Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen

Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen 13 juni 2013

2013-05-29 Dnr HSN11-88-2013 UTREDNING Utreda mellanvårdsformer för äldre vårdtagare på Hisingen 1 (29)

2013-05-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 INSATSER ÄLDREOMRÅDET NATIONELLT OCH REGIONALT... 6 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN... 7 SAMVERKAN... 8 BEFOLKNINGSSTATISTIK - HISINGEN... 9 UTBUD AV ÄLDREOMSORG I GÖTEBORGS STAD..12 SYNPUNKTER FRÅN VÅRD- OCH OMSORGSGIVARE INOM GÖTEBORG... 13 KOMMUN... 13 PRIMÄRVÅRD... 16 SJUKHUSVÅRD... 20 MELLANVÅRDSFORMER I ANDRA DELAR AV LANDET och i FYRBODAL... 22 NÄTVERK I ANDRA DELAR AV LANDET... 23 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 25 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDEN. 28 Bilaga: STATISTIK - Äldreomsorg på Hisingen..29 2 (29)

2013-05-29 SAMMANFATTNING Uppdraget handlar om att utreda förekomsten av mellanvårdsformer för somatiskt sjuka äldre vårdtagare, som bor på Hisingen. Uppdraget omfattar dels en kartläggning av hur äldre sjuka patienter omhändertas på Hisingen idag, dels en inventering av utbudet av mellanvårdsformer för denna målgrupp i andra delar av landet. Rapporten ger en nulägesbild av vård och omsorg för somatiskt sjuka äldre vårdtagare inom nämndområdet. Befolkningen på Hisingen, i åldrarna 65 år och äldre, kommer att öka de kommande åren och kanske framför allt de kommande decennierna. Detta talar för att det behövs gränsöverskridande gemensamma långsiktiga insatser för en sammanhållen vård och omsorg för äldre sjuka personer på Hisingen. Utredningen har tagit sin utgångspunkt dels i nationella underlag kring Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, dels i Västra Götalandsregionens handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland, med fokus på de mest sjuka äldre. Det övergripande målet i dessa dokument är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård samverkar runt de sjuka äldre. Utredarna anser att innehållet i dessa dokument är ytterst relevant för alla somatiskt sjuka äldre på Hisingen. För att kunna kartlägga hur äldre sjuka patienter omhändertas idag på Hisingen har utredarna träffat kommunrepresentanter, representanter för offentlig och privat primärvård och chefläkare på sjukhus och diskuterat ett antal frågeställningar. Med vårdkedjan menas kopplingen mellan sjukhus, primärvård, kommun. En bild som framkommit är att det saknas ett helhetsperspektiv för att hela vårdkedjan ska fungera. Delar i kedjan fungerar bra, speciellt mellan primärvård och kommun, vad gäller arbetet kopplat till äldreboenden och hemsjukvård. Flera av vårdcentralerna påtalar att vårdkedjan mellan sjukhuset och primärvården fungerar otillfredsställande och behöver förbättras. Utredningen kommer fram till att vård- och omsorgsgivarna gemensamt bör arbeta för att utveckla hela vårdkedjan. Vårdplaneringen vid utskrivning från sjukhus skulle kunna förbättras avsevärt. Idag deltar inte primärvården vid vårdplanering på sjukhuset, trots att primärvården kallas och sjukhuset deltar inte vid vårdplanering i hemmet. När det gäller mellanvårdsformer finns ingen enhetlig definition av vad denna vårdform innebär. I vissa fall innebär mellanvårdsform en vårdavdelning på sjukhus med annan inriktning än övriga vårdavdelningar. Kommunen är i dessa fall en samarbetspart. Sektorscheferna för äldreomsorgen på Hisingen är tveksamma till en sådan vårdform, liksom båda sjukhuschefläkarna vi talat med. Det ses som en återgång till långvård och det arbetssätt som lämnades för många år sedan. Bygg inte upp någon ny vårdnivå är budskapet från dem! Flera av vårdgivarna anser att en mellanvårdsform skulle kunna utgöras av ett mobilt team med särskilt uppdrag att bedriva sjukvård i hemmet för de mest sjuka äldre. Ett sådant team skulle kunna bygga på ASIH-erfarenheter (Avancerad vård i hemmet), men inte omfatta palliativ vård. Ett mobilt team skulle också kunna vara ett utbyggt Komhem-team med 3 (29)

2013-05-29 läkarstöd från primärvården. För att kunna skapa mobila team i hemmet fordras en samfinansiering mellan region och kommun. Ett första steg, som utredarna stödjer, vore att se till att läkarna i primärvården oftare gör hembesök i den sjuka äldre personens egna boende/särskilt boende, vilket ger en trygghet för de äldre. Nyckeln till en sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre är att samverkan mellan berörda parter, sjukhus, primärvård och kommun fungerar, att den äldre har en individuell vårdplan, fast vårdkontakt i primärvården och en fast läkarkontakt för de mest sjuka äldre, att primärvården gör läkarbesök kontinuerligt i hemmet och att tillgång till multiprofessionella team dygnet runt finns samt tillgång till avancerad hemsjukvård (palliativ vård). Följande åtgärder föreslås för att förbättra omhändertagandet av somatiskt sjuka äldre på Hisingen o Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens äldreomsorg. o Vid revidering av Krav- och Kvalitetsboken, ställ krav på att primärvården ska delta vid vårdplaneringstillfällen. o Se till att primärvårdens läkare oftare gör hembesök hos äldre i eget boende och på särskilda boende. o Utveckla NOSAM-grupperna till liknande nätverk som Hilma i Örebro, Ester i Jönköpings län eller Linnea i Kronobergs län. o Etablera mobila team i hemmen för de mest sjuka äldre, liknande ASIH men ej palliativ vård, i samverkan mellan regionen och stadsdelarna på Hisingen. 4 (29)

2013-05-29 INLEDNING En majoritet av den äldre befolkningen lever ett gott liv och klarar sig själva utan stöd från samhället långt upp i åren. Men risken att drabbas av ohälsa och funktionsnedsättningar som innebär behov av vård och omsorg ökar med åldern. Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle, då befolkningen blir allt äldre. Idag finns 22 000 personer 65 år och äldre på Hisingen. Gruppen 65-79 år är den del av befolkningen som beräknas öka mest fram till 2017. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg Hisingen har i sitt Mål- och inriktningsdokument 2013 givit ett uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli om att utreda mellanvårdsformer för äldre vårdtagare på Hisingen. Uppdraget omfattar - Kartläggning av hur äldre sjuka patienter omhändertas idag på Hisingen. - Inventering av utbudet av mellanvårdsformer för denna målgrupp i andra delar av landet. Syftet Ge nämnden en nulägesbild av vård och omsorg för somatiskt sjuka äldre vårdtagare inom nämndområdet. Frågeställningar - Hur ser vårdkedjan ut idag för äldre somatiskt sjuka vårdtagare på Hisingen? - Vilka möjligheter och begränsningar till vård och omsorg finns? - Vilka former av korttidsboenden och mellanvårdsformer finns? - Hur ser tillgången till korttidsplatser ut? - Hur fungerar ASIH (Avancerad vård i hemmet)? - Hur ser samverkan ut mellan vårdgivarna? - Finns behov av någon mellanvårdsform på Hisingen? - Hur ser utbudet ut av mellanvårdsformer eller liknande för denna grupp i andra delar av landet? Avgränsning Avgränsningen för uppdraget är somatiskt sjuka äldre vårdtagare. Definitioner - Vårdkedja avser insatser mellan sjukhus, primärvård och kommun. - KLARA/SVPL är ett IT-system som innehåller omvårdnads och medicinsk information och fungerar som ett betalningssystem mellan regionen och kommunen. - Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. - Mellanvårdsform har ingen vedertagen definition. Mellanvård för somatisk vård anser Socialstyrelsen vara en form av vård som befinner sig i gränslandet mellan sluten hälsooch sjukvård och särskilt boende. - Komhem-team, i ett komhem-team ingår biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Uppdragstagare Arbetsgruppen har bestått av Marie-Louise Lövberg, Ingegerd Svensson, Sofia Hedenlund och Birgit Thörnqvist vid Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Göteborg. 5 (29)

2013-05-29 INSATSER ÄLDREOMRÅDET NATIONELLT OCH REGIONALT Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 nationell överenskommelse En överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknades år 2012 och handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Överenskommelsen definierar mest sjuka äldre som personer 65 år eller äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Gruppen innefattar samtliga personer 65 år eller äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg. Med omfattande sjukvård avses något av följande: multisjuklighet (tre diagnoser senaste 12 månaderna) eller fler än 19 vårddagar i slutenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg menas de äldre som bor permanent i särskilt boende eller de som har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad eller de som bor i korttidsboende eller har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre - Primärvårdens och äldreomsorgens uppdrag och insatser Socialstyrelsen fick i juni 2011 regeringens uppdrag att kartlägga primärvårdens uppdrag och insatser för de mest sjuka äldre, att inventera de mellanvårdsformer och korttidsboenden som finns och att samla in erfarenheter av förebyggande hembesök och hälsosamtal samt av s.k. virtuella vårdavdelningar. De mest sjuka äldre har ofta vård och omsorg från flera vård- och omsorgsgivare och olika kombinationer av insatser från akutsjukvården, primärvården och äldreomsorgen förekommer. Socialstyrelsen konstaterar att samordningen inte tillräckligt bra för de mest sjuka äldre, och därför krävs ytterligare åtgärder. Mellanvårdsformer Det finns ingen vedertagen definition av begreppet mellanvård och bara begränsad litteratur, vilket gör den svår att kartlägga. Mellanvård för somatisk vård anser Socialstyrelsen vara en form av vård som befinner sig i gränslandet mellan sluten hälso- och sjukvård och särskilt boende. Korttidsboende och mellanvårdsformer anses fylla en viktig funktion för den äldre personen och bidrar till ökad trygghet för den enskilde i samband med exempelvis en övergång från en vårdepisod vid sjukhus eller i väntan på en flyttning till permanent särskilt boende. Mellanvård är ingen form av vård som regleras i den lagstiftning som gäller för hälso- och sjukvården. I hälso- och sjukvårdslagen regleras sluten respektive öppen hälso- och sjukvård (5 HSL). Mellanvård är inte heller något begrepp som används i den lagstiftning som reglerar socialtjänstens verksamhet. I juridisk mening blir olika s.k. mellanvårdsformer att betrakta som verksamheter eller en vårdform utöver de som uttryckligen regleras i hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen. 6 (29)

2013-05-29 Korttidsboende Korttidsboende är en del av det särskilda boendet och regleras i socialtjänstlagen. Äldre personer kan ansöka om plats i ett korttidsboende om de tillfälligt behöver mer omfattande sociala, medicinska och rehabiliterande insatser. Det finns olika ändamål med vistelsen på korttidsboendet, såsom eftervård i samband med utskrivning från slutenvården, rehabilitering samt växelvård och avlastning för de anhöriga. Äldre personer kan också vistas på ett korttidsboende medan socialnämnden utreder vilken boendeform som är lämplig. Ett sätt att använda korttidsboende är s.k. trygghetsplatser. Trygghetsboendet ska kunna tillgodose den äldre personens plötsligt uppkomna behov av omsorg och trygghet. Den enskilde beviljas insatsen och avgör själv när boendet ska användas. Både mellanvårdsformer och korttidsboende är sannolikt vård- och omsorgsformer som är viktiga för den äldre personens behov av trygghet dygnet runt. Socialstyrelsen föreslår att mellanvård ska definieras och kartläggas i fortsatta studier. Västra Götalandsregionen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på de mest sjuka äldre Fler blir allt äldre och idag finns cirka 285 000 personer 65 år och äldre i Västra Götaland. Gruppen 65-79 år ökar med 19 procent och gruppen över 80 år ökar med åtta procent fram till 2020. De allra flesta har en god hälsa och klarar sig självständigt i vardagen högt upp i åldrarna. Äldre är individer med olika behov vid olika tidpunkter. Handlingsplanen har därför en bred ansats och omfattar samtliga områden som kan vara aktuella för åldersgruppen. Den nationella satsningen och överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre utgör en viktig del. Tre viktiga processer för en god och sammanhållen vård och omsorg identifierades och beskrivs i begreppen FÖRE, UNDER och EFTER. I samtliga delar, processer och övergångar, krävs samarbete och samordning mellan kommun, primärvård och specialiserad vård för att uppnå målet om en sammanhållen vård och omsorg. 7 (29)

2013-05-29 Det övergripande målet är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och länssjukvård samverkar runt de sjuka äldre. Den viktigaste uppgiften är att skjuta upp tidpunkten för att bli mest sjuk äldre och när detta inträffar ska VGR erbjuda Sveriges bästa hälso- och sjukvård, behovs- och situationsanpassad vård och omsorg. Hälsa, service, delaktighet och vårdkvalitet ska genomsyra all vård och omsorg. Utmaningen för regionen och kommunerna är att tillsammans och var för sig bidra till en sammanhållen vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. SAMVERKAN LGS Ledningsgruppen för samverkan i Göteborgsområdet LGS är en samverkansorganisation mellan kommun och region, som omfattar Göteborg, Partille, Härryda, Mölndal och Öckerö. Temagrupp Äldre Övergripande mål är att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg kring personer över 65 år inom LGS-området. Detta innebär att vård och stödinsatser ska upplevas trygga och säkra i en sammanhållen vårdkedja. Ansvar för lokal förankring, genomförande och uppföljning av beslutade LGS mål sker i temagrupp Äldre och i NOSAM-grupperna. NOSAM - Närområdesgrupp på stadsdelsnivå En NOSAM-grupp finns inom varje stadsdel i Göteborg och ansvarar för att genomföra beslutade mål och riktlinjer i samverkan på lokal nivå. Varje representant i NOSAM ansvarar för information och kommunikation i respektive linjeorganisation. Närområdessamverkan NOSAMs uppdrag är att gemensamt definiera och följa upp de äldres behov utifrån samverkansuppdraget i respektive stadsdel, med utgångspunkt från lagstiftning, nationella riktlinjer, regionala och lokala överenskommelser. En åtgärdsplan utarbetas årligen för närområdessamverkan utifrån behoven i närområdet och LGS:s verksamhetsplan. 8 (29)

2013-05-29 BEFOLKNINGSSTATISTIK - HISINGEN Befolkningen på Hisingen i åldrarna 65 år och äldre ökar de kommande åren. Prognosen mellan åren 2012-2017 visar en ökning med totalt tio procent. I åldersgrupperna 65-79 år och 80 år eller äldre ökar befolkningen med 13 procent respektive en procent. Tabell 1: Folkmängd Hisingen år 2012 och år 2017 Ålder 65-79 80 > Totalt 65 > 2012 16 003 (73%) 6 056 (27%) 22 059 2017 prognos 18 140 (75%) 6 110 (25%) 24 250 Diagram 1: Befolkningsutveckling Hisingen åren 2005 2017. Källa: Stadsledningskontoret Göteborg Vårdkonsumtion - Hisingsbor 20 000 individer 65 år och äldre boende på Hisingen gör årligen 220 000 besök inom vården. 70 procent av besöken görs av personer 65-79 år och 30 procent görs av personer 80 år eller äldre. För 4 800 personer registreras årligen 8 300 vårdtillfällen (inläggningar på sjukhus), vilket ger 1,7 vårdtillfällen per person. Vårdtillfällena fördelar sig i de olika åldrarna enligt följande: 57 procent i åldern 65-79 år och 43 procent i åldern 80 och äldre. Diagram 2: Besök i öppenvård och inläggningar på sjukhus personer 65 år eller äldre. Källa: Vega 9 (29)

2013-05-29 Diagram 3 och 4 visar antalet läkarbesök per individ inom primärvård/på primärvårdsnivå respektive antal läkarbesök per individ inom specialiserad vård de senaste tre åren. En ökning noteras för respektive år när det gäller de individer som gör 1-3 läkarbesök inom primärvården och en motsatt bild för dem som gör åtta eller fler läkarbesök under ett år. Av totalt 18 000 personer gjorde 1 000 individer (6 %) åtta eller fler läkarbesök inom primärvården under år 2012. Diagram 3: Primärvårdsbesök personer 65 år eller äldre. Källa: Vega En ökning noteras för respektive år när det gäller de personer som gör 1-4 läkarbesök inom den specialiserade vården, men en minskning för dem som gör åtta eller fler läkarbesök under 2012. Av totalt 14 700 personer gjorde 1 500 individer (10 %) åtta eller fler läkarbesök inom den specialiserade vården under år 2012. Diagram 4: Besök specialiserad vård personer 65 år eller äldre. Källa: Vega 10 (29)

2013-05-29 Diagram 5 visar besök fördelade på olika vårdgivare. Antalet besök ligger ganska konstant över de tre senaste åren, liksom fördelningen mellan de olika vårdgivarna. Även fördelningen av besök mellan vårdgivarna i respektive åldersgrupp är konstant över åren. Diagram 5: Besök hos olika vårdgivare personer 65 år eller äldre. Källa: Vega Till gruppen mest sjuka äldre hör personer 65 år och äldre med behov av omfattande sjukvård. Med omfattande sjukvård avses något av följande: Tre eller fler huvuddiagnoser eller fler än sju läkarbesök i öppenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än 19 vårddagar i slutenvård. I diagram 6 framgår att 8 900 personer bosatta på Hisingen har tre eller fler huvuddiagnoser år 2012. 1 064 individer gör fler än sju läkarbesök i primärvården av dem som besöker primärvården. 1 518 individer gör fler än sju läkarbesök inom specialiserad vård av dem som söker specialiserad vård. 379 individer har fler än tre inskrivningar i slutenvård av dem som vårdas i slutenvården. 895 individer av dem som vårdats på sjukhus har fler än 19 vårddagar. Diagram 6: Vårdkonsumtion mest sjuka äldre på Hisingen 2010-2012. Källa: Vega 11 (29)

2013-05-29 UTBUD AV ÄLDREOMSORG INOM GÖTEBORGS STAD Trygghetslarm/ trygghetsjour Den äldre ska kunna känna sig trygg i sitt hem. Ett trygghetslarm gör att hjälp kan fås snabbt vid en nödsituation, till exempel vid fallolycka. Larmet går till trygghetsjouren som är bemannad dygnet runt. Trygghetsjouren kan ge råd och stöd och kan fatta beslut i akuta situationer om hemhjälp och korttidsplats. Hemtjänst Äldre som behöver hjälp i sin vardag kan ansöka hos kommunen om att få hemtjänst. Hemtjänsten hjälper till med personlig omvårdnad, att värma mat, diska, städa, olika slags inköp och ärenden och andra hushållssysslor, att ta medicin/ögondroppar och följa med till läkare/tandläkare, olika aktiviteter eller gå på en promenad. Korttidsplats Vid väntan på bostadsanpassning, vid behov av återhämtning efter en sjukhusvistelse eller om en anhörig är behov av avlastning, kan en korttidsplats erbjudas under en begränsad tid. Ansöka om korttidsplats för träning, avlastning, tillfälligt behov eller i väntan på bostadsanpassning kan göras till kommunen. Trygghetsplats En trygghetsplats kan användas för tillfällig anhörigavlastning eller om en person inte orkar/klarar att vara hemma just nu, men innebär inte någon vård eller omsorg i egentlig mening. Invånaren kontaktar själv stadsdelen för att boka en sådan plats, som finns på vissa äldreboenden. Hemsjukvård Hemsjukvård får den som har svårt att ta sig till sin vårdcentral, behöver hälso- och sjukvård flera gånger i veckan eller för personer med funktionsnedsättning. Hemsjukvård kan också ges dygnet runt i det egna hemmet eller på äldreboendet. Hemsjukvården kan hjälpa till med att ge medicin, sårvård, smärtlindring, rehabilitering, injektioner och vid behov ge extra näring i form av dropp eller sond. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Anhörigstöd Den som vårdar en närstående i hemmet kan få olika former av stöd och hjälp t ex hjälp med avlösning, samtalsstöd eller aktiviteter. Äldreboende När behov av vård och omsorg är så stora att den äldre inte längre kan bo kvar hemma, kan personen ansöka om att få flytta till ett äldreboende. I Göteborg finns det över 70 äldreboenden med personal som är tillgänglig dygnet runt. Varje äldreboende består av ett antal bostäder i form av lägenheter eller rum. Lägenheten eller rummet är utrustad med en säng, övriga möbler tas med vid inflyttning. På äldreboendet finns tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum och uteplats. 12 (29)

2013-05-29 Utbud av äldreomsorg på Hisingen Alla områden på Hisingen har hemtjänst, hemsjukvård och korttidsplatser. Trygghetsplatser finns i Lundby (2 st) och i Norra Hisingen (1 st), Västra Hisingen har ingen. För dessa platser behövs inte biståndbedömning. Platserna finns på äldreboenden i de områden där de finns. Invånarna kontaktar själva stadsdelen för att boka en sådan plats. Anhörigstöd finns i alla stadsdelar och för alla åldrar, t ex i form av anhörigkonsulenter och dagverksamhet. Äldreboenden finns i alla stadsdelar. Merparten av dessa är boenden för demenssjuka personer. Plats på boende är inte styrt av var personen bor. SYNPUNKTER FRÅN VÅRD- OCH OMSORGSGIVARE INOM GÖTEBORG KOMMUN Uppdragstagarna har träffat Babbs Edberg, ordförande i LGS temagrupp Äldre, Anna-Lena Håkansson, sektorschef Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård i Lundby, Monica Sörensson, sektorschef Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård i Västra Hisingen, Britta Schröder, sektorschef Äldreomsorg/Hälso- och sjukvård i Norra Hisingen och diskuterat frågeställningarna nedan. Hur ser vårdkedjan ut idag för äldre somatiskt sjuka vårdtagare i Göteborg och på Hisingen? Med vårdkedja avses kopplingen mellan sjukhus, primärvård och kommun. När en äldre person är utskrivningsklar från sjukhuset behövs ofta extra stöd och omsorg för en trygg hemgång. De olika stadsdelarna har delvis valt egna sätt att organisera arbetet, som inte är lagstiftat. De flesta stadsdelar har någon form av Komhem-team för de personer som har ett förändrat omsorgsbehov. Kommunens företrädare upplever det problematiskt att antalet vårdplatser minskar på SU och att vårdtiderna kortas, vilket ofta innebär att de äldre som skrivs ut är sjukare än tidigare. De ser också en brist i att primärvården inte deltar vid vårdplaneringsmöten på sjukhuset. Förståelse finns dock för att vårdcentralsläkare inte kan delta, men önskvärt vore att en sjuksköterska, äldresjuksköterska, från vårdcentralen deltar i de fall det krävs en nära samverkan för den äldres bästa. Inom hemsjukvården upplevs brist i kontinuiteten av läkarmedverkan. Stadsdelen Lundby har kartlagt hur den interna vårdkedjan ser ut och kopplat den till sjukhus och primärvård. Bedömningen är att vårdkedjan fungerar bra. Den samordnade vårdplaneringen sker oftast mellan sjukhus och kommun. Primärvården deltar inte vid vårdplanering på sjukhusen, men ibland vid vårdplanering i hemmet. De anser att förbättringspotential finns i själva vårdplaneringstillfället. Inom Lundby finns en mottagningsansvarig person i respektive område, som ser till att hemtjänsten startar upp när patienten kommer hem. Vårdkedjan fungerar generellt bra i stadsdelen Västra Hisingen, men kontakten mellan primärvården och SU behöver bli bättre. Komhem-team finns inte. Stadsdelen har mottagarperson på varje hemtjänstenhet. Stadsdelen Norra Hisingen har erhållit medel för att studera området undvikbar slutenvård. Problem upplevs med vårdplanering som genomförs på sjukhus. De ansvariga anser att en satsning istället bör ske på planeringsmöten i hemmet. Detta har föranlett motstånd från SU, men däremot ser primärvården mer positivt på plane- 13 (29)

2013-05-29 ringsmöten i hemmet och deltar där i högre utsträckning. Stadsdelen har mottagningsombud och Kom Hem-team för att möta patienten när denna kommer hem. Vilka möjligheter och begränsningar till vård och omsorg finns? - Vilka former av korttidsboenden och mellanvårdsformer finns? - Hur ser tillgången till korttidsplatser ut? Olika boendeformer Korttidsboende finns inte som definition, den rådande termen är korttidsplatser. Korttidsplatserna har minskat inom kommunen, delvis på grund av ekonomiska skäl, men också för att kommunen anser att träning och återanpassning för äldre görs bäst i hemmiljö. Alla stadsdelar har olika typer av mottagningsteam för att möjliggöra träning och stöd i hemmet. Inga specifika mellanvårdsformer finns, förutom korttidsplatser och ovan nämnda team. I övrigt erbjuder kommunen Äldreboende, efter behov och beslut enligt Socialtjänstlagen. I övrigt finns olika typer av bostäder, på den vanliga bostadsmarknaden anpassade för äldre t ex Senior boende, 55 +, Trygghetsboende samt tillgänglighetsanpassade bostäder. Ett trygghetsboende är en vanlig lägenhet som är anpassad för äldre och har gemensamhetsutrymmen i anslutning till lägenheten (ej att förväxla med kommunens tryggplatser). Denna typ av bostäder byggs ut mer och mer och i stort sett i alla stadsdelar. En plan finns för nybyggnation inom olika områden med inflyttning 2016 och 2017, i bland annat Torslanda, Skogome/ Lillhagsparken, Lundby och i Backa. Möjligheter Hemtjänsten, med sina olika stödinsatser möjliggör för många äldre att bo kvar hemma trots svåra sjukdomar. Resultaten från olika undersökningar riktade mot personer 65 år och äldre, visar att sju av tio äldre göteborgare vill bo kvar i sin vanliga bostad så länge som möjligt (källa: Nu är det äldre som gäller, en rapport om framtidens äldre i Göteborg). Den viktigaste faktorn för att bo kvar hemma är att känna sig trygg. Ibland kan kontinuitetsbrist inom hemtjänsten bidra till upplevelsen av att inte vara trygg. Detta är ett ständigt förbättringsområde inom äldreomsorgens verksamheter. Äldreomsorgen fungerar bra i stadsdelen Lundby. Stadsdelen har korttidsplatser med möjlighet att utökas vid behov. Stadsdelen säljer ofta platser till andra områden. Äldreomsorgen i Västra Hisingen fungerar bra. Inom stadsdelen Västra Hisingen finns korttidsenheter. Platserna kan utökas vid behov. Stadsdelen Norra Hisingen har god tillgång till äldreomsorg. Stadsdelen har korttidsplatser. Dessa platser räcker vanligtvis. I extrema situationer finns möjlighet att använda lägenheter inom särskilda boenden eller få stöd av andra stadsdelar. Begränsningar Antalet platser på äldreboenden är anpassat efter andelen äldre i behov av denna boendeform, men är också delvis kopplat till rådande ekonomi. Ansökningar till äldreboende bedöms utifrån Socialtjänstlagen och Göteborgs kommunfullmäktiges riktlinjer. Besluten har inte att göra med platstillgången på äldreboendena, utan med den äldres behov. 2012 beviljades 1 728 personer plats på äldreboende. 140 ansökningar fick avslag, av vilka 41 överklagades och för 16 personer ändrades kommunens beslut. En fråga ställdes till sektorscheferna angående omlistning mellan vårdcentraler av patienter på äldreboendena. I samtal med vårdcentralerna hade framkommit att när en äldre person 14 (29)

2013-05-29 kommer till ett boende och är listad vid en privat vårdcentral rekommenderas personen och anhöriga ofta att den äldre bör lista om sig till den offentliga vårdcentralen som ansvarar för läkarmedverkan på boendet. Stadsdelarnas ledningar har tydligt klargjort att personalen vid boendena inte får rekommendera var den boende ska lista sig. Situationen uppstår inte i Norra Hisingen där privata och offentliga vårdcentraler delar på ansvaret om läkarmedverkan i särskilda boenden. Hur fungerar ASIH? ASIH (Avancerad Sjukvård i hemmet) är välfungerande och det finns mycket att lära av den arbetsformen. ASIH är organiserad i stadsdelen Lundby för hela Hisingen och ASIH fungerar mycket bra för de personer som har behov av teamets insatser. SU har ansvar för läkarinsatserna till ASIH-teamet. Hur fungerar hospicevården? Den enskilde ansöker själv med läkarintyg som stärker att hospicevård behövs. Väntetiden för att komma till hospice är cirka en dag. Behovet av hospicevård har minskat, förmodligen på grund av att avancerade vård går att få i hemmet idag. Medelåldern för personerna på hospice är 74 år. Hur ser samverkan ut mellan vårdgivarna? LGS / Temagrupp Äldre Samarbetet i temagruppen Äldre inom LGS har utvecklats positivt. I temagruppen handlar det mycket om övergripande frågor. Frågor som diskuteras handlar om den samordnade vårdprocessen vars IT-stöd KLARA/SVPL ibland upplevs som bristande, men som i stor utsträckning handlar om hur systemet hanteras. Vidare diskuteras frågor om God vård i livets slutskede och Svenska Palliativregistret, Preventivt arbetssätt, Senior Alert, God vård vid demenssjukdom, BPSD och SveDem samt god läkemedelsbehandling, olämpliga läkemedel, läkemedelskombinationer, läkemedel mot psykos i särskilt boende. Frågor om sammanhållen vård och omsorg handläggs i gruppen och gäller: undvikbar sluten vård och återinläggningar inom 30 dagar, projekt in- och utskrivningsklar patient vårdkedjan för de mest sjuka äldre. Temagruppen anordnar utbildningar för kommunens sjuksköterskor i triage-bedömning, samma bedömning som ambulans-triage. Tyvärr deltar inte primärvårdens sjuksköterskor i dessa utbildningar. NOSAM NOSAM-grupperna börjar fungera bättre. Övergripande frågor övergår mer och mer till praktiska frågor. Samverkan tar tid och många omorganisationer har påverkat uppstarten av NOSAM. Projektet In- och utskrivningsklara är etablerat i NOSAM och handlingsplaner har utarbetats i så gott som alla närområden. Viljan till samverkan är avgörande för framgång i arbete. Primärvården anser att kommunens omorganisation har försvårat samverkan. Primärvårdens egen omorganisation har också påverkat samverkan. SU är inte representerat i NOSAM-grupperna. NOSAM i Lundby har haft svårt att hitta rätt frågor att arbeta med. Uppfattningen är att samverkan fungerar bättre på nästa nivå, ute i verksamheterna och kring individen. 15 (29)

2013-05-29 NOSAM i Västra Hisingen fungerar bra. Processtödjarna ska smörja processen för att arbetet ska bli mer praktiskt. NOSAM i Norra Hisingen fungerar bra. Utvecklingspotential finns för att få till mer kraft i arbetet. Det är viktigt att samarbetet förankras i förvaltningsledningarna. Finns behov av någon form av mellanvårdsform? Diskussion fördes om vad som menas med mellanvårdsform eller liknande. Det finns ingen enhetlig definition av vad mellanvårdsformer innebär. Babbs Edberg tycker det vore önskvärt med en mellanvårdsform för de mest sjuka äldre, de som befinner sig i toppen på äldrepyramiden och tillhör gruppen mest sjuka äldre med ett stort sjukvårdsbehov. Denna mellanvårdsform skulle kunna utgöras av ett mobilt team, uppbyggt på ASIH-erfarenheter, men omfatta sjukvård i hemmet för de mest sjuka äldre. En sådan mellanvårdsform skulle kunna frigöra utrymme för att kunna möta upp behovet bättre för de många äldre som har behov av andra vård och omsorgsinsatser. Sektorscheferna på Hisingen är tveksamma till en mellanvårdsform mellan sjukhus och eget boende. De anser att det skulle bli en återgång till långvård och det arbetssätt som lämnades för många år sedan. Deras budskap är: Bygg inte upp någon ny vårdnivå! Kommunen har idag kompetens och möjlighet att ta hand om svårt sjuka personer i hemmet, men resurser måste då följa med patienten. För Hisingens del finns idag egentligen inga utskrivningsklara patienter kvar på sjukhusen, utan patienterna blir omhändertagna i kommunen. Sektorscheferna ställer fråga: Om det inte ligger personer kvar på sjukhusen, finns då verkligen behov av en mellanvårdsform? Vem ska bo där? PRIMÄRVÅRD Uppdragstagarna har träffat vårdcentralschefer, verksamhetschefer och distriktsläkare med ansvar för äldreboende och hemsjukvård på tre vårdcentraler och haft kontakt med ytterligare en verksamhetschef/distriktsläkare med ansvar för äldreboende och hemsjukvård. Frågeställningarna nedan har ställts till totalt fyra vårdcentraler. De fyra vårdcentralerna är Torslanda läkarhus (privat vårdcentral) i Västra Hisingen, Brämaregårdens vårdcentral (offentlig vårdcentral) i Lundby, Tuve vårdcentral (offentlig vårdcentral) och Selma läkarhus (privat vårdcentral). De två sista är båda lokaliserade i Norra Hisingen. Svaren på frågeställningarna nedan från dessa fyra vårdcentraler gör inte anspråk på att vara heltäckande eller gälla alla vårdcentraler på Hisingen. Hur ser vårdkedjan ut idag för äldre somatiskt sjuka vårdtagare på Hisingen? Synpunkter framkom på att helhetssyn saknas för att hela vårdkedjan ska fungera mellan sjukhus, primärvård och kommun. Vårdkedjan mellan sjukhuset och primärvården fungerar otillfredsställande anser flera av vårdcentralerna. Vårdkedjan skulle fungera bättre för patienterna om vårdgivarna hade ett gemensamt journalsystem. Direktinläggning till vårdavdelning fungerar ibland, men långt ifrån alltid. Det är fortfarande så att en äldre patient kan få ligga på akuten 10-12 timmar i väntan på en vårdplats. KLARA/SVPL är ett IT-system som innehåller omvårdnadsinformation och fungerar som ett betalningssystem mellan regionen och kommunen. Primärvårdens upplever att den medicinska informationen från SU är ofullständig. Utan tillräckligt medicinskt underlag är det svårt för primärvården att ta ställning till om det är en primärvårdspatient eller inte. Det tar lång tid från utskrivning tills vårdcentralen får en epikris (vårdberättelse). Ett bra sam- 16 (29)

2013-05-29 arbete med sjuksköterskorna i hemsjukvården gör att det trots allt fungerar relativt bra när en äldre person blivit utskriven från sjukhuset och ska ha hemsjukvård. Enligt riktlinjerna för KLARA/ SVPL ska det ingå både omvårdnads- och medicinsk information. Vårdplanering sker antingen på sjukhus eller i hemmet. Vid vårdplaneringsmöten på sjukhus deltar sjukhuset, biståndsbedömare och ibland hemsjukvården. Primärvården deltar inte. Distriktsläkarna har ingen möjlighet att delta på vårdplaneringsmöten, men skulle kunna ersättas av distriktssköterska. Vårdplanering sker idag oftast i hemmet och då deltar biståndshandläggaren och vid enstaka tillfällen även primärvården. Vilka möjligheter och begränsningar till vård och omsorg finns? Möjligheter Om berörda vårdgivare ska kunna fullfölja sitt uppdrag måste förståelse för varandras verksamheter fungera på den lokala nivån. Brämaregårdens vårdcentral i Lundby har fast läkarmedverkan i såväl hemsjukvården som vid äldreboendena/korttidsboendena. Hembesök genomförs, både akuta och icke akuta, av läkare tillsammans med kommunens sjuksköterska. Vid behov gör mobil distriktssköterska från vårdcentralen en första bedömning i hemmet av de patienter som ännu inte är inskrivna i hemsjukvården. Vårdcentralen har avsatta rondtider varje vecka för kommunens sjuksköterskor. Läkare går då tillsammans med hemsjukvårdens sjuksköterskor igenom respektive patient. Detta har visat sig fungera mycket bra. Torslanda läkarhus i Västra Hisingen ser möjligheter till bättre vård för alla invånarna och att utföra sitt uppdrag för de patienter som kommer in på äldreboendet, om de kunde få dela ansvaret för patienterna på äldreboendet med den offentliga vårdcentralen. Idag fungerar det inte så, trots ett antal möten i samband med framtagande av närområdesplanen. Ett fåtal listade patienter på Torslanda läkarhus har hemsjukvård. Torslanda läkarhus har infört uppsökande verksamhet för äldre personer och planerar för närvarande för riktade förebyggande insatser av distriktssköterska och läkare. Selma läkarhus, Backa vårdcentral, Tuve vårdcentral och Kärra vårdcentral delar på ansvaret om äldreboendena/korttidsboende i Norra Hisingen. Selma läkarhus har ansvar för flera äldreboende och tills alldeles nyligen också ett större antal kortidsplatser i direkt anslutning till mottagningen, och har många läkartimmar avsatta per vecka för dessa patienter. Selma läkarhus har stora möjligheter till hembesök och försöker prioritera dessa. En sjuksköterska har särskilt ansvar för de äldre och har eget telefonnummer där både patienter och vårdgrannar kan nå henne direkt. Tuve vårdcentral har fast läkarmedverkan i hemsjukvården. Läkaren gör också hembesök både på äldreboendena och i det egna hemmet. Korttidsplatser saknas inom vårdcentralens geografiska ansvarsområde. Korttidsplatser finns numera i Backa och i Kärra. Tidigare fanns också tillgång till en trygghetsplats, en plats som den äldre kunde läggas in på vid behov en kort tid, utan biståndsbeslut. Tuve vårdcentral ligger i ett välavgränsat geografiskt område och de allra flesta som bor i detta område är listade på Tuve vårdcentral. Patienterna är kända sedan lång tid tillbaka och många av personalen har arbetat på vårdcentralen länge, vilket ger en god kontinuitet både för patienterna på vårdcentralen och för de boende på äldreboendena inom området. En mötesarena mellan läkare och sjuksköterskorna i kommunen är upparbetad och ronder görs på vårdcentralen där läkare och sjuk- 17 (29)

2013-05-29 sköterskorna i hemsjukvården möts och ronder görs på äldreboendena tillsammans med ansvariga sjuksköterskor. Seniorhälsan finns på alla offentliga vårdcentraler på Hisingen. För äldre, 65 år eller äldre, finns en särskild funktion i primärvården, Seniorhälsan. Det innebär att äldre erbjuds ett besök hos distriktssköterska med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar bland äldre personer. En personlig inbjudan skickas till var och en som fyller 65, 70, 75, 80, 81, 82 år etc. Begränsningar Helhetssyn kring invånarna/patienterna saknas, liksom inblick i hela vårdkedjan. Olika journalsystem försvårar. Huvudmännens ekonomi ses som begränsningar och att det ligger pengar i listningsförfarandet. Även lagstiftningen begränsar samverkan då huvudmännen styrs av olika lagar Socialtjänstlagen respektive Hälso- och sjukvårdslagen. Brämaregårdens vårdcentral anser att bristen på platser på äldreboendena är en begränsning. Det ska vara hemtjänst till varje pris. Biståndsbedömarna bedömer endast boendeform och det kan vara svårt utifrån den äldres behov av hjälp och trygghet. Kommunens omorganisation har inneburit att sjuksköterskan och övrig omsorgspersonal på äldreboendena har olika chefer och har delats upp i två organisationer. Torslanda läkarhus har inga listade patienter som bor på äldreboende. Patienterna som kommer in på äldreboende blir snabbt omlistade till Vårdcentralen Torslanda. Vårdcentralen Torslanda har ansvaret avseende läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården enligt Närområdesplanen i Västra Hisingen. Ett annat stort problem är att STläkarna på Torslanda läkarhus inte heller kommer in på äldreboendena. Selma läkarhus ser en begränsning i om patienten väljer att lista sig på Selma läkarhus, men inte bor i närområdet. De som vårdas på kortidsplats är svåra, då de ofta har en annan vårdcentral som egentligen har behandlingsansvar. Tuve vårdcentral ser en svårighet med att samverkansparterna har olika journalsystem. Vissa svårigheter upplevs när det gäller Lillhagsparkens äldreboende. Där bor många äldre som inte är kända av läkaren sedan tidigare. Omorganisationen inom kommunen har försvårat det dagliga arbetet. Sjuksköterskorna i hemsjukvården arbetar längre ifrån geografiskt, är heller inte kvar på boendena, utan kommer dit när besök hos de boende ska göras. Hur ser samverkan ut mellan vårdgivarna? Läkemedelsgenomgångar i samverkan mellan vårdcentralen och kommunens sjuksköterskor fungerar bra. Brämaregårdens vårdcentral har samordningsansvaret för läkarmedverkan på särskilda boenden enligt Närområdesplanen i Lundby. Omlistningar från privat vårdgivare till den offentliga vårdcentralen sker på äldreboendena, aldrig på korttidsboendena. Sjuksköterskan på äldreboendet informerar/rekommenderar anhöriga till att lista om den boende, om de vill att den läkaren som ansvarar för boendet ska vara patientansvarig. Läkarmedverkan fungerar väl i hemsjukvården. Samverkan har blivit mycket bättre på grund av kontinuitet med rondtider på vårdcentralen tillsammans med hemsjukvårdens sjuksköterskor. Läkarmedverkan på fasta tider och rond fungerar bra på äldreboendena. Utbildningsinsatser genomförs för att höja kompetensen hos hemsjukvårdspersonalen. 18 (29)

2013-05-29 Torslanda läkarhus ser ett stort problem ur samverkanssynpunkt då de inte har ett delat ansvar med den offentliga vårdcentralen om äldreboendena. Diskussioner har förts sedan 2009 med Vårdcentralen Torslanda om att samverka om patienterna på äldreboendena, i enlighet med uppdraget i Krav och Kvalitetsboken, men har inte fått gehör för detta. Selma läkarhus säger att det egentligen inte finns något upparbetat samarbete med andra vårdgivare, förutom med kommunen. Detta samarbete upplevs fungera bra, både vad gäller patienter i särskilt boende och de som bor hemma och har hemtjänst och hemsjukvård. Det är lätt att komma i kontakt med hemsjukvården. Ronder hos vårdtagare görs vid behov. Tuve vårdcentral har bra samarbete med sjuksköterskorna i hemsjukvården och på de särskilda boendena. När det gäller samverkan med kommunens företrädare i övrigt har samarbetet försämrats efter kommunens omorganisation. Avståndet till varandra är idag längre. Sjuksköterskorna inom hemsjukvården har god kompetens och genom de gemensamma förmiddagsronderna med doktorn en gång i veckan på vårdcentralen och boenderonder med sjuksköterskorna en gång per vecka fungerar samarbetet kring de äldre ändå bra. Vårdcentralen saknar samverkan med demensteamet som tidigare gjorde demensutredningar och samverkan med minnesmottagningen. Tuve vårdcentral har bra samverkan med Mötesplats Seniorhörnan, som är kommunens ansvar. Seniorhörnan ligger mitt emot vårdcentralen och har en förebyggande verksamhet med målet att skapa större trygghet och meningsfullhet i vardagen för personer äldre än 65 år. Distriktssköterskemottagningen finns i samma lokaler. NOSAM Brämaregårdens vårdcentral betonar att samverkan tar tid att etablera. Frågorna som lyfts i NOSAM Lundby är ofta av övergripande karaktär, mycket information och lite praktiska frågor. Samverkans- och samordningsproblematik är en evighetsfråga. Organisationsförändringar inom någon av parterna påverkar både samverkan och samordningsarbetet. Processledning för In- och utskrivningsklara förväntas bidra till bättre samordning. Torslanda läkarhus anser att samverkan i NOSAM Västra Hisingen sker på för hög nivå. Gruppen tar inte tag i och löser de problem som finns kring en god samverkan mellan de olika vårdgivarna inom området. Selma läkarhus tycker att samverkan i NOSAM Norra Hisingen i stort sett fungerar bra. Ibland är det svårt att sortera frågorna till rätt nivå. Som det är nu kanske befolkningen/ patienterna inte får ut så mycket mervärde av detta samarbetsorgan. Det vore bra om kommunen kunde vara ansvarig för NOSAM. Det finns utrymme för mer fokus på vissa frågor, vilka direkt kunde få en positiv effekt. Tuve vårdcentral tycker att NOSAM Norra Hisingen fungerar som en bra mötesplats mellan de fyra vårdcentralerna på Norra Hisingen och kommunen. Läkemedelsprojektet fungerar bra. Projektet in- och utskrivningsklara fungerar mindre bra i praktiken. Äldre som behöver komma till sjukhuset får i de allra flesta fall gå via akutmottagningen på SU. Hur fungerar ASIH? ASIH tycks fungera bra enligt vårdcentralerna. Läkarna kommer från SU och kommunen har ett uppdrag med speciellt utbildade sjuksköterskor. 19 (29)

2013-05-29 Finns behov av någon form av mellanvårdsform? Brämaregårdens vårdcentral anser att kommunen skulle kunna anpassa dagens äldreboende för dels äldre personer med vanliga åldersrelaterade problem som har behov av hjälp med de vanliga vardagssysslorna dels för de sjuka äldre med behov av mer medicinska insatser och omvårdnad. Torslanda läkarhus ser positivt på någon form av mellanvårdsform mellan sjukhusvård och det egna boendet, förutsatt att de får ett sådant uppdrag. Selma läkarhus tycker att det behövs någon form av mellanvård, men har svårt att uttala sig om hur en sådan mellanvård skulle dimensioneras. Tuve vårdcentral tycker att det vore önskvärt med någon form av mellanvård som bidrog till att patienten/boende kunde slippa att åka in till sjukhus, liknande de tidigare trygghetsplatserna, utan behov av biståndsbeslut. En annan form av mellanvårdsform kanske kunde vara ett utbyggt Komhem-team med läkarstöd i hemmet. SJUKHUSVÅRD Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Uppdragstagarna har träffat Karin Fröjd, chefläkare på SU och diskuterat frågeställningarna nedan. Karin Fröjd är också processansvarig på SU för De mest sjuka äldre. Hur ser vårdkedjan ut idag för äldre somatiskt sjuka vårdtagare på Hisingen? Strokevårdkedjan för Hisingspatienter har fungerat mycket bra framför allt tack vare att det finns/har funnits ett stroketeam på Hisingen. Stroketeamet har finansierats med statliga äldremedel. Stroketeamet har arbetat i samverkan mellan främst primärvård och kommun. KLARA/SVPL är ett klumpigt verktyg som medför dubbelarbete och SU upplever att mottagandet från primärvården inte är särskilt aktivt. Remiss till primärvården är säkrare om patientansvaret ska flyttas över till primärvården för uppföljning av medicinering, blodtryckskontroller med mera. Vårdcentralen, hos vilken patienten är listad, kallas alltid till aktuellt vårdplaneringsmöte, men deltar aldrig. PRIMUS-remiss (en remiss mellan sjuksköterskorna på SU och sjuksköterska i primärvården) håller på att breddinföras och har fungerat bra på SU/Östra sjukhuset. Varje äldre patient borde ha en fast vårdkontakt i primärvården, vilket är primärvårdens ansvar i enlighet med regionens handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i VGR, men så fungerar det inte idag. Samordningsansvaret för de mest sjuka äldre måste ligga i primärvården tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård, förutom för ett mindre antal äldre med svåra sjukdomar t ex tumörsjukdom. Deras vård bör samordnas av en fast vårdkontakt på sjukhuset. SUs satsningar för utveckling av vårdkedjan är följande: äldrekoordinator har införts på SU dagtid, som dels skörhetsscreenar äldre patienter och ser till att de övervakas på lämpligt sätt på akutmottagningen, och ser till att information överförs till kommun och primärvård för patienter som inte läggs in. Dessa koordinatorer utgör främst en koppling mellan sjukhuset och biståndsbedömarna i kommunen samt äldresjuksköterskor i primärvården. Dessutom ska de lämna information till patientansvarig sjuksköterska i särskilda boenden eller hemsjukvård för patienter som inte läggs in. Medicinsk information t ex akutanteckningar skickas vid behov till läkare i primärvården. Det är inte ovanligt att äldre personer skickas in till sjukhuset av personal inom äldreomsorgen eller av anhöriga för att få en vårdplanering gjord, trots att den skulle kunna ha 20 (29)

2013-05-29 gjorts i hemmet innan situationen blev så kritisk. Äldre patienter skickas ofta in till sjukhuset med otillräcklig information om orsak till akutbesöket, vilket försvårar handläggningen. Ett bättre alternativ borde vara att Inskrivningsklar patient, dvs att läkare på boende eller i primärvård gjort en bedömning av patientens tillstånd och efter kontakt med sjukhusläkare, kan läggas in direkt på avdelning. Direktinläggningar på sjukhus omfattar inskrivningsklar patient, men utnyttjas mycket sällan av primärvården. Åldersstigen, innebär att om patienten är äldre, och inte direkt behöver jourläkarens bedömning, kan patienten få komma direkt till en avdelning, utan att först vänta på akutmottagningen, förutsatt att det inte råder platsbrist på avsedd vårdavdelning. Hjärnvägen och Rädda hjärnan innebär att vissa patienter med stroke körs direkt till vårdavdelning, vilket sker med cirka var fjärde patient. Vidare kan patienter med höftfrakturer köras direkt till röntgen och därifrån till vårdavdelning. Följande insatser görs på SU för att förbättra utskrivningen: Patienten ska vara så välinformerad som möjligt om sin sjukdom och vad som väntar när hon/han kommer hem (eget boende eller äldreboende). En läkemedelsberättelse ges till patienten. Remiss skickas till vårdcentralen för t ex uppföljning av medicinering. En epikris (medicinsk information) skickas till vårdcentralen. PRIMUS-remiss skickas till ansvariga sjuksköterskor för dem som inte ska vårdplaneras. Webbkollen-enkät används, viket innebär att sjukvårdspersonal ringer upp patienten inom ca 48 timmar för uppföljning. Vidareutveckling pågår av understödd hemrehabilitering för strokepatienter. Vilka begränsningar till vård och omsorg finns? Vem ska sjukhuset ha dialog med, vårdgivare på chefsnivå eller på lägre nivå, svårt att hitta de rätta kanalerna. SU är ett stort sjukhus med komplex verksamhet, vilket i sig försvårar vårdsamverkan på lokal nivå. Hur fungerar ASIH? ASIH fungerar bra, men tar idag emot färre patienter än vid starten. ASIH borde ha möjligheter att ta emot fler patienter. Hur ser samverkan ut mellan vårdgivarna? LGS / Temagrupp Äldre Enligt Karin Fröjd för diskussionerna i temagruppen dels på en övergripande nivå dels på en mer konkret nivå. Men det blir NOSAM-grupperna lokalt som i sin tur ska genomföra det temagruppen gemensamt kommer fram till. Eftersom SU inte deltar i NOSAM finns risk att sjukhusperspektivet glöms bort. Hur ser utbudet ut av mellanvårdsformer eller liknande för denna målgrupp? De tidigare geriatriska vårdavdelningarna inom sjukhuset, som är nedlagda, kunde kanske ses som någon form av mellanvård jämfört med de vårdavdelningar inom medicin som finns idag på SU. Omvårdnadsavdelning har diskuterats på SU, med en annan personalbemanning än övriga vårdavdelningar, men finns inte idag. Finns behov av någon form av mellanvårdsform? Behov finns kanske av någon mellanvårdsform t ex ett team i hemmet för avancerad hemsjukvård (ej palliativ vård). Mobila team i hemmet bör bemannas av läkare i primärvården, men de bör ha goda kanaler till sjukhusläkare. Önskvärt är att distriktsläkare skulle 21 (29)

2013-05-29 fungera som en spindel i nätet när det gäller vården av sjuka äldre och avsätta tid för hembesök i större utsträckning än vad som sker idag. Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus har ett områdesansvar för invånare i Kärra-Rödbo på Hisingen. Uppdragstagarna har träffat Björn Hamborg, chefläkare på Kungälvs sjukhus och diskuterat frågeställningarna nedan. Hur ser vårdkedjan ut idag för äldre somatiskt sjuka vårdtagare i Kärra-Rödbo? Vårdkedjan för invånare i Kärra Rödbo och som söker vård på Kungälvs sjukhus består idag dels av vårdplanering mellan sjukhus och kommun när patienten skrivs ut från sjukhuset dels genom KLARA/SVPL. KLARA/SVPL fungerar bra, läkarna på geriatriken skriver i KLARA, så där finns medicinsk information till den vårdcentral där patienten är listad. Hur ser samverkan ut mellan vårdgivarna? Läkare från Kärra vårdcentral deltar i SKOTA-möten. SKOTA är en samverkan mellan läkare på sjukhuset och vårdcentralerna inom sjukhusets betjäningsområde. Kungälvs sjukhus deltar inte i NOSAM Norra Hisingen. Tidigare när HISAM (Hisingssamverkan) fanns deltog sjukhuset aktivt i den lokala samverkan med representanter från geriatriken. Finns behov av någon form av mellanvårdsform? Behov finns kanske för de äldre personer som är sjuka, men då måste det först klargöras vad som menas med mellanvårdsform. Är det någon form av vårdavdelning eller hemsjukvårdsteam? Chefläkaren anser att det vore fel att bygga upp någon ny vårdnivå. Det bästa vore att se till att läkare i primärvården oftare gör hembesök i den äldres egna boende/ särskilt boende, vilket ger en trygghet för de äldre. MELLANVÅRDSFORMER I ANDRA DELAR AV LANDET och i FYRBODAL Mellanvård kan vara en verksamhet eller vårdform som kan variera utifrån överenskommelser eller avtal mellan berörda huvudmän (landstinget och kommunen). Nedan ges några exempel på samverkan mellan landsting och kommun kring sjuka äldre. I Fyrbodal finns olika samverkansprojekt mellan regionen och kommunerna, t ex: Samverkande sjukvård som är ett projekt, i vilket primärvården, länssjukvården, ambulansen och sjukvårdsrådgivningen 1177 har ett avtalsreglerat samarbete med kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Mellerud. Optimal vårdprocess för äldre med stort vårdbehov omfattar den verksamhet och arbete som utförs i Fyrbodal för att skapa ett bättre liv för sjuka äldre. Denna verksamhet omfattar hela vårdkedjan och bedrivs i samverkan mellan kommuner, primärvård och länssjukvård. I Uddevalla finns ett Mobilt team, mobil läkare och en äldresjuksköterska som genomför gemensamma hembesök. NU-sjukvården har utvecklat ett vårdkoncept som kallas för MÄVA, vilket står för medicinsk äldrevårdsavdelning. Det mobila teamet har ett väl fungerande samarbete med MÄVA. På MÄVA arbetar många personalgrupper tillsammans, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och apotekare. Primärvården och kommunernas hemsjukvård ingår i vårdkedjan. 22 (29)

2013-05-29 I Uppsala pågår ett arbete med att skapa en ny vårdnivå, mellanvård, i samverkan mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Bakgrunden är att gruppen äldre väntas öka under de närmaste åren samtidigt som sjukvårdsutvecklingen går mot färre slutenvårdsplatser och mer specialiserad vård med korta vårdtider. För att klara av att möta utvecklingen behöver nya vårdformer skapas och en utredning tillsattes. Utredningen, som har gjorts i samarbete mellan landstinget och Uppsala kommun, föreslår att en mellanvårdsavdelning med cirka 30 platser bör inrättas i Uppsala år 2014. Avsikten med mellanvårdsplatserna är att de ska utgöra en vårdnivå mellan kommunal omsorg och sjukhusvård. I Uppsala finns även en hemvårdsenhet och ett mobilt hembesöksteam. Hemvårdsenheten är en läkarresurs för äldre personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet. Mobila doktorn har i projektform utvidgats till ett mobilt hembesöksteam med läkare och sjuksköterska som dagtid gör hembesök i ordinärt boende hos sjuka med kommunala insatser. I Östhammar finns en närvårdsenhet med 18 vårdplatser. Närvårdsenheten drivs av Östhammars kommun i samverkan med Landstinget i Uppsala Län och samfinansieras av dessa två parter. Enheten bemannas av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkartjänsten är organisatoriskt knuten till primärvården och övrig personal har sin anställning vid Östhammars kommun. I Örebro län pågår ett projekt ViSam - Vårdplanering och Informationsöverföring i en Samlad Modell, Samordnad individuell plan SIP. Hilma samverkan kring vårdkedjan utgör grund för försöksverksamheten ViSam. Allt fler äldre har idag möjlighet att bo kvar hemma eller på ett boende i kommunens regi. För att åstadkomma en trygg och säker vård och omsorg krävs en genomtänkt och samordnad vårdplanering där de olika huvudmännen är delaktiga. Syftet med projektet är att skapa kontinuitet och sammanhang i vårdoch omsorgskedjan där patient/brukare och närstående är delaktiga och övergångarna mellan huvudmännen inte ska märkas. Kommunerna i Örebro län ska tillsammans med Örebro läns landsting öka samverkan med fokus på att skapa en länsövergripande modell för vårdplanering och informationsöverföring. NÄTVERK I ANDRA DELAR AV LANDET Nedan presenteras tre nätverk i Sverige med patientens behov av vård i centrum Hilma i Örebro län, Ester i Jönköpings län och Linnea i Kronobergs län. De två första nätverken har funnit länge och övergått från projektform till ordinarie verksamhet. Linnea i Kronoberg är ett av SKLs 19 projekt för Mest sjuka äldre. HILMA I ÖREBRO LÄN - Samverkan runt vårdkedjan för äldre HILMA står för Hälsa och helhetssyn, Information, Lära och logistik, Medarbetare, Allas delaktighet och ansvar. "Hilma ska få den vård hon behöver när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den." "Hilma" är ett begrepp för en av vårdens vanligaste patienter, nämligen den äldre med många olika sjukdomar. Ofta måste Hilma ha kontakt med flera vårdgivare samtidigt. Ansvaret för vård och omsorg för de äldre delas mellan kommun, landstingets primärvård och slutenvård. Detta ställer stora krav på samarbete och god information och kommunikation. För att förbättra för de äldre i deras kontakt med sjukhus, primärvård och kommunen samverkar Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ), primärvården och kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Askersund och Lekeberg runt vårdkedjan för äldre. 23 (29)

2013-05-29 2004 startade samverkansprojektet Hilma. Projektet stod för ett nytt sätt att arbeta och att nå varandra: Att sätta patientens bästa i fokus, inte bara en gång utan om och om igen. De starkaste bevekelsegrunderna för att komplettera den befintliga tjänstemannasamverkan med Hilmaprojektet var att arbetet utgår från patienten, från verksamheten samt från processen och allas ansvar för denna. I maj 2007 avslutades Hilma som projekt och gick över till att finnas som en gränsöverskridande samverkansform i ordinarie verksamhet. Arbetet bedrivs utifrån en handlingsplan och ett stort antal Hilma-ambassadörer har utbildats. Arbetsgruppen arbetar för att uppnå en gränsöverskridande samverkan så att Hilmas vårdkedja, speciellt över organisationsgränser, underlättas och säkras. Samverkan utgår från processtänkande och med brukarens/patientens perspektiv. Hilma-arbetet tar sin grund i frågeställningen Vad skapar värde för patienten/brukaren? Resultatet i vårdvardagen visar att: Informationsöverföringen har förbättrats via s.k. kliniska portaler. Vårdplaneringsteam är igång. Rehabiliteringsarbetet har lyfts. Medicinsk bedömning följs upp via checklista. Översyn av läkemedelskedjan är initierad. Med tydlig patientfokusering minimeras hot och revirstrider, vilket öppnar upp för nästa steg i vårdkedjan. Hilma projektet visar att det går att förändra och samarbetsklimatet över gränserna är bättre. Det handlar om attityder i vården, att se varandra, att skapa en gemensam plattform och värdegrund. ESTHER I LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Esther nätverket är ett samarbete mellan kommunerna, primärvården och slutenvården på Höglandet och Ydre i Östergötland för att utveckla samverkan i vården. Esther startade som ett projekt 1997. En handlingsplan tas fram årligen sedan 1997. Nätverket arbetar för att göra Esthers dag så bra som möjligt. I nätverket finns Esther-coacher som stöd i utvecklingsarbetet. Som samarbetspartners har nätverket senior- och patientorganisationer. Esther är en person som har behov av vård och omsorg av flera vårdgivare. Esther träffar många personer inom vård och omsorg. Alla dessa personer behöver koordinera sina insatser och samverka över organisationsgränser för att säkerställa en sammanhållen vård tillsammans med Esther. Vision är att Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. För att Esthernätverket ska vara hållbart krävs det att många är engagerade och bär nätverket. Därför har Esthercoacher införts i vården. Coacherna har fått en unik Esthercoachutbildning, där coachrollen är att stödja (coacha) pågående utvecklingsarbete och underlätta så det som händer på enheten sker i Esthers anda. Idag finns drygt 100 coacher inom kommun och landsting. Coacherna ska stödja utvecklingen av tvärprofessionalism och kultur för hållbar utveckling av bästa möjliga service och vård. 24 (29)

2013-05-29 LINNEA I KRONOBERG Gränslöst samarbete för de mest sjuka äldre Linnea är Kronobergs välkända symbol för en äldre person med stort behov av vård och omsorg. För att få det dagliga livet att fungera för Linnea krävs en god planering och samordning, dels från Linnea själv och hennes närstående dels från omsorgs- och vårdgivarna. Linnea träffar många professioner från landstinget och från kommunen. Projektet handlar om att förbättra samordningen av vård och omsorg för de mest sjuka äldre i Kronoberg, ett omhändertagande där varken verksamhetsgränser eller huvudmannaskap är ett hinder. Målet är att identifiera vilka personer som tillhör gruppen mest sjuka äldre, förbättra omhändertagandet med Linnea i fokus och skapa mångprofessionella team som består av personal från landsting och kommun samt länka samman pågående projekt med samordning för Linnea. Samordning för Linnea ska byggas upp under tre år för att sedan vara Kronobergs permanenta arbetssätt. Här har lokala team en viktig uppgift. De lokala teamen har ett samordningsansvar och i uppgift att skapa hållbara strukturer och rutiner. Det är också de lokala teamens uppgift att identifiera Linnea och se till att hon eller han får den hjälp och samordning de har behov av. Här krävs dialog mellan landstingets verksamheter och den kommunala vård och omsorgen. Dialogen underlättas genom att båda aktörerna finns representerade i det lokala teamet. Till sin hjälp har de lokala teamen två projektledare på vardera en halvtidstjänst. Projektledarnas uppgift är att sudda ut gränserna och bana vägen för de lokala teamens arbete. Projektledare har det operativa ansvaret för projektet. En projektledningsgrupp stödjer projektledarna i sitt arbete och fungerar som bollplank. En styrgrupp är ytterst ansvarig för projektet och fattar övergripande beslut om till exempel projektplan, genomförandeplan, ekonomi, kommunikation, förankring och uppföljning. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Utmaning vård- och omsorg för äldre Befolkningen på Hisingen, i åldrarna 65 år och äldre, kommer att öka de kommande åren och kanske framför allt de kommande decennierna. I samtal med vård- och omsorgsgivarna, region och kommun, framhålls att samhället står inför en mycket stor utmaning, att kunna ge vård- och omsorg till sjuka äldre invånare även i framtiden. Detta talar för att det behövs gränsöverskridande gemensamma långsiktiga insatser för en sammanhållen vård och omsorg för äldre sjuka personer på Hisingen. Sammanhållen vård och omsorg Utredningen har kommit fram till att för att kunna skapa en sammanhållen vård och omsorg för sjuka äldre personer är samverkan och samordning mellan kommun, primärvård och sjukhus helt avgörande och krävs i samtliga delar, processer och övergångar. Utredningen har tagit sin utgångspunkt dels i nationella underlag kring Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre dels i Västra Götalandsregionens handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland, med fokus på de mest sjuka äldre. Utredarna anser att innehållet i dessa dokument är ytterst relevant för alla somatiskt sjuka äldre på Hisingen. Det övergripande målet är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan 25 (29)

2013-05-29 eller vilka vårdbehov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård samverkar runt de sjuka äldre. Detta visar de goda samverkansexempel på som presenteras i denna rapport. Det finns ytterligare två viktiga verktyg för att skapa trygghet, kontinuitet och en behovs- och situationsanpassad vård och omsorg. Dessa verktyg är individuell vårdplan och fast vårdkontakt. Utmaningen för region och kommun är att tillsammans och var för sig bidra till en sammanhållen vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. Utredarna anser att det gemensamma arbetet för sjuka äldre på Hisingen behöver utvecklas i enlighet med ovan. Kartläggning För att kunna kartlägga hur äldre sjuka patienter omhändertas idag på Hisingen har utredarna träffat kommunrepresentanter, representanter för offentlig och privat primärvård och chefläkare på sjukhus och diskuterat frågeställningarna nedan. Hur ser vårdkedjan ut idag för äldre somatiskt sjuka vårdtagare på Hisingen? Med vårdkedjan menas kopplingen mellan sjukhus, primärvård, kommun. En bild som framkommit är att det saknas ett helhetsperspektiv för att hela vårdkedjan ska fungera sjukhus, primärvård, kommun. Delar i kedjan fungerar bra, speciellt mellan primärvård och kommun, vad gäller arbetet kopplat till äldreboenden och hemsjukvård. Flera av vårdcentralerna påtalar att vårdkedjan mellan sjukhuset och primärvården fungerar otillfredsställande och behöver förbättras. Detta gäller t ex in- och utskrivningsklara patienter för att säkra upp att den sjuka äldre personen får den vård hon/han behöver och för att undvika att patienten åker in till sjukhuset i onödan, men även att patienten får möjlighet att komma direkt till avdelning utan att behöva ligga många timmar på akuten som är vanligt förekommande idag. Utredningen kommer fram till att vård- och omsorgsgivarna gemensamt bör arbeta för att utveckla hela vårdkedjan. Dessutom ska varje sjuk äldre person få en fast vårdkontakt i primärvården och för de mest sjuka äldre även en fast läkarkontakt. Vidare rekommenderas en satsning på multidisciplinära team i hemmet hos de mest sjuka äldre där äldreomsorgen, hemsjukvården och primärvården (läkarmedverkan) samverkar. Detta utöver det redan etablerade och välfungerande ASIH-teamet (Avancerad vård i hemmet) som är ett palliativt team och för vilket SU ansvarar för läkarmedverkan. Vårdplaneringen vid utskrivning från sjukhus skulle kunna förbättras avsevärt. Idag deltar inte primärvården vid vårdplanering på sjukhuset, trots att primärvården kallas och sjukhuset deltar inte vid vårdplanering i hemmet. Förslag har framförts från kommunen att det vore bra om en äldresjuksköterska/distriktssköterska från den vårdcentral där patienten är listad kunde delta vid vårdplaneringsmötena, vilket utredningen stöder. KLARA/SVPL fungerar som ett betalningssystem mellan regionen och kommun. Omvårdnadsinformation finns, men den medicinska informationen är ofullständig, vilket försvårar för primärvården när de ska ta över det medicinska ansvaret från sjukhuset för en patient. Enligt riktlinjerna ska båda delarna ingå. Även denna del i kedjan behöver förbättras. Hur ser samverkan ut mellan vårdgivarna? Utredningen konstater att viljan till samverkan är avgörande för ett framgångsrikt arbete. Samarbetet mellan vårdcentralerna och kommunen avseende läkarmedverkan i hemsjuk- 26 (29)

2013-05-29 vården och på äldreboendena fungerar bra inom de flesta områden. I Torslanda finns inte denna samverkan på grund av att Torslanda läkarhus inte fått möjlighet att dela ansvaret för läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården, trots riktlinjerna i Krav- och kvalitetsboken. Generellt kan sägas att samverkan utöver läkarmedverkan i hemsjukvård och på äldreboendena har försämrats de senaste åren. Primärvården lyfter fram att kommunens omorganisation till större områden försvårar samverkan och kommunen anser att omorganisationen inom primärvård också har påverkat samverkan negativt. HISAMsamverkan saknas av flera. Flera vårdgivare framhåller att NOSAM-arbetet börjar fungera bra, men grupperna har haft svårt att hitta frågor på rätt nivå. Det framhålls att det finns utvecklingspotential för att få mer kraft i samverkansarbetet och som i sin tur ger avtryck i det praktiska arbetet ute i verksamheterna och ger ett mervärde för vårdtagaren. Övergripande frågor hör till LGS/ temagrupp Äldre. Utredningen vill här lyfta fram de olika nätverken från andra delar i landet som presenteras i rapporten som goda exempel på lokalt samverkansarbete med mervärde för den äldre personen huvudmännen är till för. Alla tre nätverken har personer anställda med ansvar att driva processerna. Utredarna konstaterar att det skulle behövas någon/några personer som är drivande i respektive område på Hisingen. Lokala team med representanter från de tre aktörerna, kommun, primärvård, sjukhus, kan också vara en framgångsfaktor. Vilka möjligheter och begränsningar till vård och omsorg finns? Primärvården lyfter fram att det föreligger brist på äldreboenden. Kommunen bedömer att äldreomsorgen fungerar bra i stadsdelarna på Hisingen och har god tillgång till den vård och omsorg som de äldre har behov av. Antalet platser på äldreboenden är anpassat efter andelen äldre med behov av äldreboende, men är också delvis kopplat till rådande ekonomi. Hemtjänsten, med sina olika stödinsatser möjliggör för många äldre att bo kvar hemma trots svåra sjukdomar. En viktig faktor för att kunna bo kvar hemma är att känna sig trygg. Ibland kan bristen på kontinuitet inom hemtjänsten bidra till upplevelsen av att inte vara trygg. Flera av vårdcentralerna har fast läkarmedverkan i såväl hemsjukvården som vid äldreboendena/korttidsboendena, vilket är en trygghet för vårdtagaren. Hembesök görs, både akuta och icke akuta, av läkare tillsammans med kommunens sjuksköterska. Mobil distriktssköterska kan göra en första bedömning i hemmet av de patienter som ännu inte är inskrivna i hemsjukvården. Utredarna tycker att denna funktion borde finnas i alla områden. Om berörda vårdgivare ska kunna fullfölja sitt uppdrag måste förståelse för varandras verksamheter fungera på den lokala nivån. Ett exempel på detta är att det inte ser likadant ut i de olika närområdesgrupperna, när det gäller fördelningen mellan ansvaret för läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården, för de offentliga vårdcentralerna och de privata trots att båda driftsformerna har samma uppdrag. På Norra Hisingen delar privata och offentliga vårdcentraler på ansvaret för läkarmedverkan i hemsjukvården och i äldreboendena och där fungerar detta bra, vilket enligt utredarna skulle kunna fungera även i de andra stadsdelarna. Ett annat problem som framkommit vid samtal med vårdgivarna är att omlistning sker av patienter mellan vårdcentralerna i flera områden. Om en person kommer till ett boende och är listad vid en privat vårdcentral rekommenderas personen och anhöriga ofta att den äldre bör lista om sig till den offentliga vårdcentralen, som enligt närområdesplanen har ansvaret 27 (29)

2013-05-29 för läkarmedverkan på boendena och i hemsjukvården. Stadsdelarnas ledningar har tydligt klargjort att personalen vid boendena inte får rekommendera var den boende ska lista sig. Korttidsplatserna har minskat inom kommunen, delvis på grund av ekonomiska skäl, men också för att kommunen gör bedömningen att träning och återanpassning för äldre görs bäst i hemmiljön. Korttidsplatser finns inom alla tre stadsdelarna. Enligt sektorscheferna är tillgången till korttidsplatser god och kan utökas vid behov. Finns behov av någon mellanvårdsform på Hisingen? Det finns ingen enhetlig definition av vad mellanvårdsformer innebär. I vissa fall innebär mellanvårdsform en vårdavdelning på sjukhus med annan inriktning än övriga vårdavdelningar. Kommunen är i dessa fall en samarbetspart. Sektorscheferna för äldreomsorgen är tveksamma till denna vårdform, liksom båda sjukhuschefläkarna utredarna har talat med. Det ses som en återgång till långvård och det arbetssätt som lämnades för många år sedan. Bygg inte upp någon ny vårdnivå är budskapet från dem! Kommunen har idag kompetens och möjlighet att ta hand om svårt sjuka personer i hemmet, men resurser måste då följa med patienten. Synpunkter som framkommit från flera tillfrågade är att det vore önskvärt med någon form av mellanvård för de mest sjuka äldre med ett stort sjukvårdsbehov. En sådan mellanvårdsform skulle kunna utgöras av ett mobilt team med särskilt uppdrag, uppbyggt på ASIH-erfarenheter, men omfatta sjukvård i hemmet för de mest sjuka äldre, då ej palliativ vård. Detta mobila team skulle kanske kunna vara ett utbyggt Komhem-team med läkarstöd från primärvården. Ett mobilt team i hemmet bör bemannas av läkare i primärvården med goda kanaler till sjukhusläkare. För att kunna skapa mobila team i hemmet fordras en samfinansiering mellan region och kommun. Ett första steg, som utredarna stödjer, vore att se till att läkarna i primärvården oftare gör hembesök i den sjuka äldre personens egna boende/särskilt boende, vilket ger en trygghet för de äldre. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Följande åtgärder föreslås för att förbättra omhändertagandet av somatiskt sjuka äldre på Hisingen o o o o o Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens äldreomsorg. Vid revidering av Krav- och Kvalitetsboken, ställ krav på att primärvården ska delta vid vårdplaneringstillfällen. Se till att primärvårdens läkare oftare gör hembesök hos äldre i eget boende och på särskilda boende. Utveckla NOSAM-grupperna till liknande nätverk som Hilma i Örebro, Ester i Jönköpings län eller Linnea i Kronobergs län. Etablera mobila team i hemmen för de mest sjuka äldre, liknande ASIH men ej palliativ vård, i samverkan mellan regionen och stadsdelarna på Hisingen. 28 (29)

2013-05-29 STATISTIK Bilaga Äldreomsorg i Lundby Hur stor andel av äldre över 65 år har stöd och hjälp i äldreomsorgen? Hemtjänst (exklusive dem med endast trygghetslarm): 669 personer (10,3 %) Hemsjukvård (i ordinärt boende): 234 personer (3,6 %) Äldreboende: 305 personer (5,0 %) ASIH: 9 (0,1%) Statistik hämtat per 2013-03-31 Totalt antal äldre Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende ASIH 6 498 669 234 305 9 Andel 10,3% 3,6 % 5,0 % 0,1 % Äldreomsorg i Västra Hisingen Hur stor andel av äldre över 65 år har stöd och hjälp i äldreomsorgen? Hemtjänst: 728 personer (10,3 %) Hemsjukvård (i ordinärt boende): 266 personer (3,8 %) Äldreboende: 298 personer (4,2 %) ASIH: 23 personer (0,3 %) Statistik hämtat per 2013-03-31 Totalt antal äldre Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende ASIH 7 089 728 266 298 23 Andel 10,3% 3,8 % 4,2 % 0,3 % Äldreomsorg i Norra Hisingen Hur stor andel av äldre över 65 år har stöd och hjälp i äldreomsorgen? Hemtjänst: 1 305 (14,6%) Hemsjukvård: 407 (4,6%) Äldreboende: 362 personer (4,2 %) ASIH: 15 personer (1,7%) Statistik hämtat per 2013-03-31 Totalt antal äldre Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende ASIH 8919 1 305 407 362 15 Andel 14,6% 4,6% 4,2% 1,7% 29 (29)

Dnr HSN11-111-2012 Sofia Hedenlund Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg 2013-05-29 Uppföljning av rehabiliteringsgarantin år 2012, hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Rehabiliteringsgarantin nationellt Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 årligen tecknat en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin. Genom överenskommelsen tilldelas landstingen ekonomiska medel i syfte att förstärka utbudet av rehabilitering för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR 1 alternativt MMR 2) 1, medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. För verksamhetsåret 2012 avsatte regeringen 1 mdr för rehabiliteringsgarantin. Ersättningen till landstingen är prestationsbaserad och utfallet beror på den produktion av KBT, IPT och MMR som respektive landsting rapporterar in till staten. Reglerna för landstingens inrapportering ändrades i den nationella överenskommelsen för år 2012. Enbart avslutade behandlingsserier fick nu rapporteras, mot tidigare även påbörjade. De behandlingsserier som påbörjats år 2011hade inrapporterats då och kunde därmed inte rapporteras när de avslutades år 2012. Till följd av detta uppstod ett glapp för år 2012, då all produktion inte kunde rapporteras in. Detta försvårar jämförelser mellan åren, då rapporteringen inte skett utifrån samma förutsättningar. Rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutar årligen om inriktningen för rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen. HSU beslutar också i vilken omfattning hälso- och sjukvårdsnämnderna ska tilldelas medel för detta. År 2012 erhöll Västra Götalandsregionen totalt 149 mnkr ur rehabiliteringsgarantin, vilket var 99 procent av den möjliga tilldelningen. Vårdgivarna i Västra Götalandsregionen inrapporterade 8641 behandlingsserier KBT/IPT verksamhetsåret 2012. Detta är en kraftig minskning jämfört med år 2011, då 14 719 behandlingsserier rapporterades. Förutom de förändrade reglerna kring inrapportering, beror minskningen också på att kraven i de regionala riktlinjerna för rehabiliteringsgarantin skärptes år 2012. Resultatet blev att ett antal KBT-/IPT-behandlingar inte registrerades och 1 Med MMR 1 och MMR 2 avses graden av specialisering hos det behandlande teamet samt komplexiteten i patientens sjukdomstillstånd. 1(3)

rapporterades som gällande rehabiliteringsgarantin. Västra Götalandsregionen tillhör dock ett av de landsting i Sverige som tillhandahåller flest behandlingsserier KBT/IPT per invånare. Vårdgivarna i Västra Götalandsregionen rapporterade sammanlagt 1224 behandlingsserier MMR. Detta är en ökning jämfört med år 2011 med nio procent. Regionen är därmed ett av endast fyra landsting som ökade sin produktion av MMR år 2012. För övriga landsting minskade inrapporteringen. För verksamhetsåret 2012 beslutade HSU att arbetet med multimodal rehabilitering skulle fortsätta utvecklas i Västra Götalandsregionen. Då infördes möjligheten för vårdgivarna inom VG Primärvård att driva MMR-team på vårdcentral. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ålades att hantera och finansiera denna åtgärd genom medlen erhålla ur rehabiliteringsgarantin. Åtgärden resulterade i att det år 2012 fanns 72 MMR 1-team och 15 MMR 2-team i Västra Götalandsregionen, och bidrog till att öka produktionen av MMR i regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 ekonomiskt utfall och genomförda insatser Av utfallet till Västra Götalandsregionen på 149 mnkr för år 2012, tilldelades de tolv hälsooch sjukvårdsnämnderna 100 mnkr. Medlen fördelades mellan nämnderna i enlighet med resursfördelningsmodellen och utfallet för hälso- och sjukvårdsnämnden blev 8,4 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 hade kostnader för verksamhetsåret 2012 motsvarande den tilldelning som resursfördelningsmodellen renderade. Smart Rehab Team, Primärvårdsrehab Hisingen (Närhälsan): Smart Rehab Team består av arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator samt respektive patientansvarig läkare. Teamet arbetar över hela nämndområdet och samarbetar med såväl offentliga som privata vårdgivare. Samverkan sker med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänst och arbetsgivare i de fall detta finns. Behandlingen sker i grupp och individuellt. Om det finns behov av arbetsplatsbesök så genomför teamet detta. Teamet mottog år 2012 totalt 71 remisser, majoriteten från offentliga vårdcentraler. Skillnaden mot tidigare år är att remisserna kommer från fler vårdgivare. Av de mottagna remisserna var 31 patienter aktuella för att genomgå rehabilitering hos teamet. De flesta av remisserna var inte aktuella för teamet på grund av att patienten inte omfattades av rehabiliteringsgarantin. Ett problem som vårdgivaren lyfter är att patientens försörjningssituation under rehabiliteringen ofta är oklar. Det skapar oro och patienten har då svårt att tillgodogöra sig rehabiliteringen. Teamet arbetar därför aktivt på tidiga kontakter med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att kunna säkerställa försörjningen under rehabiliteringstiden. Teamets medlemmar arbetar med en större utvärdering av rehabiliteringen som beräknas vara klar under år 2013. Generellt utvecklingsbidrag år 2012 Generellt utvecklingsbidrag innebär att de vårdenheter som rapporterar in avslutade behandlingsserier KBT/IPT och/eller MMR erhåller ekonomisk ersättning i omfattningen 1000 kr per behandlingsserie. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är ålagda av HSU att administrera och betala ut ersättningen till vårdgivarna. 2(3)

Vårdgivarna inom hälso- och sjukvårdsnämndens område inrapporterade under verksamhetsåret 2012 sammanlagt 920 behandlingsserier KBT/IPT och 32 behandlingsserier MMR. Både antalet inrapporterade behandlingsserier KBT/IPT och antalet inrapporterade behandlingsserier MMR minskade något jämfört med år 2011. Därmed utbetalades generellt utvecklingsbidrag i omfattningen 952 tkr till vårdgivare lokaliserade inom hälso- och sjukvårdsnämndens område. MMR-team inom VG Primärvård Vårdgivarna inom VG Primärvård fick under år 2012 möjligheten att ansöka om ackreditering för att driva multimodala rehabiliteringsteam på vårdcentral. Inom hälso- och sjukvårdsnämnd 11:s område ansökte inga vårdcentraler om ackreditering. Detta beror på att vårdcentralerna använde sig av Smart Rehab Team som arbetar för hela Hisingen. 3(3)

RAPPORT Dnr HSN4-109-2012 SU-team 2013-05-27 Dnr HSN5-178-2012 Dnr HSN7-108-2012 Dnr HSN11-108-2012 Dnr HSN12-122-2012 UPPFÖLJNING av överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Våren 2013

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 För verksamhetsåren 2013-2014 träffades en överenskommelse om sjukhusvård (VÖK) mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Överenskommelsen ska följas upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och redovisning ska göras för hälso- och sjukvårdsnämnderna löpande under året. Denna rapport omfattar uppföljningen för första kvartalet 2013. Rapporten följer den struktur som finns i den beslutade uppföljningsplanen. Ekonomiskt utfall Hälso- och sjukvårdsnämndernas ersättning till SU för perioden januari till mars är 2 509 646 tkr vilket är periodens maximala ersättning från nämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. För perioden har ännu inte någon utbetalning gjorts avseende målrelaterad ersättning. Samverkan Vård av barn i livet slutskede SU har i uppdrag att utveckla, implementera och följa upp rutiner kring vård av barn i livets slutskede. Sjukhuset har i samverkan med Göteborgs Stad och Habilitering och Hälsa gjort en genomlysning av hur vården fungerar. Slutsatsen är att samarbetet och ansvarsfördelningen mellan parterna är väl fungerande. Gruppen har också konstaterat att behov av gemensamma rutiner inte finns då varje patientfall uppvisar ett mycket varierande behov i kombination med att berörd vård- och omsorgspersonal uppvisar en flexibilitet och anpassning till varje patient. Gruppen konstaterar dock att det finns ett behov av gemensamma utbildningstillfällen och forum där erfarenheter kan delas. Gruppen har dokumenterat sina slutsatser i ett gemensamt dokument. Frågan har också behandlats i LGS, gruppen barn- och unga. Uppdraget är föremål för en fortsatt uppföljning under 2014. Tidig understödd hemgång vid stroke Hälso- och sjukvårdsavdelningen och regionens sjukhus har tidigare tagit fram en gemensam uppföljningsrapport avseende effekter och erfarenheter av ägaruppdraget tidig understödd hemgång för strokepatienter. Uppföljningsrapporten reviderades i januari månad 2013. Strokeenheterna beskrev en kvalitetshöjning av strokevården och såg understödd hemgång som ett komplement till övrig strokerehabilitering. Resultaten i rapporten visade ett tryggare omhändertagande, ökade möjligheter att identifiera dolda funktionsnedsättningar, optimerad rehabilitering i hemmiljön, förbättrad samordning av insatser och en kvalitetssäkrare vårdkedja. Det fanns dock inte några säkra effektiviseringsvinster med arbetssättet. Ägaruppdraget inom strokesjukvården hade full finansiering under år 1 och därefter under år 2 (t.o.m. aug 2013) halv finansiering. Sjukhusledningen har beslutat att SU fortsätter med verksamheten under hela 2013. Barn med fetma Obesitasenheten inom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus (DSBUS) arbetar med förebyggande åtgärder inom området barnfetma. Obesitasenheten inom DSBUS är drivande när det gäller det förebyggande åtgärder för barnfetma. Därifrån leds arbetet med det beslutsstöd som finns inom VGR. SU har tillsammans med andra vårdaktörer i vårdkedjan utarbetat tydliga anvisningar om hur berörda vårdgivare ska fånga barn som är i riskzonen för obesitas. I beslutsstödet finns också 2 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 utbildningsmaterial. Enheten ordnar terminsvisa regiondagar kring obesitas som riktar sig till barnmottagningar, vårdcentraler, skolhälsovård mfl. Under hösten 2013 kommer en särskild riktad regiondag genomföras med temat Vad gör man inom BVC och öppen vård med barn i riskzonen?. Utöver regiondagar har företrädare för Obesitasenheten förläsningar ute i regionen. Enheten stöttar också mindre mottagningar med studiebesök och nätverksmöten kring barn i riskzonen. Två av läkarna på Obesitasenheter deltar i olika projekt för att ytterligare öka kunskapen om barnfetma. Området är föremål för uppföljning av under 2014. Säkerställd samverkan primärvård, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri Namngivna personer från SU deltar i samverkan. Angereds Närsjukhus (ANS) Ett gemensamt arbete genomförs under 2013 där ANS, SU och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli deltar. Syftet är att utreda förutsättningarna för överföring av vårdområden till ANS från SU. Överföring av vårdvolymer har skett under två års tid gällande Kardiologi och andningsorganen. Inom diabetesvården sker det en samverkan mellan sjukhusen. Smittskyddsläkare från ANS och SU har träffats för att diskutera TB- vårdens utveckling i nordost och hur den kan koordineras med SU:s uppdrag. Förutsättningarna för att överföra BUP Gamlestaden till ANS är planerad att utredas i samverkan med SU för att sedan rapporteras till HSN i årsredovisningen 2013. Läns-, region- och rikssjukvård Vårdvolymer Prestationsredovisningen per mars är i flera avseenden osäker på grund av tekniska problem i samband med uppdateringar av patientadministrativa- och faktureringssystem. Utfallet är snarare en kvalificerad bedömning av läget per mars. Utförd vård för regionens invånare beräknas till 50 000 sammanvägda prestationer vilket är något färre än motsvarande period föregående år. Kvalitetsindikatorer och måltal. Regionen har fastställt kvalitetsindikatorer som ska följas under 2013. Av överenskommelsens bilaga 7 framgår det urval av kvalitetsindikatorer som ska följas upp och avrapporteras under 2013. Utöver regionala indikatorer sker en uppföljning av fyra lokalt fastställda. Uppföljning sker två gånger under året; vår och höst. För flertalet indikatorer är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär att SU ska upprätta, genomföra och följa upp handlingsplaner. En indikator (nr 37) ersätts endast om SU har uppnått måltalet. Vid tiden för denna rapport pågår fortfarande arbetet med att värdera det underlag som SU lämnar avseende vårens utfall och handlingsplaner för kvalitetsarbetet. Nedan redovisas rapporterat utfall för våren 2013, samt helt för år 2011 och 2012 tillsammans med fastställt måltal i vårdöverenskommelsen. Utdrag ur inkomna handlingsplaner från SU presenteras när de kan ge en bild av hur sjukhuset planerar fortsatt kvalietsarbete. Indikatorernas numrering 3 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 refererar till bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) i VÖK 2013-2014. I nämnda bilaga 7 finns en detaljerad beskrivning av varje indikator. Graferna nedan visar utfallet, markeringen i stapeln för 2012 års utfall avser fastställt måltal 2013. Diabetesvård Nr Indikator Måltal 1 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker 16,5% (< 52). 2 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker 76,0% (<73) 3 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för blodtryck 45,0% 4 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för kolesterol. 46,0% 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Behandlingsmål inom området diabetes. Utfall 2011 -- 2013-1 jämfört med måltal enligt VÖK 2013-2014 (%). Blodsocker <52 Blodsocker <73 Blodtryck Kolesterolvärde 2011 2012 2013-1 Måltal 2013 Inom området diabetes redovisas ett utfall som för tre indikatorer överstiger uppsatt måltal. För den indikator (Nr 2) vars värde inte når upp till måltalet har sjukhuset redovisat en handlingsplan för det fortsatta kvalitetsarbetet. Hjärtsjukvård (hjärtinfarkt) Nr Indikator Måltal 5 Andel patienter med akut hjärtinfarkt som har behandlats med reperfusion 85,0% (återställt blodflödet i kranskärlet). 6 Andel behandlade med lipidsänkare (läkemedel mot höga blodfetter). 95,0% 7 Andel utförda kranskärlsröntgen hos patienter som har indikation för sådan 80,0% undersökning. 8 Andel som behandlats med läkemedel som motverkar blodproppsbildning. 90,0% 9 Andel behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt (läkemedel som motverkar högt blodtryck). 90,0% 4 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Behandlingsmål inom området hjärtsjukvård. Utfall 2011 -- 2013-1 jämfört med måltal enligt VÖK 2013-2014 (%). 10.0 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 2011 2012 2013-1 Måltal 2013 1.0 0.0 Reperfusion Lipidsänkare Kranskärlsrtg LM blodpropp LM mot högt blodtryck Inom området hjärtsjukvård redovisas utfall som för samtliga indikatorer motsvarar eller överstiger uppsatt måltal. Sjukhuset har redovisat en handlingsplan för det fortsatta kvalitetsarbetet. Njursjukvård Nr Indikator Måltal 10 Andel i hemodialys med säker access till blodbanan (AV-fistel eller AV-graft). 67,0% 11 Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål för blodtryck. 46,0% 12 Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. 82,0% 13 Andel patienter som får dialys i hemmet. 30,0% Behandlingsmål inom området njursjukvård Utfall 2011 -- 2013-1 jämfört med måltal enligt VÖK 2013-2014 (%). 10.0 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 2011 2012 2013-1 Måltal 2013 1.0 0.0 Säker access till blodbanan Mål för blodtryck Mål för dialysdos Mål för dialys i hemmet 5 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU når inte uppställda måltal för de fyra indikatorer som ingår i området njursjukvård. Så var också fallet när det gällde 2012. Det kan dock konstateras att trenden för det första kvartalet 2013 är ett något bättre än utfallet för 2012, men att SU inte når upp den nivån SU nådde 2011, förutom för indikator 10: En säker tillgång till blodbanan, där en succesiv förbättring noteras. Inom Njurmedicin har det bildats en arbetsgrupp med syftet att etablera en standardiserad predialytisk process i syfte att erbjuda en jämlik och god vård och att förmå fler patienter att välja dialys i hemmet och SU har anställt en njursviktskoordinator för att främja processen. Däremot har SU inte i sin handlingsplan inkluderat att nå det överenskomna målet för dialysdos för njursjukvården. Ortopedi Nr Indikator 14 Andel av patienter med höftfraktur som har opererats inom 24 timmar. 15 Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Riks-Höft. 16 Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 14 62,0% 66,0% 56,0% 75 % 15 92,0% 96,0% 96,0% 95 % 16 2,1% 2,4% 2,5% < 3 % Andelen patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar har försämrats. Den handlingsplan som rapporterades med anledning av utfall senhösten 2012 har således inte gett den effekt som förväntats, och trots möjlighet till direktinläggning på geriatrikavdelning på dagtid har resultaten försämrats under delår 1. Strokevård Nr Indikator Måltal 17 Täckningsgrad nationellt kvalitetsregister Riks-Stroke. 85,0% 18 Blodtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer. 56,0% 19 Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet. 90,0% 20 Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling (proppupplösande behandling). 11,0% 6 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Utfallet för första kvartalet 2013 visar att täckningsgraden för registrering i nationellt kvalitetsregister har sjunkit. En hög täckningsgrad i registreringen är en förutsättning för att kunna värdera resultaten ur registret, varför detta är mycket viktigt att få belyst. På SU bedrivs ett granskningsarbete för att utreda skälet till att registreringen har sjunkit under 2013. Försämringen återfinns på SU/S, medan SU/M och SU/Ö når uppsatt mål. Sjukhusets egna mål är att registrering ska ha skett inom en månad efter utskrivning och att > 90 % av all indata ska vara rätt. Kirurgi Nr Indikator 21 Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 21 74,0% 77,0% 85,0% 70% Öron-, näsa- och halsvård Nr Indikator 24 Andel operationer som registrerats i Svenskt ÖNH-register a. Septumplastik b. Tonsellektomi 25 Väntetid från remissankomst till behandlingsbeslut vid elakartad tumör Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 24a 95,0% 92,0% 92,0% 95,0% 24b 85,0% 85,0% 85,0% 90,0% 25 38 dgr 37 dgr 37 dgr 35 dgr 7 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU når inte upp till måltalen för täckningsgrad i ÖNH registret, men har redovisat en handlingsplan för att öka denna. Bland annat genom visualisering av resultaten med nyckeltal från alla kvalitetsregister som göra det möjligt för alla medarbetare att följa upp egna resultat varje månad/kvartal. SU når inte ner till måltalet för väntan för patienter med välgrundad misstanke om cancer inom ÖNH. I handlingsplanen beskriver SU bland annat genomförd processkartläggning och översyn av tumörkonferensen, infört två fasta mottagningar per vecka för dessa patienter. SU:s egna mål är att ingen patient ska behöva vänta längre än sju dagar till sitt första besök. Översyn av operationsplaneringen pågår i syfte att förkorta ledtiderna. Reumatologi Nr Indikator 26 Antal patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 26 81 95 100 112/100000 inv. Andelen patienter som erhåller biologiska läkemedel vid RA har ökat, men måltalet är inte nått. I sin handlingsplan beskriver SU såväl tänkbara orsaker som åtgärder för att nå uppsatt mål. De åtgärder som beskrivs är bl a att öka täckningsgraden och utbilda personal när det gäller registrering i nationella registret SRQ (Svenskt Reumatologiskt kvalitetsregister), tidigarelagd behandling, framtagande av en regional vårdprocess för RA. SU pekar också på att fler reumatologer behöver utbildas. Gynekologi Nr Indikator 27 Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning 28 Andel av utförda operationer där livmodern tagits bort på grund av benign sjukdom som registrerats i Svenska Gyn-op registret. 29 Andel operationer för livmoderframfall som registrerats i Svenska Gynop-registret För indikator 27 redovisas ett försämrat värde jämfört med 2012. Värdet 2013 för kvartal 1 6,1 % jämfört med 5,3 % för 2012. Måltalet är 5,7 %. SU når inte ner till måltalet för allvarliga underlivsbristningar som avser de förlossningar där man kan förvänta ha en ökad sådan risk. Man har redovisat en handlingsplan för att minska denna bland annat genom förenkling av medarbetarnas åtkomst till resultaten som göra det möjligt för alla medarbetare att följa upp sina egna resultat varje månad/kvartal. Åtgärder för att förbättra vården genom ökad medvetenhet, registrering och utbildning bland annat genom träning i simulator, men också kollegial rådgivning och bedömning. De indikatorer som mäter registrering i kvalitetsregister har ett utfall som med god marginal överstiger måltalet; 100% att jämföra med 95% och 95% att jämföra med 75%. 8 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Psykiatri Nr Indikator Måltal 2013 30 Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, Vuxenpsykiatri och Barn och Ungdomspsykiatri 96 % Indikator 30: Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen för Vuxenpsykiatri och BUP. SU har inte redovisat något samlat värde för indikatorn, varje mottagning/enhet inom vuxenpsykiatri har redovisas separat. Vuxenpsykiatri: Endast en mottagning, Affektiva 1 uppnår (98 %) de t fastställda måltalet. Resterande mottagningar har utfall som varierar mellan 90 % och 95 %. När det gäller den slutna vården är det endast Beroendeenheten (99 %) som når uppsatt mål. Resterande enheter har ett utfall som varierar mellan 83 % och 85 %. 30a) Måltalet inom vuxenpsykiatri för indikator 30, bedöms inte vara uppfyllt. 30b) Inom Barn och Ungdomspsykiatri är målet om 96 % för andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen uppfyllt. Sammanvägning av målen för både barn och ungdomspsykiatri tillsammans med vuxenpsykiatri som ingår i överenskommelsen har inte rapporterats 31 Andel patienter med skriftlig vårdplan inom Vuxenpsykiatri och Barn- och Ungdomspsykiatri 31a) Vuxenpsykiatri: Utfallet för indikator 31 som mäter andelen patienter med skriftlig vårdplan, visar att den slutna vården (78 %) når uppsatt måltal medan öppenvården (37 %) har ett utfall som understiger måltalet. 31b) Inom Barn och Ungdomspsykiatri når SU inte upp till måltalet om 50 %, utan når enbart 39 %. Måltalet för indikator 31 har ej uppnåtts. 32 Indikator 32: Andel patienter med angivet GAF-värde inom Barn och Ungdomspsykiatri där måltalet är 65 %, har ytterligare förbättrats sedan 2012 och uppnår målet med stor marginal. Ögon Nr Indikator 33 Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi. Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 33 20,7 % 21,6 % 23,0 % 20 % 9 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU uppfattar att patienter med bättre synskärpa har i högre utsträckning remitterats till andra kliniker för att säkra garantin om behandling inom rimlig tid, medan SU:s egen verksamhet tar emot de patienter som har svårare problem. För att veta om detta antagande är riktigt behövs underlag som kan belysa detta, vilket inte är redovisat. Däremot finns en strategi för att förbättra produktionsplaneringen och att granska svårighetsgraden vid inremittering. Intensivvård Nr Indikator 39 Andel patienter som oplanerat har skrivits in på samma intensivvårdsavdelning. inom 72 timmar Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 39 1,9% 2,3% 2,5% 3,1% Trenden visar en icke önskvärd ökning, men resultatet ligger ändå på låga nivåer och måltalet hålls. En utbyggnad av IVA platser pågår och borde få effekt på denna trend. Läkemedel Nr Indikator 40 Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre. 41 Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker Redovisat utfall: Nr 2011 2012 2013-1 Måltal 40 55,5% 58,2% 59,7% 55,0% 41 59,2% 59,3% 58,3% 55,0% Hälsofrämjande och förebyggande Nr Indikator 42 Andel enheter/kliniker som använder AUDIT 43 Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 44 Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 45 Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 46 Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation 10 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU arbetar som ett hälsofrämjande sjukhus. Fokusområden i det hälsofrämjande arbetet är: rökfritt sjukhus, införandet av hälsofrämjande metoder i vården såsom, fysisk aktivitet på recept (FaR), tobaksanamnes, rökstopp i samband med operation, AUDIT för att identifiera ett riskbruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor, föreläsningar för allmänheten, konferenser, kampanjer och uppmärksamhetsveckor. I överenskommelsen med SU finns fem kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till hälsofrämjande/förebyggande insatser. SU har lämnat handlingsplaner som beskriver det arbete som pågår inom området. I SU:s utvecklingsarbete skall det hälsofrämjande uppdraget ingå. Detta avspeglas i sex kvalitetsindikatorer (42-46) inom området hälsofrämjande och förebyggande sjukvård. Audit. AUDIT är ett kort screeningformulär för att hälso- och sjukvårdspersonal snabbt och enkelt ska identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. SU arbetar enligt en sjukhusövergripande rutin för AUDIT för att tidigt identifiera problematiska alkoholvanor och åtgärder. Det innebär till exempel att AUDIT införs i den somatiska vården och att AUDIT integreras i vårdprocessen för missbruk och beroende. Ett arbete pågår för att identifiera var i vårdprocessen respektive verksamhet bör erbjuda patienter att lämna AUDIT för att sedan återkoppla och erbjuda patienten åtgärd. Åtgärder är planerade att kunna dokumenteras på ett enhetligt sätt fr o m vecka 21. Under hösten 2013 kommer flera enheter att arbeta systematiskt med AUDIT. Inrapportering av andel enheter/kliniker som använder AUDIT är ett led i en utveckling av en indikator för att på ett systematiskt tillvägagångssätt minska alkoholrelaterade skador. Beskrivningen av relevanta enheter för AUDIT kunde inte redovisas 2012, trots SU:s tidigare information om utvecklingsarbetets fortskridande. För första delåret 2013 har det fortfarande inte presenterats något underlag. Dokumenterad fysisk aktivitetsnivå. Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå har inte rapporterats av SU och utfall för indikatorn saknas. SU beskriver att för patienter med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt dokumenteras aktivitetsnivå i aktuella kvalitetsregister. Ett exempel är Nationella Diabetsregistret där fysisk aktivitetsnivå dokumenteras för 98 procent av patienterna. Fysisk aktivitet på recept (FaR). SU arbetar med FaR sedan hösten 2010. Målet är att FaR ska användas systematiskt som metod för de patienter som är behov av fysisk aktivitet som en del i behandling, för att förebygga ohälsa eller för en ökad livskvalitet. Utvalda enheter på Drottnings Silvias Barnsjukhus använder metoden som komplement till annan behandling. Merparten av vårdenheterna på SU har utbildats i metoden och arbetet med att införa FaR som rutin pågår. Antal recept ökar kontinuerligt. Under första kvartalet 2013 skrivs 233 recept. Utfall för indikatorn saknas. Tobaksanamnes. SU har idag inte något enhetligt sätt att dokumentera tobaksanamnes. Det pågår dock ett arbete för att möjliggöra uttag av dokumentation och SU räknar med att kunna leverera utfall för indikatorn under hösten 2013. Utfall för indikatorn saknas. 11 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Rökstopp inför operation. Samtliga opererande verksamheter har varit delaktiga i att ta fram sjukhusövergripande rutin för Rökstopp i samband med operation. Lokala tillägg utformas för att stödja respektive enhet i arbetet. Varje enhet har en kontaktperson. Nu pågår ett arbete med att följa upp att rutinen efterlevs. För hösten 2013 bedömer vi att andelen opererande enheter som arbetar efter lokalt anpassad rutin skall kunna redovisas. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Nr Indikator 34 Andel patienter där tid till triage <10 min vid besök på akutmottagning 35 Andel patienter där till läkare <1 timma vid besök på akutmottagning 36 Andel patienter där total genomloppstid <4 timmar vid besök på akutmottagning Tid till triage. Målet för tid till triage är att 90% av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 minuter. Utfallet för mars 2013 var 57%. 90 % av patienterna bedömdes inom 48 minuter. Tid till läkare. Målet är att 90% av patienterna ska träffa en läkare inom 60 minuter. Utfallet för mars var 35%. Total genomloppstid. Målet är att 90% av patienterna som vid inledande triagering bedömts ha störst behov av omhändertagande ska ha en total genomloppstid av högst 4 timmar. Utfallet för mars är 58%. SU konstaterar i sin redovisning av akutsjukvården att uppfyllelsen av ledtidsmålen fortfarande är låg varför en fortsatt gemensam strategisk satsning är angelägen. Det pågår aktiviteter för att förbättra ledtiderna. Några exempel är: På flera områden har rutiner utvecklats så att patienter som inte behöver akutmottagningens resurser kan komma direkt till vårdavdelning. Inom SU finns 12 etablerade så kallade snabbspår som gör det möjligt för patienter att komma direkt till en vårdavdelning. Ett exempel är direktstyrning av ambulans, som ökar. Aktiv hälsostyrning och mångbesökarprojekt som innebär att mångbesökares egentliga behov identifieras. Äldrekoordinatorer på akutmottagningarna är sjuksköterskor som omgående ska identifiera äldres omvårdnadsbehov. Utöver ovanstående redovisar SU flera aktiviteter som syftar till förbättringar av ledtider till akutmottagningarna, några exempel är: Förbättringsarbete gällande triageringen Gemensam utbildningsinsats med ambulans- och akutverksamheten. 12 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU:s handlingsplan lyfter fram vikten av väl fungerande vårdkedjor. Det finns många pågående förbättringsprojekt på SU:s akutmottagningar. Sjukhuset arbetar nu med att hitta gemensamma arbetssätt inom alla SU:s akutmottagningar, ett arbete som fokuserar på 5 delmoment beroende på akutmottagningens specifika förbättringsbehov. Inflöde - bemötande av patienter Arbetssätt på akutmottagningen kompetens, definierade processer Mångsökare identifiera egentligt behov, förebygga akutbesök genom andra fast kontakter Lab och röntgen på standardiserad indikation. Avflöde från akutmottagningen definiera övergång av ansvar till vårdavdelning. En analys kommer göras av vårdbeläggningen för att skapa underlag för jämförelser mellan avdelningar och akutmottagningar. Patientfokuserad vård Nr Indikator Patientenkät barn och ungdomssjukvård bemötande delaktighet Denna indikator redovisas i delår 2. Säker hälso- och sjukvård Nr Indikator 37 Vårdrelaterade infektioner Utfall 7,9 %. Måltal 8 % Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Nr Indikator a Diabetes. Andel diabetespatienter rapporterade till nationella diabetesregistret (NDR). b. Intensivvård. Andel vårdtillfällen inom intensivvård som registrerats i Sv Intensivvårdsregister (SIR). Andelen diabetespatienter som rapporteras till NDR uppgår till 100%. Rapportering till SIR sker till 100%. Målvärdet för respektive indikator är 95%. Det finns inte någon ersättning kopplad till denna indikator. Rikssjukvård Transplantationssjukvård SU har ansvaret för regionens donationsenhet som har i uppdrag att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed antal tillgängliga organ för transplantation. Sjukhuset har 13 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 också ett regionalt uppdrag att utföra transplantationer som överstiger en överenskommen basvolym. Sammanställningen nedan visar det totala antalet organtransplantationer som har genomförts under första kvartalet 2013 fördelat per organ jämfört med basvolymen för helt år 2013 och utfall 2012. Ekonomiska konsekvenser av den särskilda ersättningsmodellen regleras i samband med årsredovisningen. Organ Basuppdrag 2013 (antal) Utfört 2013 kv 1(antal) Utfört 2012 Kv 1 (antal) Hjärta 12 6 3 Lunga 12 1 4 Njure 80 12 18 Lever 27 7 9 Flerorgan 3 0 3 Summa 134 26 37 Källa: SU Länssjukvård Specialistpsykiatri SU har inbjudit ledamöterna i HSN 4, 5, 7, 11 och 12 till seminarium i september för dialog och information inom området psykiatri. Överföring av slutenvård barn och unga i Ale kommun från NU till SU Uppdraget att erbjuda vård för barn- och ungdomar boende i Ale kommun som har behov av sluten psykiatrisk vård har överförts från NU- sjukvården till SU. Pågående behandlingar avbryts inte, vilket innebär att patienter inte överförs från NU- sjukvården till SU. Volymen motsvarar 100 vårddagar och SU har tillförts 0,9 mkr för uppdraget. Förlossningssjukvård I nedanstående tabell visas utfallet första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period 2012. 2013 2012 Kv 1 Prognos Plan tal Kv 1 Helt år Antal förlossningar 2 532 10 200 9 790 2 556 10 128 Källa: SU 14 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Hälsoundersökningar med mammografi SU ansvarar för hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor i Askim och Mölndals kommun. I nedanstående tabell visas utfallet för första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period 2012. 2013 2012 Kv. 1 Kv 1 Antal undersökningar 3 160 1 654 Andel undersökta av kallade 81% 82% Andel kallade inom fastställd tidsinttervall 100% 100% Andel som har fått svar inom fastställd svarstid 95% 97% (2 veckor) Källa: SU PTSD (Posttraumatiskt stresssyndrom) Som ett första steg planeras en översyn gällande förutsättningarna att samla resurser från psykiatrin till en PTSD verksamhet och att det sker inom SU:s nuvarande ekonomiska ramar. Det skulle innebära geografisk placering på ANS med fortsatt huvudmannaskap på SU. Steg två är att HSNK efter eventuella förändringar av PTSD verksamheten kan påbörja en värdering av möjligheten att lokalisera Kris- och traumaenheten till de nordöstra stadsdelarna. Särskilda insatser Neuropsykiatriska utredningar och behandlingar En tilläggsöverenskommelse med SU tecknades under slutet av 2012 avseende en tidsbegränsad satsning där barn- och ungdomspsykiatrin tillförs resurser. Insatsen finansieras genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. Sjukhusets åtagande innebär att arbeta för att få ner de köer som bildats för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. En första uppföljning gjordes i februari 2013 då insatsen pågått i tre månader. Uppföljningen visade att BUP kunnat öka antalet behandlingar och klarat hålla vårdgarantin. Ett mer omfattande uppföljningstillfälle kommer genomföras i februari 2014. IVA utökat antal vårdplatser Under 2013 och 2014 ska SU utöka antalet vårdplatser inom intensivvården. Följande utökningar planeras inför 2013. Område Antal platser Utfört Neonatal 5 platser Startar i september enligt plan Barn 2 platser Vuxna 3 platser Genomfört enligt plan Källa: SU 15 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Tillgänglighet Vårdgarantin Den nationella vårdgarantin har följande kravnivåer och gränsvärden: Besök: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på ett förstabesök ska ha väntat högst 90 dagar, räknat från det datum då vårdbegäran initierades. Måluppfyllelsen var 84 procent per den sista mars vilket är en försämring jämfört med motsvarande period 2012 (92 procent). Inom flera verksamheter har sjukhuset arbetat för att minska väntetiderna till förstabesök genom utökade mottagningstider. Det görs även försök att anpassa mottagningens kapacitet efter det varierande inflödet av accepterade remisser. Behandling: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på behandling ska ha väntat högst 90 dagar på behandlingsstart, räknat från det datum då begäran om behandling initierades. Måluppfyllelsen var 76 procent i mars 2013 vilket är ett par procentenheter lägre jämfört med motsvarande period förra året. För att öka tillgängligheten till operation/behandling deltar allt fler verksamhetsområden i fastställd process för produktionsplanering. Omfattningen av dagkirurgi har ökat och återkommande revision av planeringslistorna genomförs inom SU. Externa leverantörer anlitades i enlighet med regiongemensamma rutiner och fastställd volym, för att öka tillgängligheten. SU:s måluppfyllelse för regionalt beslutade gränsvärden för mars. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för besök på SU var sista mars 100 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på besök, var på SU 94 procent den sista mars. Antal vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var på SU 96 procent den sista mars. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på behandling var på SU 100 procent den sista mars. Andelen vuxna vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatriskutredning är för SU 100 procent den sista mars. 16 (17)

Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Strålbehandlingsverksamhet SU har det medicinska ledningsansvaret för strålterapi i regionen. Verksamheten bedrivs vid två utbudspunkter; Göteborg och Borås. Uppföljning sker av väntetider. Sammantaget har 25% (983 behandlingsserier) av det totala uppdraget utförts under första kvartalet 2013. Under perioden har totalt för SU och SÄS andelen kurativa (botande) behandlingar varit 54 procent och andelen palliativa (smärtlindrande i livets slutskede) varit 45 procent 1. Behandlingarna delas upp i tre prioritetsgrader. För varje grupp finns en angiven tid för väntetid för behandling. Prioritet Väntetid SU SÄS Prioritet 1 7 dagar 100% 100% Prioritet 2 14 dagar 94% 100% Prioritet 3 60 dagar 99% 100% Källa: SU 1 För en procent saknas angiven intention. 17 (17)

Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen Mandatperioden 2010-2014 Antagna vid regionfullmäktige 16 april 2013, 56

Till dig som är förtroendevald i Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige antog 1998 arvodesbestämmelser för förtroendevalda. Därefter har delar av bestämmelserna ändrats flera gånger. Den senaste sammanfattningen av gällande regler är från 16 mars och 14-15 juni 2010 antagna vid Regionfullmäktige. Denna folder innehåller en redogörelse för de olika ersättningar som du som förtroendevald är berättigad till från och med 16 april 2013. Vidare redovisas förteckning över uppdrag, rätt till årsarvode i procent av grundarvodet och antal ledamöter med ersättare samt särskilda bestämmelser för regionråd/oppositionsråd. Informationen i denna folder finns även tillgänglig på regionens hemsida www.vgregion.se/polwebb. För Västra Götalandsregionens arvodesberedning 27 februari 2013 Birgitta Johansson Ordförande Staffan Cronholm Vice Ordförande 1

Tillämpningsområde 1 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen som avses i 4 kap kommunallagen (KL) (SFS 1991:900). Med förtroendevalda menas: - ledamöter och ersättare i regionfullmäktige, fullmäktigeberedningar, nämnder, styrelser, revisorer och deras ersättare Bestämmelser gäller även: - ledamöter i beredningsgrupper och intressentsammansatta organ som utsetts i enlighet med regionens regler samt de som i övrigt är valda av regionen och som inte får ersättning på annat sätt - efter beslut av respektive bolagsstämma för uppdrag som styrelseledamot och lekmannarevisor eller suppleant för dessa i aktiebolag som är hel- eller delägda av regionen - för uppdrag i stiftelse när regionen ska besluta om arvoden Bestämmelserna angående de ekonomiska förmånerna återfinns i KL 4 kap 12-15 Tolkning 2 Arvodesberedningen ansvarar för tolkningar och tillämpningsanvisningar samt gör mindre ändringar och tillägg avseende dessa bestämmelser. Föreskrifter om arvodesberedningens arbetsformer vid fullgörandet av dessa beslutsfunktioner finns i Arbetsordning för Västra Götalandsregionen. Vid beslut i sådana ärenden gäller i tillämpliga delar kommunallagens bestämmelser om nämnder. Årsarvode 3 Årsarvode utgår till innehavare av uppdrag enligt bilaga 2 med angivna belopp och utbetalas månadsvis. Årsarvode, dagarvode och förlorad arbetsinkomst för en förtroendevald kan per kalenderår sammanlagt inte överstiga 100 % av grundarvodet för regionråd/oppositionsråd/oppositionsråd. Förtroendevald ansvarar själv för bevakning av detta. Parti som är representerat i regionfullmäktige och som inte tilldelats regionråd/oppositionsrådspost får ersättning till gruppledare motsvarande 50 % av årsarvodet för regionråd/oppositionsråd/oppositionsråd. Årsarvode utgår från den dag som anges i regionfullmäktiges beslut eller från den dag då valet gjordes. För uppdrag i bolag utgår arvode för den tid som uppdraget gäller. 2

Årsarvodet är avsett ersätta förtroendevald för de arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget. Arbetsuppgifter som anses ingå och täcks av årsarvodet är bland annat: Inläsning av handlingar Kontakter med allmänhet och press Rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete. Samråd och kontakter med förvaltningsledningen, besök på förvaltningar för information Samråd och kontakter med andra ordföranden i frågor som berör nämndens/styrelsens frågor Representera nämnden/styrelsen vid invigningar, gratifikationsfestligheter, avtackningar, premiärer och motsvarande Genomgång och beredning av ärenden med sekreteraren, föredragande eller annan anställd i anledning av sammanträde, förrättning eller dylikt Fatta beslut i ärenden som nämnden delegerat, påskrift av handling eller liknande Avstämning med företrädare för partiet/partigrupper Frånvaro 4 Om förtroendevald, som har rätt att få årsarvode, avgår under löpande mandatperiod ska arvodet fördelas mellan den avgående och efterträdaren i förhållande till den tid dessa haft sitt uppdrag. Om förtroendevald, som har årsarvode, under en sammanhängande tid som överstiger två månader, inte kan fullgöra sitt uppdrag av annan orsak än sjukdom, ska löneavdrag göras för tid över två månader. Avdraget ska motsvara så stor del den förtroendevalde avstår från sitt förtroendeuppdrag. I sådana fall ska motsvarande ersättning gå till den förtroendevaldes ersättare. För förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40 %) tillämpas sjuklönelagens regler, dag 1 karensdag, dag 2-14 utgår 80 % av arvodet och dag 15 90 utgår 10 % av arvodet, därefter inget arvode. Från och med dag 15 svarar försäkringskassan för sjukpenning enligt gällande lagstiftning. Det är samma regler för anställd personal. För förtroendevald med uppdrag mindre än 40 % utgår årsarvodet oförminskat i två månader. Därefter svarar försäkringskassan för sjukpenning ca 80 % av arvodet. Förtroendevald som är arbetsoförmögen och inte kan utföra sitt uppdrag ska anmäla detta första dagen till försäkringskassan och löneservice eller till sin nämnd/styrelse. 3

Dagarvode 5 Förtroendevald får dagarvode med 2,5 % av grundarvode för regionråd/oppositionsråd/oppositionsråd. För sammanträde eller förrättning som uppgår till högst fyra timmar inklusive restid utgår halvt dagarvode. Dagarvode utgår för: sammanträde med organ den förtroendevalde tillhör om det förs protokoll eller likvärdiga anteckningar förrättning när en särskild inbjudan/kallelse finns förrättning om beslut är taget i nämnden eller av nämnden utsedd beslutsdelegat Överläggningar, avstämningar med företrädare för andra nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen och med externa organisationer och myndigheter Oppositionsmöte/partigruppsmöte i anslutning till sammanträde. Dagarvodets storlek bestäms i detta fall av den yttre gränsen för resa, partigruppmöte, sammanträdestid Varje parti får årligen ett anslag för gruppmöten mm. Inom ramen för detta kan dagarvode utbetalas men varje parti beslutar själv om hur och när dagarvodena kan användas. Sammanträde för justering av regionfullmäktiges protokoll Ersättare i regionfullmäktige: Detta gäller för en ersättare per parti och valkrets. Har partiet fler än 4 ersättare per valkrets utgår dagarvode för ytterligare en inte tjänstgörande ersättare per varje påbörjat fyrtal ledamöter i varje valkrets Kontaktdagar: Regionfullmäktiges ledamöter och obligatoriskt inkallade ersättare har rätt till motsvarande 6 kontaktdagar/år. Ersättning för dessa dagar är dagarvode eller förlorad arbetsinkomst om inkomsten överstiger dagarvodet. Dagarna har till syfte att stärka befolkningsföreträdarrollen och kan användas t.ex. för studiebesök eller andra sammankomster inom Västra Götaland. Dessa medel inom regionfullmäktiges särskilda budgetanslag kan endast användas till detta syfte. Den som inte utnyttjar möjligheten kan överlåta dagarna till partigruppens övriga ersättare efter samråd med gruppledare För närvaro i konferens, VGR-dagar, bolagsdag, temadag, informationsmöte, kursverksamhet, studiebesök, seminarium eller motsvarande utgår halvt dagarvode då mötet inte är ett beslutsforum. Vanligtvis ställs inte krav på att handlingar ska läsas in. Om förberedelser krävs kan helt dagarvode vara motiverat. Vid kurser och konferenser gäller alltid att respektive nämnd/styrelse ska ha beslutat om deltagande. Detta gäller även vid konferenser i utlandet. Vid flerdagskonferenser utgår halvt dagarvode per dag. Ersättning kan utgå för förlorad arbetsinkomst, reseersättning och traktamente. Förtroendevald som behöver resdag, för att delta i sammanträde påföljande dag, får inget dagarvode för resdagen. Endast ett heldagsarvode kan utgå per dag. 4

Förlorad arbetsinkomst 6 Förtroendevald som tagit tjänstledigt för att fullgöra förtroendeuppdrag för Västra Götalandsregionen har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt nedanstående bestämmelser. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40 %). Grunden för rätten till ersättning är att den förtroendevalde faktiskt har förlorat arbetsinkomst. En förtroendevald som är helt ledig från sin tjänst och därmed inte får någon lön från sin arbetsgivare har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, för tid då man är ledig. Det samma gäller för en förtroendevald som tagit partiell och generell tjänstledighet. Ersättning utgår inte för tid för inläsning av handlingar enligt KL 11. Den förtroendevalde är skyldig att vid anmodan styrka förlusten till behörig instans. Kan den förtroendevalde inte styrka den förlorade arbetsinkomsten, på så sätt som Västra Götalandsregionen begär, blir den förtroendevalde återbetalningsskyldig om ersättning hunnit betalas ut. Ersättning för förlorad arbetsinkomst grundas på i förväg inlämnad uppgift om månadseller timlön och utgår med belopp per timma. Omräkning av månadslön till timlön sker genom att månadslön divideras med 165, vilket motsvarar ett genomsnittligt löneavdrag per timma. Högsta timersättning för förlorad arbetsinkomst motsvarar månadsarvode till regionråd/oppositionsråd dividerat med 165 timmar. Uppgift lämnas vid första ersättningsbegäran för varje kalenderår samt vid inkomstförändring. Retroaktiv justering av belopp kan inte ske. Ersättning sker i enlighet med anmälda timmar på inlämnad reseräkning och kan utgå med högst 8 timmar per dag. Om förtroendevald med skiftgång/schemalagd arbetstid visar, med intyg från arbetsgivaren, att arbetsinkomst förlorats med mer än 8 timmar utgår ersättning även för denna tid. Intyg om detta ska lämnas samtidigt med begäran om ersättning. Rörliga prestationsersättningar från anställning ersätts inte av Västra Götalandsregionen. Anställda För anställda gäller som grund för ersättningens storlek, av arbetsgivaren styrkt, uppgift om inkomst, vanligtvis månadsinkomst. Som anställd räknas även den som driver egen verksamhet i form av aktiebolag. Egenföretagare Med egenföretagare avses person som innehar F-skattsedel. Ersättningens storlek grundas på inlämnad uppgift om styrkt årsinkomst eller på schablonberäknad årsinkomst. Schablonen är 40 % av grundarvodet. Arvodesberedningen prövar rätten i varje enskild ansökan. Annan bedömning av arbetsinkomst avgörs i varje enskilt fall av arvodesberedningen. Övriga I de fall den förtroendevalde har arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller föräldrapenning utgår ersättning med det belopp den förtroendevalde går miste om på grund av sitt uppdrag. Begärt belopp styrks med intyg eller motsvarande från ansvarig kassa. För Försäkringskassans godkännande av fullgörande av uppdrag under pågående sjukskrivning ansvarar den förtroendevalde. 5

Avseende förtroendevalda med timanställning ska arbetsinkomsten grundas på inkomster som den förtroendevalde antas ha under ett år eller åtminstone under 6 månader framåt. Det ska av intyg från arbetsgivaren framgå att begärd ersättning avser schemalagd arbetstid. Kommentarer: Med betydande del av heltid ska enligt förarbetena till gällande kommunallag förstås uppdrag med en tjänstgöringsgrad omfattande 40 % av heltid eller mer. I proposition 1982/83:97 s 24-25 (om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar etc.) sägs att när förtroendevald har flera deltidsuppdrag där vart och ett av uppdragen understiger 40 % men där den sammanlagda tjänstgöringsgraden omfattas 40 % av heltid eller mer ska dessa förtroendevalda inte ersättas för förlorad arbetsförtjänst. Med sammanlagd tjänstgöringsgrad ska förstås sammanlagd fast tjänstgöringsgrad. Denna beräknas genom att den förtroendevaldes procentuella årsarvoden för olika uppdrag inom VGR läggs samman. Med arbetsinkomst likställs i detta sammanhang arbetsmarknads-, socialförsäkringsbaserade ersättningar och andra ersättningar eller bidrag som reduceras till följd av förtroendeuppdrag. Har den förtroendevalde ett uppdrag på ledig tid (uttag av flex, semester m.m.) har man inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst Det innebär också att en förtroendevald som byter arbetspass för att få ledig tid, när man har ett uppdrag i Västra Götalandsregionen, inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. En förtroendevald som är anställd och själv kan reglera sin arbetstid/arbetsschema så att uppdraget utförs på ledig tid och därför inte föranleder något löneavdrag, har heller inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Förtroendevald som är anställd ska årligen samt när lönen ändras lämna intyg från arbetsgivaren om aktuell inkomst. Vid byte av arbetsgivare ska nytt intyg inlämnas. Västra Götalandsregionen utfärdar särskild blankett för arbetsgivarens intyg. Utan giltigt intyg kan inte ersättning betalas ut. Förtroendevald som är egen företagare och söker ersättning enligt schablon ska årligen i januari inkomma med ansökan om ersättning för förlorad arbetsinkomst. Beslut gäller kalenderår om inte förändringar sker. Förtroendevald som är egen företagare och inte söker enligt schablon ska inkomma med ansökan senast i juni. Grund för beslut baseras på uppgifter om överskott av näringsverksamhet. Beslutet gäller dock längst tom 30 juni nästkommande år. VD för företag bedöms i normalfallet vara anställd och ska då uppvisa inkomstuppgift från företaget. I vissa fall kan VD i fåmansbolag bedömas utifrån reglerna om egenföretagare. Detta t.ex. då VD tillika är huvudägare och att bolaget endast har ett fåtal anställda. Dessa bedömningar görs av arvodesberedningen. Förlorad semesterförmån 7 Förtroendevald som tagit tjänstledigt för att fullgöra förtroendeuppdrag för Västra Götalandsregionen i så stor omfattning att tjänstledigheten minskar antalet betalda semesterdagar är berättigad till ersättning för den förlorade semesterförmånen. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40 %). En förtroendevald som är helt ledig från sin tjänst och därmed inte får någon lön från sin arbetsgivare har inte rätt till ersättning för förlorad semesterförmån för tid då man är ledig. Det samma gäller för en förtroendevald som tagit partiell och generell tjänstledighet. För att arvodesberedningen ska kunna pröva rätten till ersättning krävs begäran från den förtroendevalde samt intyg från arbetsgivaren som styrker storleken av den förlorade förmånen. Kostnadsersättning för barntillsyn 8 Kostnader för barntillsyn, för barn under 12 år, som uppkommer under tid som den förtroendevalde fullgör sitt uppdrag har rätt till ersättning. Detta gäller dock inte förtroendevalda 6

som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40 %). Ersättning utgår inte till familjemedlemmar som svarar för barnpassning och inte heller för tid då ordinarie barnomsorg hade kunnat utnyttjas. Det högsta belopp som utbetalas är 0,4 % av gällande prisbasbelopp (för närvarande 175 kr/timma) som ersättning för tid som barnpassning anlitas. Ersättningen gäller oavsett om enskild person med A-skatt, företag eller enskild med F-skattesedel anlitas. Ersättning för barntillsyn betalas ut efter det att kostnaden uppstått och endast i samband med att dagarvode betalas ut. För att arvodesberedningen ska kunna pröva rätten till ersättning krävs ansökan från den förtroendevalde. Gällande skatteregler hittar du på Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se under rubriken privat/skatter/arbete & inkomst/inkomster/anlita en privatperson. Pension, avgångsersättning, livränta mm 9 Regler för pension och avgångsersättning har antagits av regionfullmäktige, enligt rekommendation av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Enligt PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) från 1 januari 2003 har förtroendevald med årsarvoden på heltid eller betydande del av heltid (40 %) rätt till visstidspension när uppdraget upphör. Vid början av varje mandatperiod fastställer arvodesberedningen vilka personer som omfattas av pensionsbestämmelserna motsvarande heltidsuppdrag. Vid tillämpningen av dessa regler undantas 3,5 prisbasbelopp från inkomstsamordningen, vilket innebär att en förtroendevald har rätt att utan avdrag på pensionen få ersättning/lön från regionen, kommun, privat arbetsgivare eller eget företag med upp till 3,5 prisbasbelopp per år. Förtroendevald som inte har rätt till egenpension (visstids-, sjuk- eller ålderspension) och avgår från sitt uppdrag före 50 års ålder har rätt till avgångsersättning. Förtroendevald som har rätt till avgångsersättning kan ha rätt till livränta efter 65 års ålder. Den förtroendevalde måste ansöka om att få visstidspension, avgångsersättning och livränta. För förtroendevald med deltidsuppdrag (mindre än 40 %) som inte har rätt till pension enligt pensionsreglemente för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen, gäller från 1 januari 2005 att vid utbetalning av ersättning för förlorad arbetsinkomst och semesterförmån sker dessutom avsättning till pensionsförsäkring, enligt samma regler som gäller för tjänstepension för anställda inom Västra Götalandsregionen. Avsättningen placeras av Västra Götalandsregionen hos KPA. För minimibelopp och hantering av summa understigande denna, gäller samma regler som för tjänstepension för anställda inom Västra Götalandsregionen. För tid innan 1 januari 2005 gäller att den förtroendevalde har rätt till särskild ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån i anställningen på grund av uppdragen. Beslut om enskild förtroendevalds pension fattas av arvodesberedningen. 7

Ansökan kan göras tidigast 4 månader före pensionstillfället eller senast inom 2 år från pensionstillfället. Information om förtroendevalds pension m.m. finns även tillgänglig på regionens hemsida www.vgregion.se/polwebb. Reseersättningar, traktamente och övriga förmåner 10 Enligt arvodesreglerna sker utbetalning av ersättningar på grundval av undertecknad reseräkning. I 5 attest- och utanordningsreglementet stadgas att: Attest innebär att skriftligt godkänna att kontroll har skett. Av 9 i tillämpningsanvisningarna till attest- och utanordningsreglementet framgår att attest ska ske av överordnad och om det avser styrelsens/nämndens ordförande ska det ske av vice ordförande. Gällande reglemente finner du på www.vgregion.se/polwebb. Reseersättning beviljas för resa mellan ordinarie bostad och förrättningsställe eller mellan tjänsteställe och förrättningsställe enligt, LOK BIA 10, lokalt kollektivavtal om traktamente, resetillägg m.m. Samma regler som för de anställda. För förtroendevalda räknas ordinarie bostad som tjänsteställe. För regionråd/oppositionsråd gäller särskilda bestämmelser. Se bilaga 1 Reseersättning från arbetsplats, som inte kan anses ligga inom normalt pendlingsavstånd beräknas från bostadsorten. För samtliga förtroendevalda ska avdrag för kostförmån göras vid alla tillfällen där gemensam lunch serveras. Avdraget gäller oavsett deltagande i lunchen. Tjänstereseförsäkring - försäkringen gäller för samtliga anställda, förtroendevalda, särskilt utsedda samt anhöriga. Mer information finns på regionens hemsida www.vgregion.se/polwebb. Beslut om vilka tekniska hjälpmedel (datorstöd, telefon etc.) som förtroendevald behöver, för att fullgöra sitt uppdrag, fattas av respektive nämnd eller styrelse. Kommentar: Enligt Västra Götalandsregionens resepolicy, RF 9-2008, bör förtroendevalda i möjligaste mån använda sig av kollektiva transportmedel vid tjänsteresor. Förtroendevalda har också möjlighet att nyttja de leasingbilar som finns att tillgå vid bl.a. Regionens Hus. Vid möten (ej nämndsammanträden) kan användandet av teknik såsom videokonferenser eller liknande användas då det är möjligt. 8

Grunduppgifter 11 Utbetalningar sker på grundval av undertecknad reseräkning och mot kvitto. Kommentar: Undantag gäller för resor betalda med Västtrafiks värdekort upp till ett värde motsvarande Regionen Runt 1 dygn ( 265 kr, 2012-09-30). För övriga utlägg ex. parkeringsavgifter, resor, trängselskatt, m.m. där kvitto inte finns tillgängligt gäller undantaget upp till 100 kronor. Dessa utlägg kan redovisas och ersättas utan kvitto. Varje förtroendevald ska till regionstyrelsens kansli lämna de grunduppgifter kansliet begär för att kunna betala ut belopp enligt arvodesbestämmelserna samt verkställa skatteavdrag mm. Den förtroendevalde är skyldig att, vid anmodan, till attestant/revision kunna styrka alla lämnade uppgifter gällande arvoden och ersättningar. 9

Bilaga 1 Regionråd/oppositionsråd särskilda bestämmelser Regionråd/oppositionsråd är heltidsarvoderade. Samtliga regionråd/oppositionsråd/oppositionsråd har 1 november 2012 ett grundarvode på 60 700 kronor/månad. En årlig uppräkning sker per 1 november med hänsyn tagen till löneutvecklingen för tjänstemannagruppen inom Västra Götalandsregionen dock högst med 3 %. Regionstyrelsens ordförande har ett årsarvode som utbetalas månadsvis och uppgår till 130 % av grundarvodet. Motsvarande arvode för regionstyrelsens vice ordförande är 120 %. Regionråd/oppositionsråd har inte rätt till dagarvode vid sammanträden, kurser mm och partigruppsmöten som avses i 4 i arvodesbestämmelserna. Regionråd/oppositionsråd som har uppdrag i sådana stiftelser där regionen utser mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller bolag där regionen äger mer än hälften av aktierna eller i övrigt där regionens arvodesbestämmelser gäller har inte rätt till arvode för dessa uppdrag. Regionråd/oppositionsråd har rätt till förmånsbil på samma villkor som gäller för chefstjänstemännen. Utnyttjas inte rätten till förmånsbil betalas milersättning enligt gällande avtal. Vänersborg är stationeringsort för regionråd/oppositionsråd. Samtliga regionråd/oppositionsråd har rätt till arbetsrum vid stationeringsorten och i förekommande fall tillgång till arbetsplats vid övriga lokaliseringsorter. Regionstyrelsens ledamöter har skyldighet att anmäla arvoderade sidouppdrag utanför regionens egen verksamhet. Kommentar: regionstyrelsens ledamöter ska i början av varje ny mandatperiod och när förändringar sker, lämna in uppgifter om eventuella arvoderade sidouppdrag till arvodesberedningen. Särskild blankett finns hos arvodesberedningens sekretariat.

Bilaga 2 Förteckning över uppdrag, rätt till årsarvode i procent av grundarvodet och antal ledamöter med ersättare Grundarvodet 60 700 kronor/månad för regionråd/oppositionsråd är basen 1 november 2012 för övriga årsarvoden enligt denna bilaga. En årlig uppräkning sker per 1 november med hänsyn tagen till löneutvecklingen för tjänstemannagruppen inom Västra Götalandsregionen dock högst med 3 %. Nämnd/ Uppdrag % Regionfullmäktige Ordförande 40 1:e vice ordförande 20 2:e vice ordförande 20 Revisorer Ordförande Vice ordförande Ledamot Arvodesberedningen Ordförande Vice ordförande Valberedning Ordförande Vice ordförande Regionstyrelsen Ordförande Vice ordförande Ledamot Ersättare Nämnden för Hälsan och Stressmedicin Ordförande Vice ordförande Krisledningsnämnd Ordförande Vice ordförande Kommittén för rättighetsfrågor Ordförande Vice ordförande Kommittén för folkhälsofrågor Ordförande Vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna (12 st) Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Patientnämnderna (4 st) Ordförande Vice ordförande Kollektivtrafiknämnden Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 25 17,5 5 8 5 0 0 130 120 100 20 10 7 0 0 25 20 8 5 40 20 30 8 5 25 15 15 Antal ledamöter och ersättare samt kommentarer 149 + ersättare enligt vallagen 11 1 ledamot respektive 1 ersättare per parti i regionfullmäktige 1 ledamot respektive 1 ersättare per parti i regionfullmäktige 15 + 15 5 + 0 9 + 5 9 + 5 15 + 10 9 + 5 15 + 15

Regionutvecklingsnämnden Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Kulturnämnden Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Miljönämnden Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Beredningen för hållbar utveckling Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 3:e vice ordförande Arkivnämnden (Gemensam nämnd med Gbg Stad) Fastighetsnämnden Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Servicenämnden Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Styrelsen för Västarvet Ordförande Vice ordförande Styrelsen för Kultur i Väst Ordförande Vice ordförande Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Vice ordförande Styrelser för Skas, NU och SÄS Ordförande Vice ordförande Styrelser för Kungälvs Sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus samt för Alingsås lasarett Ordförande Vice ordförande Styrelsen för Angereds Närsjukhus Ordförande Vice ordförande Primärvårdsstyrelser (2 st) Ordförande Vice ordförande Tandvårdsstyrelse Ordförande Vice ordförande Styrelsen för habilitering och hälsa Ordförande Vice ordförande 40 20 30 30 20 20 25 15 15 0 0 0 20 10 15 30 15 20 15 10 10 5 85 55 30 20 20 15 15 10 20 15 20 15 20 15 15 + 15 15 + 15 15 + 15 Bilaga 2 Ca 30 varav 4 ledamöter utses från vardera de 4 kommunalförbunden 6 + 6 Arvoden utgår enl regionens regler för de av regionen utsedda ledamöterna. Ordf o v ordf får arvode enl regler i Gbg stad. 11 + 5 11+ 5 7 + 3 7 + 3 9 + 3 9 + 3 7 + 3 5 + 3 7 + 3 9 + 3 7 + 3

Styrelsen för naturbruksgymnasierna Ordförande Vice ordförande Folkhögskolestyrelser (7 st) Ordförande Vice ordförande Styrelsen för Botaniska Trädgården Ordförande Vice ordförande Rekommendation till Bolagsstyrelser Västtrafik AB Ordförande Vice ordförande Ledamöter Film i Väst AB Ordförande Vice ordförande Ledamöter Västsvenska Turistrådet AB Ordförande Vice ordförande Ledamöter GöteborgsOperan AB Ordförande Vice ordförande Ledamöter Göteborgs Symfoniker AB Ordförande Vice ordförande Ledamöter Sahlgrenska International Care AB Ordförande Vice ordförande Ledamöter Regionteater Väst AB Ordförande Vice ordförande Ledamöter 20 15 8 5 10 5 25 15 5 15 10 5 12 8 5 8 5 2 8 5 2 8 5 2 8 5 2 7 + 3 7 + 3 7 + 3 15 9 Varav en ledamot nomineras av Fyrstadskommunerna 9 9 9 7 7 Varav två ledamöter utses av Uddevalla kommun Reviderad 2013-04-16

Sida 1(2) Annika Wahlstedt tel 010-44 11 449 2013-05-17 Dnr HSN11-4-2013 Avvikelserapport april, HSN 11 Göteborg Hisingen Nämndens resultat till och med april är -23,6 mnkr, vilket är +0,2 mnkr bättre än budget. Nämndens andel av de samlade kostnaderna för sjukhusvård har minskat jämfört med mars och är lägre än budget. Det ger en positiv budgetavvikelse på +11,1 mnkr. Den lokala riskdelningen mellan nämnderna är inte reglerad, vilket ger en negativ budgetavvikelse på -15,7 mnkr. Smärre avvikelser mellan utfall och budget finns för flera andra poster. Prognosen för helåret är oförändrad jämfört med mars, ett nollresultat.

Sida 2(2) Annika Wahlstedt tel 010-44 11 449 2013-05-17 Dnr HSN11-4-2013