Närvård och Närsjukvård Borås 10 mars 2011 Maj Rom
2 Aldrig förr har så många fått del av så mycket hälso- och sjukvård med så goda resultat som idag.
- Brister i hälso och sjukvård leder till ett onödigt behov av vård och omsorg. - Brister i vård och omsorg leder till ett onödigt behov av hälsooch sjukvård.
Närsjukvård/Närvård - Alla län använder inte begreppet (t.ex Jönköping, Örebro, Blekinge) - Varierande syfte - Det finns ingen enhetlig definition - Länen har hunnit olika långt
Definition: Beställarnätverket Närsjukvårdens uppgift är att erbjuda insatser för sjukvårdsbehov som är: vanligt förekommande i befolkningen ofta återkommande för individen samhällsekonomiskt rimligt att bedriva lokalt
Definition: Stockholms läns landsting Närsjukvård innebär att invånarna i ett avgränsat geografiskt område ska kunna få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och social omvårdnad nära där de bor eller vistas utom den vård som behöver akutsjukhusets specifika kompetens och resurser.
Arbetsförmedling Intresse- och frivilligorganisationer Kommunal omsorg Försäkringskassa Apotek Hemsjukvård Skola Sjukhus Företagshälsovård Vårdcentral
Varför ett nytt begrepp? Närsjukvårdens utmaningar - Närhet - Kontinuitet och tillgänglighet - Helhet Meningsfullhet - Ny organisering för komplexa vårdbehov - Nya strukturer i vård och omsorg öppna vårdformer, hemsjukvård - Bättre resultat evidensbaserad praktik - Effektivisering utnyttja samhällets resurser bättre
Några exempel - Skånsk Livskraft fokus på strukturförändringar - Göteborg utveckla öppna vårdformer - Stockholm valfrihet, tillgänglighet och mångfald - Norrtälje Tiohundra en gemensam nämnd - Sörmland fokus på samverkan mellan kommuner och landsting
Samverkan är nödvändig inom följande områden - Barn med särskilda behov - Personer med psykiska och fysiska funktionshinder - Personer som missbrukar - Sjukskrivningsprocessen/rehabilitering - De mest sjuka äldre - Folkhälsoarbete 10
11 Olikheter berikar
Vårdprogram Samverkansöverenskommelser Avtal Organisationsförändringar IT-lösningar Projekt Tid Makt Revir Hierarkier Språk Kultur Ansvar för helheten Tillit Förtroende Respekt
Nationella aktiviteter av betydelse för det lokala närvårdsarbetet - Avsiktsförklaringar gällande Strukturer för kunskapsutveckling evidensbaserad praktik - Utvecklingsledare för långsiktigt, strukturerat förbättringsarbete för sjuka äldre 1.720 tkr 2010 - Kunskap till praktik - Medel till utsatta barn
Bättre liv för sjuka äldre
Problem och utmaningar är kända - Ett reaktivt arbetssätt - Stuprörsorganisationer - Ingen har ett helhetsansvar för individen - Allt sjukare personer vårdas i ordinärt boende - Evidens för god vård tillämpas inte alltid - Antalet och andelen äldre kommer att öka - Livslängden ökar. Det går att leva längre med kronisk sjukdom.
Syfte: ett nytt arbetssätt - Införa ett vårdpreventivt arbetssätt fall, trycksår, nutrition och vård i livets slut - Stödja ett strukturerat, systematiskt och standardiserat arbetssätt - Stödja evidensbaserad praktik - Öka kunskapen om resultat i vård och omsorg om äldre - Bidra till ett bättre helhetsomhändertagande för äldre - Ett spridningsprojekt till alla kommuner och landsting - Organisationsoberoende till alla typer av vårdgivare
Prestationsbaserade statsbidrag till sjuka äldre - Ökad medverkan i två kvalitetsregister, Senior alert och Svenska Palliativregistret - Utvecklingsledare i alla län - Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre - Försöksverksamheter
Äldre kvinnor och män olika behov Steg 4: Individuellt planerad vård och omsorg utifrån aktuella behov Steg3: Steg 2 + Standardiserad kontroll Steg 2: Steg 1 + Riskbedömningar och riktade åtgärder Upptäcka sjukdom i tid Steg1: Underlätta hälsosamma livsval Förebygga sjukdom Multisjuka Kroniskt sjuka Personer med risk Alla äldre
För att vi bryr oss
Anslutna kommuner i Senior alert Februari 2011
Andel med risk fördelat på typ av verksamhet 100% 80% 60% 40% Särskilt boende Hemsjukvård Akutsjukvård 20% 0% Risk för trycksår Risk för undernäring Risk för fall Risken speglar sjukligheten för respektive verksamhet. (casemix) Den äldre sköra finns framförallt inom äldreomsorgen men också delvis inom akutsjukvården.
De vanligaste registrerade åtgärderna att förebygga undernäring hos vårdtagare med risk. Översyn av läkemedel Information/undervisning Underlättande av ätande och sväljning Omgivningsanpassning Sjukhus Äldreomsorg Hemsjukvård Övervakning av näringsintag Nutritionsbehandling 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 140%
1 2 veckor 1 2 sekunde r www.palliativ.se
Jag -...och mina närstående är informerade om min situation -...är smärtlindrad -...är lindrad från övriga symtom -...är ordinerad läkemedel vid behov -...vårdas där jag vill dö -...behöver inte dö ensam -...vet att mina närstående får stöd www.palliativ.se
Täckningsgrad utveckling 2010 www.palliativ.se
Täckningsgrad Västra Götaland 2010 www.palliativ.se
Vård vid livets slut hela Sverige 2010 www.palliativ.se
Vård vid livets slut Västra Götaland 2010 www.palliativ.se
Säbo,Korttid Västra Götaland 2010 n=1640 www.palliativ.se
Sjukhus Västra Götaland 2010 n=1124 www.palliativ.se
Hospice/Palliativslutenvårdsenhet Västra Götaland 2010 n=594 www.palliativ.se
Avancerad hemsjukvård Västra Götaland 2010 n=172 www.palliativ.se
Trycksår vid dödsfallet Västra Götaland 2010 www.palliativ.se
Valfrihet av dödsplats Västra Götaland 2010 www.palliativ.se
Närvarande vid dödsögonblicket Västra Götaland 2010 www.palliativ.se
Erbjudna eftersamtal Västra Götaland 2010 www.palliativ.se
Dödsfall per avliden månad Borås 2010 www.palliativ.se
Kvalitetsregister i Södra Älvsborg 2010 Svenska Palliativregistret Lerum 60,3% 0 Alingsås 47,6% 24 Vårgårda 79,2% 0 Herrljunga 54,6% 0 Borås 27,8% 0 Bollebygd 56,0% 11 Mark 18,2% 0 Ulricehamn 58,1% 0 Svenljunga 66,7% 0 Tranemo 58,3% 0 Region Sjuhärad 30,9% 0 Senior alert
You can t turn back the clock But you can wind it up again