Krabbans förskola. Nacka kommun

Relevanta dokument
Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Gläntans förskola. Nacka kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Futura International Pre-school. Danderyd

Förskolan Järven. Nacka kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Hästhagens förskola Nacka kommun

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Alexanderskolan. Nacka kommun

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Förskolan Optimus Nacka kommun

Alabastern Korallen Östbacka. Alabasterns förskola. Nacka kommun

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Växthusets förskola. Nacka Kommun

Universums förskola. Nacka Kommun

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Saltisbarnens Montessoriförskola. Nacka kommun

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Rösjöskolans förskola. Sollentuna kommun

Småbarnsskolan Danderyds kommun

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Vikdalens barn. Nacka kommun

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Metodbok för observationer

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Fisksätraskolan. Nacka kommun

Handbok för observatörer

Helenelundsskolan. Sollentuna. Observationen genomfördes av: Danderyd och Nacka kommun. Veckorna 47 och 48, 2017 ( )

Observationer i VÅGA VISA våren 2017, samt uppföljning av observationer våren 2016

Verksamhetsplan Duvans förskola

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Förskoleområde Trångsund 2016

Verksamhetsplan Duvans förskola

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

våga visa metodbok för observationer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Observationsrapport. Stavsborgsskolan. Nacka kommun

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan 2015/2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Helena Alden, Upplands Väsby Ann-Christin Nygren, Sollentuna Veckorna 6 och 7, Akademiska förskolan Nacka

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Lokal arbetsplan 14/15

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

2.1 Normer och värden

Kvalitetsarbete i förskolan

Det nya i Läroplan för förskolan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Arbetsplan. Killingens förskola

för Havgårdens förskola

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Kvalitetsrapport

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Tyck till om förskolans kvalitet!

Transkript:

Krabbans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Helena Aldén Upplands Väsby kommun Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Danderyds kommun Vi observerar Fisksätra förskolor under veckorna 16 och 17, 2017

Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörens bild Hur observationen genomförts Sammanfattning och bedömning i skala Starka sidor och förbättringsområden Kommentar från förskolans ledning till observationsrapporten 2

VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderings samarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Observationer av förskolor och skolor genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observationerna utgår från läroplanerna och ett barn- och elevperspektiv. Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning Skolans styrdokument Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på http://www.danderyd.se/vagavisa Kort om förskolan Förskola Antal barn 50 Antal avdelningar 3 Regi (ev fristående huvudman) Kommunal Ev profil/inriktning * Antal pedagoger varav antal legitimerade förskollärare 10, varav 2 legitimerade förskollärare * Vi har ingen uttalad profil/inriktning men det projektinriktade arbetssättet är en viktig del i hur vi ser på barns lärande. Naturligtvis är också arbetet med språket något som genomsyrar vår verksamhet, läs mer i vår plan för språkutvecklande arbetssätt. 3

Observatörens bild Hur observationen genomfördes Vi var tre observatörer som besökte Krabbans förskola under två dagar, den 18 och 19 april 2017. Vi besökte förskolans alla tre avdelningar, deltog under utevistelser, en skogsutflykt och vid öppningen av närliggande bibliotekets vårvernissage. Vi intervjuade förskolans ledning bestående av förskolechef och biträdande förskolechef under vår första dag på enheten. Vi intervjuade också förskolans tre arbetslagsledare. Vi samtalade spontant med flera pedagoger och barn under vår observation och vi hade också ett avslutande samtal med ledningen under vår sista dag på enheten. Sammanfattning av observationens resultat Normer och värden: Enheten har en gemensam nedskriven värdegrund, vilket vi tydligt ser avspeglar sig i mötet mellan barn och vårdnadshavare. Det finns till stora delar ett respektfullt förhållningssätt mellan pedagoger och barn och mellan barnen. Vi ser vid flera tillfällen pedagoger som stöttar barnen att själva lösa konflikter men vi ser också tillfällen där barnen inte får denna stöttning. Det finns ett systematiskt värdegrundsarbete med utgångspunkt från en plan som ledningsgrupp och pedagoger arbetat fram. Utveckling och lärande: Verksamheten utgår från förskolans läroplan med tilltalande miljöer såväl utomhus som inomhus. Undervisningen är till viss del varierad och vi ser flertalet dokumentationer. Förskolan arbetar projektinriktat med fokus på barns språkutveckling men det finns en ojämnhet mellan avdelningarna. De yngre barnen behöver ges mer utmaningar som stimulerar dem till ett lustfyllt lärande, ett lärande som mer utgår från barnens intressen och förmågor. Pedagogernas arbete tillsammans med de äldsta barnen utomhus på gården och i skogen stimulerar i hög grad till samarbete, naturvetenskap, teknik och matematiskt tänkande. Verksamheten anpassas till stora delar för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med den digitala kompetensen på förskolan är ett utvecklingsområde. 4

Barns inflytande: Barnen delas ofta in i mindre grupper och pedagogerna ger dem tid, möjlighet och uppmuntran till att ta ansvar för sina egna handlingar i rutinsituationer. Material både inne på avdelningarna och ute på gården finns oftast tillgängligt på barnens nivå. Det finns flertalet ateljéer på förskolan men vi ser inte att några barn söker sig dit spontant eller att materialet är uppdukat på ett inbjudande sätt. Pedagogerna arbetar projektinriktat med barnens intressen som utgångspunkt. Vi ser inte mycket av barns inflytande eller tankar i projekten eller levande på avdelningarna. Barn ges få tillfällen att utveckla sin förmåga att arbeta enligt demokratiska principer genom olika former av samarbete och beslutsfattande. Styrning och ledning: Ledningen har till stora delar kunskap om den pedagogiska kvalitén på enheten. Genom möten med avdelningsansvariga utvecklar de tillsammans verksamheten med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet. Aktuella och tydliga dokument finns upprättade för verksamheten. Fungerande rutiner för samverkan och kunskapsutbyte inom verksamheten förekommer och det finns dokument som beskriver övergångar inom verksamheten och till förskoleklass. Bedömning i skala 1 Område Bedömning enl skala Normer och värden 3,0 Utveckling och lärande 2,7 Barns inflytande 2,8 Styrning och ledning 3,2 1 1.0 Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora utvecklingsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera utvecklingsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa utvecklingsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 5

Starka sidor Arbetet med förskolans värdegrund skapar trygghet (Normer och värden) Beskrivning: I förskolans dokument kan vi läsa i den gemensamma värdegrunden att pedagogerna möter alla med respekt och på ett professionellt sätt. Vi ser att de finns nära barnen, slussar barnen i rutinsituationer och sätter ord på vad de gör. Pedagogerna berättar att de arbetar mycket med att ge barnen trygghet. De säger också att trygghet och rutiner är viktigt. De delar ofta upp barnen i mindre grupper för att skapa ett lugnt arbetsklimat och de finns nära dem i leken. Bedömning: Vi bedömer att förskolans värdegrund bidrar till ett gott bemötande mellan alla på förskolan. Vi ser också att deras arbetssätt leder till ett lugnt och tryggt arbetsklimat. På förskolan finns stimulerande och pedagogiska miljöer inom- och utomhus (Utveckling och lärande) Beskrivning: Förskolan har ljusa och rymliga lokaler. Miljön har en tydlig indelning och med ett rikligt och tillgängligt material. Här finns flera ateljéer som dock står tomma under vår vistelse. Utomhus finns en stor gård med mycket varierande lekmaterial, växter och små byggnader. På baksidan finns en brant slänt med rutschbana och däck samt ett bergsområde med träd och buskar. Chef och pedagoger berättar att barnen vistas ute varje dag där de naturligt stimuleras till fysiska aktiviteter, vilket vi också upplever. Här finns även kojor som barn och pedagoger byggt tillsammans. En grind leder till en närliggande skog och hav som används till att ge rika möjligheter till rekreation och utforskande i verksamheten. Bedömning: Förskolans miljöer inbjuder barnen till lek, utveckling och lärande. Utemiljön används kontinuerligt i arbetet med naturkunskap och teknik. Projektinriktat arbetssätt för de äldsta barnen bidrar till ett lustfyllt lärande (Utveckling och lärande) Beskrivning: Enhetens förskolor arbetar projektinriktat berättar chefer och vi kan läsa om detta i förskolans verksamhetsplan. Vi tar del av flera arbetssätt och dokumentationer om olika projekt. De äldsta barnen arbetar med ett naturprojekt där barnen erbjuds många olika material att arbeta och utforska med. Delar av detta projekt samt projekt från förskolans övriga avdelningar finns nu att beskåda på ett vårvernissage på närliggande bibliotek. 6

Naturprojektet har lett till naturupplevelser, nyfikenhet, ingenting är omöjligt, kunskap, glädje, delaktighet, rörelse och samarbete beskriver pedagogerna i en dokumentation. Bedömning: Vi ser att det projektinriktade arbetssättet i mycket hög grad leder till ett lustfyllt lärande för både barn och pedagoger. Ledningsteamet arbetar systematiskt med förskolans kvalitetsarbete (Styrning och ledning) Beskrivning: Förskolans ledningsteam har stora kunskaper om verksamhetens pedagogiska kvalitet och för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Förskolans chefer har tillsammans med utvecklingsgruppen utarbetat flera dokument som tydligt beskriver vision, förväntningar och mål med verksamheten. Pedagogerna berättar att de i hög grad erbjuds kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens behov. Bedömning: Vi bedömer att ledningens arbete med det systematiska kvalitetsarbetet och förskolans tydliga dokument leder till samsyn, tydlighet och bidrar till verksamhetens pedagogiska utveckling. Utvecklingsområden En mer medveten pedagogisk verksamhet för yngre barn bör utarbetas (Utveckling och lärande) Beskrivning: Under vårt besök sker få planerade eller strukturerade aktiviteter inplanerade för de yngre barnen som vi får delta i. Pedagogerna berättar att det viktigaste för de yngsta barnen är att de ges trygghet. Vi noterar att de äldsta barnen har en tydlig struktur för varje vecka, vilket vi inte hör eller ser att alla avdelningar har. Bedömning: Vi bedömer att alla barn oavsett ålder ska ha tillgång till pedagogisk verksamhet, en verksamhet som stimulerar och utvecklar alla barn efter deras förmågor. 7

Barns digitala kompetens kan utvecklas på förskolan (Utveckling och lärande) Beskrivning: Varje avdelning har en lärplatta en bärbar dator och digitalkameror. Dessa verktyg används främst av pedagogerna för att dokumentera verksamheten. Vi ser få barn som använder digital teknik under vår vistelse. På ett par avdelningar ser vi och pedagoger berättar att de har arbetat med QR-koder och Aurasma tillsammans med barnen. På en annan avdelning har barnen fått dokumentera sin vardag på förskolan genom att fotografera med lärplattan. Denna dokumentation finns nu att beskåda på vårsalongen. Pedagogerna berättar att de annars mest använder lärplattorna till att söka information tillsammans med barnen. Cheferna berättar att enheten har fått ett IKT-ombud som ska utforma en IKT-policy samt stötta pedagogerna i deras arbete med digitala verktyg. De berättar också att Nacka kommun erbjuder pedagoger utbildningar inom det digitala området. Bedömning: Vi bedömer att barns digitala kompetens kan utvecklas så att de får möjlighet att använda och utforska olika digitala verktyg och dess många användningsområden. I ett projektarbete kan det digitala verktyget vara en stor tillgång för barnet att söka information och kunna dokumentera sitt egna görande tillsammans med en medforskande pedagog. Verksamheten bör utvecklas för att stärka barns inflytande (Barns inflytande) Beskrivning: Pedagogerna berättar att de arbetar med barns inflytande på olika sätt. Barnen ges möjlighet att välja aktivitet i den fria leken och i det projektinriktade arbetssättet utgår pedagogerna från barnens intressen. Under vårt besök ser vi inte mycket av barnens egna tankar i projekten eller att projektet hålls levande inne på avdelningarna. Vi deltar på samlingar där barnen uppmärksammas och får vara med och välja exempelvis sånger och ramsor men också på samlingar som styrs av pedagoger, där sånger och sagor är förutbestämda och barnen har liten eller ingen möjlighet att påverka innehållet med sina tankar och önskemål. Pedagogerna säger att de inte arbetar så ofta med demokratiska processer men att barnen ibland får rösta genom handuppräckning. När vi frågar ledningen säger de att barnen inte heller är delaktiga i kartläggning inför revideringen av deras Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bedömning: Det projektinriktade arbetssättet ger barnen inflytande i verksamheten men pedagogernas medvetenhet och metoder behöver utvecklas för att stärka att barnen ges ett större inflytande. Jämförelse med tidigare observation Föregående observation är inte längre relevant att jämföra med. 8

Kommentar från förskolans ledning till observationsrapporten Alla pedagoger har tagit del av rapporten, och under augusti sker individuella samtal med alla medarbetare där rapporten lyfts och medarbetarna får feedback utifrån den och vad som sagts vid överlämningsmöte. Denna feedback följs upp vid medarbetarsamtal. Rapporten lyfts även vid APT och i enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp tas beslut om vilka gemensamma utbildningsinsatser som behövs. Kommentar till observationens resultat Vi ser att observationen till stora delar överensstämmer med vår bild av verksamheten. Vi ser att observatörerna har uppmärksammat våra starka sidor och också uppmärksammat områden som vi behöver utveckla, både sådana som vi känner till och sådana som vi behöver kartlägga. Resultatet stämmer inte helt överens med kundundersökningens resultat som var betydligt högre. Vid tiden för observationen var personalsituationen på två av avdelningarna påverkade på flera sätt: En förskollärare hade precis slutat på avdelningen med de yngsta barnen och under rekrytering av ny hade en barnskötare från annan avdelning tillfälligt tagit över ansvaret. Samma avdelning hade också haft en långtidssjukskriven barnskötare som just kommit tillbaka. Ledningen hade därför uppmanat denna arbetsgrupp att fokusera på grundverksamhet, struktur och trygghet för barn och föräldrar. Avdelningen med 3-4-åringar hade en ny vikarie under observationsperioden. Förbättringsområden i observationsrapporten En mer medveten pedagogisk verksamhet för yngre barn bör utarbetas (Utveckling och lärande) Observatörerna beskriver att man i arbetet med de yngsta barnen fokuserar på trygghet. De berättar också att de såg ett fint bemötande av barn och föräldrar. Under hösten kommer fokus att ligga på att utveckla projekt utifrån barnens intresse, tillse att läroplanens mål uppfylls och att arbetet dokumenteras. Observatörerna berättar också att de såg att den pedagogiska verksamheten för de äldsta barnen var av mycket hög kvalitet. 9

Barns digitala kompetens kan utvecklas på förskolan (Utveckling och lärande) Man har börjat prova på att använda QR-koder och Aurasma, man söker information på internet tillsammans med barnen, digital dokumentation sker delvis tillsammans med barnen. Utvecklingsområden finns, och en IKT-plan är under utarbetning. Den innebär bl a - utbildningsinsatser för att höja lägstanivån av pedagogers digitala kompetens - att en representant per förskola bildar en IKT-grupp, ledd av enhetens IKT-ansvariga. Deras huvudsakliga uppgift blir att ta fram och utveckla lustfyllda sätt att använda digital teknik tillsammans med barnen - att 2018 inleds med en utbildningsdag som helt handlar om digital teknik. Verksamheten bör utvecklas för att stärka barns inflytande (Barns inflytande) I rapporten beskrivs brister i arbetet med barns inflytande, att barnen har en begränsad möjlighet att ha inflytande i verksamheten. Vi ser att det projektinriktade arbetssättet bör förtydligas och fördjupas, framför allt på avdelningarna med de yngre barnen, samt att man även måste analysera dagliga rutiner för att utveckla möjligheten till barns inflytande under hela dagen. Vi vill poängtera att det ökade antalet barn i behov av särskilt stöd gör att en alltmer tydlig struktur krävs, och att för mycket inflytande för vissa barn kan innebära stress, oro och ett minskat välbefinnande. Vår avsikt är dock att anpassa detta efter varje barns individuella behov, möjlighet och intresse. Nacka 2017-08-17 Barbro Toresson 10