Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2013 Sammanfattande observationer Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA har gemensamt, på uppdrag av regeringen följt upp verksamhetsåret 2013 inom de miljöer som ingår i de strategiska forskningsområdena (SFO). I denna rapport kallas de verksamheter som beviljats medel för miljöer. Totalt omfattar uppföljningen 20 områden som inkluderar 43 miljöer. Detta är den fjärde och sista uppföljningen. Det kan därför vara på sin plats att summera den övergripande utvecklingen: År 2010 var ett uppstartsår där miljöerna skapade sin organisation och sina rutiner och där stort fokus låg på rekrytering av forskare och personal. Året därpå var forskningen i gång och de flesta miljöer hade hunnit långt i sin rekrytering. Verksamhetsåret 2012 hade miljöerna nått sin fulla finansiering med forskning som huvudsaklig verksamhet. Även behovet av intern konsolidering av miljöerna och utveckling av strategier och aktiviteter för kommunikation av resultat lyftes fram. I denna bilaga (1) ges en kort övergripande beskrivning av miljöernas utveckling under verksamhetsåret 2013. En beskrivning av forskningen och resultaten från de 43 miljöerna kan svårligen sammanfattas i en bild. Bilaga 2 innehåller miljöernas egna svar på regeringens frågor. Enkätsvaren visar, liksom tidigare år, på hög ambition och målmedvetenhet. Myndigheterna ser sammantaget positivt på utvecklingen inom SFO-miljöerna. Resurser avsatta för områdena 2013 Den verksamhet som omfattas av SFO-miljöerna utgör idag en inte obetydlig andel av det svenska forskningssystemet. Miljöernas totala resurser uppgick verksamhetsåret 2013 till 6 481 mnkr, vilket innebär en ökning med 3 567 mnkr jämfört med verksamheten under miljöernas uppstartsår 2010. De medel SFOmiljöerna fått från regeringen utgör 17,6 procent (1 137 mnkr) år 2013. Medfinansieringen från lärosätena är ungefär lika stor. Den dominerande intäkten är övriga inkomster vilken bl.a. rymmer inkomster från externa finansiärer. Av totalt utbetalade SFO-medel från regeringen åren 2010 till 2013 har ca 97,5 procent förbrukats. I genomsnitt utgörs ca hälften av utgifterna av personalkostnader, men variationen är stor mellan de olika miljöerna. Huvudsaklig verksamhet och huvudsakliga prioriteringar 2013 Miljöerna beskriver sin verksamhet med långsiktiga mål som spänner över alltifrån forskarutbildning till kommersialisering av forskningsresultat. År 2010 var ett uppstartsår medan enkätsvaren 2011 visade på högre fokus på forskning. Från och med verksamhetsåret 2012 framträder forskningen som övergripande fokus i enkätsvaren. Vid sidan om forskning nämns ofta arbete med att skapa högre intern medvetenhet om verksamheten för att utöka samarbetena inom miljön. Miljöerna beskriver också tydliga strategier och aktiviteter för att sprida forskningsresultaten till och uppnå samverkan med externa målgrupper. Målgrupperna varierar utifrån den forskningsfråga en given miljö angriper. För de medicinska miljöer som organiserat sig translationellt, visar enkätsvaren 2013 att samarbetet mellan grund- och klinisk forskning är etablerat och för andra miljöer, som syftat till att bygga infrastruktur, är infrastrukturen nu etablerad. Inom vissa miljöer finns också planer för ny infrastruktur, men detta kräver ytterligare finansiering. 1
Nyetablerade akademiska prestigesamarbeten rapporteras inom många miljöer. En stor del av miljöerna betonar sitt arbete med innovationsfrågor och för de miljöer där industriella motparter saknas, poängteras arbete med policies och standarder av relevans för samhället. Huvudsakliga resultat 2013 SFO-miljöerna rapporterar omfattande forskningsverksamhet år 2013. Med resultat avser vi här akademiska resultat (publicering), patentansökningar och public impact (andra resultat rapporteras under övriga rubriker). Resultat tar tid att åstadkomma och reflekterar ofta verksamheten något år innan. En ökning av examinationen av doktorer kan exempelvis först förväntas under 2014 med tanke på att satsningen startade 2010, men antalet licentiatexamina stiger stadigt. SFO-miljöerna rapporterar en omfattande och tydligt ökande mängd forskningsresultat för varje verksamhetsår. En del av denna ökning kan förklaras av att miljöerna har vuxit personellt. 2
Inledning I forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50) gav regeringen i uppdrag till Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA att rekommendera miljöer för finansiering inom 20 olika strategiska forskningsområden. De 20 forskningsområdena presenterades i propositionen som delar av större forskningsteman (se avsnittet Temaområden). Regeringen angav tre huvudsakliga kriterier för prioritering: forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet, forskning som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället, samt forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet. De statliga myndigheterna lyste ut medlen samt granskade och prioriterade de inkomna ansökningarna. Den 15 juni 2009 lämnade Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA rekommendation om finansiering. Regeringen följde myndigheternas rekommendation och tog beslut om fördelning av forskningsstöd i höstbudgeten som presenterades i september 2009. Totalt finansieras 43 forskningsmiljöer, inom 20 områden, under perioden 2010-2014. Medlen innebär en nivåhöjning av basanslagen under en femårsperiod som från år 2012 uppgår till 1,35 miljarder kronor. En satsning på 748 miljoner kronor till infrastruktur avsätts under samma period inom ramen för de strategiska satsningarna, vilket innebär 184 miljoner kronor årligen från 2012. Genom ytterligare uppdrag från regeringen har samma myndigheter fått i uppgift att genomföra årliga uppföljningar av de strategiska områdena samt att svara för genomförandet av en utvärdering som ska redovisas första maj 2015. Myndigheterna har gemensamt tagit fram en uppföljningsenkät som diskuterats och förankrats med rektorerna på lärosätena. Man enades om att varje miljö får definiera sin egen avgränsning, vilket innebär att miljöerna själva definierar omfattningen på den verksamhet man redovisar. Varje lärosäte skickar årligen in enkätsvar för de strategiska forskningsmiljöer som de ansvarar för. Målsättningen från myndigheterna har varit att ställa frågor som speglar de kriterier som kommer att gälla vid utvärderingen det femte verksamhetsåret. I uppföljningsuppdraget frågar regeringen särskilt om följande uppgifter: Resurser avsatta för området Huvudsakliga prioriteringar Verksamhet som bedrivits Resultat Denna rapport, som avser det fjärde verksamhetsåret (2013), ger en översiktlig beskrivning av miljöernas utveckling utifrån enkätsvaren. Först presenteras satsningen och de forskningsteman regeringen gav i forskningspropositionen. Därefter ges en beskrivning av miljöernas struktur och organisation, följt av ett avsnitt om resurser avsatta för området. I avslutningsavsnitten beskrivs miljöernas verksamhet, prioriteringar och resultat. Lärosätenas detaljerade svar på regeringens frågor framgår i bilaga 2. 3
Satsningen på Strategiska Forskningsområden Innan miljöernas övergripande utveckling analyseras kan det vara på sin plats att ställa frågan hur satsningen på de Strategiska Forsknings Områdena (SFO) har påverkat svensk forskning i ett bredare perspektiv. Låt oss först betrakta satsningen som en enskild företeelse, d.v.s. hur den har fungerat utan att ta hänsyn till satsningar från andra finansiärer. I och med forskningspropositionen 2008 blev SFO:erna prioriterade kompetensområden inom de lärosäten som beviljades medel. Lärosätena har införlivat de nya miljöerna inom den egna organisationen, genomfört åtskilliga utvärderingar och inrättat övergripande organisatoriska strukturer för hur SFO-miljöerna hanteras. Det kan antas att dessa strukturer har skapat en beredskap för framtiden att ta hand om nya satsningar. Eftersom åtskilliga SFO-miljöer omfattar flera lärosäten, har lärosätenas ledningar gemensamt behövt göra avvägningar och prioriteringar för att stödja SFO-miljöerna. SFO-medlen som tillförts miljöerna har utgjort ett betydande tillskott. Utöver den egna finansieringen har regeringen förväntat sig medfinansiering från lärosäten. Så har också skett, vilket har varit en viktig del i lärosätenas prioritering av satsningen. För SFO-miljöer med stor extern finansiering där åtskilliga av finansiärerna kräver medfinansiering från lärosätet kan dock svårigheter uppstå. Hur prioriteringarna har påverkat de miljöer som inte erhöll finansiering är inte känt. Flera miljöer attraherade redan innan 2009 stora anslag i nationella satsningar, men det kan antas att SFOmedlen utgjort en katalysator för många av de större nya anslag som beviljats av externa finansiärer också under perioden 2010-2013. Utvärderingen av de Strategiska forskningsområdena som planeras äga rum under senhösten 2014 kommer att ge en genomgripande genomlysning av dessa aspekter. Temaområden Varje SFO-miljö definierade redan i den första uppföljningen sin egen avgränsning och skall hålla sig till denna i samtliga uppföljningar. De olika avgränsningarna gör det svårt att jämföra miljöer sinsemellan, men tillåter miljöerna att presentera sin verksamhet på ett sätt som ger en bild av varje miljös strategi avseende användningen av SFO-medlen från regeringen. I forskningspropositionen Ett lyft för Forskning och innovation (2008/09:50) presenterades områdena under olika forskningsteman (se tabell 1). Varje tema rymmer ett eller flera Strategiska Forskningsområden, som i sin tur rymmer 2-3 miljöer. När forskningstrender och resultat studeras i uppföljningen har det visat sig att miljöer inom ett tema har mycket gemensamt (t.ex. publiceringstradition och externa intressenter). Det finns dock undantag. Störst skillnad finns inom klimatrelaterad forskning som spänner från tillämpad teknisk forskning till grundläggande naturvetenskapliga frågeställningar. Relativt stor spännvidd finns även inom teknik-temat som omfattar såväl grundläggande forskning som tillämpad teknikvetenskap. Miljöerna skiljer sig åt i fråga om totala intäkter, vilket påverkar andelen SFO-medel (tabell 2). Det är därför svårt att göra direkta jämförelser mellan miljöerna utan att ta hänsyn till detta. Varje miljö måste betraktas utifrån dess förutsättningar. En annan faktor som är viktig att ta hänsyn till om miljöerna ska jämföras, är att de har olika mål. Detta innebär exempelvis att för en miljö kan etablerandet av en infrastruktur vara det övergripande målet, medan det för en annan miljö kan handla om att generera kunskap och prototyper som ligger nära tillämpning. Andra SFOmiljöer har som mål att skapa en grundvetenskaplig miljö av högsta kvalitet. Dessa exempel visar på olika svårigheter att bemästra och skillnader i profiler vilket påverkar vilka man samarbetar med. Indikatorer i sig säger relativt lite om de inte sätts i relation till miljöernas målsättning. 4
I tabell 1-2 följs varje temanamn (såsom de angavs i propositionen) av en förkortning inom parentes, som kommer att användas när dessa omtalas i rapporten. Tabell 1. Forskningsteman från forskningspropositionen 2008. Tema Strategiska Forskningsområden Antal miljöer Sjukdomstillstånd Cancer av stor betydelse Diabetes för folkhälsan Epidemiologi 9 (Sjukdomstillstånd) inklusive hjärnans och nervsystemets sjukdomar Neurovetenskap, Medicin och Molekylär Biovetenskap livsvetenskaper Stamceller och regenerativ medicin (Medicin) 4 Andra hälsorelaterade områden Vårdvetenskap 3 (Vårdvetenskap) Teknisk forskning E-vetenskap (Teknik) IT och mobil-kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem Materialvetenskap, inklusive funktionella material 12 Nanovetenskap & Nanoteknik Produktionsteknik Transportforskning Klimatrelaterad Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald forskning (Klimat) Energi Hållbart utnyttjande av naturresurser 11 Klimatmodeller Havsmiljöforskning Säkerhet och krisberedskap Säkerhet och krisberedskap 2 (Säkerhet) Samhällsvetenskap och humaniora (HS) Politiskt viktiga geografiska regioner 2 Tabell 2 Forskningsteman och ekonomi 2013 Tema Antal miljö er Total intäkt per tema (mnkr) Intäkter från regering (mnkr) och andel av totala intäkter Minst / Störst miljö (mnkr) Sjukdomstillstånd av stor betydelse för folkhälsan (Sjukdomstillstånd) 9 1 561 189 (12 %) 27/470 Medicin och livsvetenskaper (Medicin) 4 1 343 205 (15 %) 77/738 Andra hälsorelaterade områden (Vårdvetenskap) 3 226 50 (22 %) 21/172 Teknisk forskning (Teknik) 12 1 731 358 (21 %) 28/333 Klimatrelaterad forskning (Klimat) 11 1 472 294 (20 %) 22/629 Säkerhet och krisberedskap (Säkerhet) 2 94 19 (20 %) 23/72 Samhällsvetenskap och humaniora (HS) 2 53 22 (42 %) 23/30 5
Miljöernas struktur och organisation Miljöerna organiserar sig på olika sätt. Vad som är en bra organisationsform bedömer miljöerna bäst själva. I vilken grad de enskilda miljöerna uppfyller målsättningarna från utlysningen av de strategiska forskningsområdena kommer att mätas vid utvärderingen. En SFO-miljö består i allmänhet av flera forskargrupper vid olika fakulteter (och ofta flera lärosäten) som med stöd av SFO-medlen och extern finansiering samarbetar för att skapa forskning av världsklass inom ett angivet strategiskt forskningsområde. Den genomsnittliga SFO-miljön bestod 2013 av 221 personer (2012: 185 personer; 2011: 142 personer), varav 41 procent kvinnor (39 procent åren 2011 och 2012). Störst är miljöerna inom sjukdom, medicin och teknik, med ett snitt på 252, 281 respektive 256 personer, och minst är HSmiljöerna med i genomsnitt 59 personer. Högst andel kvinnor, 75 procent, finns inom Vårdvetenskap medan teknik-temat domineras av män (76 procent). Miljöernas lednings- och managementgrupper utgörs, liksom i fjolårets rapport, i genomsnitt till två tredjedelar av män och en tredjedel kvinnor. När det gäller ekonomi så rapporterar den minsta miljön 21 mnkr (2012: 18mnkr; 2011: 11 mnkr) som totala intäkter, medan den största miljön omfattar 738 mnkr (2012: 693 mnkr; 2011: 514 mnkr). Vissa SFO-miljöer organiserar sig i centrumliknande konstellationer, medan andra miljöer har en lösare form av samverkan. Oavsett organisationsform lyfter de flesta miljöer hur de vidtagit åtgärder för att konsolidera verksamheten internt. Det handlar i de flesta fall om workshops och seminarier för att sprida kunskap internt om de olika projekten med syfte att forskarna på ett bättre sätt skall kunna använda och dra nytta av varandras kunskaper. Många SFO-miljöer samarbetar med varandra, framför allt på utbildningssidan, men också i olika forskningsprojekt. I och med att miljöerna har mognat organisatoriskt och forskningen har blivit huvudsaklig verksamhet betonas i stor grad i enkätsvaren olika åtgärder för att sprida resultat och att göra dem användbara externt. Målgruppen varierar naturligtvis beroende på ämnesområde. Det handlar om alltifrån allmänheten, olika myndigheter, nationell och internationell policyverksamhet till renodlad kommersialisering och utbyte med företag. Formerna för utbytet varierar. I vissa fall handlar det om ren information genom anordnande av konferenser, workshops och produktion av lättillgängligt informationsmaterial. I andra fall möter miljöerna intressenter för att diskutera svårigheter i problemformuleringar och för att finna lämplig design av projekt för framtiden. Inom flera miljöer har personal rekryterats för dessa syften. Nytt i årets enkätsvar är att så gott som alla SFO-miljöer betonar ansatser för innovation och samverkan med industri eller insatser för att påverka olika nationella eller internationella regelverk/policies. 6
Resurser avsatta för miljöerna SFO-miljöernas totala inkomst omfattar SFO-medel (d.v.s. finansiering från regeringens satsning), medfinansiering från olika lärosäten och andra medverkande, samt andra inkomster, som oftast avser forskningsmedel från externa finansiärer. Vissa miljöer anger SFO-medel som sin enda finansieringskälla, medan andra redovisar omfattande med- och externfinansiering. Olikheterna beror delvis på att miljöerna själva har fått bestämma sin avgränsning. I medeltal utgör SFO-medlen 17,6 procent av de totala inkomsterna för en miljö år 2013 (se tabell 3). År 2012 var siffran 19 procent. I enkätsvaren redovisar miljöerna sin förbrukning av SFO medel. Under 2013 har förbrukningen av SFO-medel varit större än vad som utbetalats under året, vilket tolkas som att miljöerna använder oförbrukade medel från tidigare år. Sett över perioden 2010-2013 är förbrukningen av SFO-medlen 97,5 procent, vilket är ett tecken på att verksamheten inom miljöerna fortskrider som planerat. Tabell 3: Miljöernas totala inkomster och utgifter Inkomster & Utgifter År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Totalt Miljöernas totala inkomst (SEK) Inkomst regeringsmedel SFO (SEK) Andel från regering av total inkomst (procent) Utgifter regeringsmedel SFO (SEK) Förbrukade regeringsmedel SFO (procent) 2 914 367 829 4 382 043 256 5 951 875 576 6 481 176 358 19 783 115 019 434 996 000 699 168 008 1 131 678 016 1 137 509 296 3 403 351 320 14,9 % 16,0 % 19,0 % 17,6% 17,2% 357 260 610 1 668 362 476 1 107 313 267 1 184 945 115 3 317 881 707 82,1 % 95,6 % 97,8 % 104,2 % 97,5 % Miljöernas förbrukning av SFO-medlen 2013 framgår av tabell 4. Liksom tidigare år dominerar personalkostnader med en andel på ca 50 procent, men det är viktigt att betona att spridningen är stor när det gäller storlek och fördelning av kostnaderna för de olika miljöerna. Tabell 4: Miljöernas förbrukning av SFO-medel verksamhetsår 2013 fördelat på kostnadsställe. Kostnadsställe Kostnadsstället totala kostnad som andel av miljöernas totala utgifter Andel av miljöernas utgifter (minsta-största) Personalkostnader 53 % 9-92 % Kostnader för drift 17 % 0-43 % Dyrbar vetenskaplig utrustning 4 % 0-31 % Driftskostnader för infrastrukturer 8 % 0-56 % Andra kostnader 18 % 0-32 % Miljöernas finansiering från regeringen (SFO-medlen) är sedan år 2012 1 138 mnkr per år. Miljöernas totala omfattning har ökat från 5952 mnkr år 2012 till 6481 mnkr år 2013. Även personalen som ingår i miljöerna har ökat. 1 Korrigerad siffra från rapporten 2010 7
Figur 1. Total tillväxt av intäkter (tkr) och personal för SFO-miljöerna. Huvudsaklig verksamhet, prioriteringar och resultat Forskning Under år 2013 har forskningen varit i full gång i alla miljöer och den infrastruktur som byggts upp används i stor skala. Antalet forskningsresultat har också ökat jämfört med år 2012. I de fall som miljöerna består av flera lärosäten har också antalet gemensamma forskningsprojekt ökat jämfört med tidigare. Ett stort antal miljöer betonar i högre grad än tidigare i enkätsvaren att de ökat sina ansträngningar med att sprida forskningsrön och att öka användningen av dem utanför akademin. Flera miljöer argumenterar för att deras forskning håller hög internationell kvalitet. De indikatorer som redovisas som belägg för påståendet är a) ökad publicering i högprestige tidskrifter b) inbjudningar till internationella konferenser c) forskare i miljön har fått internationella priser för sin forskning d) ökad internationell finansiering och e) relativt lätt att rekrytera internationella toppforskare. Huvudintrycket är att under de första åren organiserade miljöerna sin verksamhet och byggde upp den via rekryteringar. Under de två senaste åren har forskningen varit i fokus för verksamheten. Under 2013 har också åtgärder vidtagits i ökad skala för att nyttiggöra forskningen utanför akademin. Rekrytering och rörlighet Rekrytering är inte längre en huvudprioritering för miljöerna. Den rekrytering som nu sker har som huvudsyfte att säkerställa att miljöerna kommer att vara fullt fungerande även i framtiden. Rekrytering av internationellt 8
ledande seniora forskare med nyckelkompetens ses av många miljöer som viktig även på lång sikt. Några miljöer väljer även att lyfta fram internationellt ledande forskare som man lyckats rekrytera till miljön som några av de viktigaste resultaten under året och framhåller dessa rekryteringar som strategiskt viktiga. Flera miljöer beskriver att man under året har arbetat med att på olika sätt stötta det stora antal forskare som man anställt tidigare. Den övergripande bilden av rörligheten har inte förändrats från tidigare år. De verksamheter man rekryterar sin personal från och var personer anställs när de lämnar akademin beror i hög grad på forskningsområdets karaktär. Inom områden med huvudsakligen akademiskt inriktad forskning och liten kontakt med näringslivet är mobiliteten huvudsakligen mellan olika akademiska institutioner eller till och från statliga institutioner och myndigheter. Bara ett fåtal miljöer har någon övergripande strategi för rörlighet till och från andra akademiska miljöer men flera nämner att man ser en nytta med ett mer organiserat utbyte av forskare mellan akademiska miljöer. Inom forskningsområden med mer tillämpad eller industrinära karaktär är utbytet av personal främst med företag och institut. En intressant notering är att många av de personer från SFO-miljöerna som anställts i företag har en mindre del av sin arbetstid på företaget. Resten av arbetstiden sker inom akademin. Dessa personer har sannolikt en viktig roll i kunskapsöverföringen mellan akademi och industri och i nyttiggörande av forskningsresultat. Utbildning Uppföljningen föregående år visade att utbildningsverksamheten vid miljöerna blivit en viktig del av verksamheten i samtliga miljöer. Detsamma gäller årets uppföljning. Uppdragsutbildning och utbildning på de olika akademiska nivåerna ligger på ungefär samma nivå som föregående år. För vissa miljöer har utbildning på grundnivå och forskarnivå, samt inrättandet av forskarskolor ökat något och vissa miljöer planerar gemensamma forskarutbildningar som även kan omfatta flera strategiska forskningsområden. Uppdragsutbildning omfattar utbildning utanför akademin som t.ex. utbildning för praktiker i primärvården, specialistkurser för läkare, utbildning för företag och organisationer inom särskilda områden, etc. Liksom föregående år har nästan hälften av miljöerna redovisat att de ger uppdragsutbildningar av olika längd, från endagskurser till kurser på ett år. Antalet kontrakterade organisationer som fått uppdragsutbildningar under år 2013 har dock minskat jämfört med föregående år (se figur 2). Orsaken till det går inte att utläsa ur datamaterialet. Sett över tidsperioden 2010-2013 har flertalet miljöer utvecklat nya utbildingar på avancerad- och forskarnivå, som t.ex. forskarskolor inom nya områden. Några miljöer samarbetar med varandra genom att ha gemensam forskarskola och i ett fåtal fall finns det samarbeten med befintliga forskarskolor, både nationellt och internationellt. Alla miljöer har forskarstuderande knutna till sig. Totalt finns det 3183 forskarstuderande i miljöerna, vilket är en ökning med 11 procent sedan föregående år. Av dessa är 1319 kvinnor, vilket motsvarar ungefär samma andel kvinnor som föregående år (se figur 3, nedan). Andelen forskarstuderande varierar stort mellan miljöerna, från 9 till 59 procent. Det innebär att i vissa miljöer så bedrivs forskningen av en majoritet forskarstuderande. 9
Procent Figur 2. Antal kontrakterade organisationer i uppdragsutbildningar inom SFO-miljöerna och antalet miljöer som anordnar uppdragsutbildning. 70 60 50 40 30 Män Kvinnor 20 10 0 2011 2012 2013 Figur 3. Andelen manliga och kvinnliga forskarstuderande i SFO-miljöerna 2011-2013. 10
Ett konkret mått på SFO-miljöernas arbete med utbildning är examinationen av doktorer och licentiater. År 2013 examinerades inom SFO-miljöerna 567 doktorer (2012: 565; 2011: 420), varav 273 kvinnor (2012: 245; 2011: 189) vilket motsvarar 48 procent (2012: 43 procent; 2011: 45 procent). Antalet licentiat-examina har också ökat markant, från 226 (varav 81 kvinnor (36 procent)) år 2012 till 271 (vara 101 kvinnor (37 procent)) år 2013 (år 2011 var motsvarande siffror 146 licentiatexamina (varav 59 kvinnor (40 procent)). Här bör påpekas att de examinerade doktorerna i de flesta fall bör ha startat sin utbildning innan SFO-miljöerna etablerades, eftersom en doktorsexamen i vanliga fall tar mer än 4 år, medan en stor del av licentiaterna torde ha startat sin utbildning från 2010 och framåt. Licentiatexamina är vanliga inom temana Säkerhet, Klimat och Teknik, men förekommer sparsamt inom övriga teman. I tabell 5 framgår den totala examinationen för olika teman rapporterat för åren 2010-2013. Temana är sorterade utifrån högst andel kvinnor som disputerat och sedan i fallande ordning. Temana skiljer sig markant i storlek. Tabell 5 ska därför inte användas till att jämföra antalet examinerade per tema. Tabell 5: Examination av doktorer och licentiater inom SFO-miljöerna 2010-2013 uppdelat per tema. Temana är sorterade efter andel kvinnor som doktorerat, med högst andel överst. Doktorsexamina Tema Totalt Kvinnor Män Licentiatexamina Procent kvinnor Totalt Kvinnor Män Procent kvinnor Kvot antal Lic/doktor Vårdvetenskap 91 78 13 86 % 15 12 3 80 % 0,16 Sjukdom 594 376 218 63 % 29 22 7 76 % 0,05 Medicin 236 139 97 59 % 22 17 5 77 % 0,09 Säkerhet 9 5 4 56 % 29 22 7 76 % 3,22 Klimat 286 103 183 36 % 168 65 103 39 % 0,59 Teknik 640 170 470 27 % 487 151 336 31 % 0,76 HS 14 3 11 21 % 2 2 0 100 % 0,14 Totalt 1870 874 996 47 % 752 291 461 39 % 0,40 Samverkan Liksom i de tidigare årens uppföljningar kan vi i år konstatera att antalet samarbeten/strategiska allianspartners som angetts, och vilka samarbeten som inletts, skiljer sig åt mellan SFO-miljöerna och att detta sannolikt är en följd av olikheter i de frågeställningar och utmaningar man arbetar med (Figur 4). Miljöerna inom temat Samhällsvetenskap och Humaniora (HS) utmärker sig genom att de huvudsakligen anger andra akademiska grupper som samarbetspartners, men från föregående år har andelen samarbeten med forskningsinstitut ökat. Detta skiljer sig avsevärt från SFO-miljöerna inom temat säkerhet, som har den största andelen samarbetspartners inom industrin. Även inom de teknik- och klimatinriktade SFO-miljöerna anger man en betydande andel samarbeten med industrin, men bland dessa listas också en ungefär lika stor andel akademiska samarbetspartners. För 2013 har den akademiska andelen ökat inom området Teknik. Inom de medicinskt inriktade SFO-miljöerna (medicin, sjukdomstillstånd och vårdvetenskap) samarbetar man huvudsakligen med andra akademiska grupper, men även för dessa anges en viss andel industrisamarbeten. Denna andel har dock minskat för dessa områden, samtidigt som de akademiska har ökat. I 2012 års uppföljningsenkät inkluderades en kompletterande fråga där miljöerna fick möjlighet att gradera samverkan utifrån en tregradig skala 2. Den vanligaste (47 procent) samverkansgrad som angavs var 2, vilket 2 Skala för att gradera samverkan: 11
innebär att samarbetspartnern ingår i delar av verksamheten inom SFO-miljön. En inte oansenlig andel (20 procent) angav 3 som samarbetsgrad, vilket innebär att samarbetspartnern utgör kärnan av verksamheten eller långsiktigt bidrar med resurser. Övriga (33 procent) angav samverkansgraden 1 som innebär ett mer perifert deltagande utan särskilt avsatta resurser. Figur 4. Miljöernas rapporterade samverkanspartners som andel av totalt angivna samverkanspartners inom ett tema (ex. sjukdomstillstånd etc.). Bland de samarbeten som listades av SFO-miljöerna utgjorde akademi och industri de i särklass största grupperna (figur 5a). Sett till graden av samverkan med dessa båda grupper kan vi konstatera att mönstret dem emellan är nästintill identiskt (figur 5b). Uppdelat på temaområden framträder dock vissa skillnader, men variationen är större mellan olika teman än mellan de olika typerna av organisationer (figur 6). Här finns också stora skillnader från 2012, då miljöerna inom temat humaniora och samhällsvetenskap redovisade en relativt hög andel samarbeten av samverkansgrad 1 (närmare 70 procent), men där man för 2013 har ökat andelen för samverkansgrad 3 från några få procent till närmare 40 procent. Inom teknisk forskning angavs 2012 en relativt hög andel samarbeten av samverkansgrad 3 (nästan 30 procent), medan den under 2013 har minskat till drygt 20 procent. Här verkar det vara främst samverkansgrad 2 som ökat, medan samverkansgrad 1 ligger kvar på en liknande nivå som 2012. En annan tydlig skillnad mellan olika teman är antalet samarbeten, där SFO-miljöerna inom teknikområdet utmärker sig med i drygt 2100 samarbeten, vilket är i snitt 179 per miljö, medan man inom temat säkerhet angivit 74 samarbeten, eller 37 per miljö. (figur 6 a). 1 Collaboration/strategic alliance partner that participates in open activities without contributing with resources to the environment 2 Collaboration/strategic alliance partner which supports and participates in subprojects in the environment 3 Collaboration/strategic alliance partner that is part of the core of the environment. The collaboration/strategic alliance partner is contributing with long-lasting resources to the environment 12
Figur 5 a) Graden av samverkan för miljöernas samtliga rapporterade samverkanspartners. b) Andelen av olika samverkansgrader för akademi- respektive industripartners. Figur 6 a) Graden av samverkan per SFO-miljö inom olika teman. b) Andel av olika samverkansgrader per tema. 13
Sammanfattningsvis framkommer ett samarbetsmönster som tyder på stor medvetenhet om potentiella tillämpningar av forskningsresultaten. Om sedan miljön huvudsakligen närmar sig allmänheten, näringsliv eller samhällsorganisationer avgörs av var målgruppen för forskningen finns. Kommunikation av forskningsresultat År 2013 rapporterar många miljöer ett intensivt kommunikationsarbete. Mer än hälften lyfter fram kommunikation som prioriterad uppgift och i stort sett alla miljöer rapporterar omfattande kommunikationsinsatser. Liksom föregående år varierar målgrupperna beroende på område. Många miljöer har dock ett flertal målgrupper inom både den privata och offentliga sektorn. Miljöerna har även i år blivit anlitade i massmedia som experter i aktuella frågor. Det som är utmärkande för många av miljöerna detta år är att de ökat sitt arbete med tillämpning av resultaten. Flera miljöer har aktivt deltagit vid så kallade mötesplatser som syftar till att föra samman forskare med företag flera rapporterar patent och utvecklade produkter. På liknande sätt har miljöer som inte direkt arbetar i innovationssystemet ökat sin interaktion med externa intressenter, genom exempelvis uppdragsutbildningar. En indikator på SFO-miljöernas engagemang i kommunikationsfrågor är hur många konferenser och större seminarier man arrangerat under året. Figur 7 visar hur miljöerna svarat på denna fråga 2010-2013. Figur 7. Antal arrangemang av större konferenser av SFO-miljöerna åren 2010-2013. Forskningsinfrastruktur Etableringen av forskningsinfrastruktur har skapat möjligheter för högkvalitativ forskning inom flertalet områden. Även under 2013 har rekryteringar gjorts på många håll för att utnyttja infrastrukturen optimalt. Många av infrastrukturerna används inom såväl forskning, som undervisning och även i företagssamarbeten. Områden som tidigare var under uppbyggnad är nu igång. Antalet användningsområden har utökats, pilotanläggningar har skalats upp och nya teknikplattformar har tillkommit. Man har arbetat med att optimera datainsamling. Inom temat sjukdomstillstånd har infrastrukturen underlättat överföringen av forskningsresultat till användningen i klinisk praktik. Uppbyggnaden av biobanker och register har fortsatt. 14
Produkter, företag och policypåverkan Miljöerna har rapporterat att forskningsresultat och kompetens har kommit till användning. Beroende på forskningsområde är användargrupperna olika. I de flesta fall handlar det om näringsliv eller samhällsorganisationer. Figur 8. Några indikatorer på användningen av SFO-miljöernas resultat. Av figur 8 framgår att antalet miljöer som rapporterat sådan användning har ökat sedan 2010 både med avseende på utveckling av nya produkter, start av nya företag och genom policypåverkan. I enkätsvaren framgår också tydligt att spridningen och användningen av forskningresultaten är en viktig fråga för miljöerna. Publicering och patent När det gäller utfallet redovisade publikationer och patent i de olika miljöerna är det viktigt att påpeka att skillnaderna i miljöernas storlek påverkar utfallet, liksom att vissa SFO-miljöer år 2010 var nystartade, medan andra byggde ut en redan pågående verksamhet. Antalet publikationer bör alltså inte jämföras mellan miljöerna. Intressantare är i nuläget att studera andelarna av olika publikationstyper för enskilda miljöer och att på sikt följa varje miljös utveckling gentemot dess målsättningar. I uppföljningsenkäten efterfrågas och rapporteras tre olika typer av publikationer: Scientific peer-reviewed publication (artiklar), Peer-reviewed conference papers (konferensartiklar), Other scientific publications-books, theses etc (andra publikationer). 15
Erfarenheten visar att andelen artiklar är hög inom grundläggande medicinsk, naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning, medan konferensartiklar utgör en viktig form för publicering inom mer tillämpad forskning (undantag: inom IT där konferensartiklar är dominerande för såväl grundläggande som tillämpad forskning). Inom humaniora och samhällsvetenskap utgör andra publikationer en betydande andel, eftersom man här bl.a. publicerar sig i antologier, monografier etc. Detta mönster visar sig också som förväntat i miljöernas enkätsvar (tabell 6). Flera miljöer påpekar också målsättningen att öka sin publicering. Figur 9 visar den totala bilden över hur publiceringen har ökat, uppdelat per publikationstyp. Figur 9. Rapporterade publikationer 2010-2013 från SFO-miljöerna uppdelade i publikationstyper. Totalt rapporterades 187 patentansökningar 2013, att jämföras med, 146 patentansökningar under år 2012, 111 år 2011 och 67 år 2010. Detta kan vara ett resultat av det målmedvetna arbete med att analysera innovationspotentialen i varje projekt som beskrivs i många miljöers enkätsvar. De stora ökningarna sker inom områden som redan innan rapporterade flera patentansökningar per år. 16
Tabell 6: Publikationer och patent 2013. Medelvärden beräknade för en miljö inom ett område. 3 Tema Område Publikationer 2013 Konferens artiklar 2013 Andra Publikationer 2013 Publikationer Totalt 2013 Patentansökningar 2013 Sjukdomstillstånd Cancer Antal 269 3 18 290 1 % 93 % 1 % 6 % 100 % Diabetes Antal 240 27 32 299 4 % 80 % 9 % 11 % 100 % Epidemiologi Antal 609 22 32 662 0 % 92 % 3 % 5 % 100 % Neurovetenskap Antal 210 17 18 245 5 % 86 % 7 % 7 % 100 % Medicin Mol. Biovetenskap Antal 270 29 30 328 4 % 82 % 9 % 9 % 100 % Stamceller Antal 94 3 2 99 2 % 95 % 3 % 2 % 100 % Vårdvetenskap Vårdvetenskap Antal 313 94 56 463 0 % 68 % 20 % 12 % 100 % Teknik E-vetenskap Antal 316 75 76 467 2 % 68 % 16 % 16 % 100 % ITK Antal 178 309 79 566 5 % 31 % 55 % 14 % 100 % Materialvet. Antal 244 59 31 334 12 % 73 % 18 % 9 % 100 % Nanovet. Antal 227 36 27 289 32 % 79 % 12 % 9 % 100 % Produktion Antal 94 125 28 246 1 % 38 % 51 % 11 % 100 % Transport Antal 250 201 112 563 6 % 44 % 36 % 20 % 100 % Klimatrelaterat Effekter på Natur. Antal 163 20 42 224 0 % 73 % 9 % 19 % 100 % Energi Antal 215 131 82 429 11 % 50 % 31 % 19 % 100 % Havsmiljö Antal 41 19 12 72 0 % 57 % 26 % 17 % 100 % Hållbar utveckling Antal 87 30 14 131 4 % 66 % 23 % 11 % 100 % Klimatmodeller Antal 182 50 33 264 0 % 69 % 19 % 13 % 100 % Säkerhet Krisberedskap Antal 64 54 56 174 1 % 37 % 31 % 32 % 100 % HS Geografiska region. Antal 37 52 72 161 0 % 23 % 32 % 45 % 100 % 3 Värdena i tabellen är avrundade medelvärden. Därför blir summan i kolumnen Publikationer totalt 2013 inte alltid summan av de tre föregående kolumnerna. 17
18