygläntan 4,4 0,5 4,2 45,0 4,9 0,4 59,4 Hagaskolan 149,7 251,4 37,0 1,0 439,1 Hjälmstaskolans kök 14,0 14,0 Karlbergsskolan 25,0 25,0 25,0 25,0 100,0 Kårsta lokaleffektivisering 2,9 2,9 Lindholmen kapacitetsökning 0,4 8,1 8,5 Lovisedalsskolan matsal 0,7 9,3 10,0 Nya skolor inventarier+byggkoord 1,2 3,0 14,5 2,0 10,0 30,7 Skola Kristineberg södra 1,0 5,0 8,0 100,0 300,0 Skola/förskola Kristineberg södra 1,2 1,2 Skola/förskola Lindholmen 1,0 7,0 8,0 112,0 210,0 60,0 2,0 400,0 Strix till Hammarbacken 1,7 4,0 5,7 Årligt anslag 0,3 5,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 65,3 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N 2 2 8,4 3 2 5,3 12 6,1 6 6,1 5 4,4 12 9,7 14 2,3 2 5 4,9 13 2,0 2 6,9 14,9 10 6,0 1 7 9 3,1 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Allens boende 2,0 4,5 2,0 8,5 Gruppbostad i Nyby 0,2 0,2 Gruppbostad i Ormsta-Stensta 30,0 30,0 60,0 Korttidshem 25,0 26,0 51,0 Särskilt boende för äldre 40,0 80,0 40,0 160,0 Väsbygårdens atriumträdgård 0,2 0,1 0,3 Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 S O C IA L N Ä M N D E N 2,1 7,5 5,2 4 3,1 8 3,0 4 3,0 2 8,0 2 9,0 3,0 3 3,0 3 3,0 3,0 3 13,0 Bällstaberg 0,5 3,0 3,5 Elljusspår Kristineberg förstudie 0,5 0,5 Elljusspår Kårsta 4,0 4,0 Satsning fritid 5,0 5,0 5,0 25,0 35,0 75,0 Snapptuna sportfält 2,0 4,0 3,0 9,0 Utegym kvarnbadet 0,7 0,7 Utveckling/nya projekt 0,0 5,8 0,4 2,0 8,2 Vallentuna IP 9,9 0,9 1,2 1,3 0,4 0,2 0,2 0,2 4,0 4,0 22,3 Veda Ridcenter 11,8 0,2 12,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 Össeby IP 0,4 3,4 0,2 0,2 3,0 7,3 Övriga anläggningar 2,8 0,1 1,0 0,1 0,6 1,0 5,6 F R IT ID S N Ä M N D E N 12,2 2 4,2 7,6 11,9 16,3 2 9,7 3 6,2 4,0 1,8 5,2 5,0 5,0 15 9,1 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Digitaliserad samhällsbyggnadspr 0,2 0,8 1,0 1,0 3,0 Digitalisering av arkiv 1,4 1,1 2,5 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 M IL JÖ - O C H S A M H Ä L L S B Y G G 1,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 11,0 T o t a lsu mma 2 8 5,9 4 9 9,2 2 3 4,0 2 2 4,0 2 4 5,7 2 8 4,4 2 7 1,5 4 12,9 3 3 7,8 2 9 1,1 10 3,9 14 7,0 3 5 2 3,6 6 95

Specifikation av årliga anslag 2018-2021, mnkr P ro g n o s B u d g e t P la n KOMMUNSTYRELSEN 2 0 18 2 0 19 2020 2021 It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 KSOF 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 Beläggning vägar 3,0 3,0 3,0 4,0 Cykelnätet 2,0 2,0 2,0 2,0 Trafikinvesteringar 15,9 2,0 2,0 2,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 4,0 4,0 4,0 Åtgärder väg gångbanor 2,0 2,0 3,0 3,0 Årligt anslag KLK 3,0 3,0 3,0 3,0 Årligt anslag SBF 1,0 1,0 1,0 1,0 K O M M U N S T Y R E L S E N 3 6,9 2 5,0 2 6,0 2 7,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Årligt anslag 5,0 6,0 6,0 6,0 B A R N - O C H U N G D O M S N Ä M N D E N 5,0 6,0 6,0 6,0 UTBILDNINGSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 U T B IL D N IN G S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 SOCIALNÄMNDEN Årligt anslag 3,0 3,0 3,0 3,0 S O C IA L N Ä M N D E N 3,0 3,0 3,0 3,0 FRITIDSNÄMNDEN Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 Konstgräs västra 3,0 0,7 Konstgräs 3,2 F R IT ID S N Ä M N D E N 7,2 1,7 1,0 1,0 KULTURNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 K U L T U R N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 M IL JÖ - O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D S N Ä M N D E N 0,5 0,5 0,5 0,5 7 96

Plan för exploatering 2017-2021, mnkr Västra Vallentuna Förbrukat tom 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 4.1.1 Förtätning västra centrum 5,0-0,1-0,1-0,1-0,1 4.1.2 Nya Alléhuset, Vallentuna-Rickeby 1:45-0,2 4.1.3 Norra centrum 1 & 2-0,1 4.1.4 Gärdesvägen -1,6 3,1 29,6-4,8 4.1.5 Gamla (f.d.) Polishuset -0,2 4.1.7 Del av Rickebyhöjd 1-0,2-2,8 1,4 0,5 4.1.8 Del av Rickebyhöjd 2-0,3 Västra Vallentuna 2,4 0,3 30,9-4,4-0,1 Nordöstra Vallentuna 4.2.2 Åby ängar 1 och 2 6,3 30,8 13,0 14,2 4.2.3 Åbyholm -5,5-1,4-9,4-11,6 9,0 4.2.5 Haga 3-21,9 6,5 7,5 7,5 7,3 4.2.6 Ormsta-Stensta -2,4-7,7-1,9 10,0 3,5 4.2.7 Molnby/Ubby Norra, Södra och odefinierat 0,0 Nordöstra Vallentuna -23,4 28,2 9,2 20,1 19,8 Sydöstra Vallentuna 4.3.1 Hjälmsta -0,3 4.3.2 Västra Manhemsvägen 0,0 1,2 4.3.3 Bällsta - Björnboda 1-1,7-1,7 5,4 4.3.5 Nyborg -6,9-6,7-2,3-25,0-42,0 4.3.6 Kristineberg 1-5 -12,6-4,4 136,9 85,0 63,5 4.3.7 Tingvalla -29,6-0,9-1,9 0,6 0,6 4.3.8 Gamla Karlbergsvägen (Bällsta 2:158) -0,2-0,1 0,3 4.3.9 Olhamra 1:120 0,0 4.3.10 Kragstalund östra -0,1-0,1 4,1 Sydöstra Vallentuna -51,3-12,7 142,4 60,6 22,1 Lindholmen, övriga MOF 4.4.2 Mörbytorp 0,0 4.4.4 Lindholmen-Strömgården -0,3 0,3 4.4.5 Lindholmen-Uppsäter 0,0 0,0 0,1 4.4.8 Frösunda-Sunnanå -0,2 0,1 0,1 0,0 Lindholmen, övriga MOF -0,5 0,4 0,2 0,0 Kårsta och VAÖ 4.5.1 Kårsta-Rickeby 1 & 2-5,3-1,1-6,1-11,6 1,0 4.5.4 Karby/Lindvägen -0,1 4.5.5 Össeby-Hacksta -0,4 4.5.6 Brottby-Sundby 0,0 4.5.7 SödraLussinge 0,0 4.5.8 Kumla-Stensta -0,2 0,2 4.5.9 Angarns-Dammsta 0,0 Kårsta och VAÖ -6,6-1,0-5,2-10,4 1,0 Arbetsplats- och planprojekt Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Arbetsplats- och planprojekt -8,7-4,5 14,0 2,3-31,7 Totalsumma -88,2 10,7 191,6 68,3 11,2 8 97

Kommunplan 2019-2021 - Vänsterpartiets yrkanden Vallentuna är en kommun med stor potential, vi har nära till natur såväl som stad. Här finns goda möjligheter till en hållbar tillväxt av ett samhälle för alla, där trygghet och klasskillnader inte behöver vara något att lösa. Framtiden för kommunen kan vara ljus, men vi konstaterar att det finns moln på horisonten. De borgerliga partierna i kommunen har tagit fram en vision med rubriken Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer. Det är fina ord och med vissa förbehåll kan Vänsterpartiet i Vallentuna sympatisera med en sådan formulering. Vi har sedan flera år arbetat för att kommunen ska anta en ny framåtsträvande vision, som leder till ett harmoniskt växande och ökat gemensamt ansvarstagande mellan kommunen, 1 individer, grupper, organisationer och företag. Utifrån visionen som har antagits ser vi bekymrat att den inte verkar vara en vision för kommunstyret att arbeta efter utan mer tomma ord för att maskera samma gamla vanliga skattesänkarpolitik som förts i kommunen i mannaminne. Det är alltför stor diskrepans mellan visionen och möjligheterna att nå fram till den. Det är fullt förståeligt att vilja hålla skatten på en låg nivå genom att inte dra på sig onödiga utgifter, men inte på bekostnad av den utbildning, vård och omsorg som hör till kommunens kärnuppgifter. Vi ser idag hur kommunens finanser inte går ihop med glädjebudgetar som skapar stora underskott och besparingskrav inom kommunens verksamheter, samtidigt som kommunskatten är en av landets lägsta och har legat oförändrad i flera år. Det brukar sägas att ett samhälle bör bedömas efter hur det behandlar sina svagaste medlemmar, ur det perspektivet är Vallentuna inte ett bra samhälle idag. För att komma dit där vi borde vara behöver kommunen satsa. Vi behöver ha mod att vara impopulära och inte ha skattesatsen som rättesnöre för vad verksamheterna får kosta, utan istället låta kommunens verksamheter få de resurser de behöver och sedan sätta skattesatsen utifrån det. Inom vissa områden behöver kommunen gå före och visa vägen, inte bara peka, utan faktiskt vara villiga att göra. Kommunen har lagstadgad skyldighet att erbjuda invånarna bra bostäder. Variation i byggandet är viktigt och antalet hyresbostäder måste öka kraftigt. Genom en blandning av hustyper, lägenhetsstorlek och upplåtelseformer kan kommunen främja jämlikhet och 1 citat ur våra tidigare program 98

jämställdhet och motverka segregation. Det innebär verklig valfrihet! Kommunen kan stimulera större variation genom en aktiv markpolitik. Vårt bostadsbolag Össebyhus måste ges nya ägardirektiv och finansiella resurser när det gäller nyproduktion så att det blir möjligt för ungdomar, nyanlända, äldre och ensamstående att stanna kvar i Vallentuna. Äntligen kan vi ses en viss ökning av hyresrätter, som dock är alldeles för dyra. Kommunen måste fortsätta att köpa lägenheter så länge det inte finns hyreslägenheter till rimliga priser. En blandad befolkning befrämjar den kreativitet som de borgerliga partierna vill skapa! Antalet äldre kommer att öka och här behövs idéer om flexibel service och nya boendeformer mellan villan/radhuset och vårdboendet. Att studentbostäder ska byggas i centralt läge har vi krävt länge. All nyproduktion ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Vi är emot vinster i välfärden. Vi är inte emot valfrihet i den offentliga verksamheten, men den ska innebära verklig valfrihet. Kommunalt driven verksamhet ska vara basen. Privata företag kan komplettera men måste då tillföra nya metoder och högre kvalitet. Däremot vill vi stänga dörren för de företag som enbart hungrar efter vinster, stoppar våra skattepengar i sina egna fickor och i vissa fall också skadeslösa går i konkurs och låter kommunerna ta de ekonomiska konsekvenserna. Skattepengarna ska stanna inom välfärden. Vi kräver att kommunen ställer tydligare krav på de aktörer som vill verka inom välfärden, t.ex. genom kontroll av att brukarna får en bra omsorg, att personalen får kollektivavtalsliknande villkor och att vi använder våra gemensamma resurser till att höja kvaliteten. Kommunen ska vara en arbetsgivare med goda omdömen. Alla kommunanställda ska ha rätt till heltid och försök med 6 timmars arbetsdag ska genomföras inom kommunala verksamheter. Förebyggande arbete sparar resurser och förbättrar kvaliteten, det är viktigt att vi värnar om arbetssituationen för de som arbetar med de som har hamnat utanför i samhället. Vi behöver rekrytera och behålla socialsekreterare, så att vi kan hjälpa fler bidragstagande till att klara sig utan försörjningsstöd när så är möjligt. För att förebygga hemmasittande behöver vi i kommunen fler mötesplatser för alla åldrar, både utomhus och inomhus. Träffpunkten i Vallentuna är en sådan verksamhet som vi vill utöka så att den finns på fler platser i kommunen, vi vill starta upp motsvarande verksamhet i Karby/Brottby, Lindholmen och södra Vallentuna tätort. Kommunens Arbetsmarknadsavdelning har en verksamhet som bör fortsätta, det finns idag inte någon annan verksamhet som täcker det behov vi har i kommunen utan snarare kompletterar de varandra. Ungdomens hus ska i dagsläget byta lokaler, för att främja den verksamhet som bedrivs behöver de nya lokalerna i centrum anpassas, på sikt vill vi även att verksamheten finns på fler platser i kommunen. Fritidsgårdar behövs i kommunens alla skolor. Vi föreslår en föreningsgård där ideella organisationer i kommunen kan nyttja lokaler för arrangemang, möten mm. Vi vill satsa på ett idrottens hus, där kommunens idrottsföreningar har en större och bredare möjlighet att genomföra sin verksamhet. För att främja utomhusaktiviteter vill vi även satsa på anläggningarna vid Angarnssjöängen. Vi noterar med glädje att vår motion om Snapptunafältet, som avslogs av fullmäktige, nu ändå har tagits upp av de borgerliga partierna och lagts in i deras kommunplan. 99

I samband med senaste valen har Vänsterpartiet undersökt vallokalerna i kommunen ur tillgänglighetsperspektiv och konstaterat att de kommunala fastigheterna inte håller måttet ur ett tillgänglighetsperspektiv, en kommunövergripande satsning för tillgänglighetsanpassning är nödvändig. Vallentuna bör bli en mönsterkommun när det gäller miljön. En miljöpolicy är antagen men behöver fortfarande konkretiseras. Här finns mycket att lära av de kommuner som har kommit längre och utvecklat sitt miljöarbete mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Material, energisystem, bygg- och förvaltningsmetoder ska garantera ekologisk hållbarhet. Solceller bör sättas upp på alla kommunala byggnader där möjligheten finns. Krav ska ställas på att upphandlade företag har miljöprogram. Bättre kommunikationer som inte kräver fossilt driven personbilstrafik behövs inom kommunen, fler och bättre cykelvägar krävs. Det behövs fler återvinningsanläggningar i tätorterna så att biltransporter inte är en nödvändighet för de som sopsorterar. Kultur är oerhört viktig för kunskapsinhämtning och växande och utveckling. Forskningen har också fastlagt sambandet mellan kultur och välbefinnande. Kulturupplevelser är efterfrågade och betydelsefulla för hur människor trivs i kommunen. En lustfylld skola med sång, musik och konst på schemat och en aktiv, kulturskola skapar balans mellan energi och återhämtning och främjar kreativitet. För att alla kommuninvånare ska kunna ta del av detta ska avgifterna till kulturskolan halveras för att på sikt helt tas bort. Det behövs ett bibliotek i södra Vallentuna och stärkt skolbiblioteksverksamhet på kommunens alla skolor. Att förbättra den lokala demokratin är angeläget. Här måste tas nya initiativ för att skapa flera kanaler för kommunens invånare som medborgarinitiativ, öppet hus med politiker i Kulturhuset och öppen kanal på kommunens hemsida, för att bara nämna några möjligheter. Barnperspektivet måste också få större genomslag med barnkonsekvensanalys av besluten och barnbokslut. Våra ungdomar måste ges större inflytande i kommunen. Med tanke på de stora investeringar som krävs och den höga kvalitet på kommunens service som invånarna förväntar sig, anser vi att kommunalskatten behöver höjas progressivt till 1,60 kr. Det är en stor höjning från nuvarande läge, även om det fortfarande är en krona lägre än den genomsnittliga kommunalskatten i landet. Vi politiker måste ha mod att göra detta för att bygga en kommun vi kan vara stolta över. Till 2019 föreslår vi en höjning på 1 kr, det ger 84 mkr mer i kommunbudgeten och därmed utrymme för nödvändiga satsningar. De besparingar som har aviserats för att lösa Vallentuna kommuns digra ekonomiska nuläge kan i stort sett undvikas. En låg skattesats kanske ger kommuninvånarna kortsiktigt mera pengar i plånboken, men gör det långsiktigt dyrare att skapa sig ett bra liv med den nödvändiga dagliga servicen. Vallentuna ska vara en kommun för alla, inte bara de rika! Vallentuna 30/10-2018 Johan Fagerhem 100

Budgetändringar: 2019 2020 2021 Investeringar Solceller, fastigheter 5 5 5 Tillgänglighetssatsning, fastigheter 2 2 2 Cykelvägar 10 10 10 Lekplats i Karby 1 Återvinningscentraler utan bilkrav 1 1 2 Träffpunkt Karby/Brottby 2 Träffpunkt Lindholmen 2 Träffpunkt Södra Vallentuna 2 Naturskola 1 1 1 Angarnssjöängen 2 Föreningsgård 1 2 Fritidsgårdar varje F-9-skola 1 1 1 Ungdomens Hus 5 3 2 Idrottens hus 1 15 Kapitaltillskott Össebyhus Inköp av bostäder 25 25 25 Nyproduktion 1 20 70 Driftplan Avgiftsfri simskola 0,2 0,2 0,2 Ekologisk mat i skola och omsorg 0,4 0,4 0,4 Kommunekolog 1 tjänst 0,8 0,8 0,8 Konsumentvägledare ½tjänst 0,4 0,4 0,4 Skolpeng, utökning av ramen 3 3 3 Olycksfallsförsäkring för barn dygnet runt 0,5 0,5 0,5 Särskild satsning på socialsekreterare 2 2 2 Lönesatsning på kulturpersonal 0,5 0,5 0,5 Träffpunkt Karby 0,6 0,6 0,6 Träffpunkt Lindholmen 0,6 0,6 0,6 101

Träffpunkt södra 0,6 0,6 Skolbiblioteken 0,6 0,6 0,6 Återtag av komvux,sfi 1,5 1,5 1,5 Försöksverksamhet 6h arbetsdag 1 1 1 AMA 3 3 3 Naturskola 1 1 1 Kulturskola 1 1 1 Fältperson, förebyggande 0,5 0,5 0,5 Slopad Besparing Kulturnämnden 1 1 1 Slopad Besparing Fritidsnämnden 1 1 1 Slopad Besparing BuN 2 2 2 Slopad Besparing KS 2,4 2,4 2,4 Skattesats 20 20,3 20,6 Total ökad skatteintäkt 84 111,8 142,4 Kostnader 84 111,6 142,6 Resultat 0 0,2 0,2 102

FÖRSLAG 2018-10-30 2019-2021 Kommunplan V-budget 103