Folkhälsan i Halland AMIR BAIGI KATARINA HARALDSSON ANN-KRISTIN KARLSSON STEFAN LÖNN

Folkhälsan i Halland AMIR BAIGI KATARINA HARALDSSON ANN-KRISTIN KARLSSON STEFAN LÖNN Baserad på den nationella undersökningen, Hälsa på lika villkor 2014 FOLKHÄLSAN I HALLAND 3

4 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Förord Region Halland genomför undersökningen Hälsa på lika villkor i syfte att följa befolkningens hälsoutveckling över tid. En frisk befolkning är en förutsättning för en hållbar tillväxt och en resurs för samhällsutvecklingen, det är även en mänsklig rättighet. Hälsan har även ett egenvärde för människor, människor skattar hälsan som en av de mest eftertraktansvärda kvaliteterna i sitt liv. Skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper har inte minskat, tvärtom. Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper har ökat sedan 1980-talet och fortfarande finns det betydande skillnader mellan olika grupper avseende kön, socioekonomi, etnicitet, funktionsnedsättning, boendeområde, sexuell läggning och ålder. Skillnader i hälsa går att påverka politiskt då de har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Region Halland har i uppdrag att leda och samordna en hållbar tillväxt i Halland. För att klara framtida utmaningar behöver vi ha än mer fokus på social hållbarhet och jämlik hälsa. Hälsa på lika villkor är därmed ett viktigt underlag för att följa hallänningarnas hälsoutveckling för att i sin tur kunna göra välgrundade prioriteringar av insatser för att stärka befolkningens hälsa. För att främja hallänningarnas hälsa behövs en genomtänkt lokal och regional samverkan mellan olika aktörer där alla har en viktig roll och kan bidra. Catarina Dahlöf Regiondirektör, Region Halland FOLKHÄLSAN I HALLAND 5

Innehåll 1. HÄLSA OCH OHÄLSA...8 2. HALLAND SOM LIVSRUM...10 3. HÄLSA OCH PSYKISK OHÄLSA...11 Självskattat allmänt hälsotillstånd...11 Nedsatt psykiskt välbefinnande...13 Ängslan, oro eller ångest...15 Stress...17 Sömn...19 Självmord...21 4. VÄRK OCH SMÄRTOR...22 5. SJUKDOMAR...24 Diabetes, högt blodtryck, astma och allergi...24 Övervikt och fetma...28 6. OLYCKSFALL OCH SKADOR...31 7. TANDHÄLSA...33 8. VÅRDUTNYTTJANDE...34 Sid 9. LEVNADSVANOR...35 Fysisk aktivitet...36 Stillasittande fritid...38 Matvanor...40 Tobak, alkohol och andra droger...42 Daglig rökare...43 Snusar dagligen...45 Passiv rökning...46 Hasch och marijuana...46 Alkoholkonsumtion...48 Spelvanor...50 6 FOLKHÄLSAN I HALLAND

10. TILLIT, SOCIALA RELATIONER OCH TRYGGHET...51 Brist på tillit...52 Sociala relationer och trygghet...54 11. ARBETSFÖRHÅLLANDEN...60 12. SOCIODEMOGRAFI OCH OHÄLSA...61 13. DEN OJÄMLIKA HÄLSAN...84 14. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION...86 15. BAKGRUND TILL UPPDRAGET - ETT POLITISKT BESLUT...88 16. STUDIENS DESIGN OCH METOD...90 17. REFERENSER...98 18. BILAGA...102 FOLKHÄLSAN I HALLAND 7

1. Hälsa och ohälsa Hälsa är en förutsättning, ett utfall och en indikator för ett hållbart samhälle och bör antas som ett universellt värde och ett gemensamt socialt och politiskt mål för alla (Lancet Commission) Människor i hela Europa lever längre för varje ny generation men ett förändrat sjukdomsmönster i befolkningen är tydligt och ojämlikhet i hälsa ökar. Det finns därför behov av såväl hälsofrämjande som förebyggande och behandlande insatser både nu och i framtiden. Nya utmaningar väntar i hela Europa eftersom demografiska och epidemiologiska förändringar ständigt pågår. WHO Regional Office for Europe har satt upp sex övergripande mål till 2020, Health 2020, som bygger på de tidigare Hälsa för alla och Hälsa 21 strategierna ( Health for all and Health 21 strategies ). En huvudaspekt i målen för 2020 är betoningen på att förbättra befolkningens välbefinnande. De övergripande målen för Europa handlar om att; minska spädbarnsdödligheten, öka livslängden, minska ojämlikhet i hälsa, förbättra välbefinnandet i befolkningen, bevakning och rapportering av hälsoläget samt att ta fram nationella hälsomål. Olika länder har kommit olika långt i arbetet med dessa mål. I Sverige har regeringen fattat beslut om ett övergripande nationellt mål för folkhälsa; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och till detta finns elva målområden. Region Halland har i sin tur en folkhälsopolicy som bygger på de nationella folkhälsomålen. De europeiska målen i Health 2020 återfinns mer eller mindre i de nationella folkhälsomålen för Sverige. Det behövs dock mer kunskap om på vilket sätt välbefinnande i en befolkning kan främjas och mätas samt om på vilket sätt ojämlikhet i hälsa kan minska. Det finns olika definitioner på vad begreppet välbefinnande handlar om; vad innehåller ett gott liv och på vilket sätt kan livskvalitet främjas? I en definition av psykisk hälsa beskrivs att den innefattar emotionellt, psykologiskt och socialt välbefinnande vilket är i linje med ett salutogent perspektiv på hälsa och välbefinnande. Emotionellt välbefinnande innebär t.ex. att en person är glad, lugn, på gott humör och nöjd med livet. Socialt välbefinnande omfattar t.ex. känslan av att integreras, accepteras samt att vara delaktig i den egna vardagen. Det psykiska välbefinnandet handlar i sin tur om att ha positiva attityder till sig själv och förmåga att bilda varma och förtroendefulla personliga relationer. WHO Regional Office for Europe betonar att i olika diskussioner i medlemsländerna framkommer att bestämningsfaktorerna för hälsa och välbefinnande behöver breddas till att också handla mer om social tillhörighet, inkludering och trygghet. Detta innebär i sin tur att fler aktörer i samhället behöver engageras för att nå dessa mål. 8 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Att minska skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är en utmaning både nu och i framtiden och i linje med Sveriges övergripande folkhälsomål. Utmaningen är såväl global, nationell som regional och nyligen poängterades vikten av detta arbete inte minst för de nordiska länderna i Trondheimsdeklarationen för jämlik hälsa i Norden. Då utformades för första gången ett gemensamt folkhälsodokument med ett nordiskt perspektiv på nationellt och globalt folkhälsoarbete som också betonade vikten av att arbeta efter WHO Europas ramverk för hälsa genom Health 2020. I en svensk uppföljning av de rekommendationer som ingår i Closing the gap utgicks från begreppet proportionell universalism vilket innebär att åtgärder bör vara universella men anpassas både i omfattning och i utformning. Resultatet visar att insatser görs för att minska den ojämlika hälsan men inte i tillräcklig omfattning. Ett lyckat folkhälsoarbete kräver delaktighet och inflytande från dem det berör vilket betonades redan i mitten på 1980-talet i Ottawa Charter for Health Promotion. Detta dokument och dess riktlinjer vars grund är de mänskliga rättigheterna är lika aktuella idag. Ett lyckat hälsoarbete behöver också bedrivas på såväl politisk nivå som på befolknings, grupp och individ nivå och med en bred samverkan dem emellan. Därutöver är det nödvändigt att kontinuerligt ta fram både ny och djupare kunskap, (på vetenskaplig grund) om folkhälsan - dess utbredning och åtgärder, inte minst om målet är ett ökat välbefinnande och en mer jämlik hälsa i befolkningen. Den framlagda rapporten har därför som syfte att kartlägga hälsans och ohälsans utbredning i den halländska befolkningen jämfört med riket i sin helhet. FOLKHÄLSAN I HALLAND 9

2. Halland som livsrum Hallands region ligger i den sydvästra delen av Sverige och är ca 160 km lång. Halland har en befolkning på drygt 300 000 innevånare. Regionens sex kommuner, från syd till nord är Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Halmstad är den största kommunen med 100 000 invånare, medan Hylte är den minsta med en befolkning på 11 000. Regionen har behållit sin agrara karaktär mer än i landet som helhet. Däremot har jordbrukets betydelse minskat över tid. Befolkningen i Halland har under drygt 100 år haft en längre medellivslängd jämfört med Sverige i övrigt. Medellivslängden som ett sammanfattande mått på hälsa indikerar i sin tur den goda hälsosituationen i Halland. Idag har Halland den längsta medellivslängden i Sverige (80,6 år för män och 84,5 år för kvinnor*). Det gynnsamma hälsoläget för Halland har i stort sett sina rötter bakåt i tiden dvs. dagens hallänningar surfar delvis på sina förfäders goda levnadsförhållanden. Halland har ett bra läge mellan två storstadsområden eftersom kommunikationen är väl utbyggd och det är dessutom nära till kontinenten. * Återstående förväntad medellivslängd vid födelsen, baserad på glidande medeltal 2009-2013. Källa: Öppna jämförelse 2014. 10 FOLKHÄLSAN I HALLAND

3. Hälsa och psykisk ohälsa Hälsa och välbefinnande är inget statiskt tillstånd utan vi pendlar alla på ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa och mellan att må bra och mindre bra. Målet i folkhälsoarbetet såväl som för individen är att verka för en riktning mot hälsa och välbefinnande. I den nationella folkhälsopolitiken ses hälsa som en resurs för att nå andra mål i livet och för ökad livskvalitet. I denna rapport mäts hälsa utifrån självskattat allmänt hälsotillstånd på en femgradig skala och det finns en enighet inom EU att frågan är ett mått för att mäta hälsa i befolkningen. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i ett flertal studier visats vara en starkt förutsägande faktor för dödlighet. Självskattat allmänt hälsotillstånd Tabell 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra. Allmän hälsa HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Man 73 76 77 70 73 76 Kvinna 66 70 73 64 68 71 Åldersgrupp 18 29 81 85 84 79 83 81 30 44 78 80 82 75 78 80 45 64 67 69 74 63 67 71 65 84 53 58 63 51 54 62 HALLAND RIKET Den självupplevda hälsan har förbättrats något i Halland såväl som i riket sedan starten av dessa mätningar (2004). Detta gäller framförallt för kvinnor och för de båda äldsta åldersgrupperna. Den största andelen med bra/mycket bra självskattat allmänt hälsotillstånd återfinns dock bland män och i de båda yngsta åldersgrupperna. FOLKHÄLSAN I HALLAND 11

HALLANDS KOMMUNER Allmän hälsa Kvinnor Män Kungsbacka 74 84 Varberg 71 77 Falkenberg HALLAND Hylte Halmstad Laholm 72 76 73 77 74 73 75 75 74 73 Figur 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. I en jämförelse mellan Hallands kommuner och Halland ses inga större skillnader vad gäller självskattat allmänt hälsotillstånd. Män i Kungsbacka rapporterar dock en bättre hälsa jämfört med Halland i sin helhet. Generellt sett sjunker den allmänna hälsan med stigande ålder i samtliga kommuner i Halland (se bilaga). 12 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Nedsatt psykiskt välbefinnande Självskattat psykiskt välbefinnande har mätts med frågebatteriet GHQ-12 (General Health Questionnaire). Frågebatteriet handlar om psykiska reaktioner på påfrestningar. Det finns ett förväntat samband mellan GHQ12-frågorna och självrapporterat hälsotillstånd och även med frågor om ängslan, oro eller ångest. I denna rapport redovisas de med nedsatt psykiskt välbefinnande. HALLAND RIKET Tabell 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande. GHQ-12 HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Man 15 13 12 16 15 14 Kvinna 23 18 18 23 20 21 Åldersgrupp 18 29 26 19 20 27 24 25 30 44 19 17 19 23 18 20 45 64 20 15 14 17 16 16 65 84 12 11 10 13 13 11 I en jämförelse över tid är det något färre som rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Fortfarande är det fler kvinnor än män som rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande såväl i Halland som i riket. Störst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande återfinns i åldersgruppen 18-29 år. FOLKHÄLSAN I HALLAND 13

HALLANDS KOMMUNER Nedsatt psykiskt välbefinnande Kvinnor Män Kungsbacka 8 20 Varberg 14 19 Falkenberg HALLAND 11 12 17 18 Hylte Halmstad 8 15 17 16 Laholm 11 18 Figur 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Det finns inga större skillnader mellan kommunerna i jämförelse med Halland i sin helhet. Det finns dock något färre män i såväl Kungsbacka som i Hylte och något fler män i Halmstad med nedsatt psykiskt välbefinnande. I åldersgruppen 18-29 år utmärker sig Kungsbacka med minst andel män och högst andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande (se bilaga). 14 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Ängslan, oro eller ångest Frågan om ängslan, oro eller ångest har delats in i lätta respektive svåra besvär. I denna rapport redovisas de med svåra besvär. HALLAND RIKET Tabell 3. Andel av befolkningen (%) som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Ängslan, oro eller ångest HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Man 4 2 3 5 4 4 Kvinna 5 5 5 7 6 6 Åldersgrupp 18-29 5 6 8 8 7 8 30-44 4 4 5 6 5 5 45-64 4 3 3 6 5 4 65-84 4 2 2 5 3 2 Ungefär 5% av befolkningen i Sverige uttrycker sig ha svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det finns inga stora skillnader mellan varken könen eller åldersgrupperna. Det finns dock en viss överrepresentation av svåra besvär hos unga kvinnor. Halland har likvärdigt mönster som riket i sin helhet. FOLKHÄLSAN I HALLAND 15

HALLANDS KOMMUNER Ängslan, oro eller ångest Kvinnor Män Kungsbacka 1 6 Varberg 3 5 Falkenberg 5 5 HALLAND 3 5 Hylte 1 6 Halmstad 4 6 Laholm 3 4 Figur 3. Andel av befolkningen (%) som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. När det gäller fördelningen av svår ängslan, oro eller ångest på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med länet. Unga kvinnor i Kungsbacka utmärker sig med högre andel svåra besvär jämfört med genomsnittet för Halland. Förekomsten är lägst i Varberg (se bilaga). 16 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Stress Att vara stressad är en naturlig del av livet och drabbar alla om än i olika grad och omfattning. Stressens orsak kan handla om att det råder obalans mellan människan och den miljö hon vistas i eller en obalans mellan krav (egna och andras) och kontroll (förutsättningar, resurser och/eller förmåga att hantera kraven). Det ansvar människan tar eller inte vill ta i olika frågor kan i sin tur bero på omgivningens bemötande (närhet eller distans). Återhämtning är avgörande för om stressen leder till hälsa, dvs. att återhämtning fås, eller vid brist av densamma till ohälsa och sjukdom. Återhämtning kan nås på många olika sätt och vad som fungerar bäst kan variera från människa till människa och från livssituation till livssituation. Det finns vetenskapligt stöd för betydelsen av sömn, fysisk aktivitet, olika avslappningstekniker, socialt umgänge och socialt stöd, musik och husdjur för återhämtning. Stress har i denna rapport mätts utifrån ett antal negativa stressrelaterade tillstånd; spänd, rastlös, nervös, orolig och okoncentrerad. HALLAND RIKET Tabell 4. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad. Stress HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Man 12 9 9 13 10 10 Kvinna 17 13 15 18 15 16 Åldersgrupp 18 29 22 16 20 20 17 21 30 44 15 14 14 19 15 17 45 64 15 10 11 15 13 11 65 84 5 4 5 6 5 5 Överlag avtar stress med stigande ålder och är fyra gånger mer frekvent i den yngsta åldersgruppen jämfört med de äldsta. Stress konstateras i större utsträckning hos kvinnor än hos män. FOLKHÄLSAN I HALLAND 17

HALLANDS KOMMUNER Stress Kvinnor Män Kungsbacka Varberg Falkenberg HALLAND 8 9 9 9 16 15 14 15 Hylte Halmstad Laholm 6 7 11 14 12 12 Figur 4. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Det rapporteras inga större skillnader i hög stress mellan kommunerna och länet men i stort sett upplever befolkningen i Hylte kommun mindre stress jämfört med de andra kommunerna i Halland. I åldersgruppen 18-29 år återfinns störst andel stressade, där män i Halmstad och kvinnor i Kungsbacka rapporterar de högsta siffrorna (se bilaga). 18 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Sömn Under sömnen sker både läkning och uppbyggnad av olika processer i kroppen, vilket är nödvändigt och en förutsättning för en god hälsa och ett gott välbefinnande. Både antal sömntimmar och sömnkvaliteten (oavbruten sovperiod) är av betydelse. Antal sömntimmar som anses tillräckliga kan variera mellan olika individer men 5-6 timmar enstaka dagar verkar vara en nedre gräns medan 7 timmars sömn i genomsnitt per natt verkar vara en nivå där inte trötthet över tid ökar. Sömnbehovet varierar även efter ålder. I denna rapport har frågan handlat om svåra sömnbesvär. HALLAND RIKET Tabell 5. Andel av befolkningen (%) som uttrycker svåra sömnbesvär. Svåra sömnbesvär HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Man 6 4 4 6 5 5 Kvinna 8 7 7 9 8 7 Åldersgrupp 18-29 4 4 4 5 4 6 30-44 5 5 5 6 5 5 45-64 9 7 6 10 8 7 65-84 9 6 6 7 7 6 Drygt 5% av befolkningen upplever svåra sömnbesvär. Svåra sömnbesvär förekommer i något större utsträckning hos kvinnor än hos män. Det finns inga anmärkningsvärda skillnader mellan Halland och riket i sin helhet och inte heller mellan de olika mättillfällena. FOLKHÄLSAN I HALLAND 19

HALLANDS KOMMUNER Svåra sömnbesvär Kvinnor Män Kungsbacka 3 8 Varberg 4 6 Falkenberg HALLAND 4 4 7 7 Hylte 2 7 Halmstad 4 7 Laholm 4 6 Figur 5. Andel av befolkningen (%) som uttrycker svåra sömnbesvär. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Det finns inga anmärkningsvärda skillnader mellan kommunerna i Halland beträffande svåra sömnbesvär. 20 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Självmord Övervägt ta sitt liv HALLAND RIKET Det konstateras en gynnsam trend jämfört med tidigare undersökningar där andelen som har övervägt och försökt ta sitt liv avsevärt har minskat. I enkäten tillfrågades om individen någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv. Frågan förväntas samvariera starkt med självrapporterad hälsa, ängslan, oro eller ångest samt frågorna om psykiskt välbefinnande. Andelen som på allvar övervägt ta sitt liv ligger i genomsnitt mellan 4-5% i regionen, något fler bland kvinnor där åldersgruppen 18-29 år är överrepresenterade. Det konstateras en gynnsam trend jämfört med tidigare underökningar där personer som har övervägt ta sitt liv avsevärt reducerats (från ca 10% till ca 5%). Självmordstankar avtar med stigande ålder från ca 8% hos den yngsta åldersgruppen till 2% bland den äldsta gruppen. Det finns inga märkbara skillnader när Halland jämförs med riksgenomsnittet. HALLANDS KOMMUNER Hallands kommuner uppvisar i stort sett likvärdigt mönster som genomsnittet för Halland men det finns undantag. I Laholm konstateras högre andel av självmordstankar hos 18-29 åringar, jämfört med genomsnittet för Halland (se bilaga). Försökt ta sitt liv Andelen som har försökt ta sitt liv ligger kring 6 promille (män: 4 promille; kvinnor: 8 promille). Åldergruppen 18-29 år står för något högre värden nämligen 14 promille. Försök till självmord har minskat betydligt jämfört med den tidigare studien 2009 (män: 3% och kvinnor 5%). Denna siffra för åldersgruppen 18-29 år var då 6%. FOLKHÄLSAN I HALLAND 21

4. Värk och smärtor Många människor drabbas under livets gång av värk och smärta i rörelseorganen. Besvären kan manifestera sig i leder, muskler eller nerver. Det finns många olika sjukdomstillstånd och de är ofta kroniska. Kvinnor har oftare sjukdomar i rörelseorganen än män. Att leva med långvarig smärta är tärande. Risken för försämrad livskvalitet i form av upprepad sjukskrivning, försämrad ekonomi och färre sociala kontakter är betydande. Det är angeläget med tidiga insatser. HALLAND RIKET Tabell 6. Andel av befolkningen (%) med svåra ryggsmärtor, ryggvärk, ischias eller höftsmärtor. Smärtor HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Man 7 6 6 7 7 6 Kvinna 12 9 8 12 10 9 Åldersgrupp 18-29 3 3 3 4 3 4 30-44 5 4 5 8 6 6 45-64 14 10 8 12 11 9 65-84 12 12 10 15 12 11 Uppemot 7% av alla svenskar upplever svåra värk-, höft- eller ryggsmärtor. Svåra smärtor är mer rapporterade i högre åldrar. Generellt upplever kvinnor smärtorna i något större utsträckning än män gör. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan Halland och riket i övrigt. 22 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Svåra ryggsmärtor Kvinnor Män Kungsbacka 4 7 Varberg 7 8 Falkenberg HALLAND 6 6 8 8 Hylte 7 7 Halmstad 5 9 Laholm 8 9 Figur 6. Andel av befolkningen (%) som har svåra ryggsmärtor. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Svåra ryggsmärtor är nästan jämnt fördelade mellan kommunerna. Äldre män i Hylte uppvisar dock en högre grad av smärta jämfört med genomsnittet äldre i Halland (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 23

5. Sjukdomar Diabetes Diabetes och högt blodtryck är ett spritt problem i hela västvärlden. Omkring 390 000 personer i Sverige beräknas enligt det nationella diabetesregistret ha diabetes och majoriteten av dem har diabetes typ 2. Diabetes handlar om kroppens försämrade förmåga att reglera sockerbalansen och kan upplevas som en krävande sjukdom. Stödjande insatser från vården är angeläget. Förutom medicinsk behandling spelar kost- och motionsvanor en betydande roll i sammanhanget. Högt blodtryck Man räknar med att 1,8 miljoner invånare i Sverige har högt blodtryck, många utan att veta om det då måttlig förhöjning inte ger symtom. Förhöjt blodtryck påverkar över tid blodkärlens elasticitet. Hårdare och stelare kärl försvårar hjärtats pumparbete. Högt blodtryck ökar liksom diabetes risken för hjärtsjukdom, hjärtdöd och stroke. Att identifiera och behandla dessa tillstånd är därför mycket viktigt. Förutom medicinsk behandling har kost- och motionsvanor stor betydelse. Astma och allergi Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna. Sjukdomen kan utlösas av luftvägsinfektioner eller på grund av allergi mot exempelvis tobaksrök eller parfym. Hos en person med astma har luftrören en ökad känslighet. Vid påverkan drar de ihop sig och utlöser andnöd och hosta. Omkring 800 000 personer i Sverige har en känd astmasjukdom men gruppen tros vara underdiagnostiserad. I Socialstyrelsens riktlinjer betonas vikten av tidig upptäckt och insatser i form av läkemedel, kostråd och psykosocialt stöd. Allergi kan innebära reaktioner vid kontakt med ämnen som man utvecklat överkänslighet mot. Allergisjukdomarna har ökat i utbredning i västvärlden de senaste decennierna och är idag ett uttalat hälsoproblem. 24 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLAND RIKET Tabell 7. Andel av befolkningen (%) som uppger sig ha diabetes, högt blodtryck, astma och/eller allergi. HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män: Diabetes 4 6 6 6 7 6 Högt blodtryck 17 21 21 17 20 21 Astma 9 9 8 10 8 9 Allergi 25 25 28 26 26 30 Kvinnor: Diabetes 4 4 4 4 5 5 Högt blodtryck 18 19 19 17 22 20 Astma 9 10 10 10 11 11 Allergi 29 30 35 31 30 33 Ungefär var 20:e person i Sverige uppger sig ha diabetes och var femte högt blodtryck. Högt blodtryck är mer frekvent ju äldre man blir. Nästan hälften av äldre hallänningar anger att de har högt blodtryck. Det finns inga skillnader könen emellan. I hela Sverige upplever var tionde individ astma där bilden är likvärdig mellan män och kvinnor. När det gäller allergier uppger nästan var tredje allergiska besvär. Denna andel har ökat något över tid. Det finns inga större skillnader mellan Halland och riket i övrigt. FOLKHÄLSAN I HALLAND 25

HALLANDS KOMMUNER Diabetes Kvinnor Män Kungsbacka Varberg 3 5 4 5 Falkenberg HALLAND 4 4 6 6 Hylte Halmstad Laholm 6 5 6 5 8 8 Figur 7. Andel av befolkningen (%) som uppger att de har diabetes. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Äldre kvinnor i Hylte står för en något större andel diabetiker jämfört med Halland i sin helhet. Denna andel är lägst hos kvinnor i Kungsbacka (se bilaga). Bilden är annars ganska lik med genomsnittet för Halland. 26 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Högt blodtryck Kvinnor Män Kungsbacka Varberg Falkenberg HALLAND 19 19 20 20 19 21 23 23 Hylte Halmstad Laholm 18 19 23 22 21 23 Figur 8. Andel av befolkningen (%) som uppger att de har högt blodtryck. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Förekomsten av högt blodtryck är nästan identisk när kommunerna jämförs med Halland i sin helhet. HALLANDS KOMMUNER Astma och allergi Laholm utmärker sig med ett något större andel astma för båda könen särskilt i unga åldrar. Det finns en viss överrepresentation av astma och allergi hos kvinnor i Kungsbacka och män i Hylte, jämfört med snittet för regionen. Allergierna minskar med stigande ålder hos båda könen, en bild som är likvärdig i samtliga kommuner i Halland. FOLKHÄLSAN I HALLAND 27

Övervikt och fetma Nära hälften av befolkningen i Sverige har konstaterad övervikt eller fetma. Det är vanligare bland män och för båda könen tilltar övervikt och fetma med stigande ålder. Övervikt och fetma hänger samman med kostens sammansättning och mängd liksom fysisk aktivitet och ärftliga faktorer. Övervikt och fetma ökar risken att drabbas av en rad sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, sjukdomar i rörelseorganen och olika tumörsjukdomar. Det finns mycket att vinna på ett generellt samhällsengagemang i frågor som rör attityder, kost och aktivitet livet igenom. Fetma kan utöver att vara en sjukdomsrisk innebära ett lidande psykiskt och socialt. Övervikt bör uppmärksammas tidigt. Både främjande och förebyggande åtgärder är angeläget. HALLAND RIKET Tabell 8. Andel av befolkningen (%) med övervikt. Övervikt HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män 43 42 42 44 42 43 Kvinnor 27 28 28 29 28 28 Åldersgrupp 18-29 20 20 19 20 17 21 30-44 33 31 32 35 35 33 45-64 42 40 41 42 41 42 65-84 39 44 44 43 42 43 ÖVERVIKT: BMI MELLAN 25,0 29,9 Drygt 40% av halländska män är överviktiga. Denna siffra är betydligt lägre hos kvinnorna nämligen 28%. Övervikt ökar med stigande ålder hos båda könen och det finns inga betydande skillnader mellan hallänningen och svensken i övrigt. Det finns inte heller några anmärkningsvärda skillnader i övervikt mellan kommunerna i Halland. 28 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Halland Riket Tabell 9. Andel av befolkningen (%) med fetma. Fetma HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män 10 12 14 11 14 14 Kvinnor 9 11 12 11 12 13 Åldersgrupp 18-29 7 5 7 6 5 7 30-44 9 12 13 11 13 11 45-64 11 15 16 13 16 18 65-84 12 13 16 13 16 17 FETMA: BMI 30 Rapporterad fetma är nästan jämnt fördelad mellan könen. Däremot ökar fetma med stigande ålder upp till 45-64 år hos båda könen. Jämfört med tidigare undersökningar finns det en liten tendens till ökad fetma överlag. FOLKHÄLSAN I HALLAND 29

HALLANDS KOMMUNER Fetma Kvinnor Män Kungsbacka 10 13 Varberg 11 14 Falkenberg 12 14 HALLAND 12 14 Hylte 16 17 Halmstad 13 14 Laholm 15 16 Figur 9. Andel av befolkningen (%) med fetma. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Förekomsten av fetma är jämnt fördelat mellan kommunerna i Halland. Inte heller några betydande skillnader mellan de olika åldersgrupperna kan konstateras (se bilaga). 30 FOLKHÄLSAN I HALLAND

6. Olycksfall och skador Skador och tillbud som ger anledning till kontakt med sjukvården uppstår av många olika anledningar och i livets olika skeden. Olyckor inträffar i den offentliga miljön liksom på arbetsplatser och i hemmet. Att förebygga och minska tillbud och skador är en angelägenhet för många olika instanser i samhället men också för varje individ när det gäller att göra sig medveten om riskbeteenden. Trafikolyckor och våld är ytterligare anledningar till skador. Arbetsplatsolyckorna minskade i Sverige under 2000-talets första decennium för att sedan öka något igen. Arbetare drabbas oftare än personer i tjänstemannayrken och tillbuden rör i högre grad kvinnor än män. Unga män och äldre kvinnor är de mest utsatta grupperna. I en befolkning med stor andel äldre finns det anledning att utforma offentliga miljöer med tanke på tillgänglighet och förebyggande av fallskador. Fallolyckor är den vanligaste skadeorsaken i Sverige och drabbar väsentligt fler äldre än yngre och äldre kvinnor oftare än äldre män. Försämrad rörlighet, bakomliggande sjukdomar och nedsatt syn är exempel på orsaker till ökad fallrisk. Förebyggande åtgärder av olika slag är angelägna. Att ha ett inifrånperspektiv är viktigt för förståelsen av äldres behov. Forskning har visat att äldre med funktionsnedsättning inte alltid själva uppfattar fallrisk som ett personligt problem. Cirka 4500 kvinnor och drygt 7000 män i Sverige behöver varje år sjukhusvård på grund av olyckor i trafiken. Pojkar och unga män är de mest olycksdrabbade. Män i alla åldersgrupper som har kort utbildning löper störst risk att dö i trafiken. För kvinnor är risken för trafikdöd lika oavsett utbildningslängd. Misshandel ger ofta anledning till kontakt med sjukvården. Män hamnar i regel i våldsamma situationer utomhus med andra män. Skadorna leder ofta till sjukhusvård. Våld mot kvinnor sker oftast i hemmiljön och har karaktären av långvarigt, upprepat våld från en person som hon har en nära relation till. Misshandlade kvinnor läggs mera sällan in för sjukhusvård. HALLAND RIKET Åtta procent av hallänningar anger att de drabbats av olycksfall. Denna andel är identisk med tidigare undersökningar. Det finns inga anmärkningsvärda skillnader könen emellan. Hallands siffror är marginellt lägre än riksgenomsnittet. FOLKHÄLSAN I HALLAND 31

HALLANDS KOMMUNER Olycksfall och skador Kvinnor Män Kungsbacka Varberg Falkenberg HALLAND Hylte Halmstad Laholm 8 8 9 8 7 8 8 7 7 8 8 7 8 10 Figur 10. Andel av befolkningen (%) som har råkat ut för olycksfall. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet Frekvensen av olycksfall är nästan likvärdig mellan kommunerna. I ålderskategorin 18-29 åriga kvinnor finns det en viss överrepresentation av olycksfall och skador i Hylte kommun (se bilaga). 32 FOLKHÄLSAN I HALLAND

7. Tandhälsa En god munhälsa bidrar i hög grad till en persons välbefinnande och livskvalitet genom hela livet. Det finns ett samband mellan sjukdomar i munnen och i övriga kroppen. Ett sådant samband kan t.ex. ses mellan inflammation i tandköttet (parodontit), hjärtkärlsjukdom och diabetes. Omvänt ger en rad allmänsjukdomar besvär i munnen, som kan påverka vår livssituation negativt. Det finns också ett samband mellan matvanor och tandhälsa dels genom att kosten påverkar tandhälsan t.ex. ger viss kost en ökad risk för karies, dels genom att tandstatusen påverkar kostintaget. Tandhälsan som helhet har förbättrats och de flesta i Sverige har idag en god tandhälsa. Samtidigt ses stora tandhälsoskillnader mellan olika grupper i befolkningen. En sämre tandhälsa ses generellt för socioekonomiskt utsatta och utlandsfödda. Det är därför viktigt att kontinuerligt följa eventuella förändringar av tandhälsan i en befolkning. Likaså är det viktigt med främjande, förebyggande och behandlande åtgärder på såväl individ-, gruppsom befolkningsnivå inom området. HALLAND RIKET Tabell 10. Andel av befolkningen (%) som tycker att de har ganska/mycket dålig tandhälsa. Dålig tandhälsa HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Man 8 11 7 12 11 10 Kvinna 10 9 7 10 9 8 Sju procent av befolkningen uppger oberoende av könstillhörighet att de har ganska/mycket dålig tandhälsa. De äldres tandhälsa är något sämre än den unga åldersgruppen. Det finns tendens till en viss marginell förbättring i tandhälsa generellt jämfört med tidigare kartläggningar. Halland har överlag något bättre tandhälsa än genomsnittet för Sverige. Det finns inga större skillnader mellan kommunerna i Halland med undantag för Kungsbacka som uppvisar den lägsta siffran av dålig tandhälsa, 5%. FOLKHÄLSAN I HALLAND 33

8. Vårdutnyttjande Hälsa tas lätt för given. När sjukdom eller skada uppstår är det viktigt att vård och behandling finns tillgänglig för alla på ett likvärdigt sätt. Vård på lika villkor betyder att enbart behovet av vård ska vara avgörande för att få del av resurserna. År 2013 uppgav 60 % av tillfrågade i riket att man hyste högt förtroende för den svenska sjukvården men bara 50% ansåg att vård erbjuds på lika villkor. Kvinnor var mer kritiska än män liksom medelålders och personer med längre utbildning. Vården ska sträva efter ett jämlikt förhållningssätt. Detta innebär att bemöta vårdtagare på ett sätt som skapar förtroende och möjlighet att vara delaktig i beslut om vård och behandling. Den nya patientlagen understryker vårdtagares rätt till information och medbestämmande. En vårdtagare som känner förtroende vid kontakt med vården är mer benägen att följa rekommenderad behandlingsplan. HALLAND RIKET Uppskattningsvis har ca 40% av männen och 50% av kvinnorna i Halland på något sätt varit i kontakt med hälso- och sjukvården. Det finns inga större skillnader mellan Halland och riket i sin helhet. Andelen hallänningar som har varit i behov av sjukvård men ändå avstått ligger kring 14% (kvinnor 15% och män 13%). Denna siffra är något högre för rikets kvinnor nämligen 18%. Bilden är någorlunda likartad med föregående undersökning 2009. HALLANDS KOMMUNER I Laholm och Falkenberg är det fler och i Hylte färre som rapporterar att de har varit i behov av sjukvård men ändå avstått från att söka i jämförelse med genomsnittet för Halland. 34 FOLKHÄLSAN I HALLAND

9. Levnadsvanor De levnadsvanor som beskrivs i detta kapitel handlar om fysisk aktivitet, matvanor, tobak och alkohol, övriga droger samt spelvanor. De fyra stora icke smittsamma sjukdomarna, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom och diabetes svarar tillsammans för den stora majoriteten av sjukdomsbördan och för tidig död i hela europaregionen enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Samtidigt kan hälsosamma levnadsvanor förebygga ca 80% av alla hjärt- och kärlsjukdomar och ca 30% av all cancer. Kunskap om på vilket sätt vissa sjukdomar är kopplade till levnadsvanor är viktig såväl för individen som för välfärden och samhället i stort. Riskfaktorer är bl.a. tobaksanvändning, skadligt bruk av alkohol, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Kunskap, förståelse och erfarenheter skapar motivation Med utgångsläget att se hälsa som en resurs för att uppnå sina livsmål kan man på liknande sätt se att hälsosamma levnadsvanor kan bidra till att livsmål uppnås. Att inte ändra till sunda levnadsvanor enbart för sakens skull utan att känna att de hjälper till och underlättar att nå andra mål i livet. För individen styr den egna motivationen valet av levnadsvanor och för professionen och samhället i övrigt gäller det att underlätta, bidra och tillgängliggöra för individen en livsstil där hälsosamma levnadsvanor blir möjligt och naturligt. Att ha kunskap och förstå sambanden mellan levnadsvanor och dess effekter på hälsan bidrar till att öka människors val av livsstil och hälsosamma levnadsvanor och det gör också deras erfarenheter. Fysisk aktivitet och stillasittande fritid Begreppet fysisk aktivitet innefattar kroppsrörelse under såväl arbetstid som fritid och alla olika former av kroppsövningar, gymnastik, motion och friluftsliv. Fysisk aktivitet främjar välbefinnande, fysisk och psykisk hälsa, förebygger sjukdom, förbättrar social samhörighet och livskvalitet, ger ekonomiska fördelar och bidrar till en hållbar miljö. Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling i befolkningen. Det är framförallt aktivitetsnivån på fritiden och fritidens kvalitet som har visat sig ha betydelse för måendet med avseende på såväl fysisk förmåga och allmän hälsa som social förmåga och emotionell och mental hälsa. Ett stillasittande liv betraktas idag som en av de främsta riskfaktorerna för att utveckla ohälsa och sjukdom. Främst är det vardagsmotionen som försvunnit. En vanlig rekommendation är minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag som känns lätt ansträngande. Barn och unga behöver minst det dubbla. Förutom denna rekommendation är det viktigt att dagen i övrigt inte består av stillasittande utan att den regelbundet bryts av med alla former av rörelse att utnyttja varje tillfälle till fysisk aktivitet i vardagen. FOLKHÄLSAN I HALLAND 35

Resultatet nedan kommer från frågor som avser att indikera den relativa graden av fysisk aktivitet på fritiden. Frågorna har tidigare visat sig ha ett förväntat samband mellan grad av fysisk aktivitet och självskattad hälsa samt signifikanta samband med ålder, kön och utbildningsnivå. Frågan om hur mycket tid som ägnas en vanlig vecka till måttligt ansträngande aktiviteter syftar till att få reda på hur stor andel av befolkningen som uppnår 30 minuters fysisk aktivitet om dagen (3,5 timmar i veckan). Med stillasittande aktivitet avses inaktivitet på fritiden. Fysisk aktivitet HALLAND RIKET Tabell 11. Andel av befolkningen (%) som är fysiskt aktiva 30 min/dag eller mer. Fysisk aktiva HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män 59 59 57 57 54 54 Kvinnor 57 57 56 53 53 52 Åldersgrupp 18-29 61 62 61 59 61 61 30-44 57 56 53 53 51 49 45-64 57 57 54 54 51 51 65-84 59 57 58 58 53 54 FYSISK AKTIVITET: 30 MINUTER PER DAG Drygt hälften av alla hallänningar utövar fysisk aktivitet 30 minuter per dag eller mer. Det finns inga märkbara skillnader mellan könen. Tendensen verkar vara konstant över tid. Hallands siffror är något bättre än rikets värden. 36 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Fysisk aktivitet Kvinnor Män Kungsbacka Varberg Falkenberg HALLAND Hylte Halmstad Laholm 57 57 57 60 56 55 56 57 56 61 55 55 57 58 Figur 11. Andel av befolkningen (%) som utför fysisk aktivitet minst 30 min/dag. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Män i Hylte och Varberg motionerar i något högre utsträckning än genomsnittet för Halland. Bilden är annars identisk när kommunerna jämförs med Halland i övrigt. Kvinnor i åldersgruppen 18-29 år i Kungsbacka är något mer och kvinnor i samma åldergrupp i Falkenberg något mindre fysiskt aktiva än genomsnittet för halländska kvinnor (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 37

Stillasittande fritid HALLAND RIKET Tabell 12. Andel av befolkningen (%) som har stillasittande fritid. Stillasittande HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män 11 12 13 14 13 15 Kvinnor 12 11 10 14 13 14 Åldersgrupp 18-29 10 8 10 11 11 10 30-44 11 12 10 14 13 15 45-64 11 11 13 14 13 14 65-84 14 14 14 17 17 17 Drygt var tionde hallänning uppger att man har stillasittande fritid. Inga större skillnader mellan könen konstateras. Halland uppvisar marginellt bättre värden än riksgenomsnittet. Det finns en viss tendens till tilltagande stillasittande fritid med stigande ålder. 38 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Stillasittande fritid Kvinnor Män Kungsbacka 11 11 Varberg 11 13 Falkenberg 9 15 HALLAND 10 13 Hylte 13 14 Halmstad 10 14 Laholm 10 14 Figur 12. Andel av befolkningen (%) som har stillasittande fritid. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Det finns inga stora skillnader i frekvensen av stillasittande fritid mellan Hallands kommuner. Störst andel med stillasittande fritid återfinns för män i Falkenberg (45-64 år) och Varberg (18-29 år) samt för kvinnor i Varberg (18-29 år respektive 65-84 år). (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 39

Matvanor Det finns starka samband mellan hälsa och matvanor. En förutsättning för en god hälsoutveckling är såväl goda matvanor som säkra livsmedel. Bra matvanor utgör en av de viktigaste faktorerna för att må bra, både nu och i framtiden. Omvänt gäller att dåliga matvanor i stor omfattning bidrar till ohälsa och ökad risk för flera folksjukdomar. Det har länge pågått en debatt om olika sorters dieter som i många fall varit svår att följa med i. Livsmedelsverket har satt ihop olika råd, gällande friska personer, om att äta hälsosamt och i november 2013 lanserades de nya Nordiska näringsrekommendationerna. Betonas gör bl.a. vikten av att öka frukt- och grönsakskonsumtionen vilket är det som mätts i denna rapport. Idag äter genomsnittssvensken alldeles för mycket tomma kalorier i form av läsk, godis, bakverk mm än vad som är bra för hälsan. Detta är inte minst negativt för den fetmautbredning som konstaterats. Precis som när det gäller fysisk aktivitet är det lättare att vidmakthålla goda och hälsosamma matvanor om man får dem med sig från barndomen men det är aldrig för sent att börja äta mer hälsosamt. Genom att lägga till en god matvana t.ex. att öka frukt- eller bärintag får det per automatik plats mindre av onyttig mat -en regel som innebär ett mer positivt synsätt och som är lättare att ta till sig än saker som förbjuds. Det är även lättare att äta lagom mycket om man äter regelbundet frukost, lunch, middag och något mellanmål däremellan. Samhället har allt att vinna på att underlätta för konsumenten att göra hälsosamma val och inte minst sprida hälsosam matglädje. Frukt och grönsaker I undersökningen Hälsa på lika villkor har fokus lagts på konsumtionen av frukt, bär och grönsaker som indikator på goda matvanor. Det rekommenderade dagliga intaget av sådana livsmedel ligger på drygt 500 gram för kvinnor och 700 gram för män för att uppnå en balanserad kost. Valideringsstudier har påvisat att frågorna om frukt- och grönsaker samvarierade med fett- och fiberintag. HALLAND RIKET Stora delar av befolkningen äter liten mängd frukt och grönsaker, speciellt män (män: 31% och kvinnor 16%). Frukt- och grönsakskonsumtionen ökar med stigande ålder hos båda könen. Det finns inga märkbara skillnader mellan Halland och riket i sin helhet och trenden verkar vara nästan konstant över tid. 40 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Äter för lite frukt och grönsaker Kvinnor Män Kungsbacka 15 29 Varberg 15 30 Falkenberg 15 31 HALLAND 16 32 Hylte 18 32 Halmstad 18 35 Laholm 15 32 Figur 13. Andel av befolkningen (%) som uppger att de äter liten mängd frukt och grönsaker. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Frukt- och grönsakskonsumtionen är nästan jämnt fördelad mellan kommunerna i Halland. Yngre män och kvinnor (18-29 år) i Hylte och 30-44 åriga män i Laholm äter minst frukt och grönt (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 41

Tobak, alkohol och andra droger Andelen daglig rökare har minskat över tid, i Sverige såväl som i Halland och ligger kring 10 % i Halland. Droger av olika slag har funnits i alla tider. En del droger framställs av växter medan andra är framtagna på kemisk väg. Det finns olika risker med olika typer av droger och det som avgör drogens farlighet är dess medicinska skada för konsumenten, grad av beroendeframkallande och drogens skada i samhället. Samtliga droger spelar stor roll för folkhälsan och orsakar betydande ohälsa, sjuklighet och dödlighet. Det var omkring 12 000 personer per år under 2010-2012 i Sverige som dog och omkring 100 000 per år som insjuknade i rökrelaterade sjukdomar. När det gäller alkohol så är konsumtionen betydligt högre i Sverige idag än i mitten av 1990-talet. Personer med alkoholberoende bedöms vara omkring 330 000 och antalet med missbruk eller beroende är 780 000 eller ca 10% av befolkningen över 18 år. Omkring en miljon svenskar bedöms ha en riskabel alkoholkonsumtion. Droger orsakar förutom ökad risk för ohälsa, sjuklighet och för tidig död för den enskilda individen, i olika grad även hälsoproblem för den närmsta omgivningen. Droger utgör ett stort samhällsproblem med stora kostnader. Generella åtgärder som riktar sig mot hela befolkningen så som skatter och begränsningar i tillgänglighet anses ha störst effekt och vara mest kostnadseffektiva. Naturligvis behövs åtgärder av olika slag, både förebyggande och behandlande. 42 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Daglig rökare HALLAND RIKET Tabell 13. Andel av befolkningen (%) som röker dagligen. Dagligrökare HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män: 15 12 10 14 12 9 Kvinnor: 16 15 11 19 14 11 Åldersgrupp 18-29 13 11 8 13 11 8 30-44 14 12 8 16 10 8 45-64 20 18 13 22 18 14 65-84 10 9 10 12 11 10 Daglig rökning har minskat i Halland och Sverige i en kontinuerlig takt och ligger nu omkring 10% i Halland. Män uppvisar något lägre värden än kvinnor och daglig rökning är mindre förekommande hos de yngre åldersgrupperna. Flest röker i åldersgruppen 45-64 år vilket stämmer överens med resultat från föregående rapport. Daglig rökning i Halland förekommer i nästan samma utsträckning som i riket i sin helhet. FOLKHÄLSAN I HALLAND 43

HALLANDS KOMMUNER Daglig rökare Kvinnor Män Kungsbacka 8 10 Varberg 8 10 Falkenberg 10 11 HALLAND 11 10 Hylte 11 13 Halmstad 11 10 Laholm 11 11 Figur 14. Andel av befolkningen (%) som röker dagligen. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Andelen daglig rökare är jämnt fördelad mellan Hallands kommuner. Unga män i Hylte och unga kvinnor i Varberg röker i något större utsträckning än genomsnittet för Halland (se bilaga). 44 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Snusar dagligen HALLAND RIKET Snusvanor förekommer i betydligt större utsträckning hos män än hos kvinnor (20% resp. 3% i Halland). Det finns inga markanta förändringar i snusvanor över tid i Sverige. Hallänningen snusar överlag i samma omfattning som svensken i övrigt. HALLANDS KOMMUNER Snusar dagligen Kvinnor Män Kungsbacka 4 18 Varberg 3 25 Falkenberg 2 19 HALLAND 3 20 Hylte 4 21 Halmstad 3 20 Laholm 1 19 Figur 15. Andel av befolkningen (%) som snusar dagligen. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Män i Varberg står för en högre andel av snusare jämfört med Halland i sin helhet. En starkt bidragande faktor till denna överrepresentation förefaller vara unga män i åldersgruppen 18-29 år (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 45

Passiv rökning I Sverige exponeras ca 15% för passiv rökning inomhus. I Halland utsätts nästan var tredje person i den yngsta åldersgruppen för passiv rökning där exponeringen sker i något större utsträckning hos män. Passiv rökning är nästan lika fördelad mellan kommunerna i Halland. Störst andel utsatta för passiv rökning återfinns i åldersgruppen 18-29 år hos män och kvinnor i Hylte (se bilaga). Hasch och Marijuana HALLAND RIKET Tabell 14. Andel av befolkningen (%) som använt hasch eller marijuana. Hasch/marijuana HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män 13 11 12 15 15 15 Kvinnor 6 6 5 8 7 8 Drygt var tionde person i Sverige har någon gång använt hasch och/eller marijuana. Män rapporterar i större utsträckning att de har prövat hasch och/eller marijuana än kvinnor. Användningen är mer vanligt förekommande bland unga. Ingen större skillnad ses över tid. Användning av drogen är något lägre i Halland än riksgenomsnittet båda könen inräknade. 46 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Använt hasch-marijuana Kvinnor Män Kungsbacka 7 13 Varberg 5 11 Falkenberg 4 9 HALLAND 5 12 Hylte 3 8 Halmstad 5 15 Laholm 5 11 Figur 16. Andel av hallänningar (%) som någon gång provat på hasch och/eller marijuana. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Kommunbilden skiljer sig inte markant från genomsnittet för Halland när det gäller andelen som någon gång har använt hasch och/eller marijuana. En något högre tendens till användning finns dock bland män i Halmstad. Unga män i åldersgruppen 18-29 år i Laholm utmärker sig för något lägre användning av drogen i frågan medan flest andel som använt hasch och/eller marijuana återfinns i åldersgruppen 18-29 år i Varberg (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 47

Alkoholkonsumtion HALLAND RIKET Riskabel alkoholkonsumtion i åldergruppen 18-29 år har minskat markant. Tabell 15. Andel av befolkningen (%) med riskabel alkoholkonsumtion Riskabel alkoholkonsumtion HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män 17 19 15 17 18 14 Kvinnor 8 9 8 9 10 9 Åldersgrupp 18-29 36 37 26 32 33 24 30-44 13 14 11 12 13 11 45-64 7 9 9 9 10 9 65-84 2 3 4 3 3 4 Riskkonsumtion definieras som 14 standardglas för män och 9 standardglas för kvinnor per vecka. Standardglas: Ett standardglas motsvarar 50 cl folköl eller 10-15 cl vin eller 33 cl starköl (5%) eller 5-8 cl starkvin alt. 4 cl sprit. Var fjärde hallänning i åldersgruppen 18-29 år har riskabla alkoholvanor. Kvinnor konsumerar alkohol i mindre utsräckning än män. Alkoholkonsumtionen bland 18-29 åringar har dock minskat avsevärt sedan förra mätningen. Halland står dock för något högre andel av riskabel alkoholkonsumtion i denna ålder i relation till riksgenomsnittet. 48 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Riskabel alkoholkonsumtion Kvinnor Män Kungsbacka 9 15 Varberg 9 17 Falkenberg 7 15 HALLAND 8 15 Hylte 4 14 Halmstad 8 14 Laholm 5 13 Figur 17. Andel av befolkningen (%) med riskabla alkoholkonsumtioner. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Överlag finns inga markanta skillnader i riskabel alkoholkonsumtion mellan Hallands kommuner. Störst andel med riskabel alkoholkonsumtion återfinns bland unga män i åldersgruppen 18-29 år i Varberg. FOLKHÄLSAN I HALLAND 49

Spelvanor I Folkhälsomyndighetens rapport Spel om pengar ett folkhälsoproblem definieras ett folkhälsoproblem enligt följande: - Vara vanligt förekommande (minst en procent av befolkningen ska vara drabbad) - Ge allvarliga konsekvenser för hälsan, ekonomin och det sociala livet - Bidra till ojämlikheter i hälsa - Vara möjligt att förebygga Spelproblem uppfyller alla dessa kriterier. Ett spelberoende drabbar inte bara den enskilda individen utan i hög grad också dess omgivning. Det finns cirka 260 000 människor i Sverige som lever tillsammans med någon som har problem med sitt spelande och av dessa är omkring 76 000 barn. Anhöriga drabbas ofta hårt med svikna löften, lögner och spelarens känslomässiga frånvaro som följd. Olika faktorer såsom sociala, biologiska och psykologiska tillsammans med tillgänglighet till spel och spelmiljö ligger bakom spelproblem. Alla kan drabbas men i likhet med flertalet folkhälsoproblem drabbar spelberoendet hårdast de som redan är socialt eller ekonomiskt utsatta. HALLAND RIKET Mellan 2 till 4 procent av hallänningarna uppger att de är beroende av spel. Spelberoende är mer förekommande hos män än hos kvinnor. Det finns inga markanta skillnader mellan Halland och riket. Inga större skillnader konstateras över tid. När kommunerna i Halland jämförs med länsgenomsnittet finns det inga anmärkningsvärda skillnader avseende spelvanor (se bilaga). 50 FOLKHÄLSAN I HALLAND

10. Tillit, sociala relationer och trygghet Var tredje ung person i åldersgruppen 18-29 år har tillitsbrist till människor i allmänhet. Människan kommer till världen sårbar och beroende. Det är livsavgörande att denna sårbarhet möts av omsorg och beredskap att tillgodose behoven av närhet och näring. Genom detta samspel lär sig barnet innebörden av ömsesidighet och tillit, något som är viktigt för välmåendet livet igenom. Nära relationer är viktiga i både med- och motgång. Vid sjukdom blir det påtagligt hur betydelsefullt stödet från närstående blir och hur tveklöst och ovillkorligt närstående ger stöd och tar ansvar. Människor som lever i destruktiva nära relationer på grund av våld eller bristande förmåga till omsorg berövas grunden för trygghet och kan skadas i förmågan till självtillit. Förmågan att generellt känna tillit till andra människor är också viktig för samhället då en trygg och tillitsfull person är beredd till större delaktighet. Samhället behöver organiseras på ett sätt som främjar aktivitet i alla åldrar. Både män och kvinnor ska kunna känna sig säkra ute även när det har blivit mörkt. Anpassning av det offentliga rummet i fråga om god belysning, avfasning av trottoarkanter och liknande ökar tryggheten och tillgängligheten för alla. Riktade insatser för att bryta ofrivillig ensamhet för människor med särskilda behov är en angelägen uppgift för samhället. Möjlighet till samvaro med andra i grannskapet eller att få besök i det egna hemmet är betydelsefullt för känslan av livskvalitet och sammanhang. FOLKHÄLSAN I HALLAND 51

Brist på tillit HALLAND RIKET Tabell 16. Andel av befolkningen (%) som i allmänhet inte tycker att de kan lita på de flesta människorna. Brist på tillit HALLAND RIKET 2004 2009 2014 2004 2009 2014 Män 23 25 26 23 26 27 Kvinnor 21 24 23 25 26 27 Åldersgrupp 18-29 31 39 38 37 39 40 30-44 20 22 24 23 25 26 45-64 23 20 22 21 24 23 65-84 16 18 17 18 20 19 Var fjärde person oavsett könstillhörighet tycker inte att man kan lita på de flesta människorna. Det finns en marginell försämring av tillit över tid men inga större skillnader mellan Halland och riket i övrigt. Åldersgruppen 18-29 år uttrycker större tillitsbrist jämfört med de äldre. 52 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Brist på tillit Kvinnor Män Kungsbacka 22 25 Varberg 22 22 Falkenberg 21 25 HALLAND 23 26 Hylte 25 28 Halmstad 26 29 Laholm 25 29 Figur 18. Andel av befolkningen (%) som i allmänhet inte kan lita på de flesta människorna. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Det finns inga större skillnader kommunerna emellan. Det går dock att konstatera en viss tendens till sämre värden för kommunerna i södra delen av Halland men denna skillnad är marginell. I åldersgruppen 18-29 år konstateras störst andel med tillitsbrist i Laholm och i Varberg (män). Se bilaga FOLKHÄLSAN I HALLAND 53

Sociala relationer och trygghet HALLAND RIKET Tabell 17. Andel av befolkningen (%) med exponering av olika aspekter av ohälsa. HALLAND 2014 RIKET 2014 Män Kvinnor Män Kvinnor Lågt emotionellt stöd 12 8 14 11 Lågt praktiskt stöd 5 4 7 6 Utsatt för våld 5 2 3 3 Utsatt för hot 1 4 4 5 Rädsla att gå ut ensam 8 31 9 34 Lågt emotionellt stöd Drygt var tionde hallänning upplever lågt emotionellt stöd. Andelen är något högre hos män, framförallt i yngsta ålderskategorin (se bilaga). Vidare upplever var 20:e lågt praktiskt stöd. Det finns inga större skillnader mellan Halland och riket och inte heller när jämförelse görs med tidigare gjorda studier. 54 FOLKHÄLSAN I HALLAND

HALLANDS KOMMUNER Lågt emotionellt stöd Kvinnor Män Kungsbacka 8 8 Varberg 8 11 Falkenberg 7 16 HALLAND 8 12 Hylte 8 10 Halmstad 9 15 Laholm 8 12 Figur 19. Andel av befolkningen (%) som upplever lågt emotionellt stöd. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Unga män i åldersgruppen 18-29 år i Falkenberg upplever sämre emotionellt stöd jämfört med genomsnittet för Halland. Bättre stöd konstateras för 30-44 åriga män i Kungsbacka. Vidare upplever 18-29 åriga kvinnor i Laholm ett relativt lågt emotionellt stöd medan denna siffra är högre i Varberg (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 55

Lågt praktiskt stöd HALLAND RIKET I Halland anger drygt 4 procent lågt praktiskt stöd. Detta i sin tur betyder att drygt 95% av befolkningen kan få hjälp av någon/några personer om de har praktiska problem eller är sjuka. Det finns inga märkbara skillnader mellan könen och inte heller mellan Halland och riket (tabell 17). HALLANDS KOMMUNER Lågt praktiskt stöd Kvinnor Män Kungsbacka 3 4 Varberg 3 5 Falkenberg 3 6 HALLAND 4 5 Hylte 3 6 Halmstad 6 7 Laholm 3 5 Figur 20. Andel av befolkningen (%) som har upplevt lågt praktiskt stöd. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. Männen i åldersgruppen 45-64 år, i Falkenberg uppger lägst praktiskt stöd jämfört med genomsnittet för Halland (se bilaga). 56 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Våld HALLAND RIKET I Halland har 5% av männen och 2% av kvinnorna blivit utsatta för våld de senaste 12 månaderna. Det finns inga större avvikelser vid jämförelse med de tidigare gjorda undersökningarna och inte heller några betydande skillnader vid jämförelse med riksgenomsnittet (tabell 17). Det förekommer inga betydande avvikelser när kommunerna jämförs med Halland men det syns en viss överrepresentation av våld i åldersgruppen 18-29 åriga män i Hylte. Hot HALLAND RIKET I Halland har 1% av männen och 4% av kvinnorna utsatts för hot de senaste 12 månaderna (tabell 17). Det förekommer inga märkbara skillnader mellan Halland och riket i övrigt och inte heller vid jämförelse bakåt i tiden. Inga stora skillnader syns mellan kommunerna i Halland (se bilaga). Rädsla för att gå ut ensam HALLAND RIKET Ungefär 8% män avstår ibland eller ofta att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad alternativt ofredad. Denna andel är betydligt högre hos kvinnor, 31% (tabell 17). Rädslan är något större bland den yngsta åldersgruppen följd av den äldsta jämfört med de andra åldersgrupperna. Skillnaden mellan Halland och riket är marginell. Det finns däremot en viss minskning av upplevd otrygghet jämfört med den tidigare undersökningen 2009. FOLKHÄLSAN I HALLAND 57

HALLANDS KOMMUNER Rädsla att gå ut ensam Kvinnor Män Kungsbacka 4 25 Varberg 7 33 Falkenberg 10 36 HALLAND 8 31 Hylte 8 24 Halmstad 10 34 Laholm 9 27 Figur 21. Andel av befolkningen (%) som ibland/ofta avstår från att gå ut ensamma, av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Hallands kommuner jämfört med Halland i sin helhet. 58 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Befolkningen i Halmstad och Falkenberg känner sig i något större utsträckning rädda för att gå ut ensamma, av rädsla för att bli överfallna eller rånade. Minst rädda känner sig män i Kungsbacka. Skillnaderna är annars inte markanta när kommunerna jämförs med Halland i sin helhet (se bilaga). FOLKHÄLSAN I HALLAND 59

11. Arbetsförhållanden Arbetslivet upptar människors tid och tankar större delen av livet. Arbete lägger grunden för ekonomisk trygghet och självständighet. Att ha ett arbete ger bekräftelse på att vara behövd och att ha ett värde. En arbetsplats kan också utgöra en viktig del av människors sociala nätverk. Aktuell statistik visar att unga under 25 år liksom utlandsfödda och personer med funktionshinder har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslöshet har visat sig ha negativ påverkan på både fysisk och psykisk hälsa, men så kan det också vara om det finns brister i arbetsmiljön. Det är angeläget att fortsätta att förebygga exempelvis buller och belastningsskador. Den psykosociala arbetsmiljön kräver omsorg av annat slag då ohälsa i det sammanhanget är förknippat med mellanmänskliga relationer, upplevelse av krav och möjlighet att påverka sin arbetssituation. Arbetsplatser där medarbetare upplever sig ha kontroll över sin arbetssituation och känner sig rättvist behandlade uppvisar färre som insjuknar i depression eller utmattningstillstånd. HALLAND RIKET De flesta trivs mycket bra alternativt bra med sitt arbete (87%). Motsvarande siffra för riket är 86%. Inga större skillnader kan konstateras jämfört med tidigare undersökningar. Tryggheten på arbetsplatsen och anställningsgarantin har stark inverkan på individens oro och hälsa i allmänhet. I Halland är det 13% som är oroliga för att bli av med sitt arbete. En siffra som är likvärdig med Sverige i övrigt, 14%. Mönstret är likvärdigt med de tidigare gjorda undersökningarna. 60 FOLKHÄLSAN I HALLAND

12. Sociodemografi och ohälsa Sociodemografisk indelning har i flera vetenskapliga studier visat sig vara en viktig indikator till ohälsans fördelning bland befolkningen. I samhällen med starkt sociala segregeringar förtydligas skillnaderna avsevärt. Sociodemografi är en viktig faktor som ska beaktas när folkhälsoinsatser i samhället planläggs och beslut om relevanta åtgärder fattas. Geografisk kartläggning av ohälsan (specifika områden) Presentation av resultat i form av kartor bygger i denna rapport på hur stort antal individer inom varje specifikt område som har besvarat frågorna. För att undvika misstolkning av sneda fördelningar i resultatet ingår endast områden där minst 30 personer besvarat det aktuella svarsalternativet i frågan. Små geografiska områden har slagits ihop till större specifika områden och på så viss förtätats svarsfrekvensen, i syfte att nå mer tillförlitliga resultat. De framställda kartorna har inkluderat; Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka beskrivet från söder till norr. Eftersom några betydande sociodemografiska skillnader inte förväntats uppmärksammas i Laholm och Hylte med denna teknik har inga data analyserats där. För att förenkla tolkningen av kartorna har olika svar (procentuellt intervall) fått olika färger. Den mörkgröna färgen står för det bästa värdet medan den röda färgen representerar det sämsta. Däremellan följer olika färgnyanser med en gradvis försämring från grönt till rött. Ej namngivna områden på kartorna har inte analyserats i denna rapport då dessa områden hade för få enkätsvar alternativt att sammanslagningen skulle leda till osäkra skildringar av ohälsa. Den sociodemografiska skildringen i rapporten baseras på fem specifika frågor vilka återspeglar hälsosituationen ur varierande perspektiv. FOLKHÄLSAN I HALLAND 61

Självskattat allmänt hälsotillstånd Oskarström Haverdal Halmstad Vilshärad Tylösand/Frösak. Kärleken Söndrum Nord Nyhem Bäckagård Söndrum Syd Vallås Väst Vallås Öst Linehed Andersberg Figur 22. Andel av befolkningen som bedömer sin allmänna hälsa som god. Berörda områden i Halmstad har kartlagts. FÖRKLARING (%) - 60 61-70 71-80 81-90 > 90 Den självskattade allmänna hälsan är ojämnt fördelad i Halmstads kommun. Västra delen av kommunen uppvisar i större utsträckning bättre hälsa jämfört med den tätbefolkade östra sidan. En viss gradvis förbättring av hälsa syns från Andersberg genom Linehed till Nyhemsområdet. Hälsoläget i Vallås verkar vara tudelat där Vallås öst står för en relativt bättre självskattad allmän hälsa än Vallås väst. På Halmstads västra sida representerar Vilshärad följd av Kärleken, Söndrums syd och Haverdal den bästa upplevda hälsan. 62 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) Oskarström Haverdal Halmstad Vilshärad Tylösand/Frösak. Kärleken Söndrum Nord Nyhem Bäckagård Söndrum Syd Vallås Väst Vallås Öst Linehed Andersberg Figur 23. Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande. Berörda områden i Halmstad har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 24 21-24 11-20 6-10 - 5 Nedsatt psykiskt välbefinnande i Halmstad består av två kontraster; befolkningen i den västra delen av Halmstad upplever en bättre psykisk hälsa jämfört med de på östra sidan. Områdena Haverdal, Vilshärad och Söndrums syd representerar de bästa värdena medan Andersberg och Oskarström uppvisar det motsatta med högst andel av nedsatt psykiskt välbefinnande. FOLKHÄLSAN I HALLAND 63

Fysisk aktivitet (30 MIN/DAG) Oskarström Haverdal Halmstad Vilshärad Tylösand/Frösak. Kärleken Söndrum Nord Nyhem Bäckagård Söndrum Syd Vallås Väst Vallås Öst Linehed Andersberg Figur 24. Andel av befolkningen som är fysiskt aktiva (30 minuter/dag). Berörda områden i Halmstad har kartlagts. FÖRKLARING (%) - 30 31-35 36-50 51-60 > 60 Fysisk aktivitet förekommer i varierande utsträckning när specifika områden i Halmstad jämförs med varandra. Befolkningen i västra delen av kommunen står för högre andel av fysisk aktivitet. Områdena Söndrum-Bäckagård är starkt bidragande till denna gynnsamma situation. 64 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Övervikt och fetma (ÖVERFET) Oskarström Haverdal Halmstad Vilshärad Tylösand/Frösak. Kärleken Söndrum Nord Nyhem Bäckagård Söndrum Syd Vallås Väst Vallås Öst Linehed Andersberg Figur 25. Andel av befolkningen med övervikt och fetma (överfet). Berörda områden i Halmstad har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 60 56-60 46-55 41-45 - 40 Andel av personer med fetma och övervikt är mindre i västra delen av Halmstads kommun men det finns undantag där låga siffror observeras även i östra delen av kommunen, området Vallås Öst tillhör den kategorin med låg andel av överfet. Andersberg och Linehed jämte Oskarström står annars för en hög andel med överfet i befolkningen. FOLKHÄLSAN I HALLAND 65

Otrygghet Oskarström Haverdal Halmstad Vilshärad Tylösand/Frösak. Kärleken Söndrum n. Nyhem Bäckagård Söndrum s. Vallås V Vallås Ö Linehed Andersberg Figur 26. Andel av befolkningen som är rädda för att gå ut ensamma (otrygghet). Berörda områden i Halmstad har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 45 36-45 26-35 21-25 - 20 Inom Halmstads kommun upplever befolkningen en relativt hög trygghet; att våga gå ut ensam. Undantaget är nyckelkodsområdet Andersberg där en tydlig överrepresentation av otrygghet konstateras. 66 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Självskattat allmänt hälsotillstånd Skogstorp Arvidstorp Innerstaden Tröingeberg V:a Gärdet Herting Slätten Skrea Falkenberg Skrea Strand Hjortsberg Figur 27. Andel av befolkningen som bedömer sin allmänna hälsa som god. Berörda områden i Falkenberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) - 60 61-70 71-80 81-90 > 90 Den självskattade allmänna hälsan verkar vara jämnt fördelad över de studerade geografiska nyckelkodsområdena i Falkenbergs kommun. Områdena kring Slätten visar på något bättre allmän hälsa jämfört med kommungenomsnittet. FOLKHÄLSAN I HALLAND 67

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) Skogstorp Arvidstorp Ö:a Gärdet Innerstaden Fajans Tröingeberg V:a Gärdet Herting Skrea Strand Slätten Hjortsberg Skrea Falkenberg Figur 28. Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande. Berörda områden i Falkenberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 24 21-24 11-20 6-10 - 5 Skrea jämte Herting och Västra Gärdet står för något bättre psykisk hälsa. Något marginellt sämre värde syns när områdena kring Skrea Strand kartläggs. 68 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Fysisk aktivitet (30 MIN/DAG) Skogstorp Arvidstorp Innerstaden Tröingeberg V:a Gärdet Herting Slätten Hjortsberg Falkenberg Figur 29. Andel av befolkningen som är fysiskt aktiva (30 minuter/dag). Berörda områden i Falkenberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) - 30 31-35 36-50 51-60 > 60 Fysisk aktivitet förekommer i en relativt jämn nivå i Falkenbergs olika studerade områden. Något bättre värde konstateras i Tröingeberg. FOLKHÄLSAN I HALLAND 69

Övervikt och fetma (ÖVERFET) Skogstorp Arvidstorp Innerstaden Tröingeberg V:a Gärdet Herting Hjortsberg Falkenberg Figur 30. Andel av befolkningen med övervikt och fetma (överfet). Berörda områden i Falkenberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 60 56-60 46-55 41-45 - 40 Det finns lägre andel av individer med övervikt och fetma (överfet) i områdena Skogstorp, Arvidstorp samt Innerstaden. Tröingeberg följt av Västra gärdet representerar något högre värden av överfet. 70 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Otrygghet Arvidstorp Innerstaden Falkenberg Hjortsberg Figur 31. Andel av befolkningen som är rädda för att gå ut ensamma (otrygghet). Berörda områden i Falkenberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 45 36-45 26-35 21-25 - 20 Falkenbergs studerade områden skiljer sig inte avsevärt från varandra när det gäller otrygghet dvs. rädsla för att gå ut ensam. Något högre andel av otrygghet syns dock i Arvidstorp och Innerstaden. FOLKHÄLSAN I HALLAND 71

Självskattat allmänt hälsotillstånd Veddige Bua/Väröbacka Årnäs Trönninge Innerstan Varberg Träslövsläge Tvååker Figur 32. Andel av befolkningen som bedömer sin allmänna hälsa som god. Berörda områden i Varberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) - 60 61-70 71-80 81-90 > 90 En självskattad god allmän hälsa konstateras i Trönninge och Träslövsläge. Lägre värden av allmän hälsa syns i Veddige följt av Bua/Väröbacka. 72 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) Veddige Bua/Väröbacka Årnäs Trönninge Innerstan Varberg Träslövsläge Tvååker Figur 33. Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande. Berörda områden i Varberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 24 21-24 11-20 6-10 - 5 Lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande ses i Trönninge i relation till de andra områdena i kommunen. FOLKHÄLSAN I HALLAND 73

Fysisk aktivitet (30 MIN/DAG) Veddige Bua/Väröbacka Trönninge Innerstan Varberg Träslövsläge Tvååker Figur 34. Andel av befolkningen som är fysiskt aktiva (30 minuter/dag). Berörda områden i Varberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) - 30 31-35 36-50 51-60 > 60 Hög fysisk aktivitet förekommer i Träslövsläge följt av Tvååker, Innerstan, Trönninge samt Bua/Väröbacka och Veddige. 74 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Övervikt och fetma (ÖVERFET) Veddige Bua/Väröbacka Årnäs Trönninge Innerstan Varberg Träslövsläge Tvååker Figur 35. Andel av befolkningen med övervikt och fetma (överfet). Berörda områden i Varberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 60 56-60 46-55 41-45 - 40 Träslövsläge uppvisar en lägre frekvens av övervikt och fetma (överfet) medan Veddige och Årnäs står för det motsatta läget. Något högre andel av överfet konstateras också i Tvååker. FOLKHÄLSAN I HALLAND 75

Otrygghet Veddige Bua/Väröbacka Trönninge Innerstan Varberg Träslövsläge Tvååker Figur 36. Andel av befolkningen som är rädda för att gå ut ensamma (otrygghet). Berörda områden i Varberg har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 45 36-45 26-35 21-25 - 20 Invånarna i Träslövsläge uttrycker lägst otrygghet dvs. att våga gå ut ensamma, när områdena i kommunen studeras. 76 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Självskattat allmänt hälsotillstånd Släp Älvsåker Kungsbacka stad Vallda Fjärås Kungsbacka Onsala Åsa/Frillesås Gällinge Figur 37. Andel av befolkningen som bedömer sin allmänna hälsa som god. Berörda områden i Kungsbacka har kartlagts. FÖRKLARING (%) - 60 61-70 71-80 81-90 > 90 Den självskattade hälsan har generellt en jämn fördelning inom Kungsbackas olika studerade områden. Trakterna Släp, Onsala, Fjärås och Gällinge står för något bättre allmän hälsa än genomsnittet. FOLKHÄLSAN I HALLAND 77

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) Släp Älvsåker Kungsbacka stad Vallda Fjärås Kungsbacka Onsala Åsa/Frillesås Gällinge Figur 38. Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande. Berörda områden i Kungsbacka har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 24 21-24 11-20 6-10 - 5 Gällinge har den lägsta andelen av invånare med nedsatt psykiskt välbefinnande, Fjärås följer tätt efter. Inga höga siffror på nedsatt psykiskt välbefinnande konstateras i de olika områdena i Kungsbacka. 78 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Fysisk aktivitet (30 MIN/DAG) Släp Älvsåker Kungsbacka stad Vallda Fjärås Kungsbacka Onsala Åsa/Frillesås Gällinge Figur 39. Andel av befolkningen som är fysiskt aktiva (30 minuter/dag). Berörda områden i Kungsbacka har kartlagts FÖRKLARING (%) - 30 31-35 36-50 51-60 > 60 Det konstateras genomgående bra värden på fysisk aktivitet (30 minuters/dag) i de studerade områdena. Släp och Älvsåker jämte Gällinge och Åsa/Frillesås representerar något bättre värden än resten av de studerade områdena. FOLKHÄLSAN I HALLAND 79

Övervikt och fetma (ÖVERFET) Släp Älvsåker Kungsbacka stad Vallda Fjärås Kungsbacka Onsala Åsa/Frillesås Figur 40. Andel av befolkningen med övervikt och fetma (överfet). Berörda områden i Kungsbacka har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 60 56-60 46-55 41-45 - 40 Övervikt och fetma (överfet) förekommer i mindre utsträckning i Släp jämfört med de andra studerade områdena i kommunen. 80 FOLKHÄLSAN I HALLAND

Otrygghet Kungsbacka stad Kungsbacka Onsala Figur 41. Andel av befolkningen som är rädda för att gå ut ensamma (otrygghet). Berörda områden i Kungsbacka har kartlagts. FÖRKLARING (%) > 45 36-45 26-35 21-25 - 20 Kungsbacka verkar vara en trygg kommun när det gäller att våga gå ut ensam. Onsala presenterar den lägsta andelen av otrygghet i Kungsbacka. FOLKHÄLSAN I HALLAND 81

Konklusion Halmstad Det finns ett tydligt sociodemografiskt mönster vid jämförelse mellan västra och östra delen av Halmstads kommun. Störst skillnad finns i Andersberg kontra Söndrum Vilshärad. Falkenberg Inga tydliga sociodemografiska skillnader konstateras när de olika nyckelkodsområdena inom Falkenbergs kommun studeras. En viss oro att gå ut ensam finns för de som bor i Innerstan. Vidare är det något anmärkningsvärt att en hög andel av fysisk aktivitet sammanfaller med en hög andel av överfet i Tröingeberg. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet eftersom slumpvariationen kan spela en roll i sammanhanget. Varberg Området Träslövsläge står för de bättre värdena när nyckelkodsområdena i Varberg studeras. Bra värden syns även i Trönninge och delar av innerstan. Veddige representerar något sämre värden när den allmänna hälsan kartläggs. På motsvarande sätt som i Falkenberg finns även här två kontraster; Veddigeborna har något högre andel av överfet men de är fysiskt aktiva i hög utsträckning. Slumpvariationen kan spela roll vid jämförelse av små geografiska områden varför resultatet ska tolkas med försiktighet. Liknande situationer aktualiserar behovet av studier med prospektiv design där individerna i de studerade områdena följs över tid. Kungsbacka Kungsbacka uppvisar genomgående höga värden på hälsa och låga värden på ohälsa. Bilden överensstämmer med tidigare studier som har pekat på en god hälsosituation i kommunen överlag. 82 FOLKHÄLSAN I HALLAND

FOLKHÄLSAN I HALLAND 83

13. Den ojämlika hälsan Hälsan är ojämnt fördelad. Konstaterandet gäller inte enstaka världsdelar, länder och regioner utan är ett ovälkommet fenomen världen över. Flera folkhälso- och socialepidemiologiska studier har uppvisat en ojämn fördelning av hälsans bestämningsfaktorer. Det har konstaterats att lägre socialt skikt i betydande omfattning är associerat med en lägre självskattad hälsa samt med högre risk för sjukdomar och för tidig död. Sverige är ett av de länder i västvärlden som utmärker sig för att sedan lång tid tillbaka ha haft ett gott välstånd med en relativt rättvis fördelning av nationella resurser bland befolkningen. Under 1900-talet har Sverige kommit att utvecklas till en välfärdsstat med hög levnadsstandard. De senaste undersökningar som har gjorts tyder dock på att den sociala välfärden och hälsans utveckling har fått en gynnsammare takt för högre sociala skikt jämfört med den övriga befolkningen. Sverige går idag mot en växande obalans i hälsa vilken på sikt kan medföra negativa konsekvenser för individen men också för välfärden i sin helhet. Den rådande situationen illustreras i figur 42 och figur 43 på vilka den ojämlika hälsan profilerar sig för arbetslösa och socialbidragstagare i Halland. Mönstret är i princip identiskt med riksmönstret. 84 FOLKHÄLSAN I HALLAND