MISSIV 2018-06-27 ÄRENDE 2 Dnr 2018-00153.70 Till Förslag till Remissvar gällande betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan; Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring, SOU 2018:19 (dnr Utbildningsdepartementet U2018/01074/UH) Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga och redogöra för befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning, redovisa vad som idag kan utgöra hinder för långsiktig sådan samverkan och föreslå hur lärosäten och skolhuvudmän kan skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund som utbildningen enligt skollagen ska vila på. I mars 2018 överlämnade utredningen sitt betänkande Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring, SOU 2018:19. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har inte utsetts till remissinstans men bedömer att ett remissvar ändå bör inlämnas då betänkandets innehåll är intressant med anledning av GR:s deltagande i arbetet med försöksverksamheten kring praktiknära forskning. GR Utbildning har utformat förslag till remissvar enligt bilaga, där GR lämnar synpunkter på betänkandets förslag och bedömningar ur ett regionalt perspektiv. Synpunkter på betänkandet har inhämtats från sakkunniga inom GR Utbildning gällande regionala perspektiv och samverkansområden. I nära samverkan med våra medlemskommuner och andra samverkansorganisationer, för GR en kontinuerlig dialog inom flera av de områden som berörs i betänkandet. Dialog kring betänkandets innehåll förs även med Göteborgs universitet och Göteborgs stad med anledning av samarbetet inom ramen för försöksverksamheten. föreslås besluta att godkänna förslag till remissvar enligt bilaga. Beslutet justeras omedelbart. Göteborg 4 juni 2018 /Fredrik Zeybrandt /Ann-Sofie Gillner
REMISSVAR Dnr 2018-00153.70 Göteborg 4 juni 2018 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan; Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring (dnr Utbildningsdepartementet U2018/01074/UH) Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) inlämnar härmed följande remissvar gällande betänkandet av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan: Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring, SOU 2018:19. GR lämnar synpunkter på betänkandets förslag ur ett regionalt perspektiv. Remissvaret är behandlat av som är GR:s politiska styrgrupp på utbildningsområdet. Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige vars uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. GR är en delregional aktör och verksamheten ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GR Utbildning är en del av GR och utgör en regional arena för skolhuvudmännen i delregionen. I samverkan med kommunerna, lärosäten och med andra kommunalförbund och regioner, genomför GR Utbildning bland annat olika insatser med fokus på förbättrings- och utvecklingsområden från förskola till vuxenutbildning. Insatserna har nära koppling till utbildning på vetenskaplig grund genom att exempelvis forskningsresultat på utbildningsområdet bildar del av utgångspunkterna vid planering och genomförande av insatserna. En strategisk del av verksamheten är de nätverk av kommunrepresentanter såsom utbildningschefer och verksamhetschefer som samordnas inom GR gällande bland annat skolformsrelaterade områden. Synpunkter på slutbetänkandet har inhämtats från sakkunniga inom GR Utbildning. I nära samverkan med våra medlemskommuner och andra samverkansorganisationer förs det en kontinuerlig dialog inom flera av de områden som berörs i betänkandet. Mot bakgrund av att GR deltar i arbetet med försöksverksamheten kring praktiknära forskning tillsammans med 1
Göteborgs universitet och Göteborgs stad förs dialog även med dessa organisationer kring betänkandets innehåll. Mer specifikt vill GR lämna följande synpunkter. Inledningsvis vill GR framföra att utredningen på ett fördjupat sätt problematiserar vetenskaplig grund och förhållningssätt samt ger bredare perspektiv på samverkan kring praktiknära forskning. 11.2.1 Rekommendationer för att stärka skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning, s. 127ff GR instämmer i utredningens rekommendationer till huvudmän inom skolväsendet att ha en tydlig och varaktig ingång för samverkan kring praktiknära forskning samt att ha ett tydligt och varaktigt stöd för att utifrån det systematiska kvalitetsarbetet kunna integrera resultat från praktiknära forskning i förbättringsarbete. Här handlar det i stor utsträckning om att bygga upp en struktur för att kunna ta hand om och implementera resultatet av den praktiknära forskningen i verksamheten och därigenom vidareutveckla undervisningen med nära koppling till det systematiska kvalitetsarbetet. GR vill dock framhålla att ett tydligt och varaktigt stöd hos skolhuvudmannen kan kompletteras av ett externt stöd med stark vetenskaplig förankring i den aktuella sakfrågan. GR ser positivt på utredningens tanke om att det i skollagen bör framgå att skolhuvudmän ska kunna samverka med varandra i frågor om praktiknära forskning. Det kan ge utökade möjligheter för två eller flera kommuner att tillsammans fördjupa sig i verksamhetsnära forskning och på så vis utgöra ett mellankommunalt stöd till varandras arbete gällande utbildning på vetenskaplig grund. GR instämmer även i utredningens rekommendation om att påskynda övergången till ett öppet vetenskapssystem och därmed öppen tillgång till forskningsresultat för verksamma inom skolväsendet. Vikten av att skolhuvudmän bör få tillgång till forskningsresultat på utbildningsområdet har diskuterats inom GR sedan en längre tid, bland annat med anledning av de förskole- och skolutvecklingsarbeten som GR är involverad i inom kommunerna. Öppen tillgång till forskningsresultat skulle förbättra förutsättningarna att tydligt koppla skolutveckling till utbildningsvetenskap. Även inom ramen för arbetet med försöksverksamheten kring praktiknära forskning, där GR är involverad, har detta kommit upp som en aspekt som skulle underlätta och ge goda förutsättningar för skolhuvudmännens möjligheter att såväl fördjupa som bredda den praktiknära forskningens ansats och innehåll. 11.2.4 Rekommendationer om ett utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet, s. 137f GR instämmer i utredningens bedömning angående att det är nödvändigt att stärka en systematisk kunskapsuppbyggnad inom skolväsendets område, vikten av att systematiskt identifiera forskningsbehov och att stödja och utveckla förutsättningarna för att bedriva 2
praktiknära forskning. Utredningen lyfter i detta sammanhang fram behovet av systematiska översikter inom skolväsendets område, vikten av att bygga upp en databas med information om vetenskapliga kunskapsluckor inom skolväsendets område samt att utveckla en nationell webbplats för att underlätta för verksamma inom skolväsendet att medverka i och ta del av praktiknära forskning. GR instämmer i denna behovsbild. 11.2.6 Rekommendation att förtydliga uppdraget till försöksverksamheten med praktiknära forskning Utredningen rekommenderar regeringen att förtydliga uppdraget till försöksverksamheten med praktiknära forskning. GR ställer sig positiv till utredningens rekommendation och de förslag på områden som kan utvecklas inom försöksverksamhetens ram då flera av områdena omfamnar ömsesidigheten mellan parterna och vikten av samverkan för att uppnå en praktiknära och verksamhetsanknuten forskning. GR:s bedömning är att just ömsesidighet och samverkan på lika villkor kring forskningsfrågor är något som efterfrågas av skolhuvudmän. Det har exempelvis blivit tydligt genom arbetet med försöksverksamheten i samverkan med Göteborgs universitet. Försöksverksamheten kommer omfatta ett flertal skolhuvudmän i Göteborgsregionen och i den initiala kontakten med dessa lyfter flera av dem fram vikten av samverkansformer som ger jämlika villkor mellan parterna. Försöksverksamheten har därför en tydlig inriktning på samverkan mellan skolhuvudmän och akademi och på att involvera verksamma och blivande professioner inom förskola/skola i forskningsprocessens olika delar. Att förtydliga försöksverksamhetens inriktning mot att bland annat bidra i den riktningen är därför bra. På så vis kopplas försöksverksamheten också ännu tydligare till dess långsiktiga målsättningar som bland annat pekar på samverkan kring praktiknära forskning. /Göteborgsregionens kommunalförbund 3
MISSIV 2018-06-27 ÄRENDE 3 Dnr 2018-00110.70 Till Förslag till Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner; Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling, SOU 2018:17 (dnr Utbildningsdepartementet U2018/01224/S) Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna. I mars 2018 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling, SOU 2018:17. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har utsetts till remissinstans. GR Utbildning har utformat förslag till remissvar enligt bilaga, där GR lämnar synpunkter på betänkandets förslag och bedömningar ur ett regionalt perspektiv. Synpunkter på slutbetänkandet har inhämtats från sakkunniga inom GR Utbildning gällande regionala perspektiv och samverkansområden. I nära samverkan med våra medlemskommuner och andra samverkansorganisationer, för GR en kontinuerlig dialog inom flera av de områden som berörs i betänkandet. föreslås besluta att godkänna förslag till remissvar enligt bilaga. Beslutet justeras omedelbart. Göteborg 4 juni 2018 /Fredrik Zeybrandt /Ann-Sofie Gillner
REMISSVAR Dnr 2018-00110.70 Göteborg 4 juni 2018 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner; Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (dnr Utbildningsdepartementet U2018/01224/S) Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har beretts tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner: Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling, SOU 2018:17 och avlämnar härmed följande remissvar. GR lämnar synpunkter på betänkandets förslag ur ett regionalt perspektiv. Remissvaret är behandlat av som är GR:s politiska styrgrupp på utbildningsområdet. Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige vars uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. GR är en delregional aktör och verksamheten ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GR Utbildning är en del av GR och utgör en regional arena för skolhuvudmännen i delregionen. I samverkan med kommunerna, lärosäten och med andra kommunalförbund och regioner, genomför GR Utbildning bland annat olika fortbildningsinsatser inom utbildningsområdet med fokus på förbättrings- och utvecklingsområden från förskola till vuxenutbildning. En strategisk del av verksamheten är de nätverk av kommunrepresentanter såsom utbildningschefer och verksamhetschefer som samordnas inom GR gällande bland annat skolformsrelaterade områden. Synpunkter på slutbetänkandet har inhämtats från sakkunniga inom GR Utbildning. I nära samverkan med våra medlemskommuner och andra samverkansorganisationer förs det en kontinuerlig dialog inom flera av de områden som berörs i betänkandet. 1
GR vill framföra att det är otydligt vad som i betänkandet avses med den regionala nivån. När GR refererar till den regionala nivån så avses den politiskt styrda delregionala nivå som GR verkar i; Göteborgsregionens 13 medlemskommuner som del av Västra Götalandsregionen. GR ser positivt på de förslag som lyfter vikten av regional samverkan, men lämnar också kommentarer och beskrivningar av hur forum för regional samverkan redan idag finns realiserade i Göteborgsregionen. Mer specifikt vill GR lämna följande synpunkter. 4.1.6 Kompetensutveckling genom akademiska kurser, s. 149 f och 4.4 Professionsprogrammets betydelse för läraryrkets attraktionskraft och elevers lärande, s. 236 f Utredningen berör vikten av samarbete och samverkan kring innehållet i ett professionsprogram på såväl lokal, regional som nationell nivå mellan profession, universitet/högskola och huvudmän samt att nya samverkansformer och processer måste utvecklas mellan lärosäten, skolhuvudmän, lärare och skolledare, sannolikt utifrån lokala och regionala förhållanden. GR instämmer i utredningens bedömningar och vill i sammanhanget beskriva det forum för samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäte som finns etablerat i Göteborgsregionen genom Lärarutbildningens samverkansråd. Detta samverkansråd är ett forum för strategiska diskussioner mellan akademin och skolväsendet, och utgör ett rådgivande organ till samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL). I samverkansrådet ingår ledamöter från Göteborgs universitet, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. Genom samverkansrådet ges goda förutsättningar att verka för strategisk utveckling och rådet kan innebära en yta för dialog och samarbete kring professionsprogrammets olika delar i ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv. I Göteborgsregionen finns det även, genom GR, en regional arena för skolhuvudmännen i delregionen. Den samverkansorganisation som byggts upp sedan flera år tillbaka ger förutsättningar för en bred och djup samverkan mellan olika skolhuvudmän, såväl kommunala som fristående, och mellan skolhuvudmän och lärosäten. Den nätverksstruktur som är en del av samverkanstanken i Göteborgsregionen bidrar till att skapa starka samverkans- och utvecklingsmiljöer för kompetensförstärkning och undervisningskvalitet. Mot denna bakgrund instämmer GR i utredningens bedömning på s. 237 gällande att det säkerligen kommer finnas möjlighet att nyttja befintliga forum kopplat till professionsprogrammets olika delar och ser ovan arenor som exempel på två sådana strategiska samverkansforum. Dessa befintliga forum ger möjligheter och förutsättningar att fånga upp viktiga regionala perspektiv och aspekter kopplat till behovet av vidareutveckling och kompetensutvecklingsinsatser i varje delregion. GR vill förstärka det behov av regional påverkan som utredningen pekar på och förtydliga vikten av att möta delregionala skillnader 2
i skolhuvudmännens behov av insatser utifrån att detta behov kan se olika ut i olika delar av landet. Befintliga forum har ofta en unik ingång och erfarenhet av sin delregions behov, förutsättningar och utvecklingsområden utifrån exempelvis genomförda insatser och utifrån skollagens och läroplanernas krav och förväntningar. Genom sin erfarenhet och kompetens samt genom sin kunskap om Göteborgsregionens behov av kompetensutveckling och av förbättrings- och utvecklingsarbete kan GR Utbildning utgöra en arena för fortsatt kartläggning och analys samt för säkring av fortsatt god samverkan och av behovsanpassad och relevant kompetensutveckling inom utbildningsområdet. Detta är kunskap som förslagsvis tas tillvara i ett eventuellt kommande införande och utformande av professionsprogram. I detta sammanhang vill GR även instämma i utredningens bedömning (s. 152) om att lokala och regionala förhållanden skiftar över landet och vikten av att nya samverkansformer formas utifrån dessa skiftande förhållanden och förutsättningar. GR bedömer i likhet med utredningen att en möjlig väg kan utgöras av strategier med långsiktiga överenskommelser rörande denna samverkan. Vidare lyfter utredningen fram (s. 163) att bland annat det ökade kravet på att undervisningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund medför ett ökat behov av samverkan samt att det i varje region bör vara möjligt att utveckla nya ambitionshöjande och ömsesidigt utvecklande överenskommelser kring denna typ av samverkan. GR ställer sig bakom denna bedömning. GR är involverat i den nationella satsningen kring försöksverksamhet gällande praktiknära forskning där GR ingår i samarbetet med Göteborgs universitet och Göteborgs stad. GR vill i sammanhanget beskriva att en bärande del av denna försöksverksamhet är just samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten. Inriktningen för försöksverksamheten i Göteborgsregionen kommer bland annat vara att bygga en struktur för samverkan mellan såväl skolhuvudmän och akademi som mellankommunal samverkan. Detta kommer exempelvis ta sig uttryck i att samverkan som stärker ökad likvärdighet kommer bedömas positivt, såsom samverkan mellan olikstora kommuner och med förskola/skola med låg måluppfyllelse. 5.5 Arbetet att utveckla professionsprogrammet och dess organisation behöver fortsätta, s. 258-260 och 6.7 Lärare och rektorer behöver systematisk kompetensutveckling för att utvecklas i sin profession, s. 291-294 GR instämmer i utredningens bedömningar enligt följande: Utredningen lyfter vikten av att huvudmän och lärosäten ges tydligt inflytande såväl regionalt som nationellt över ett professionsprograms utformning samt att ett arbete behöver göras på såväl nationell som regional nivå gällande att inventera behovet av kompetensutvecklingsinsatser och tillsammans med parterna bedöma vilka områden som ska prioriteras och erbjudas. Utredningen lyfter även vikten av att de kompetensutvecklande delarna i ett professionsprogram balanserar nationella, lokala och individuella behov av kompetensutveckling. Här menar utredningen att en instans bör få i uppdrag att i samarbete 3
med professionsföreträdare, huvudmän, lärosäten och andra företrädare, bedöma och prioritera vilka insatser som ska erbjudas regionalt och nationellt. GR vill i sammanhanget betona vikten av att befintliga regionala aktörers bedömningar och kunskaper om regionala perspektiv på kompetensutvecklande insatser tas tillvara i detta arbete. 5.6.2 Rekryteringsutbildning för rektor som ett första steg mot kvalifikationsutbildning?, s. 262-263 GR instämmer i utredningens förslag om att regeringen bör överväga att uppdra till några universitet och högskolor att genomföra en försöksverksamhet med en rekryteringsutbildning för blivande rektorer och förskolechefer. GR vill i sammanhanget framföra att GR Utbildning, på uppdrag av medlemskommunerna, har genomfört ett flertal omgångar av en utbildning som kan beskrivas som en rekryteringsutbildning för personer anställda inom förskola/skola vilka är intresserade av förskolechefs- eller rektorsbefattningar; Jag vill bli skolledare?!. Förslagsvis skulle de universitet som eventuellt får i uppdrag att genomföra en sådan försöksverksamhet ta kontakt med relevanta utbildningsaktörer i regionerna i syfte att ta del av lärdomar av insatser liknande denna. Syftet skulle vara att ta del av aktörernas erfarenhet och kunskap kring insatsernas innehåll och kommunernas kompetensbehov gällande motsvarande insatser. I Göteborgsregionen skulle GR kunna utgöra en testarena för en rekryteringsutbildning enligt utredningens förslag i samverkan med lärosätena. 5.6.3 Stärkt arbete med praktiknära forskning och utveckling, s. 263-266 GR instämmer i utredningens förslag om att införa ett statsbidrag i syfte att stärka arbetet med praktiknära forskning och utveckling. Det finns ett stort behov av att utveckla former för praktiknära forskning som svarar mot lärares och skolledares behov av kunskap i deras praktiska yrkesutövning och utifrån det som i verksamheten konstateras är de lokala utvecklingsområdena kopplat till den egna praktiken. I detta sammanhang kan ett statsbidrag fylla ett syfte. GR instämmer även i det som utredningen lyfter gällande att det för utbildningens kvalitet är viktigt att antalet lektorer i skolväsendet ökar. För att förskola och skola ska ha förutsättningar att i högre grad närma sig en skola på vetenskaplig grund kommer det att behövas många fler forskarutbildade lärare. Genom detta skulle även förutsättningarna att koppla det systematiska kvalitetsarbetet till vetenskaplig grund och forskningsprojekt öka. GR ser att detta förslag skulle stärka skolhuvudmännens förutsättningar att uppmuntra lärare till att forskarutbilda sig och att forskaruppdrag skulle kunna få en tydligare koppling till lektorstjänsterna. I anslutning till detta vill GR även lyfta fram det som utredningen berör (s. 105) gällande att det saknas mekanismer som säkerställer en forskningsutveckling som svarar mot skolans behov. Genom försöksverksamheten kring praktiknära forskning ser GR att det kan byggas upp goda förutsättningar för forskning av och för förskola/skolas verksamhetsnära behov. 4
6.6.1 Statsbidrag bör läggas samman och förenklas, s. 290-291 GR instämmer i utredningens bedömning att det är viktigt att regeringen fullföljer intentionen att göra en översyn av de många specialdestinerade statsbidragen på skolområdet. GR vill i sammanhanget återkoppla till den skrivelse som år 2017 utformades i samverkan mellan kommunerna i storstadsregionerna och som utredningen också hänvisar till (s. 289). I skrivelsen lyfter kommunerna bland annat fram att de i många fall upplever arbetet med nuvarande statsbidragssystem som administrativt tids- och resurskrävande och man ser en brist på långsiktighet vilket försvårar verksamhetsplanering och budgetering. Exempelvis uttrycks svårigheter kring budgeteringen utifrån de osäkerhetsfaktorer som är kopplade till huruvida bidragsansökningarna kommer att beviljas samt huruvida medel kommer beviljas kommande år. Vidare beskrivs att det stora antalet riktade bidrag innebär, till följd av att det är så tids- och resurskrävande, att en stor del av kommunernas resurser behöver läggas på annan verksamhet än den pedagogiska verksamheten. Ett statsbidragssystem som möjliggör en friare och utifrån lokala behov och förutsättningar mer anpassad användning av bidragsmedlen skulle göra stor skillnad ur såväl barn/elevperspektiv som ur kommunperspektiv. 10.6.2 Utveckling och kunskap för undervisning, ledning och organisering i skolor med svåra förutsättningar, s. 514 f GR instämmer i utredningens bedömningar gällande olika aktörers bidrag, samverkan och samarbete gällande skolor med svåra förutsättningar. Även i anslutning till arbetet med skolor med svåra förutsättningar lyfter utredningen fram värdet av nätverk och samverkan mellan huvudmän. Mot bakgrund av de goda erfarenheter som finns av samverkan i dess olika former instämmer GR i detta. GR vill även i detta sammanhang lyfta vikten av att bygga strukturer som möjliggör samverkan mellan olika aktörer såsom skolhuvudmän och lärosäten. Försöksverksamheten för praktiknära forskning är en insats som kan skapa förutsättningar för dessa aktörer att samarbeta med varandra om forskning som kan bidra till utveckling i skolor med svåra förutsättningar och bidra till mötesplatser för lärosäten och skolhuvudmän. Utredningen hänvisar även till att samarbeten mellan huvudmän och lärosäten kan utmynna i praktiknära forskning kring problem som formuleras och genomförs på skolor med svåra förutsättningar. Här ser GR att den ovan nämnda försöksverksamheten kan utgöra en sådan insats. I Göteborgsregionens övergripande modell för praktiknära forskning, som kommer rama in försöksverksamheten i Göteborgsregionen, kommer exempelvis forskningsprojekt som fokuserar på samverkan med syfte att stärka ökad likvärdighet att bedömas positivt. /Göteborgsregionens kommunalförbund 5
MISSIV 2018-06-27 ÄRENDE 4 Till s sammanträdestider 2019 s sammanträdestider 2019 föreslås vara oförändrade, dvs i regel torsdagar klockan 09.00-12.00. föreslås besluta att Överlämnandekonferensen med gamla och nya äger rum tisdag 29 januari klockan 17.30-20.30, samt att s sammanträdestider 2019 äger rum Torsdag 7 februari (gymnasieansökningar) Torsdag 7 mars Tisdag 9 april (preliminärantagning) Torsdag 23 maj Onsdag 26 juni (slutantagning, IKE) Torsdag 12 september (reservantagning) Torsdag 9 oktober Torsdag 5 december Göteborg 5 juni 2018 Fredrik Zeybrandt Utbildningschef /Cecilia Salmi Sekreterare