Jämföra för att leda eller jämföra till leda

Transkript

1 Jämföra för att leda eller jämföra till leda Göteborg 5 maj 2011 Göran Stiernstedt HISTORIK Inget nytt Vad har vi jämfört ledningen, professionerna etc. 90-talet benchmarking 00-talet ÖJ 10-talet -? 1

2 3 4 2

3 PERSPEKTIVET Kunskapsmassan Komplexiteten Kraven Stor fokusering på ledarskapet 3

4 MÄTA FÖR ATT LEDA Vad är uppgiften? Visionen? Målen Varför går vi till jobbet? Mäta är en ska jämföra en annan Har man inte gjort grundjobbet är det meningslöst att mäta! Byggs underifrån Personalens medverkan är avgörande MÄTA FÖR ATT LEDA Vad finns? Vad kan vi skapa? Vilka parametrar stödjer uppgiften bäst? Enkelhet enkelt att kommunicera Inte för många kanske bara en? Förändring över tid Ju närmare realtid desto bättre. Gärna olika perspektiv - arbetsmiljö, brukarvärdering, tillgänglighet, resultat etc. 4

5 JÄMFÖRA Med sig själv! Andra med liknande (jämförbara) uppdrag Värdefullt etablera samverkan med den (de) man jämför sig med Små skillnader lämnas därhän! Stora skillnader står nästan alltid för något reellt! ANALYSEN Svårt! Involvera och delegera Extern oberoende hjälp kan behövas 5

6 ÅTGÄRDEN Involvera och delegera! VARFÖR? 6

7 13 DE MEST SJUKA 3-4% som drar >50% av resurserna Vem/vilka tar tag i processutvecklingen? 14 7

8 HOTET 13 kr i skattehöjning 2030 om.. Vi inte effektiviserar! Standardisering för att effektivisera

9

10 Resultat Olika Orättvist Ojämlikt! Orimligt Oacceptabelt! Oooooo 10

11 (O)JÄMLIK HÄLSA Skillnader inom landsting ofta större än mellan landsting Centralisering? Standardisering? 21 (O)JÄMLIK HÄLSA Rimliga skillnader i resultat nödvändiga för innovation/dynamik Orimliga skillnader skall inte tolereras Jämförelser är en metod att minska skillnader och öka jämlikheten Fokusera på resultat Många vägar bär till Rom? 22 11

12 Vård och omsorg om äldre ÖJ 24 12

13

14

15

16

17

18

19 JÄMFÖRA Det finns parametrar! Många viktiga parametrar ligger utanför ÖJ resursförbrukning, bemanning, medarbetarus mm. Behövs mer! Fyra parallella arbeten 2010 Öka medverkan i två kvalitetsregister, Senior alert och Svenska Palliativregistret Utvecklingsledare i alla län Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Försöksverksamheter som är kopplade till prestationsbaserade statsbidrag 19

20 Prestationsersättning Svenska Palliativregistret 40 miljoner fördelas till kommuner och landsting som har 40% täckningsgrad eller mer. 201 kommuner har täckningsgrad >40% 17 landsting och regiondelar (av 31) har täckningsgrad >40% Ytterligare 10 miljoner fördelas till kommuner och landsting som har täckningsgrad >70% 36 kommuner har täckningsgrad >70% Bästa landsting/regiondel Landsting/Regiondel Täckningsgrad Gävleborgs län 63,1 Södermanlands län 62,8 Dalarnas län 62,6 Norrbottens län 59,9 Kalmar län 59,1 Jämtlands län 58,8 Jönköpings län 58,7 Kronobergs län 57,7 Östergötlands län 57,5 Värmlands län 50,1 Landsting/Regiondel Summa statsbidrag 2010 Östergötlands län kr Jönköpings län kr Dalarnas län kr Gävleborgs län kr Värmlands län kr Örebro län kr Södermanlands län kr Region VG Skaraborg kr Västernorrlands län kr Norrbottens län kr 20

21 Bästa kommun Kommun Täckningsgrad Ydre 92,86 Älvsbyn 90,62 Gagnef 88,89 Åsele 87,5 Rättvik 84,21 Jokkmokk 83,33 Gnesta 82,76 Munkfors 82,35 Övertorneå 81,48 Ockelbo 81,25 Kommun Summa Statsbidrag 2010 Motala kr Piteå kr Gislaved kr Mjölby kr Uppsala kr Västerås kr Linköping kr Norrköping kr Jönköping kr Örebro kr 37 kommuner ökar sin täckningsgrad 50 % eller mer Täckningsgrad Fjärde kvartalet Täckningsgrad Fjärde kvartalet Utveckling Kommun/Landsting/Regiondel Åsele 87,5 0,00 87,50 Sävsjö 75 0,00 75,00 Eksjö 74,24 0,00 74,24 Nässjö 69,51 0,00 69,51 Gislaved 70,83 2,74 68,09 Jokkmokk 83,33 15,38 67,95 Mellerud 68,97 3,23 65,74 Pajala 70,97 5,56 65,41 Lekeberg 63,16 0,00 63,16 Tingsryd 65,31 2,56 62,75 Ovanåker 62,16 0,00 62,16 Piteå 70,75 9,90 60,85 Malå 60 0,00 60,00 Habo 66,67 7,69 58,98 Norsjö 58,33 0,00 58,33 Vetlanda 66,28 8,57 57,71 Lysekil 59,09 1,92 57,17 Nordanstig 61,54 5,00 56,54 Ockelbo 81,25 25,00 56,25 Mullsjö 77,27 21,05 56,22 Arjeplog 55,56 0,00 55,56 Luleå 57,36 2,92 54,44 Ulricehamn 58,06 3,70 54,36 Ånge 54,29 0,00 54,29 Vilhelmina 54,17 0,00 54,17 Lindesberg 56,67 2,90 53,77 Hylte 53,57 0,00 53,57 Markaryd 52,94 0,00 52,94 Värnamo 67,82 15,19 52,63 Arvika 64,84 12,24 52,60 Tranås 68,66 16,36 52,30 Älvkarleby 61,29 9,09 52,20 Dals-Ed 51,85 0,00 51,85 Bollnäs 60,81 9,68 51,13 Åmål 52,78 2,22 50,56 Färgelanda 57,89 7,69 50,20 Gnosjö 50 0,00 50,00 21

22 Sverige fjärde kvartalet 2010 n=8500 Stöd till närstående Delaktighet/ kommunikation Omvårdnad Symtomkont roll Sverige fjärde kvartalet 2009 n= n=

23 Övrig hemsjukvård fjärde kvartalet 2009 n= n=374 Avancerad hemsjukvård fjärde kvartalet 2009 n= n=

24 Palliativ slutenvård fjärde kvartalet 2009 n= n= Sjukhus fjärde kvartalet 2009 n= n=

25 Säbo o korttid fjärde kvartalet 2009 n= n= Indikator a Ökad användning av Senior alert 75% av landets kommuner, landsting och regioner rapporterar i Senior Alert. Resultat: 196 kommuner (68%) rapporterar 16 landsting (76%) rapporterar Drygt äldre kvinnor och män har fått en bedömning avseende risk för fall, undernäring och trycksår utförd under Om det finns risk sätts åtgärder in och dessa följs sedan upp uppföljningar har utförts under året. Målet är delvis uppnått 25

26 26

27 Slutsatser Det är möjligt att snabbinföra kvalitetsregister i kommuner och landsting Kvalitetsregister ger besked om resultat inom vård och omsorg om äldre Att samarbeta med staten och två kvalitetsregister har varit en framgångsfaktor Personalens bemötande av sjuka äldre är bra Risken att få dö ensam är inte så stor Viktiga förbättringsområden är: information till den äldre och dennes närstående, alternativ för äldre till akutmottagningen behöver utvecklas. TILL LEDA Lagom! Ledarskap är mkt annat än att jämföra Mätvariabler kan aldrig täcka allt Finns värden som inte är mätbara Men värdefullt verktyg ett av många 27

28 TACK FÖR ORDET! 55 28